Thomas Thorild

THOMAS THORILD  är den  store bildstormaren  i svensk litteratur, den  kanske mest omskrivne   och omstridde  personen under senare hälften  av 1700-talet, en banbrytare inom skaldekonst och samhällssyn. Med sitt fräna sätt och ett temperament av ovanligt slag, satte han genom sina skrifter hela samhället i gungning och blev åtalad för landsförräderi, ett brott för vilket straffet var döden.

Barndom och studier

Thomas Thorild föddes på gården Blåsupp i Svarteborgs socken i Bohuslän den 18 april 1759 som ett av sju barn till kronolänsmannen Jöns Olsson och  hans hustru Börta  Thomasdotter. Föräldrarna dog när  han bara var ett par månader  gammal och    Thomas och hans  syskon omhändertogs  av släktingar.

Vid sex års ålder kom han  till Kungälv där brodern Olof tog hand  om honom.  År  1766  påbörjade    Thomas Thorild sin  skolgång i  Kungälvs trivialskola, en skolform vilken närmast kan jämföras med realskola men som  även inkluderade småskola och folkskola.

Efter avslutade studier i Kungälv kunde Thorild, tack vare stipendium ur  Hvitfeldtska donationsfonden, läsa vidare vid Göteborgs  gymnasium. Hösten   1775 påbörjade han  akademiska  studier vid Lunds universitet. I december  1778 avlade Thorild sin juridiska kandidatexamen.

Skandal och åtal

Thorild flyttade till Stockholm  1781 där han förtjänade sitt uppehälle som  informator. Han  hade  länge haft planer på att bli författare. 1782 debuterade  han. Det var en debut som skrällde och inledde en bitter och långvarig — för att inte säga livslång — fejd med det gustavianska etablissemanget.

Bakgrunden  var att vitterhetssällskapet Utile Dulci hade utlyst en litterär pristävling; drivande kraft i detta sällskap var Johan Henrik Kellgren. Thorild  som förväntat sig första pris fick endast ett tröstpris — och blev rasande. Så var  den litterära fejden igång. Thorild gick till storms mot inte bara det gustavianska etablissemanget, utan skrev dessutom  på ett provocerande sätt  mot  kung  och överhet och blev kallad till förhör hos justitiekansler greve Wachtmeister där han fick motta en yarning.

I mars 1787 flyttade Thorild till Uppsala. Han hade beslutat sig för att tentera för doktorsgraden. Men tentamen  gick inte bra. Thorild muckade gräl med den professor som skulle tentera honom och  någon  doktorsgrad blev det inte.

Hösten   1788 lämnade Thorild  Sverige, bitter och  besviken.  England skulle bli hans nya hemland. Men efter bara två år, med ökade skulder och i övrigt föga framgångsrika, löste en vän skulderna och ordnade plats på en båt till Sverige. Väl   hemma i Stockholm  fortsatte han utge skrifter, flera av dem med formuleringar som var starkt provocerande för överheten.

Den 21 december  1792 häktades Thorild. Orsaken var  att han stod som författare till skriften Om det allmänna förståndets frihet.

Det rådde vid   denna tid skräck och  allmän  misstänksamhet mot all opposition. Tidigare samma år hade Gustav III dött efter skottet på maskeradbalen och i Frankrike rullade revolutionen vidare. Det ryktades om sammansvärjningar   och jakobinerklubbar i  Stockholm. Thorild  ansågs med  sina skrifter vara en uppviglare.

Det processen i första hand kom att handla om var innebörden av formuleringar som:  "Giv oss då det allmänna förståndets frihet, ärligen och rent innan det med blod och våld tages." Låg det inte hot bakom detta, resonerade åklagaren, hot om upplopp och folkvälde?  Och formuleringar som "fånar  och mesar och  kungliga högfärdens joller", var det inte att betrakta som majestätsbrott? Detta dessutom i en skrift som skulle spridas, hamna i händerna på folk som kunde  förledas till oroligheter och kanske resning.

Thorild  skulle dömas till döden som landsförrädare, ansåg åklagaren. Men  Högsta   domstolen dömde för uppvigling och straffet blev landsförvisning.

Tiden i Greifswald

Den  22  mars 1793 reste Thorild, förvisad ur landet. Han steg på båten i Helsingborg med   Köpenhamn   som  första anhalt   Med sig hade  han sin blivande hustru, Gustava Carolina Steilich von Kowsky.  De bodde i Köpenhamn   en kort tid men där trivdes Thorild dåligt. Därefter flyttade de till Hamburg,  men inte heller där fann han sig tillrätta. Hösten 1793 bosatte de sig i Lübeck. Där utarbetade Thorild skriften Rätt eller alla samhälles eviga lag. Skriften inleds med devisen: "Tänka fritt är stort, men tänka rätt är större."

Thorild och Gustava levde ihop som ogifta. Under tiden i Lübeck fick de två barn, en dotter och en son. 1795 flyttade familjen vidare till den lilla staden Greifswald i det svenska Pommern, där Thorild fick tjänst som universitetsbibliotekarie. Landsförvisningen avkortades till två år, men Thorild valde att stanna kvar i Greifswald. Han tillträdde en professur i svensk litteratur och ägnade sig mer åt filosofiska arbeten än åt skaldande. 1797  gifte han sig med Gustava.

Thorilds sista år blev oroliga. Sverige deltog i kriget mot Napoleon. 1807 besatte fransmännen staden och militären inkvarterades i hemmen.   Även Thorilds  hem blev våldgästat.

Men han slutade inte dikta. Ett av hans sista verk är samlingen Götmannasånger, tillkomna av allt att döma under vintern/våren 1806. Tidens oro förhindrade  dock publicering.

Den 1 oktober 1808 dog   Thomas Thorild.  Han begravdes på en liten lantkyrkogård i Neuenkirchen  några kilometer utanför Greifswald.

Två  publikationer har utgivits  av Thorildsällskapet: Thomas  Thorild, skalden — rebellen, författare Kenneth Gustafson. Antologin Talekonst och passion, skalden och filosofen Thomas Thorild, redaktör och medförfattare Kenneth  Gustafson.  Båda  utgivna med stöd av Svenska Akademien och Kungliga  och Hvitfeldtska stiftelsen.

Thomas  Thorildsällskapet

www.thomasthorild.se

Vi  välkomnar nya   medlemmar. Årsavgift 150 kr. Bg  232-2204