<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>http://museet.dyndns.org/mediawiki/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Vid_sockengr%C3%A4nsen_och_d%C3%A4romkring_80-1</id>
	<title>Vid sockengränsen och däromkring 80-1 - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://museet.dyndns.org/mediawiki/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Vid_sockengr%C3%A4nsen_och_d%C3%A4romkring_80-1"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="http://museet.dyndns.org/mediawiki/index.php?title=Vid_sockengr%C3%A4nsen_och_d%C3%A4romkring_80-1&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-14T23:25:35Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.44.0</generator>
	<entry>
		<id>http://museet.dyndns.org/mediawiki/index.php?title=Vid_sockengr%C3%A4nsen_och_d%C3%A4romkring_80-1&amp;diff=11563&amp;oldid=prev</id>
		<title>Lennart: Länkar</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://museet.dyndns.org/mediawiki/index.php?title=Vid_sockengr%C3%A4nsen_och_d%C3%A4romkring_80-1&amp;diff=11563&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2026-05-01T09:54:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Länkar&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 1 maj 2026 kl. 11.54&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Vid sockengränsen och däromkring.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Vid sockengränsen och däromkring.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Munkedals AB har ägt tvenne ångare, Vulcanus och Munkedal. Vulcanos var på 42 registerton, inköptes 1886 och trafikerade traden Munkedal - Göteborg. Kapten var N.A. Johansson. Vid en kollision med det engelska fartyget Livorno den 6 dec 1889, sjönk fartyget men bärgades och såldes till Danmark. Olyckan inträffade vid Knippelholmen utanför Göteborg. Bruket beställde sedan en båt på 100 tons dräktighet på Eriksberg varv 1896 och som fick namnet Munkedal. Den gjorde 10 knop och transporterade pappersprodukter till Göteborg. Restiden utgjorde cirka sex timmar. Fartyget ombyggdes senare och fick namnet Bremö. Emellan Röd och Sämstad, över [[Färlevfjorden|Ferleffjorden]], fanns båtskjuts så sent som 1904 och sjötaxan utgjorde sommartid för en person 50 öre, för två till fyra personer 30 öre och för varje överskjutande person 20 öre. Under övriga delen av året, höjdes priset med 20 öre för en person och för flera med 10 öre. Detta under förutsättning att fjorden var någorlunda isfri, annars var farleden stängd. I Munkedal fanns på 1850-talet tre mjölkvarnar, färgeri, klädesstamp och bränneri. 1820 och åren därefter, anlades det s.k. &quot;gamla bruket&quot; som drev järnverk och stångjärnshammare med tysk härd. Vid anläggningarna drevs fallvattnet i tre steg och kraften drev såg, kvarn och spiksmedja.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Munkedals AB har ägt tvenne ångare, &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Ångaren Vulkanus|&lt;/ins&gt;Vulcanus&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;och &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Ångaren &lt;/ins&gt;Munkedal&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|Munkedal]]&lt;/ins&gt;. Vulcanos var på 42 registerton, inköptes 1886 och trafikerade traden Munkedal - Göteborg. Kapten var N.A. Johansson. Vid en kollision med det engelska fartyget Livorno den 6 dec 1889, sjönk fartyget men bärgades och såldes till Danmark. Olyckan inträffade vid Knippelholmen utanför Göteborg. Bruket beställde sedan en båt på 100 tons dräktighet på Eriksberg varv 1896 och som fick namnet Munkedal. Den gjorde 10 knop och transporterade pappersprodukter till Göteborg. Restiden utgjorde cirka sex timmar. Fartyget ombyggdes senare och fick namnet Bremö. Emellan Röd och Sämstad, över [[Färlevfjorden|Ferleffjorden]], fanns båtskjuts så sent som 1904 och sjötaxan utgjorde sommartid för en person 50 öre, för två till fyra personer 30 öre och för varje överskjutande person 20 öre. Under övriga delen av året, höjdes priset med 20 öre för en person och för flera med 10 öre. Detta under förutsättning att fjorden var någorlunda isfri, annars var farleden stängd. I Munkedal fanns på 1850-talet tre mjölkvarnar, färgeri, klädesstamp och bränneri. 1820 och åren därefter, anlades det s.k. &quot;gamla bruket&quot; som drev järnverk och stångjärnshammare med tysk härd. Vid anläggningarna drevs fallvattnet i tre steg och kraften drev såg, kvarn och spiksmedja.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Upplagsplats för sågat virke, fanns vid Sunningen, nära järnvägsbron. Härifrån forslades de lastade pråmarna med trävaror till älvens mynning, där de lastades över till skepp,som ankrats upp i Saltkällefjorden. 1894 byggde bruket egen järnväg med en spårvidd av 0,600 m och en längd av 5,6 km. Det fanns fyra ånglok och den mångomtalade&amp;quot;Ettan&amp;quot; var med på jungfruturen den 12 augusti 1895. Hamnen utbyggdes 1946 - 1948 till elva meters djup. Karl X Gustav utfärdade 1658 direktiv om att [[Kviströmsbron|Kviströms bro]], som är belägen i en ravin genomskuren av älven, skulle ha en garnison även i fredstid. Direktivet troligen föranledd av oroligheter i närliggande landskap och med tanke på Bohusläns förening med Sverige 1658. Om [[Kviströmsälven]] heter det år 1742 av Linnés lärjunge P. Kalm, att i Kviströms å, är det likväl ett skönt laxfiske. Dragsmarks kloster ägde laxfisket i kviströmsälven på 1300- talet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Upplagsplats för sågat virke, fanns vid Sunningen, nära järnvägsbron. Härifrån forslades de lastade pråmarna med trävaror till älvens mynning, där de lastades över till skepp,som ankrats upp i Saltkällefjorden. 1894 byggde bruket egen järnväg med en spårvidd av 0,600 m och en längd av 5,6 km. Det fanns fyra ånglok och den mångomtalade&amp;quot;Ettan&amp;quot; var med på jungfruturen den 12 augusti 1895. Hamnen utbyggdes 1946 - 1948 till elva meters djup. Karl X Gustav utfärdade 1658 direktiv om att [[Kviströmsbron|Kviströms bro]], som är belägen i en ravin genomskuren av älven, skulle ha en garnison även i fredstid. Direktivet troligen föranledd av oroligheter i närliggande landskap och med tanke på Bohusläns förening med Sverige 1658. Om [[Kviströmsälven]] heter det år 1742 av Linnés lärjunge P. Kalm, att i Kviströms å, är det likväl ett skönt laxfiske. Dragsmarks kloster ägde laxfisket i kviströmsälven på 1300- talet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Munkedalsbygden]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Munkedalsbygden]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Munkedalsbygden 80-1]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Munkedalsbygden 80-1]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Lennart</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>http://museet.dyndns.org/mediawiki/index.php?title=Vid_sockengr%C3%A4nsen_och_d%C3%A4romkring_80-1&amp;diff=11562&amp;oldid=prev</id>
		<title>Lennart: Ny sida</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://museet.dyndns.org/mediawiki/index.php?title=Vid_sockengr%C3%A4nsen_och_d%C3%A4romkring_80-1&amp;diff=11562&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2026-05-01T09:52:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ny sida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Vid sockengränsen och däromkring.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Munkedals AB har ägt tvenne ångare, Vulcanus och Munkedal. Vulcanos var på 42 registerton, inköptes 1886 och trafikerade traden Munkedal - Göteborg. Kapten var N.A. Johansson. Vid en kollision med det engelska fartyget Livorno den 6 dec 1889, sjönk fartyget men bärgades och såldes till Danmark. Olyckan inträffade vid Knippelholmen utanför Göteborg. Bruket beställde sedan en båt på 100 tons dräktighet på Eriksberg varv 1896 och som fick namnet Munkedal. Den gjorde 10 knop och transporterade pappersprodukter till Göteborg. Restiden utgjorde cirka sex timmar. Fartyget ombyggdes senare och fick namnet Bremö. Emellan Röd och Sämstad, över [[Färlevfjorden|Ferleffjorden]], fanns båtskjuts så sent som 1904 och sjötaxan utgjorde sommartid för en person 50 öre, för två till fyra personer 30 öre och för varje överskjutande person 20 öre. Under övriga delen av året, höjdes priset med 20 öre för en person och för flera med 10 öre. Detta under förutsättning att fjorden var någorlunda isfri, annars var farleden stängd. I Munkedal fanns på 1850-talet tre mjölkvarnar, färgeri, klädesstamp och bränneri. 1820 och åren därefter, anlades det s.k. &amp;quot;gamla bruket&amp;quot; som drev järnverk och stångjärnshammare med tysk härd. Vid anläggningarna drevs fallvattnet i tre steg och kraften drev såg, kvarn och spiksmedja.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Upplagsplats för sågat virke, fanns vid Sunningen, nära järnvägsbron. Härifrån forslades de lastade pråmarna med trävaror till älvens mynning, där de lastades över till skepp,som ankrats upp i Saltkällefjorden. 1894 byggde bruket egen järnväg med en spårvidd av 0,600 m och en längd av 5,6 km. Det fanns fyra ånglok och den mångomtalade&amp;quot;Ettan&amp;quot; var med på jungfruturen den 12 augusti 1895. Hamnen utbyggdes 1946 - 1948 till elva meters djup. Karl X Gustav utfärdade 1658 direktiv om att [[Kviströmsbron|Kviströms bro]], som är belägen i en ravin genomskuren av älven, skulle ha en garnison även i fredstid. Direktivet troligen föranledd av oroligheter i närliggande landskap och med tanke på Bohusläns förening med Sverige 1658. Om [[Kviströmsälven]] heter det år 1742 av Linnés lärjunge P. Kalm, att i Kviströms å, är det likväl ett skönt laxfiske. Dragsmarks kloster ägde laxfisket i kviströmsälven på 1300- talet.&lt;br /&gt;
[[Kategori:Munkedalsbygden]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Munkedalsbygden 80-1]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lennart</name></author>
	</entry>
</feed>