Torpinventering i Foss socken 90-1 - Versionshistorik

Lennart: Länk

2023-12-05T13:15:55Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 5 december 2023 kl. 15.15
Rad 22:		Rad 22:
	Inventeringsarbetet kommer att vara en kombination av att leta i arkivhandlingar t ex gamla kartor, husförhörslängder, mantalslängder etc — och att knacka dörr. Det är av yttersta vikt att intervjua de äldre människorna som fortfarande minns något av det gamla. Vi är mycket sent ute, tyvärr alltför sent ute -- men bättre sent än aldrig.		Inventeringsarbetet kommer att vara en kombination av att leta i arkivhandlingar t ex gamla kartor, husförhörslängder, mantalslängder etc — och att knacka dörr. Det är av yttersta vikt att intervjua de äldre människorna som fortfarande minns något av det gamla. Vi är mycket sent ute, tyvärr alltför sent ute -- men bättre sent än aldrig.

	Resultatet av inventeringen kommer i detta första steg att utgöras av en samling A4-pärmar på Hembygdsmuseet, vilka innehåller en uppdelning på hemman. För varje hemman och där under liggande enheter kommer det att finnas kartor, skisser, beskrivningar över byggnaderna och i varierande omfattning uppgifter om innevånarna, samt kanske också foton. Stengrunder kommer att märkas ut med namnet på stället (om markägarna så tillåter).		Resultatet av inventeringen kommer i detta första steg att utgöras av en samling A4-pärmar på [[Munkedals hembygdsmuseum\|Hembygdsmuseet]], vilka innehåller en uppdelning på hemman. För varje hemman och där under liggande enheter kommer det att finnas kartor, skisser, beskrivningar över byggnaderna och i varierande omfattning uppgifter om innevånarna, samt kanske också foton. Stengrunder kommer att märkas ut med namnet på stället (om markägarna så tillåter).

	En eventuell publicering av material får bli en Senare fråga som ännu inte har diskuterats. Det handlar ju då om ekonomi. Någon form av vidare information är givetvis viktig. Kanske kan materialet på något sätt nå skolan. Det är ju viktigt att de yngre generationerna bibringas någon kunskap om sin nära omgivnings historia...		En eventuell publicering av material får bli en Senare fråga som ännu inte har diskuterats. Det handlar ju då om ekonomi. Någon form av vidare information är givetvis viktig. Kanske kan materialet på något sätt nå skolan. Det är ju viktigt att de yngre generationerna bibringas någon kunskap om sin nära omgivnings historia...

Lennart den 5 december 2023 kl. 13.14

2023-12-05T13:14:29Z

← Äldre version		Versionen från 5 december 2023 kl. 15.14
Rad 4:		Rad 4:
	Ordet "torpinventering" väcker anklang och intresse hos många människor. När man talar om att man arbetar med torpinventering får man oftast många intressanta kommentarer och frågor: "...det var intressant ...berätta om den här platsen Jag har alltid funderat på hur gammalt det här stället är och vem som har bott här förut.. .har hört talas om xx-torpet, undrar var det egentligen låg.. undrar hur det såg ut hår för hundra år sedan.. .osv."		Ordet "torpinventering" väcker anklang och intresse hos många människor. När man talar om att man arbetar med torpinventering får man oftast många intressanta kommentarer och frågor: "...det var intressant ...berätta om den här platsen Jag har alltid funderat på hur gammalt det här stället är och vem som har bott här förut.. .har hört talas om xx-torpet, undrar var det egentligen låg.. undrar hur det såg ut hår för hundra år sedan.. .osv."

	För att nu och i framtiden kunna svara på sådana frågor har Munkedals Hembygdsförening startat en omfattande byggnadsinventering, populärt kallad torpinventering. Inventeringen kommer att omfatta gamla gårdar och torp samt andra äldre byggnader. En riktlinje är byggnader äldre än ca år 1910. Med byggnader avses både nu befintliga och sådana som numera bara finns fragment kvar av. Ibland finns det inget alls kvar men man vet kanske ändå den ungefärliga		För att nu och i framtiden kunna svara på sådana frågor har Munkedals Hembygdsförening startat en omfattande byggnadsinventering, populärt kallad torpinventering. Inventeringen kommer att omfatta gamla gårdar och torp samt andra äldre byggnader. En riktlinje är byggnader äldre än ca år 1910. Med byggnader avses både nu befintliga och sådana som numera bara finns fragment kvar av. Ibland finns det inget alls kvar men man vet kanske ändå den ungefärliga platsen för dess placering.

	platsen för dess placering.

	Även sådant som inte är hus kan inventeras t ex fördämningar, murar, vägar, broar och fornminnen (fornminnen är dock något som inte direkt prioriteras eftersom de redan finns ganska väl inventerade). En annan företeelse som kommer att ingå år naturnamn som oftast bara finns i folkmun. Kan man dessutom få reda på hur namnet har uppstått är det givetsvis av extra stort intresse.		Även sådant som inte är hus kan inventeras t ex fördämningar, murar, vägar, broar och fornminnen (fornminnen är dock något som inte direkt prioriteras eftersom de redan finns ganska väl inventerade). En annan företeelse som kommer att ingå år naturnamn som oftast bara finns i folkmun. Kan man dessutom få reda på hur namnet har uppstått är det givetsvis av extra stort intresse.

Lennart den 5 december 2023 kl. 13.14

2023-12-05T13:14:13Z

Visa ändringar

Lennart: Ny sida

2023-12-05T13:09:42Z

Ny sida

Ny sida

Torpinventering i Foss socken •

Ordet "torpinventering" väcker anklang och intresse hos många människor. När man talar om att man arbetar med torpinventering får man oftast många intressanta kommentarer och frågor: "...det var intressant ...berätta om den här platsen Jag har alltid funderat på hur gammalt det här stället är och vem som har bott här förut.. .har hört talas om xx-torpet, undrar var det egentligen låg.. undrar hur det såg ut hår för hundra år sedan.. .osv."

För att nu och i framtiden kunna svara på sådana frågor har Munkedals Hembygdsförening startat en omfattande byggnadsinventering, populärt kallad torpinventering. Inventeringen kommer att omfatta gamla gårdar och torp samt andra äldre byggnader. En riktlinje är byggnader äldre än ca år 1910. Med byggnader avses både nu befintliga och sådana som numera bara finns fragment kvar av. Ibland finns det inget alls kvar men man vet kanske ändå den ungefärliga

platsen för dess placering.

Även sådant som inte är hus kan inventeras t ex fördämningar, murar, vä-

gar, broar och fornminnen (fornminnen är dock något som inte direkt prio-

riteras eftersom de redan finns ganska väl inventerade). En annan företeelse

som kommer att ingå år naturnamn som oftast bara finns i folkmun. Kan

man dessutom få reda på hur namnet har uppstått är det givetsvis av extra

stort intresse.

Detta är således ett stort projekt som nu har dragits i gång. Det behövs

förstås många goda krafter för att kunna lyckas med detta. För närvarande

ingår följande personer på ett eller annat sätt i projektgruppen:

Lars Ahlberg, Elvy Andersson, Sverker Balksten, Leif Berg, Alfred Carls-

son, Anna och Georg Claesson, Lars Flodstrand, Sigvard Hermansson, Rag-

nar Hildinge, Gerhard Johansson, Erik Karlsson, Yngve Carlsson, Mats

Kristensson, Rune Marberg, Helge Melin och Ragnar Warme. Som projekt-

ledare står Sverker Balksten.

Under hösten och vintern har en mindre grupp arbetat fram riktlinjer för

hur arbetet skall gå till. Det verkliga inventeringsarbetet startade på allvar i

slutet av mars och skall pågå i ca två år.

Arbetet är geografiskt avgränsat till Foss socken. Det utföres hemmansvis

så att det finns utsedda en eller ett par personer ur projektgruppen som skall

inventera ett visst hemman.

Det finns ca 85 hemman i Foss socken. For vart och ett av dessa hemman

har det tagits fram ett kartblad som är en kopia från 1934 års ekonomiska

karta. På dessa blad (i A4 eller A3) skall alla inventerade objekt märkas ut

enligt ett visst system. I många fall kommer mera detaljerade kartskisser och

byggnadsskisser att upprättas. Skisserna kan också kompletteras med foton

nytagna eller gamla. De gamla fotona är givetvis av extra stort värde. Inven-

terarna kommer därför att försöka låna (eller få) kort som de sedan kopierar

med länsmuseets hjälp. Det finns också foton i olika fotosamlingar som kan

vara till hjälp.

For de olika husen kommer det givetvis att samlas in så många uppgifter

som möjligt, såsom husens utseende, konstruktion, färg, mått, byggnadsår,

rivningsår, vem som har låtit bygga huset och vilka som har bott där. En vik-

tig del i inventeringen är att få reda på uppgifter som ger liv åt ställena. Vad

gjorde de människor som bodde där? Det kommer att skrivas om 'mtressanta

och vardagliga händelser. Ibland kan man få tag på gamla räkenskaper från

gårdarna som kan ge en hel del av intresse lika väl som gamla brev.

Inventeringsarbetet kommer att vara en kombination av att leta i arkiv-

handlingar t ex gamla kartor, husförhörslängder, mantalslängder etc — och

att knacka dörr. Det är av yttersta vikt att intervjua de äldre människorna

som fortfarande minns något av det gamla. Vi är mycket sent ute, tyvärr allt-

för sent ute -- men bättre sent än aldrig.

Resultatet av inventeringen kommer i detta första steg att utgöras av en

samling A4-pärmar på Hembygdsmuseet, vilka innehåller en uppdelning på

hemman. För varje hemman och där under liggande enheter kommer det att

finnas kartor, skisser, beskrivningar över byggnaderna och i varierande

omfattning uppgifter om innevånarna, samt kanske också foton.

Stengrunder kommer att märkas ut med namnet på stället (om mark-

ägarna så tillåter).

En eventuell publicering av material får bli en Senare fråga som ännu inte

har diskuterats. Det handlar ju då om ekonomi. Någon form av vidare infor-

mation är givetvis viktig. Kanske kan materialet på något sätt nå skolan. Det

är ju viktigt att de yngre generationerna bibringas någon kunskap om sin

nära omgivnings historia...

Sverker Balksten