Skillnad mellan versioner av "Alf Pahlfjord minns 18-1"
Lennart (diskussion | bidrag) m (kategori tillagd) |
Lennart (diskussion | bidrag) (Bild infogad) |
||
(En mellanliggande version av samma användare visas inte) | |||
Rad 21: | Rad 21: | ||
Lennart Karlsson, Dalaborg | Lennart Karlsson, Dalaborg | ||
En Gunnar från Kviström | En Gunnar från [[Kviström]] | ||
Ulla och Astrid Olsson, tvillingar från Södra Sanden | Ulla och Astrid Olsson, tvillingar från Södra Sanden | ||
Rad 37: | Rad 37: | ||
Sören Rutgersson, Stuveryr | Sören Rutgersson, Stuveryr | ||
Henry Sjöberg, Kviström (fadern var smed) | Henry Sjöberg, [[Kviström]] (fadern var smed) | ||
Knut Matsson, Saltkällan | Knut Matsson, Saltkällan | ||
Rad 75: | Rad 75: | ||
Sven Andersson, Svinebacka (sedan Ekebo) | Sven Andersson, Svinebacka (sedan Ekebo) | ||
Algot Johansson, Kviström | Algot Johansson, [[Kviström]] | ||
Sonja Andersson, Kviström | Sonja Andersson, [[Kviström]] | ||
Barbro Tulin, Saltkällans Portarna | Barbro Tulin, Saltkällans Portarna | ||
Rad 97: | Rad 97: | ||
Inger Olsson, Södra Sanden | Inger Olsson, Södra Sanden | ||
Bertil Sjöberg, Kviström | Bertil Sjöberg, [[Kviström]] | ||
Göte Andersson, Ängen | Göte Andersson, Ängen | ||
Rad 131: | Rad 131: | ||
Karl-Johan Adlercreuz, Hensbacka Säteri | Karl-Johan Adlercreuz, Hensbacka Säteri | ||
Stig och Inga Andersson, tvillingar från Kviström | Stig och Inga Andersson, tvillingar från [[Kviström]] | ||
Anna-Lisa Nilsson, Karlstorp | Anna-Lisa Nilsson, Karlstorp | ||
Rad 181: | Rad 181: | ||
Läraren hade orgel som han gärna spelade på. Vi som inte hade sångröst och musikgehör fick vackert låta bli. Det blev skrivövningar i stället. Ingången till skolsalen fanns vid korridorens bortersta ända. Sedan följde strax ingången till lärarparets bostad. Lite längre in fanns uppgången till träslöjden och den gymnastiksal som aldrig kom till användning. Längs fram fanns materialskåp för kemisk-fysiska experiment samt geografiska kartor strax innan uppgången till slöjden. En stor bokhylla för låneböcker. Den allra första boken jag lånade var sagoberättelserna ”Fågel blå”. Josefssons (folkskollärare Carl Josefsson) jycke var en tysk boxer och blev allas vår favorit. Han satt oftast tyst och snällt inne i skolsalen när husse höll sina lektioner. Våra sista lektioner med magister Josefsson var höstterminen 1941. Sedan flyttade han till Önnebacka skola. I stället fick vi en Ragnar Norlin, som tjänstgjort högst uppe i Sappetsele (i Sorsele), men det är en annan historia. | |||
Läraren hade orgel som han gärna spelade på. Vi som inte hade sångröst och musikgehör fick vackert låta bli. Det blev skrivövningar i stället. Ingången till skolsalen fanns vid korridorens bortersta ända. Sedan följde strax ingången till lärarparets bostad. Lite längre in fanns uppgången till träslöjden och den gymnastiksal som aldrig kom till användning. Längs fram fanns materialskåp för kemisk-fysiska experiment samt geografiska kartor strax innan uppgången till slöjden. En stor bokhylla för låneböcker. Den allra första boken jag lånade var sagoberättelserna ”Fågel blå”. Josefssons (folkskollärare Carl Josefsson) jycke var en tysk boxer och blev allas vår favorit. Han satt oftast tyst och snällt inne i skolsalen när husse höll sina lektioner. Våra sista lektioner med magister Josefsson var höstterminen 1941. Sedan flyttade han till [[Önnebacka]] skola. I stället fick vi en Ragnar Norlin, som tjänstgjort högst uppe i Sappetsele (i Sorsele), men det är en annan historia. | |||
I juni 1942 slutade min åldersklass i Saltkällans skola. Därefter fick vi kortare fortsättningskurser som slutade definitivt 1 februari 1944 och följdes av konfirmation i maj samma år. | I juni 1942 slutade min åldersklass i Saltkällans skola. Därefter fick vi kortare fortsättningskurser som slutade definitivt 1 februari 1944 och följdes av konfirmation i maj samma år. | ||
[[Fil:Klassfoto Breviks skola Saltkällan.jpg|miniatyr|Översta rader från vänster: Lärarfrun, läraren Carl Josefsson, Linnea Andersson, Maj-Britt Adolfsson, Elly Stenberg, Inger Olsson,Ella Axelsson, Britt Matsson, Hjördis Magnusson, ?. Mittraden: Henning Broljung, Britt Olsson, Irma Karlssson, Olle Andersson, Bertil Sjöberg, Karl Johan Adlercrutz. Främsta raden: Boxerhunden Jompe, Arne Andersson, Paul Broljung, Annmary Carlsson, Inga Karlsson, Inga Johansson, Gunhild Adolfsson, Iris Olsson, Anna-Lisa Nilsson.]] | |||
Vänligen Alf Palfjord | Vänligen [[Alf Palfjord]] | ||
Född 1929 | Född 1929 | ||
[[Kategori:Munkedalsbygden]] | [[Kategori:Munkedalsbygden]] | ||
[[Kategori:Munkedalsbygden 18-1]] | [[Kategori:Munkedalsbygden 18-1]] |
Nuvarande version från 28 mars 2023 kl. 11.03
Då jag läste artikeln om Hede skola sidan 15 i medlemstidningens nummer 16-2 fick jag inspirationen att berätta om Saltkällans skola eller Breviks skola som det också kallades. Den står ännu kvar med andra funktioner. Den skolan torde också ha varit uppförd i slutet av 1800-talet. Till skillnad från Ulla Sander gick jag i skola 1936 – 1944 och i det stora hela fungerade det likadant under halva 30- och 40-talen. På Saltkälleskolan fanns inte vedkaminer utan det som gällde var värmeelement. I källaren fanns det koksbingar och kanske emellanåt eldades det med ved. Vattnet pumpades upp i skollägenheterna. Alltsammans sköttes av skolvaktmästare Ryberg.
Jag är nu 88 år men har klara barndomsminnen. Första skoldagen var min mor med till skolan i fråga. Jag sprang igenom ett tätt bestånd av röksvampar, varvid jag dammade ordentligt på mina nya skor. Vi gick förbi närmaste grannarna på Åkersdal. Sedan kom vi till Svinebacka, där landsvägen gick förbi. Järnvägen gick sida vid sida om den samma och kantades ett bra stycke till Taskeån av en praktfull granhäck som tyvärr brann ner. Det flög gnistor över från loket någon gång på 1940-talet. Vid uppfarten till Hensbacka förbi Hensbackaportarna bodde en Anna Norin då. Längre bort låg trädgårdsmästarbostaden Björkhem och vid den södra delen, där Smedberget började, bodde det gamla paret Skog. Vid norra delen av Smedberget låg ett gammalt rivfärdigt ruckel som hette Smedstugan.
Ett nytt hus, Björkhaga hade byggts några meter längre bort. Där bodde syskonen Ida, Marie och Albert. Ida och Marie var hemsömmerskor, Albert var banvakt. Alla var födda på 1800-talet. Deras mor hette Fredrika. Närmaste granne därifrån låg Björkebo där murarmästare Johan Carlsson bodde. Strax norr om Saltkällans anhalt gick skolvägen på Valbo-Ryr-vägen med Breviksåsen till vänster och hemmanet Hällan, även kallat Kulan. Halvvägs därifrån mot Bräckelid låg vårt skolhus bakom och nedanför Breviksåsen som kantades av en tallskog och täta slånbuskagen.
Nu tänker jag beskriva själva skolan och börjar då norrifrån. Där började småskolan. Mitt emot densamma var vedbod och utedass och åt vägen mot Valbo-Ryr låg brygghuset, rättare sagt tvättstugan. Ingången till småskolan ledde in i en fönsterlös tambur som låg åt bergssluttningen till. Till höger vid ingången fanns en brandsläckare av märke ”OLLE typ B”.
Vid sommartid intog vi skolbarn vår matsäck under bergets fot. Vår lärarinna var en vikarie vid namn Berta Karlsson. Hon bar svart klänning med vita blommor samt vit basker. Den ordinarie lärarinnan Ester Sandén fick vi längre fram. Hon var lång, grå kjol och orange blus och doftade tvål. Själva lärosalen vette mot öster med kateder och en svart tavla längst fram och en stor svart tavla åt söder där andraklassarna satt. Till höger närmast dörren fanns ett stor materialskåp, med bl.a. bibliska motiv som kunde rullas ut, liksom geografiska kartor. Någon orgel hade inte fröken Sandén. Sångundervisningen handdirigerade hon. Bänkarna var dystert mörkbrunt bemålade. Vi satt två och två. Arrangemanget i gymnastiken, känner jag igen från artikeln om Hede skola.
Från Saltkälleskolan som ju låg så skyddad bakom Breviksåsen skall jag berätta om alla skolkamrater födda mellan 1924 och 1934. Jag har förmånen att minnas dem, trots min höga ålder!
1924:
Erik Karlsson, Sanden
Georg Rutgersson, Stuveryr
Lennart Karlsson, Dalaborg
En Gunnar från Kviström
Ulla och Astrid Olsson, tvillingar från Södra Sanden
1925
Gösta Axelsson, Dalen Hensbacka
Arne Svensson, Dalaborg (bara två i den klassen)
1926:
John Johansson, Kvarndalen
Sören Rutgersson, Stuveryr
Henry Sjöberg, Kviström (fadern var smed)
Knut Matsson, Saltkällan
Jorun Johansson, Brobacken
Ulla Karlsson, Dalaborg
Gunnar Johansson, Solhem (vid Svinebacka)
Klara Andersson, Påsketorpet
1927:
Gunnar Karlsson, Björkebo
Erland Hermansson Älvebacken
Bertil Karlsson, Dalaborg
Valborg Johansson, Lusthuset
Sonja Irene Olsson, Skageröd på Skaveröd
Märta Axelsson, Dalen
1928:
Mats Petersson, Saltkällans säteri
Göte Gabrielsson, Sanden
Artur Johansson, Brobacken
Inge Svensson Dalaborg
Sven Andersson, Svinebacka (sedan Ekebo)
Algot Johansson, Kviström
Sonja Andersson, Kviström
Barbro Tulin, Saltkällans Portarna
Vera Matsson, Saltkällan
Anna Andersson Påsketorpet
Margit Olsson, Skageröd Skredsvik
1929:
Majbritt Adolfsson, Sandbacken vid Stuveryr
Irma Karlsson, Hensbacka
Undertecknad (Alf Palfjord), Liane vid Hensbacka
Inger Olsson, Södra Sanden
Bertil Sjöberg, Kviström
Göte Andersson, Ängen
Ann-Mary Karlsson, Änghagen
1930:
Elvy Karlsson, Skageröd Skredsvik
Linnea Andersson, Svinebacka, sedan Ekebo
Ella Axelsson, Dalen
Hjördis Magnusson, Kvarndalen
Britt-Karin Olsson, Södra Sanden
Britt Matsson, Saltkällan
Hening Johansson, Brobacken
Arne Andersson, Hensbacka
Olle Andersson, Höjdehagen
Harry Hermansson, Älvebacken
Åke Andersson, Kviström
1931:
Karl-Johan Adlercreuz, Hensbacka Säteri
Stig och Inga Andersson, tvillingar från Kviström
Anna-Lisa Nilsson, Karlstorp
Iris Olsson, Skageröd Skredsvik
Eivor Andersson, Saltkällan
Harry Andersson, Solhem vid Svinebacka
1932:
Inga Karlsson Änghagen
Inga Margareta Johansson, gift Bergdal, Kviström
Pål Johansson, Brobacken
Gunhild Adolfsson, Sandbacken
1933:
Rolf Tulin, Saltkällans portar
Nils Johansson, Hult
Gösta Magnusson, Kvarndalen
1934:
Rune Eriksson, Södra Sanden
Kerstin Vilson, Hensbacka
Margareta (Malla) Pettersson, Lerhålan
Elin Karlsson, Sanden
Rosa Franzén, Saltkällan vid hållplatsen
Skolvaktmästare Ryberg
Folkskoleinspektör Martin Nylander
Axel Andersson
Slöjdlärarinna Sigrid Sandén, oftast systern Ester Sandén
Läraren hade orgel som han gärna spelade på. Vi som inte hade sångröst och musikgehör fick vackert låta bli. Det blev skrivövningar i stället. Ingången till skolsalen fanns vid korridorens bortersta ända. Sedan följde strax ingången till lärarparets bostad. Lite längre in fanns uppgången till träslöjden och den gymnastiksal som aldrig kom till användning. Längs fram fanns materialskåp för kemisk-fysiska experiment samt geografiska kartor strax innan uppgången till slöjden. En stor bokhylla för låneböcker. Den allra första boken jag lånade var sagoberättelserna ”Fågel blå”. Josefssons (folkskollärare Carl Josefsson) jycke var en tysk boxer och blev allas vår favorit. Han satt oftast tyst och snällt inne i skolsalen när husse höll sina lektioner. Våra sista lektioner med magister Josefsson var höstterminen 1941. Sedan flyttade han till Önnebacka skola. I stället fick vi en Ragnar Norlin, som tjänstgjort högst uppe i Sappetsele (i Sorsele), men det är en annan historia.
I juni 1942 slutade min åldersklass i Saltkällans skola. Därefter fick vi kortare fortsättningskurser som slutade definitivt 1 februari 1944 och följdes av konfirmation i maj samma år.

Vänligen Alf Palfjord
Född 1929