Klosterbergane: Skillnad mellan sidversioner
Lennart (diskussion | bidrag) Ny text |
Lennart (diskussion | bidrag) Ny text |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
1604 års jb. för Dragsmarks klosterlän visar att Bergane med en åbo hörde till det forna klostrets besittningar. Kallas numera Klosterbergane<ref>https://runeberg.org/bohusmg/1/0194.html</ref>. | 1604 års jb. för Dragsmarks klosterlän visar att Bergane med en åbo hörde till det forna klostrets besittningar. Kallas numera Klosterbergane<ref>https://runeberg.org/bohusmg/1/0194.html</ref>. | ||
Enligt Ortnamn i Bohuslän, Drougge: Klosterbergane ½ frälsehemmman, före detta fältväbelboställe. Har även kallats Herrgården. Benämns Klosterbergane åtminstone t.o.m. 1697 och var kronohemman till 1891. Enligt [[Bohusläns historia och beskrivning, Holmberg, titelsida|Holmberg 2 s. 197]] skall gården ha tillhört Dragsmarks kloster. Ar tydligen en utbrytning ur Bergane (eller Storbergane, Lågbergane). | |||
Enligt [[Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 17 - Sörbygdens härad|Ortnamn i Bohuslän]], Drougge: Klosterbergane ½ frälsehemmman, före detta fältväbelboställe. Har även kallats Herrgården. Benämns Klosterbergane åtminstone t.o.m. 1697 och var kronohemman till 1891. Enligt [[Bohusläns historia och beskrivning, Holmberg, titelsida|Holmberg 2 s. 197]] skall gården ha tillhört Dragsmarks kloster. Är tydligen en utbrytning ur Bergane (eller Storbergane, Lågbergane). | |||
[[Fil:Klosterbergane-utdrag.jpg|miniatyr|Utdrag ur "Gårdar i Göteborgs och Bohus län", del 1, utgivet av Hushållningssällskapet i Göteborg och Bohuslän 2001. ]] | |||
'''Utdrag ur "Gårdar i Göteborgs och Bohus län", del 1, utgivet av Hushållningssällskapet i Göteborg och Bohuslän 2001.''' | |||
Klosterbergane 1:1 Ägare: Harald Sennung och Eva Jonasson. Harald f. 1962, är son till Margit och Torsten Sennung. Eva f.1964 är dotter till Dagny och Evert Jonasson, Färgelanda. | |||
Barn: Emil f.1999, Fredrik f. 2001. | |||
Ägarna köpte gården 1999 av Margit och Torsten Sennung. Tidigare ägare fram till 1967 var Anna och Henning Johansson. Bland ägare dessförinnan märks fanjunkare Rydén. | |||
Mangårdsbyggnad uppförd 1967, ekonomibyggnad från början av 1900-talet, ladugård tillbyggd 1953, maskinhall 1970-talet. | |||
Totalareal: 95 ha varav 8 ha åker och 30 ha produktiv skogsmark. | |||
Taxeringsvärde: 992.000 kr. | |||
Driftsform: Bete, vall. | |||
Gården tillhörde Dragsmarks kloster och lekbröder brukade jorden. 1562 drevs munkarna bort från sina egendomar. Troligen fick katolska kyrkan lämna gården när Bohuslän blev svenskt 1658. | |||
På gården finns stenåldersrösen. | |||
En kvarn fanns som var i bruk till mitten av 1940-talet. | |||
[[Kategori:Namn på platser]] | [[Kategori:Namn på platser]] | ||
<references /> | <references /> | ||
Nuvarande version från 10 juli 2026 kl. 11.41
Klosterbergane är troligen en utbrytning från Bergane och har även kallats Herrgården. Gården benämndes åtminstone till 1697 som klosterhemman och ägdes enligt A.E. Holmberg av Dragsmarks kloster. Har även varit frälsehemman och före detta fanjunkareboställe (fanjunkaren Gustaf Rydén) samt poststation under 1800-talet[1].
1604 års jb. för Dragsmarks klosterlän visar att Bergane med en åbo hörde till det forna klostrets besittningar. Kallas numera Klosterbergane[2]. Enligt Ortnamn i Bohuslän, Drougge: Klosterbergane ½ frälsehemmman, före detta fältväbelboställe. Har även kallats Herrgården. Benämns Klosterbergane åtminstone t.o.m. 1697 och var kronohemman till 1891. Enligt Holmberg 2 s. 197 skall gården ha tillhört Dragsmarks kloster. Ar tydligen en utbrytning ur Bergane (eller Storbergane, Lågbergane).
Enligt Ortnamn i Bohuslän, Drougge: Klosterbergane ½ frälsehemmman, före detta fältväbelboställe. Har även kallats Herrgården. Benämns Klosterbergane åtminstone t.o.m. 1697 och var kronohemman till 1891. Enligt Holmberg 2 s. 197 skall gården ha tillhört Dragsmarks kloster. Är tydligen en utbrytning ur Bergane (eller Storbergane, Lågbergane).
Utdrag ur "Gårdar i Göteborgs och Bohus län", del 1, utgivet av Hushållningssällskapet i Göteborg och Bohuslän 2001.
Klosterbergane 1:1 Ägare: Harald Sennung och Eva Jonasson. Harald f. 1962, är son till Margit och Torsten Sennung. Eva f.1964 är dotter till Dagny och Evert Jonasson, Färgelanda.
Barn: Emil f.1999, Fredrik f. 2001.
Ägarna köpte gården 1999 av Margit och Torsten Sennung. Tidigare ägare fram till 1967 var Anna och Henning Johansson. Bland ägare dessförinnan märks fanjunkare Rydén.
Mangårdsbyggnad uppförd 1967, ekonomibyggnad från början av 1900-talet, ladugård tillbyggd 1953, maskinhall 1970-talet.
Totalareal: 95 ha varav 8 ha åker och 30 ha produktiv skogsmark.
Taxeringsvärde: 992.000 kr.
Driftsform: Bete, vall.
Gården tillhörde Dragsmarks kloster och lekbröder brukade jorden. 1562 drevs munkarna bort från sina egendomar. Troligen fick katolska kyrkan lämna gården när Bohuslän blev svenskt 1658.
På gården finns stenåldersrösen.
En kvarn fanns som var i bruk till mitten av 1940-talet.
- ↑ https://www.munkedal.se/download/18.76dc7ad6190095a3dc5533fd/1718880634801/Kulturmilj%C3%B6er%20i%20Munkedals%20kommun,%20planeringsunderlag.pdf Sidan 238
- ↑ https://runeberg.org/bohusmg/1/0194.html