Historien om Munkedals skolor i årtal

Historien om skolor i Foss i årtal

1537         I Danmark/Norge  kom  detta år en lag som säger att klockaren i varje socken skulle biträda prosten 
             med  att undervisa barn i katekesen en dag i veckan. 

1686         Ny svensk kyrkolag  som påbjöd att prästen skulle se till att drängar och pigor kunde läsa. Nu blev 
             klockaren riktig skolmästare. 

1832         Carl Gustav Ekman efterträder prosten Lönberg som kontraktsprost och verkade sedan mellan 1831 till 1851. 
             Han arbetade med stor energi för att skapa fungerande skolundervisning. Vid en sockenstämma 1832 lyckades 
             han få sockenborna att besluta om en skolmästare som skulle ambulera mellan tio rotar. En månad om året 
             skulle undervisning pågå i varje rote.
 
1833         Vid  sockenstämman i början av detta år behandlades skolfrågan åter. Nu kom sockenborna med 
             många invändningar. Man  vill inte upplåta lokaler eller anställa en lärare. Kyrkorådet beslutade 
             dock att själv ordna skolfrågan utan att tillfråga församlingen. Nu tillsattes skolmäster, förre stu-
             deranden  Peter Skoglund, som förut sysslat med privat undervisning i socknen. 
             Socknen indelades i fyra undervisningsdistrikt och i vart och ett pågick en månad. Detta var 
             en fattig friskola. I varje distrikt var det 40 - 5o elever 
             Peter Skoglund verkade åren  1834 - 1836, Skolmäster Broman Lech åren 1838-1839 och  
             Hans Winberg    1841-1846 

1842         Kontraktsprosten Carl Gustav Ekman   sammankallade församlingarna i Foss, Håby och Svarteborg
             till Gällstämma. Han yrkade på inrättandet av fasta skolor eftersom han ansåg att församlingarna 
             hade råd  med detta. Vid gällstämman fattades inget beslut om fasta eller ambulerande skolor  
             men  man  beslutade att dela upp pastoratet i två skoldistrikt. Foss och Håby bildade ett distrikt
             Svarteborg och Tose bildade det andra distriktet.
 
1842         Allmänna  skolstadgan kom detta året. 

1843         Foss fick sin första skolstyresle. Den bestod av nio ledamöter, en från vardera av socknens tio rotar. 
             Första sammanträdet hölls 14 juni. Prosten Ekman föreslog att det skulle byggas en skola på Präst-  
             gårdens ägor samt att två ambulerande skolor skulle inrättas. Frågan sköts upp till 1847 men pengar  
             till en framtida skola skulle avsättas årligen.
 
1846 jan     Beslutades äntligen att anskaffa lämpliga skollokaler, en i varje rote i de tre skolområdena. Där 
             skulle den ambulerande skolan hållas. Man hyrde skollokalerna. I pastoratets kyrkor kallade man
             intresserade män att bli till lärare. Endast två anmälde sig. Det var Hans och Carl Winberg från
             Röstorp. De fick genomgå  seminarium i Göteborg en termin med start februari 1847 

1847 23/3    Till sockenstämman inlämnades förslag om byggande av en fast skola. Allmogen ville dock inte gå
             med på något skolbygge och frågan sköts upp.

1847 15/7    Den lagstadgade folkskolan i Foss och Håby började sitt första verksamhetsår. Skollärare Carl
             Winberg undervisade i första skolområdet. Hans äldre broder Hans Winberg undervisade i andra 
             skolområdet. 
             Till skolmästare i tredje skolområdet valdes seminaristen Johan Carlsson 

1847         Klockartjänsten var ärftlig inom samma släkt. De två sista klockarna i klockarsläkten i Foss (det
             finns särskild utredning av Lili-Anne Sihlberg) var Knut Nilsson och Hans Knutsson. Sedan den
             sistnämnde  avlidit 1847 kom en fullt kompetent klockare Johan Pettersson som ocskå övertog
             klockarebostället på Säleby.

1849         Sockenstämman   behandlade ett förslag från skolstyrelsen, som innebar byggnad av tre mindre
             fasta skolor, en för varje skolområde. De äldre barnen borde gå i skolan under den kallare årstiden
             och de yngre under den varmare årstiden. Problem med att få upplåten mark för skolorna gjorde 
             att frågan fick skjutas upp. 

1856         Detta år beslöt sockenstämman att uppföra nytt skolhus på Hede. Olaus Olsson i Björid fick upp-
             draget at bygga skolan. Den togs i bruk 1 juli 1857 och dess förste lärare va] 

1859 Församlingarna i Foss och Håby beslutade att uppföra ett skolhus i Håby.

             Dess förste lärare var August Pålsson. 

1865 Kyrkskolan som låg på andra sidan landsvägen vid Foss kyrka mitt emot Si

             omkring  2000 
             Nedre Lycke skola togs i bruk detta år. (numera privatbostad)Den förste 1. 
             Wilen. 

1880 En andra skola byggdes på Nedre Lycke. Denan 1884 Stene skola i "Fosskroken" tog i bruk med Anna Bohlinn som lärarinna 1885 Den första fasta småskolan inraöättades detta år på "Röe Lycke" dvs. nuva]

             undervisade J.e. Johansson. En av hans söner Oscar Heden var omkring 19 
             nannan broder var Gustav Heden, kassör vid Munkedals AB. 

1886 Saltkällan skola togs i bruk med lärarinnan Josefina Boström 1901 Foss sockenstuga byggs och den inrymde småskola. Huset revs 1982 och el

             församlingshem. detta år byggdes ävenTorreby skola på gården Vässby. dE 
             Munkedals AB  som var ibehov av välutbildad arbetskraft lät detta år uppR 
             med Föreläsningssalen. denlåg nära Munkedals Herrgård och var idrft till 
             togs i bruk 1958 

1930 Den siste klockaren som brukade klockarebostället 1/4 mtl Säleby var C- F-

             AB m.fl. nu ligger). 
             Om  du vill fördjupa dig i historien om Munkedals skolor rekommenderas 
             och läsa boken "Folkskoleväsendets utveckling foss socken" av Erland Fn 
             fakta i denna artikel har hämtats. Sammanställt av : Sverker Balksten