Ledare 12-2

BESÖKARE PÅ KASERNA

Under det år som varit har vi haft många intressanta besök på hembygdsgården. De flesta har på något sätt haft med Wiknerminnet att göra. Redan i september 2011 kom de första gästerna. Det var en dam från Stockholm, Turid Lundborg, och hennes man Bo. Turids intresse för filosofen började av en tillfällighet 2009 när hon läste en detektivroman, ”Löparen” av Pontus Wikner. Denne Pontus är jurist och polis i Stockholm; hon undrade om han kanske är släkt till sin berömde namne. Det kunde vi inte svara på men samtalet kom osökt in på en annan svensk skribent i detektivgenren, nämligen Dagmar Lange (Maria Lang) som skrivit doktorsavhandlingen ”Pontus Wikner som vitter författare” (Nora, 1946). Bo Lundgren berättade att han kände fru Lange mycket väl, han hade varit operasångare på Seth Svanholms tid och Dagmar hade ofta besökt operan. Hon var utom allt annat också operaexpert och skrev recensioner. Bo blev förtjust när vi visade Dagmars namnteckning i gästboken från 1974.

Den 5 maj 2012 var det hundra år sedan Odd Fellow-logen Pontus Wikner reste minnesstenen på Kaserna. (Själva invigningen ägde rum på tänkarens 75- årsdag 19 maj). Ett stort antal ordensbröder och ortsbor samlades för att högtidlighålla minnet. Men om detta evenemang kan ni läsa på annan plats i tidningen.

Vidare hade vi besök 28 maj av traktens Rotaryklubb. Uno R Johansson ledde förhandlingarna som ägde rum inne i bagarstugan. Gästerna uttryckte sin uppskattning över tillbygget och tyckte att det var mycket bra. Sedan blev det samling utanför Wiknerstugan med berättelser om den blivande professorns barndom och uppväxt. Till exempel historierna om hur han som liten parvel klättrade upp i det stora askträdet och predikade för sina äldre syskon. ”Och de förundrade sig storligen”.

Den 22 augusti hade vi gäster från Rebeckalogen Ulrika Eleonora i Uddevalla med omnejd. Damerna hade ett lyckat samkväm inne i bagarstugan. Stämningen var hög. Efter en välsmakande måltid fick de sig också till livs några berättelser om Wikner. Sedan togs de emot i grupper nere i stugan där de med stort intresse studerade föremålen. Några fäste sig särskilt vid att vi haft besök av Dagmar Lange 1974. ”Då var jag med”!

Den 30 augusti - en strålande vacker sensommardag tog vi emot folk från Wikners födelselandskap. Det var Föreningen för Kroppefjälls vandringsleder som kom med en stor fullsatt buss. Ledare var Bertil Landegren från Dals Rostock. Efter kaffeservering samlades de kring minnesstenen och sedan i grupper vid och inne i Stugan. Avslutningsvis gjordes en rundtur med bussen i Munkedals tätort. Det blev nedslag i traktens historia i samband med stopp vid Kviström, Foss kyrka och Pappersfabriken. Landegren skrev sedan ett tackkort. Dalslänningarna tyckte att det fanns mycket intressant att se och höra om i Munkedal. Ja, det är roligt och stimulerande att så många personer från olika håll i landet bryr sig om vår bygd och dess historia.

Text Yngve Carlsson