Skillnad mellan versioner av "Kaserna för 50 år sedan"
Lennart (diskussion | bidrag) (Ny sida) |
Lennart (diskussion | bidrag) (länkar) |
||
| (En mellanliggande version av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Hembygdsföreningen bildades 1964 på initiativ av Alfred Karlsson på Skogen och den växte rätt fort och 1969 eller 70 blev det aktuellt att området Kaserna skulle få övertas av föreningen från Munkedals Bruk. Där hade endast varit betesmarker för herrgårdens ungdjur och höll på att växa igen med sly. | [[Munkedals Hembygdsförening|Hembygdsföreningen]] bildades 1964 på initiativ av Alfred Karlsson på Skogen och den växte rätt fort och 1969 eller 70 blev det aktuellt att området Kaserna skulle få övertas av föreningen från [[Munkedals AB|Munkedals Bruk]]. Där hade endast varit betesmarker för herrgårdens ungdjur och höll på att växa igen med sly. | ||
Det blev full fart på föreningens medlemmar och röjning och rensning kom igång. Platsen runt Wiknerstugan såg inte fager ut som man kan se. Men med hjälp av personer och hjälp med eldning av brandkåren så växte Hembygdsgården fram. | Det blev full fart på föreningens medlemmar och röjning och rensning kom igång. Platsen runt [[Wiknerstugan]] såg inte fager ut som man kan se. Men med hjälp av personer och hjälp med eldning av brandkåren så växte Hembygdsgården fram. | ||
Om man tittar på första sidan av tidningen så var gräset långt, endast en smal stig gick fram till minnesstenen. Det blev beslutat att bygga en ”skygärdsgård” vid ingången till stugan och därför höggs det en mängd slanor i skogarna till detta. Till Wiknerfesten 1971 var den klar och vi kan se detta på bilden vid ingången. Här syns första delen vid landsvägen. | Om man tittar på första sidan av tidningen så var gräset långt, endast en smal stig gick fram till minnesstenen. Det blev beslutat att bygga en ”skygärdsgård” vid ingången till stugan och därför höggs det en mängd slanor i skogarna till detta. Till Wiknerfesten 1971 var den klar och vi kan se detta på bilden vid ingången. Här syns första delen vid landsvägen. | ||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
Från Värmland hade vi fått reda på att det ordnats en hantverksvecka, den kallades för ”Gammelvala” med gamla hantverk och bygdespel. På Kaserna skulle bli samma verksamhet. | Från Värmland hade vi fått reda på att det ordnats en hantverksvecka, den kallades för ”Gammelvala” med gamla hantverk och bygdespel. På Kaserna skulle bli samma verksamhet. | ||
Alfred Karlsson hade också skrivet ett spel om Pontus Wikner som skulle visas på midsommarfesten. Aktörer hade skakats fram och teatern kom igång. Kalle Foss, Ahlstrand och Albinsson var några av de medverkande. Liksom Ester Blomkvist som spelade Pontus mamma. | Alfred Karlsson hade också skrivet ett spel om [[Pontus Wikner]] som skulle visas på midsommarfesten. Aktörer hade skakats fram och teatern kom igång. [[Kalle Foss]], Ahlstrand och Albinsson var några av de medverkande. Liksom Ester Blomkvist som spelade Pontus mamma. | ||
För att det skulle vara café och försäljning var det också bygge av en byggnad av slanor. Det kläddes med presenningar och björklöv. Det gjordes också en hantverkslänga av samma material där det visades hantverk av olika slag. Och det blev en verklig stor Midsommarfest med närmare 3000 personer. Men då var det också två dagar. Och tur med vädret var det också. Det behövdes många starka armar för att placera dessa ställningar till en länga för hantverkare. | För att det skulle vara café och försäljning var det också bygge av en byggnad av slanor. Det kläddes med presenningar och björklöv. Det gjordes också en hantverkslänga av samma material där det visades hantverk av olika slag. Och det blev en verklig stor Midsommarfest med närmare 3000 personer. Men då var det också två dagar. Och tur med vädret var det också. Det behövdes många starka armar för att placera dessa ställningar till en länga för hantverkare. | ||
Nu blev det aktuellt att bygga en bagarstuga där det kunde bakas lefsor, som blivit en stor framgång. Den stod klar på hösten 1972 och har sedan byggts till och försetts med toalett och större kök. Som synes har det hänt ovanligt mycket på området kring Pontus Wikners stuga på dessa femtio åren. | Nu blev det aktuellt att bygga en bagarstuga där det kunde bakas lefsor, som blivit en stor framgång. Den stod klar på hösten 1972 och har sedan byggts till och försetts med toalett och större kök. Som synes har det hänt ovanligt mycket på området kring [[Wiknerstugan|Pontus Wikners stuga]] på dessa femtio åren. | ||
[[Kategori:Munkedalsbygden]] | [[Kategori:Munkedalsbygden]] | ||
[[Kategori:Munkedalsbygden 14-1]] | [[Kategori:Munkedalsbygden 14-1]] | ||
Nuvarande version från 20 mars 2023 kl. 17.52
Hembygdsföreningen bildades 1964 på initiativ av Alfred Karlsson på Skogen och den växte rätt fort och 1969 eller 70 blev det aktuellt att området Kaserna skulle få övertas av föreningen från Munkedals Bruk. Där hade endast varit betesmarker för herrgårdens ungdjur och höll på att växa igen med sly.
Det blev full fart på föreningens medlemmar och röjning och rensning kom igång. Platsen runt Wiknerstugan såg inte fager ut som man kan se. Men med hjälp av personer och hjälp med eldning av brandkåren så växte Hembygdsgården fram.
Om man tittar på första sidan av tidningen så var gräset långt, endast en smal stig gick fram till minnesstenen. Det blev beslutat att bygga en ”skygärdsgård” vid ingången till stugan och därför höggs det en mängd slanor i skogarna till detta. Till Wiknerfesten 1971 var den klar och vi kan se detta på bilden vid ingången. Här syns första delen vid landsvägen.
Från Värmland hade vi fått reda på att det ordnats en hantverksvecka, den kallades för ”Gammelvala” med gamla hantverk och bygdespel. På Kaserna skulle bli samma verksamhet.
Alfred Karlsson hade också skrivet ett spel om Pontus Wikner som skulle visas på midsommarfesten. Aktörer hade skakats fram och teatern kom igång. Kalle Foss, Ahlstrand och Albinsson var några av de medverkande. Liksom Ester Blomkvist som spelade Pontus mamma.
För att det skulle vara café och försäljning var det också bygge av en byggnad av slanor. Det kläddes med presenningar och björklöv. Det gjordes också en hantverkslänga av samma material där det visades hantverk av olika slag. Och det blev en verklig stor Midsommarfest med närmare 3000 personer. Men då var det också två dagar. Och tur med vädret var det också. Det behövdes många starka armar för att placera dessa ställningar till en länga för hantverkare.
Nu blev det aktuellt att bygga en bagarstuga där det kunde bakas lefsor, som blivit en stor framgång. Den stod klar på hösten 1972 och har sedan byggts till och försetts med toalett och större kök. Som synes har det hänt ovanligt mycket på området kring Pontus Wikners stuga på dessa femtio åren.