Skillnad mellan versioner av "Sjöormen i Gullmaren"

Från MHF-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Ny sida)
 
(Ny sida)
Rad 1: Rad 1:
Sjöormen i Gullmaren
På Munkedals centrala torg, anlagt omkring 1989, finns en skulptur av sten (granit från Im-mestad) utförd av konstnären Ingemar Andersson och Per Agelii 1992.


På Munkedals centrala torg, anlagt omkring 1989, finns en
Skulpturen föreställer sjöormen i Gullmaren. Sjöormen i Gullmaren var så lång, att han närapå räckte


skulptur av sten (granit från Im-mestad) utförd av konstnären
tvärs över fjorden, då han låg ut-sträckt. Han gjorde stor skada i trakterna runt omkring genom att ta både djur och människor till föda. Denna skaffade han sig på enkelt sätt. Han lade huvudet uppe på land och öppnade gapet, så kom både kor och får springande dit och försvann i ormens svalg. Han drog dem till sig med sin blick. Vid tillfälle fick en karl se en kviga stå och titta ner åt fjorden, där ormen skymtade. Hon satte benen i marken och stretade emot, men drogs ändå oemotståndligt allt närmare stranden. Men karlen satte sin höga stormhatt framför kvigans huvud, så att hon inte kunde se ormen, och det hjälpte, kvigan blev räddad.


Ingemar Andersson och Per Agelii 1992.
Tre livdömda slavar skulle ta död på ormen. De seglade över ormen med träflottar, undertill försedda med skarpa liar, och skar på det sättet av honom på tre ställen. Blodet flöt så ymnigt, att vattnet i Gullmaren var rött tre år därefter, men därmed var sjöormen bragt ur världen.
 
Skulpturen föreställer sjöormen i Gullmaren.
 
Sjöormen i Gullmaren var så lång, att han närapå räckte
 
tvärs över fjorden, då han låg ut-sträckt. Han gjorde stor
 
skada i trakterna runt omkring genom att ta både djur och
 
människor till föda. Denna skaffade han sig på enkelt sätt.
 
Han lade huvudet uppe på land och öppnade gapet, så kom
 
både kor och får springande dit och försvann i ormens svalg.
 
Han drog dem till sig med sin blick. Vid tillfälle fick en karl
 
se en kviga stå och titta ner åt fjorden, där ormen skymtade.
 
Hon satte benen i marken och stretade emot, men drogs
 
ändå oemotståndligt allt närmare stranden. Men karlen
 
satte sin höga stormhatt framför kvigans huvud, så att hon
 
inte kunde se ormen, och det hjälpte, kvigan blev räddad.
 
Tre livdömda slavar skulle ta död på ormen. De seglade över
 
ormen med träflottar, undertill försedda med skarpa liar,
 
och skar på det sättet av honom på tre ställen. Blodet flöt så
 
ymnigt, att vattnet i Gullmaren var rött tre år därefter, men
 
därmed var sjöormen bragt ur världen.


Uppteckning från Mo socken
Uppteckning från Mo socken
Rad 50: Rad 14:


BILD PÅ SJÖORMEN
BILD PÅ SJÖORMEN
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 22-1]]

Versionen från 15 juli 2022 kl. 11.05

På Munkedals centrala torg, anlagt omkring 1989, finns en skulptur av sten (granit från Im-mestad) utförd av konstnären Ingemar Andersson och Per Agelii 1992.

Skulpturen föreställer sjöormen i Gullmaren. Sjöormen i Gullmaren var så lång, att han närapå räckte

tvärs över fjorden, då han låg ut-sträckt. Han gjorde stor skada i trakterna runt omkring genom att ta både djur och människor till föda. Denna skaffade han sig på enkelt sätt. Han lade huvudet uppe på land och öppnade gapet, så kom både kor och får springande dit och försvann i ormens svalg. Han drog dem till sig med sin blick. Vid tillfälle fick en karl se en kviga stå och titta ner åt fjorden, där ormen skymtade. Hon satte benen i marken och stretade emot, men drogs ändå oemotståndligt allt närmare stranden. Men karlen satte sin höga stormhatt framför kvigans huvud, så att hon inte kunde se ormen, och det hjälpte, kvigan blev räddad.

Tre livdömda slavar skulle ta död på ormen. De seglade över ormen med träflottar, undertill försedda med skarpa liar, och skar på det sättet av honom på tre ställen. Blodet flöt så ymnigt, att vattnet i Gullmaren var rött tre år därefter, men därmed var sjöormen bragt ur världen.

Uppteckning från Mo socken

Svenska folksägner

Bengt af Klintberg

BILD PÅ SJÖORMEN