Folkets Hus

Artikeln är ett utdrag ur boken Bruket Folket Folkrörelserna. Här återges endast inledningen av den 18 sidor långa artikeln som i sin helhet finns att läsa på denna länk: Fil:Folkets-hus-Munkedal.pdf.

Vårt eget Folkets Hus

När pappersarbetarna vid Munkedals AB bildat fackföreningen 1907 (den 14 juli) kunde man "samlas ute i det fria", men frågan om möteslokal var en av de stora frågorna som måste lösas.

Behovet av ett "Folkets Hus" var en hård verklighet och diskuterades flitigt redan från starten. Efter några möten valdes en kommitté bestående av: Johan Andersson, Matias Rydén och Herman Andersson, de skulle komma med förslag i Folkets Hus-frågan. I september ordnades en fest med "fru Kata Dalström" som talare, den lämnade ett överskott på 51.50 vilket avsattes till en Folkets Hus-fond. I januari 1908 behandlades åter "Folkets Hus-frågan" och beslutades att ordna ett offentligt möte med föredrag av Anders Hansson från Trollhättan, samt att fortsätta med utredningarna. Under våren 1908 diskuterades lokalfrågan och vid ett möte rapporterades att F:a A. Sohlberg erbjudit sig bygga ett Folkets Hus i sten för 5000:-. I slutet av 1907 valde fackföreningen en kommitté, som skall utarbeta förslag till stadgar för en Folkets Hus-förening, den bestod av: Karl Siversson, Johannes Andersson, Johannes Svensson och Amandus Nilsson.

Med föresatsen att bilda en Folkets Husförening ordnades ett möte den 8 mars 1908.

Till ordförande för detta möte valdes Anders Hedin och till protokollförare Gustav Siversson.

De närvarande beslutade enhälligt att bilda en förening under namnet Munkedals Folkets Husförening u.p.a., och antecknade sig som medlemmar följande personer: Gustav Lindh, Albin Bjurström, Anders Hedin, Theodor Waern, Axel Klaesson, Albert Brink, Bror Bergqvist, Gustav Siversson, Edvard Muhr, Karl Patriksson, Axel Myrbeck, John Bokvist, Albin Enström, Karl Andersson, Oskar Litzén, Rickard Karlsson, Otto Löfberg, Ernst Axelsson, Nils Andersson, Blenda Siversson, Otto Tjäder, Johan Bergkvist och Johan Oscarsson.

Den av fackföreningen valda kommitténs förslag till stadgar upplästes och godkändes, de skall underskrivas av den blivande styrelsen.

Till styrelseledamöter utsågs: Albin Bjurström, Gustav Siversson, Nils Andersson, Blenda Siversson, Johan Oskarsson, Johan Bergkvist och Otto Tjäder. Samtliga svenska medborgare samt bosatta i Munkedal i Foss socken av Göteborgs och Bohus län.

Vid styrelsemöte samma dag den 8 mars 1908, konstituerade sig styrelsen enligt följande: Ordf. Albin Bjurström, sekr. Gustav Siversson, kassör Nils Andersson, Blenda Siversson och Johan Oskarsson biträdande, samt Johan Bergkvist och Otto Tjäder suppleanter.

Styrelsen beslutade att inregistrera föreningen, samt låta trycka upp stadgar för fördelning bland medlemmarna.

Vidare beslutade styrelsen att föreningens "Firma" skall tecknas av Nils Andersson och vid hans förfall av Gustav Hjalmar Siversson, samt att de penningar som för föreningens räkning insättes på bank ej får lyftas utan denna firmateckning.

Vid det följande styrelsemötet den 26 mars 1908 anslöt sig ytterligare 14 medlemmar. Den första organisationen blev även medlem vid detta möte, det var "Pappersbruksarbetarnas" fackförening, avd. 314 av Svenska Grov- och 210 Fabriksarbetareförbundet. Efter dessa två möten den 8:e och 26:e mars 1908 blev verksamheten "vilande", det blev varken styrelse eller föreningsmöten. Storstrejken 1909 hade en "förlamande" verkan på aktiviteten, både "Brukets" fackförening och Folkets Husföreningen genomgick en allvarlig kris.

Söndagen den 9 februari 1913 samlades Folkets Husföreningen till årsmöte, verksamhets- och ekonomisk berättelse omfattande tiden från och med 8 mars 1908 till 31 december 1912. Styrelsens samtliga ledamöter blev omvalda. Årsmötet diskuterade möjligheterna att kunna köpa tomt på Stale för ett Folkets Hus.

Söndagen den 9 februari 1913 samlades Folkets Husföreningen till årsmöte, verksamhets- och ekonomisk berättelse omfattande tiden från och med 8 mars 1908 till 31 december 1912.

Styrelsens samtliga ledamöter blev omvalda. Årsmötet diskuterade möjligheterna att kunna köpa tomt på Stale för ett Folkets Hus. Styrelsen fick uppdraget att undersöka frågan. Under hela tiden som verksamheten varit "vilande" har medlemmarna betalat årsavgiften på 5:- kr.

Vid styrelsemötet den 26 juni 1913 anslöt sig den andra fackföreningen till Folkets Husföreningen. Det var "Järn och Metall" i Lysekil. Vid det följande styrelsemötet följde ännu en Lysekilsförening, den Socialdemokratiska Ungdomsklubben, som blev medlem. Tomtfrågan på Stale diskuterades även vid årsmötet den 22 februari 1914. Styrelsen fick fortsatt uppdrag att försöka lösa frågan.

I januari 1917 diskuterar styrelsen tomtfrågan och beslutar att föreslå föreningen att inköpa en tomt av Gustaf Augustsson på Stale. Under tiden blev man tveksam till tomtens läge och i november 1917 beslutar styrelsen upphäva beslutet från januari månad. Tanken är nu att genom ett expropriationsförfarande kunna erhålla en bättre och mera välbelägen tomt.

Styrelsemötet den 23 december 1917, "blev en riktig lilla Julafton" för Folkets Husföreningen, 132 nya medlemmar kunde inregistreras. Vid det följande årsmötet den 24 februari 1918 invaldes i styrelsen: Otto Tjäder, Hjalmar Andersson (nyinflyttad Konsum-föreståndare) samt Gustaf Karlsson. Folkets Hus-frågan ingick i dagordningen vid årsmötet och beslutades att komplettera insamlingsarbetet med att bygga en dansbana och därigenom öka inkomsterna.

Vid styrelsemötet 25 maj 1918 utsågs Hjalmar Andersson till ordförande, Otto Tjäder till vice ordförande samt Gustaf Karlsson till vice sekreterare. Otto Tjäder utsågs att kontakta Munkedals AB för att efterhöra möjligheterna att få arrendera mark för en dansbana.

Den 13 juni beslutar styrelsen att föreningen skall ingå som medlem i Munkedals Konsumtionsförening, samt att insätta föreningens medel i KF:s Sparkassa. Vidare beslutade styrelsen att arrendera mark samt bygga en dansbana.

Vid årsmötet den 23 februari 1919 beviljades styrelsen ett årsarvode på 50:- kr. Byggnadsfrågan blev föremål för en livlig diskussion, eftersom det ej blir något bygge under innevarande år fick diskussionen utgöra svar på frågan. Styrelsen fick i uppdrag att hos filmbolag i Stockholm undersöka möjligheterna att få låna pengar och på vilka villkor. Mötet uttalade även ett tack till den gamla dansbanekommittén för bra arbete.

Årsmötet den 25 januari 1920 behandlade en förfrågan från Munkedals Konsumtionsförening om ett lån. Lånesumman är 5200:- och vanlig bankränta. Ársmötet tillstyrkte begäran från Konsumtionsföreningen och styrelsen fick uppdraget att ordna erforderliga handlingar. Detta är kanske första och sista gången som Folkets Husföreningens likviditet är sådan "att den kan tjänstgöra som bank". Dansbanan, nöjesskatten, dansmusikfrågan och eventuella ändringar av stadgarna diskuterades. Styrelsen skall se över dessa frågor och skall vid behov kalla till nytt möte.

Vid styrelsemötet den 28 januari konstituerade sig styrelsen enligt följande: Ordförande Hjalmar Andersson, sekr. Gert Wahlberg, kassör Harald Foss, vice ordf. Nils Andersson och vice sekr. Gustaf Karlsson. Hjalmar Andersson och Harald Foss skall se över stadgarna för eventuell revision. Dansbanans drift till sommaren bordlades tills vidare.

Den 16 april diskuterade styrelsen dansbanans placering. Harald Foss och Nils Andersson valdes att underhandla med Winberg om arrende av mark på Vadholmen, samt att även tala med Dir. Bildt om flyttningen av dansbanan. Styrelsen beslutade att dans skall förekomma en gång månaden och i samband med fest. Beslutade att kalla till extra föreningsmöte söndagen den 24 april.

Vid nästa möte med styrelsen beslutades att spelmannen ! Erik Karlsson (Spel-Erik) skall erhålla 4:- kr. per timma för musik som av honom utföres under sommaren. Vid mötet den 24 oktober 1920 rapporterade en kommitté som förhandlat med Dir. Bildt om tomt för Folkets Hus. Efter diskussion beslutade mötet att meddela Dir. Bildt att den erbjudna tomten vid "kanalen" ej ansågs lyckad, varför föreningen avstår detta erbjudande. Styrelsens förslag till nya stadgar godkändes.

Utöver årsmötesfrågor den 23 januari 1921 var det Folkets Hus som diskuterades, bl.a. "läget". Ett förslag var att styrelsen skulle inhämta olika idéer hur vårt Folkets Hus "skall se ut", och därefter göra en kostnadskalkyl, den kan göras i samråd med medlemmar som är fackmän, det blev årsmötets beslut. Av Munkedals AB fick föreningen ett nytt tomtförslag med en årlig arrendeavgift av 5:- kr. Trots det fördelaktiga priset var meningarna delade och det ansågs vara bättre att betala ett högre tomtpris och erhålla rätt läge. Nu hade föreningen två alternativ, erbjudandet från Bolaget och den plats där Folkets Hus är beläget. Problemet var att ägaren ej ville sälja till ett Folkets Hus. Det blev folkskollärare Victor Lindqvist som blev ägare till tomten, befintlig affär och bostadslägenhet. Victor Lindqvist var ej ovillig att sälja till Folkets Husföreningen. I protokollen omtalas flera förhandlingar som R. Tradén för med Lindqvist, men affären kunde avslutas och priset blev 8000:- kr. När Tradén rapporterade till styrelsen den 6 juli 1922 förstår man "att det föll en sten från hjärtat", för styrelsen beslutade att ordna en lustresa till Lysekil söndagen den 16 juli. Priset per biljett blir 2:- kr. och till färdledare utsågs Harald Foss.