Sörbygdens sigill SHBF 2023 - Versionshistorik

Lennart: Länk

2025-07-15T16:11:31Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 15 juli 2025 kl. 18.11
Rad 1:		Rad 1:
	[[Fil:Sörbygdens härads sigill.jpg\|miniatyr\|Sörbygdens sigill, så som det återges i Oedmans Bohusläns historia. Se artikeln [[4. Om Krokstads Giäl i Sörbygden]]]]		[[Fil:Sörbygdens härads sigill.jpg\|miniatyr\|Sörbygdens sigill, så som det återges i Oedmans Bohusläns historia. Se artikeln [[4. Om Krokstads Giäl i Sörbygden]]]]
	Sörbygdens sigill		[[Sörbygdens härad\|Sörbygdens]] sigill

	Här en artikel som var införd i årsskriften 1973 om Bohusläns härads sigill. Det är den som är vår logga på årsskrifterna.		Här en artikel som var införd i årsskriften 1973 om Bohusläns härads sigill. Det är den som är vår logga på årsskrifterna.

Lennart: Länk

2025-07-13T09:37:16Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 13 juli 2025 kl. 11.37
Rad 16:		Rad 16:
	[[Skeppsreda\|Shipredan]] avsåg liksom dess svenska motsvarighet skeppslaget ursprungligen sjöförsvaret, men blev efter hand även av judiciell betydelse. Landskapets nuvarande härader äro i regel identiska med de gamla skipredorna. Ännu en tid efter föreningen med Sverige tala handlingarna om "shiberi", men sedan svensk rätt införts i landskapet torde även den inom angränsande delar av Sverige vanliga häradsindelningen tillämpats i Bohuslän. Antalet skipredor var under unionstiden sexton. Häradena äro nu sjutton, därigenom att Orust sedermera uppdelas i två härader.		[[Skeppsreda\|Shipredan]] avsåg liksom dess svenska motsvarighet skeppslaget ursprungligen sjöförsvaret, men blev efter hand även av judiciell betydelse. Landskapets nuvarande härader äro i regel identiska med de gamla skipredorna. Ännu en tid efter föreningen med Sverige tala handlingarna om "shiberi", men sedan svensk rätt införts i landskapet torde även den inom angränsande delar av Sverige vanliga häradsindelningen tillämpats i Bohuslän. Antalet skipredor var under unionstiden sexton. Häradena äro nu sjutton, därigenom att Orust sedermera uppdelas i två härader.

	Flera skipredor voro mycket obetydliga till omfånget. På grund härav kunde den i svensk lag uttryckta principen, att varje härad skulle utgöra ett tingslag, icke med full konsekvens genomföras i Bohuslän. Orusts båda härader hava under svensk tid alltid utgjort ett gemensamt tingslag, varmed även Tjörn tidigt förenades. Från början av 1680-talet utgjorde Tunge, Sotenäs och Sörbygden ett tingslag, Kville och Bullaren ett samt - åtminstone för en tid framåt - Tanum och Vette ett.		Flera skipredor voro mycket obetydliga till omfånget. På grund härav kunde den i svensk lag uttryckta principen, att varje härad skulle utgöra ett tingslag, icke med full konsekvens genomföras i Bohuslän. Orusts båda härader hava under svensk tid alltid utgjort ett gemensamt tingslag, varmed även Tjörn tidigt förenades. Från början av 1680-talet utgjorde [[Tunge härad\|Tunge]], Sotenäs och Sörbygden ett tingslag, Kville och Bullaren ett samt - åtminstone för en tid framåt - Tanum och Vette ett.

	Såväl Danmark som i Sverige har varje härad av ålder ägt ett särskilt '''sigill''' (signet, insegel) till bekräftelse av rättsurkunder. I Skåne, Halland och Blekinge finna vi dylika häradssigill allmänt under 1500- talet, i Sverige enstaka fall under medeltiden, och allmänt från mitten av 1500- talet. Huru vida de bohuslänska skipredorna haft sigill så tidigt har icke med tillgängligt material kunnat klarläggas. Ett stort antal av de sigill, som påträffas under den första svensktiden, äro försedda med danska eller norska inskrifter och kunna således i första hand antagas härstamma från tiden före Roskilde freden. Då de emellertid knappast äro äldre än från 1600- talet och svenska rättsförhållanden icke infördes i landskapet förrän 1680- talet, är det icke uteslutet att de tillkommit först under 1660- och 1670- talen. Ett sådant an tagande bestyrkes av Orusts och Tjörns sigill äro försedda med årtalet 1664.		Såväl Danmark som i Sverige har varje härad av ålder ägt ett särskilt '''sigill''' (signet, insegel) till bekräftelse av rättsurkunder. I Skåne, Halland och Blekinge finna vi dylika häradssigill allmänt under 1500- talet, i Sverige enstaka fall under medeltiden, och allmänt från mitten av 1500- talet. Huru vida de bohuslänska skipredorna haft sigill så tidigt har icke med tillgängligt material kunnat klarläggas. Ett stort antal av de sigill, som påträffas under den första svensktiden, äro försedda med danska eller norska inskrifter och kunna således i första hand antagas härstamma från tiden före Roskilde freden. Då de emellertid knappast äro äldre än från 1600- talet och svenska rättsförhållanden icke infördes i landskapet förrän 1680- talet, är det icke uteslutet att de tillkommit först under 1660- och 1670- talen. Ett sådant an tagande bestyrkes av Orusts och Tjörns sigill äro försedda med årtalet 1664.

192.168.1.1: Länk infogad

2025-07-12T09:52:48Z

Länk infogad

← Äldre version		Versionen från 12 juli 2025 kl. 11.52
Rad 12:		Rad 12:
	av Fridolf Wildte		av Fridolf Wildte

	Bohuslän var vid den tidpunkt, då landskapet avträddes till Sverige, indelat i ett antal "shipredor."		Bohuslän var vid den tidpunkt, då landskapet avträddes till Sverige, indelat i ett antal "[[Skeppsreda\|shipredor]]."
	[[Fil:Sörbygdens härads sigill svart.jpg\|miniatyr\|Sörbygdens sigill, så som det återges i artikeln och på årsskriftens omslagssida. ]]		[[Fil:Sörbygdens härads sigill svart.jpg\|miniatyr\|Sörbygdens sigill, så som det återges i artikeln och på årsskriftens omslagssida. ]]
	Shipredan avsåg liksom dess svenska motsvarighet skeppslaget ursprungligen sjöförsvaret, men blev efter hand även av judiciell betydelse. Landskapets nuvarande härader äro i regel identiska med de gamla skipredorna. Ännu en tid efter föreningen med Sverige tala handlingarna om "shiberi", men sedan svensk rätt införts i landskapet torde även den inom angränsande delar av Sverige vanliga häradsindelningen tillämpats i Bohuslän. Antalet skipredor var under unionstiden sexton. Häradena äro nu sjutton, därigenom att Orust sedermera uppdelas i två härader.		[[Skeppsreda\|Shipredan]] avsåg liksom dess svenska motsvarighet skeppslaget ursprungligen sjöförsvaret, men blev efter hand även av judiciell betydelse. Landskapets nuvarande härader äro i regel identiska med de gamla skipredorna. Ännu en tid efter föreningen med Sverige tala handlingarna om "shiberi", men sedan svensk rätt införts i landskapet torde även den inom angränsande delar av Sverige vanliga häradsindelningen tillämpats i Bohuslän. Antalet skipredor var under unionstiden sexton. Häradena äro nu sjutton, därigenom att Orust sedermera uppdelas i två härader.

	Flera skipredor voro mycket obetydliga till omfånget. På grund härav kunde den i svensk lag uttryckta principen, att varje härad skulle utgöra ett tingslag, icke med full konsekvens genomföras i Bohuslän. Orusts båda härader hava under svensk tid alltid utgjort ett gemensamt tingslag, varmed även Tjörn tidigt förenades. Från början av 1680-talet utgjorde Tunge, Sotenäs och Sörbygden ett tingslag, Kville och Bullaren ett samt - åtminstone för en tid framåt - Tanum och Vette ett.		Flera skipredor voro mycket obetydliga till omfånget. På grund härav kunde den i svensk lag uttryckta principen, att varje härad skulle utgöra ett tingslag, icke med full konsekvens genomföras i Bohuslän. Orusts båda härader hava under svensk tid alltid utgjort ett gemensamt tingslag, varmed även Tjörn tidigt förenades. Från början av 1680-talet utgjorde Tunge, Sotenäs och Sörbygden ett tingslag, Kville och Bullaren ett samt - åtminstone för en tid framåt - Tanum och Vette ett.

Lennart: Bild infogad

2025-07-07T08:38:16Z

Bild infogad

← Äldre version		Versionen från 7 juli 2025 kl. 10.38
Rad 1:		Rad 1:
	[[Fil:Sörbygdens härads sigill.jpg\|miniatyr\|~~Särbygdens~~ sigill, så som det återges i Oedmans Bohusläns ~~hisoria~~. Se 4. Om Krokstads Giäl i Sörbygden]]		[[Fil:Sörbygdens härads sigill.jpg\|miniatyr\|Sörbygdens sigill, så som det återges i Oedmans Bohusläns historia. Se artikeln [[4. Om Krokstads Giäl i Sörbygden]]]]
	Sörbygdens sigill		Sörbygdens sigill

Rad 13:		Rad 13:

	Bohuslän var vid den tidpunkt, då landskapet avträddes till Sverige, indelat i ett antal "shipredor."		Bohuslän var vid den tidpunkt, då landskapet avträddes till Sverige, indelat i ett antal "shipredor."
			[[Fil:Sörbygdens härads sigill svart.jpg\|miniatyr\|Sörbygdens sigill, så som det återges i artikeln och på årsskriftens omslagssida. ]]
	Shipredan avsåg liksom dess svenska motsvarighet skeppslaget ursprungligen sjöförsvaret, men blev efter hand även av judiciell betydelse. Landskapets nuvarande härader äro i regel identiska med de gamla skipredorna. Ännu en tid efter föreningen med Sverige tala handlingarna om "shiberi", men sedan svensk rätt införts i landskapet torde även den inom angränsande delar av Sverige vanliga häradsindelningen tillämpats i Bohuslän. Antalet skipredor var under unionstiden sexton. Häradena äro nu sjutton, därigenom att Orust sedermera uppdelas i två härader.		Shipredan avsåg liksom dess svenska motsvarighet skeppslaget ursprungligen sjöförsvaret, men blev efter hand även av judiciell betydelse. Landskapets nuvarande härader äro i regel identiska med de gamla skipredorna. Ännu en tid efter föreningen med Sverige tala handlingarna om "shiberi", men sedan svensk rätt införts i landskapet torde även den inom angränsande delar av Sverige vanliga häradsindelningen tillämpats i Bohuslän. Antalet skipredor var under unionstiden sexton. Häradena äro nu sjutton, därigenom att Orust sedermera uppdelas i två härader.

81.226.32.192: Mellanslag borttaget

2025-07-07T08:07:04Z

Mellanslag borttaget

← Äldre version		Versionen från 7 juli 2025 kl. 10.07
Rad 2:		Rad 2:
	Sörbygdens sigill		Sörbygdens sigill

	Här en artikel som var införd i årsskriften 1973 om Bohusläns ~~hä rads~~ sigill. Det är den som är vår logga på årsskrifterna.		Här en artikel som var införd i årsskriften 1973 om Bohusläns härads sigill. Det är den som är vår logga på årsskrifterna.

81.226.32.192: Bildtext

2025-07-07T08:05:53Z

Bildtext

← Äldre version		Versionen från 7 juli 2025 kl. 10.05
Rad 1:		Rad 1:
	[[Fil:Sörbygdens härads sigill.jpg\|miniatyr]]		[[Fil:Sörbygdens härads sigill.jpg\|miniatyr\|Särbygdens sigill, så som det återges i Oedmans Bohusläns hisoria. Se 4. Om Krokstads Giäl i Sörbygden]]
	Sörbygdens sigill		Sörbygdens sigill

Lennart: mellanslag borttagna

2025-06-30T09:58:18Z

mellanslag borttagna

← Äldre version		Versionen från 30 juni 2025 kl. 11.58
Rad 10:		Rad 10:
	Under den svenska tiden		Under den svenska tiden

	av ~~FridolfWildte~~		av Fridolf Wildte

	Bohuslän var vid den tidpunkt, då landskapet avträddes till Sverige, indelat i ett antal "shipredor."		Bohuslän var vid den tidpunkt, då landskapet avträddes till Sverige, indelat i ett antal "shipredor."
Rad 16:		Rad 16:
	Shipredan avsåg liksom dess svenska motsvarighet skeppslaget ursprungligen sjöförsvaret, men blev efter hand även av judiciell betydelse. Landskapets nuvarande härader äro i regel identiska med de gamla skipredorna. Ännu en tid efter föreningen med Sverige tala handlingarna om "shiberi", men sedan svensk rätt införts i landskapet torde även den inom angränsande delar av Sverige vanliga häradsindelningen tillämpats i Bohuslän. Antalet skipredor var under unionstiden sexton. Häradena äro nu sjutton, därigenom att Orust sedermera uppdelas i två härader.		Shipredan avsåg liksom dess svenska motsvarighet skeppslaget ursprungligen sjöförsvaret, men blev efter hand även av judiciell betydelse. Landskapets nuvarande härader äro i regel identiska med de gamla skipredorna. Ännu en tid efter föreningen med Sverige tala handlingarna om "shiberi", men sedan svensk rätt införts i landskapet torde även den inom angränsande delar av Sverige vanliga häradsindelningen tillämpats i Bohuslän. Antalet skipredor var under unionstiden sexton. Häradena äro nu sjutton, därigenom att Orust sedermera uppdelas i två härader.

			Flera skipredor voro mycket obetydliga till omfånget. På grund härav kunde den i svensk lag uttryckta principen, att varje härad skulle utgöra ett tingslag, icke med full konsekvens genomföras i Bohuslän. Orusts båda härader hava under svensk tid alltid utgjort ett gemensamt tingslag, varmed även Tjörn tidigt förenades. Från början av 1680-talet utgjorde Tunge, Sotenäs och Sörbygden ett tingslag, Kville och Bullaren ett samt - åtminstone för en tid framåt - Tanum och Vette ett.

	Flera skipredor voro mycket obetydliga till omfånget. På grund härav kunde den i svensk lag uttryckta principen, att varje härad skulle utgöra ett ting slag, icke med full konsekvens genomföras i Bohuslän. Orusts båda härader hava under svensk tid alltid utgjort ett gemensamt tingslag, varmed även Tjörn tidigt förenades. Från början av 1680-talet utgjorde Tunge, Sotenäs och Sörbygden ett tingslag, Kville och Bullaren ett samt - åtminstone för en tid framåt - Tanum och Vette ett.		Såväl Danmark som i Sverige har varje härad av ålder ägt ett särskilt '''sigill''' (signet, insegel) till bekräftelse av rättsurkunder. I Skåne, Halland och Blekinge finna vi dylika häradssigill allmänt under 1500- talet, i Sverige enstaka fall under medeltiden, och allmänt från mitten av 1500- talet. Huru vida de bohuslänska skipredorna haft sigill så tidigt har icke med tillgängligt material kunnat klarläggas. Ett stort antal av de sigill, som påträffas under den första svensktiden, äro försedda med danska eller norska inskrifter och kunna således i första hand antagas härstamma från tiden före Roskilde freden. Då de emellertid knappast äro äldre än från 1600- talet och svenska rättsförhållanden icke infördes i landskapet förrän 1680- talet, är det icke uteslutet att de tillkommit först under 1660- och 1670- talen. Ett sådant an tagande bestyrkes av Orusts och Tjörns sigill äro försedda med årtalet 1664.

	Såväl Danmark som i Sverige har varje härad av ålder ägt ett särskilt '''~~si gill~~''' (signet, insegel) till bekräftelse av rättsurkunder. I Skåne, Halland och Blekinge finna vi dylika häradssigill allmänt under 1500- talet, i Sverige enstaka fall under medeltiden, och allmänt från mitten av 1500- talet. Huru vida de bohuslänska skipredorna haft sigill så tidigt har icke med tillgängligt material kunnat klarläggas. Ett stort antal av de sigill, som påträffas under den första svensktiden, äro försedda med danska eller norska inskrifter och kunna således i första hand antagas härstamma från tiden före Roskilde freden. Då de emellertid knappast äro äldre än från 1600- talet och svenska rättsförhållanden icke infördes i landskapet förrän 1680- talet, är det icke uteslutet att de tillkommit först under 1660- och 1670- talen. Ett sådant an tagande bestyrkes av Orusts och Tjörns sigill äro försedda med årtalet 1664.


	Om vi således icke med säkerhet känna några bohuslänska häradssigill före den svenska tiden, äga vi desto bättre kunskap om de sigill, som funnos omkring 1680, då svensk rättsordning infördes i Bohuslän. I landskansliets ankommande brev från 1681 finnas åtskilliga från domhavandena i Bohus län ingångna skrivelser, vilka äro försedda med häradssigill. Från samma tid datera sig också länets äldsta bondeståndsfullmakter i riksarkivet, nämligen de som avsågo 1680 och 1682 riksdagar.		Om vi således icke med säkerhet känna några bohuslänska häradssigill före den svenska tiden, äga vi desto bättre kunskap om de sigill, som funnos omkring 1680, då svensk rättsordning infördes i Bohuslän. I landskansliets ankommande brev från 1681 finnas åtskilliga från domhavandena i Bohus län ingångna skrivelser, vilka äro försedda med häradssigill. Från samma tid datera sig också länets äldsta bondeståndsfullmakter i riksarkivet, nämligen de som avsågo 1680 och 1682 riksdagar.


	Domhavandena hade ålagts att till landshövdingen inleverera avtryck av häradssigillen. Först år 1686 kunde emellertid landshövding von Schönleben till generalguvenören Rutger von Ascheberg i Malmö översända dessa avtryck, varom en skrivelse i länets registratur för nämnda år ge oss upplysning.		Domhavandena hade ålagts att till landshövdingen inleverera avtryck av häradssigillen. Först år 1686 kunde emellertid landshövding von Schönleben till generalguvenören Rutger von Ascheberg i Malmö översända dessa avtryck, varom en skrivelse i länets registratur för nämnda år ge oss upplysning.
Rad 32:		Rad 29:

	Vi övergå härefter till att beskriva de särskilda sigillen:		Vi övergå härefter till att beskriva de särskilda sigillen:




	Sörbygden har i sitt sigill en ko eller en oxe, vartill Oedman finner den förklaringen, att inom häradet var en myckenhet boskap. Även om denna förklaring måhända saknar historiskt värde är det likväl av intresse, emedan den ger oss en uppfattning av boskapsskötselns betydelse för häradet under Oedmans tid.		Sörbygden har i sitt sigill en ko eller en oxe, vartill Oedman finner den förklaringen, att inom häradet var en myckenhet boskap. Även om denna förklaring måhända saknar historiskt värde är det likväl av intresse, emedan den ger oss en uppfattning av boskapsskötselns betydelse för häradet under Oedmans tid.

Lennart: Bild infogad

2025-06-28T14:56:48Z

Bild infogad

← Äldre version		Versionen från 28 juni 2025 kl. 16.56
Rad 1:		Rad 1:
			[[Fil:Sörbygdens härads sigill.jpg\|miniatyr]]

	Sörbygdens sigill		Sörbygdens sigill

	Här en artikel som var införd i årsskriften 1973 om Bohusläns hä rads sigill. Det är den som är vår logga på årsskrifterna.		Här en artikel som var införd i årsskriften 1973 om Bohusläns hä rads sigill. Det är den som är vår logga på årsskrifterna.

Lennart: Ny sida

2025-06-28T14:55:02Z

Ny sida

Ny sida

Sörbygdens sigill

Här en artikel som var införd i årsskriften 1973 om Bohusläns hä rads sigill. Det är den som är vår logga på årsskrifterna.

BOHUSLÄNS HÄRADS SIGILL

Under den svenska tiden

av FridolfWildte

Bohuslän var vid den tidpunkt, då landskapet avträddes till Sverige, indelat i ett antal "shipredor."

Shipredan avsåg liksom dess svenska motsvarighet skeppslaget ursprungligen sjöförsvaret, men blev efter hand även av judiciell betydelse. Landskapets nuvarande härader äro i regel identiska med de gamla skipredorna. Ännu en tid efter föreningen med Sverige tala handlingarna om "shiberi", men sedan svensk rätt införts i landskapet torde även den inom angränsande delar av Sverige vanliga häradsindelningen tillämpats i Bohuslän. Antalet skipredor var under unionstiden sexton. Häradena äro nu sjutton, därigenom att Orust sedermera uppdelas i två härader.

Flera skipredor voro mycket obetydliga till omfånget. På grund härav kunde den i svensk lag uttryckta principen, att varje härad skulle utgöra ett ting slag, icke med full konsekvens genomföras i Bohuslän. Orusts båda härader hava under svensk tid alltid utgjort ett gemensamt tingslag, varmed även Tjörn tidigt förenades. Från början av 1680-talet utgjorde Tunge, Sotenäs och Sörbygden ett tingslag, Kville och Bullaren ett samt - åtminstone för en tid framåt - Tanum och Vette ett.

Såväl Danmark som i Sverige har varje härad av ålder ägt ett särskilt '''si gill''' (signet, insegel) till bekräftelse av rättsurkunder. I Skåne, Halland och Blekinge finna vi dylika häradssigill allmänt under 1500- talet, i Sverige enstaka fall under medeltiden, och allmänt från mitten av 1500- talet. Huru vida de bohuslänska skipredorna haft sigill så tidigt har icke med tillgängligt material kunnat klarläggas. Ett stort antal av de sigill, som påträffas under den första svensktiden, äro försedda med danska eller norska inskrifter och kunna således i första hand antagas härstamma från tiden före Roskilde freden. Då de emellertid knappast äro äldre än från 1600- talet och svenska rättsförhållanden icke infördes i landskapet förrän 1680- talet, är det icke uteslutet att de tillkommit först under 1660- och 1670- talen. Ett sådant an tagande bestyrkes av Orusts och Tjörns sigill äro försedda med årtalet 1664.

Om vi således icke med säkerhet känna några bohuslänska häradssigill före den svenska tiden, äga vi desto bättre kunskap om de sigill, som funnos omkring 1680, då svensk rättsordning infördes i Bohuslän. I landskansliets ankommande brev från 1681 finnas åtskilliga från domhavandena i Bohus län ingångna skrivelser, vilka äro försedda med häradssigill. Från samma tid datera sig också länets äldsta bondeståndsfullmakter i riksarkivet, nämligen de som avsågo 1680 och 1682 riksdagar.

Domhavandena hade ålagts att till landshövdingen inleverera avtryck av häradssigillen. Först år 1686 kunde emellertid landshövding von Schönleben till generalguvenören Rutger von Ascheberg i Malmö översända dessa avtryck, varom en skrivelse i länets registratur för nämnda år ge oss upplysning.

Prästen Johan Oedman har i sitt bekanta arbete om Bohuslän - Chorographia Bahusiensis, tryckt i Stockholm 1746 - beskrivit och även avbildat fler talet av landskapets häradssigill. Även om Oedman icke är historiker enligt vår tids begrepp, äro likväl hans uppgifter av värde. Han torde f.ö. vara en av de första svenska topografer som avbildat häradssigill.

De bohuslänska häradssigillen göra icke anspråk på att vara några heraldiska korrekta vapen. Sigillbilderna äro - som den följande beskrivningen skall visa - i regel föga traditionsbundna; det är allmänna bilder, som uttrycka vad som för häradet är karakteristiskt, alltså ett slags "talande" bilder. De ursprungliga bilderna användas ännu, ehuru sigillen som regel nygraverats och "moderniserats" under 1700- talet. I några fall hava sigillbilderna för olika härader förväxlats, vilket väl får tillskrivas gravörernas okunnighet.

Vi övergå härefter till att beskriva de särskilda sigillen:

Sörbygden har i sitt sigill en ko eller en oxe, vartill Oedman finner den förklaringen, att inom häradet var en myckenhet boskap. Även om denna förklaring måhända saknar historiskt värde är det likväl av intresse, emedan den ger oss en uppfattning av boskapsskötselns betydelse för häradet under Oedmans tid.

Den äldsta iakttagna sigilltypen (1681) hade omskriften SÖRBYGDS SKIBREDES SIGILL. I det av Oedman återgivna sigillet har emellertid om skriften moderniserats till SÖRBYGDENS HÄRADZ SIGILL.

Ur Göteborg och Bohusläns Fornminnesförenings Tidskrift 1932-1933.
[[Kategori:SHBF Årsskrift]]
[[Kategori:SHBF Årsskrift 2023]]