Munkedals kommun 08-1 - Versionshistorik

Lennart: Länk

2026-04-18T14:41:05Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 18 april 2026 kl. 16.41
Rad 18:		Rad 18:

	== Foss kommun slås ihop med Håby kommun. ==		== Foss kommun slås ihop med Håby kommun. ==
	[[Fil:Hyreshuset i Håby.png\|miniatyr\|Så här ser det hus ut i dag som inrymde Håby kommunalkontor, ”kommuanlrummet"[[Rättelser från nummer 08-1 av Munkedalsbygden\|Se rättelse i nästa nummer]]\|504x504px]]		[[Fil:Hyreshuset i Håby.png\|miniatyr\|Så här ser det hus ut i dag som inrymde Håby kommunalkontor, ”kommuanlrummet"[[Rättelser från nummer 08-1 av Munkedalsbygden 08-2\|Se rättelse i nästa nummer]]\|504x504px]]
	Helfrid hade äran att vara med som protokollförare på det sista mötet med kommunalfullmäktige i Foss kommun. Detta skedde mellan jul och nyår 1950 och platsen var [[Åtorp\|Åtorps Herrgård]]. Restaurangen hade då inga spriträttigheter så många firande genom att ”gå ut och titta på tavlorna” på Herrgården. Hasselgren hade nämligen en tavelutställning där samtidigt.		Helfrid hade äran att vara med som protokollförare på det sista mötet med kommunalfullmäktige i Foss kommun. Detta skedde mellan jul och nyår 1950 och platsen var [[Åtorp\|Åtorps Herrgård]]. Restaurangen hade då inga spriträttigheter så många firande genom att ”gå ut och titta på tavlorna” på Herrgården. Hasselgren hade nämligen en tavelutställning där samtidigt.

Lennart den 7 april 2026 kl. 08.37

2026-04-07T08:37:43Z

← Äldre version		Versionen från 7 april 2026 kl. 10.37
Rad 27:		Rad 27:
	Foss kommun hade då ca 3000 invånare medan Håby hade ca 600 invånare.		Foss kommun hade då ca 3000 invånare medan Håby hade ca 600 invånare.

	År 1938 utgav de kommunala myndigheterna i Foss en informationsskrift som kallades ”[[Hämtat från Foss krönika 1938\|Foss krönika]]”. Den var avsedd för befolkningen och gav inblickar i de flesta kommunala angelägenheter. Avsikten var att en sådan krönika skulle utges årligen men den för 1938 blev den enda.		År 1938 utgav de kommunala myndigheterna i Foss en informationsskrift som kallades ”[[Hämtat från Foss krönika 1938 20-1\|Foss krönika]]”. Den var avsedd för befolkningen och gav inblickar i de flesta kommunala angelägenheter. Avsikten var att en sådan krönika skulle utges årligen men den för 1938 blev den enda.

	== Några exempel på befattningshavare i Håby 1939: ==		== Några exempel på befattningshavare i Håby 1939: ==

Lennart: Länk

2026-04-02T16:29:36Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 2 april 2026 kl. 18.29
Rad 47:		Rad 47:

	== Fattigvårdsnämnden ==		== Fattigvårdsnämnden ==
	I början av 1950-talet leds arbetet av ordföranden Otto Sohlberg (riksspelmannen Maja Sohlbergs bror). Fram till dess att nuvarande Ekebackens äldreboende invigdes 1959 hölls alla nämndmöten en torsdag i varje månad på Kamstorp ålderdomshem. Otto efterträddes av Karl Waern som var en starkt drivande kraft i byggandet av Ekebacken.		I början av 1950-talet leds arbetet av ordföranden Otto Sohlberg (riksspelmannen Maja Sohlbergs bror). Fram till dess att nuvarande Ekebackens äldreboende invigdes 1959 hölls alla nämndmöten en torsdag i varje månad på [[Kamstorp]] ålderdomshem. Otto efterträddes av Karl Waern som var en starkt drivande kraft i byggandet av Ekebacken.


	Under byggnadstiden kallades det bara för ålderdomshemmet, men det skulle givetvis ha ett bra namn. Därför utlystes en namntävling i skolorna. Douglas Karlsson från [[Fabriksskolan]] hade då föreslagit just ”Ekebacken” vilket gav honom första priset. Den unge Douglas fick sedan vara med vid den högtidliga invigningen tillsammans med en del honoratiores.		Under byggnadstiden kallades det bara för ålderdomshemmet, men det skulle givetvis ha ett bra namn. Därför utlystes en namntävling i skolorna. Douglas Karlsson från [[Fabriksskolan]] hade då föreslagit just ”Ekebacken” vilket gav honom första priset. Den unge Douglas fick sedan vara med vid den högtidliga invigningen tillsammans med en del honoratiores.

Lennart: Länk

2025-09-11T17:16:14Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 11 september 2025 kl. 19.16
Rad 1:		Rad 1:
	''En intressant tillbakablick av framväxten av Munkedals kommun som förvaltning. Detta berättar vi om i följande artikel där Helfrid Svensson, Greta Johansson och Kurt Forsell har intervjuats.''		''En intressant tillbakablick av framväxten av [[Munkedals kommun]] som förvaltning. Detta berättar vi om i följande artikel där Helfrid Svensson, Greta Johansson och Kurt Forsell har intervjuats.''

	Helfrid berättar att hon började arbeta på Kristidsnämndens kontor 1947. Det var inrymt i samma hus som kommunkontoret, dvs. det [[Hanssonska huset]] som ligger mellan Hanssons affär och gamla postkontoret vid [[Munkedals järnvägsstation]]. Kristidsnämndens ordförande var då Gustav R Lövgren och bland ledamöterna finner vi bl.a. Axel Karlsson från [[Möe]]. Som arbetsuppgift ingick att sköta utdelning av ransoneringskort och olika tilldelningar av t.ex. foder och gödning till lantbruken samt slaktlicenser. Det gällde för den som lät slakta t.ex. sin gris att han fick lämna in ransoneringskuponger för kött om han vill ha del av grisens kött för egen del.		Helfrid berättar att hon började arbeta på Kristidsnämndens kontor 1947. Det var inrymt i samma hus som kommunkontoret, dvs. det [[Hanssonska huset]] som ligger mellan Hanssons affär och gamla postkontoret vid [[Munkedals järnvägsstation]]. Kristidsnämndens ordförande var då Gustav R Lövgren och bland ledamöterna finner vi bl.a. Axel Karlsson från [[Möe]]. Som arbetsuppgift ingick att sköta utdelning av ransoneringskort och olika tilldelningar av t.ex. foder och gödning till lantbruken samt slaktlicenser. Det gällde för den som lät slakta t.ex. sin gris att han fick lämna in ransoneringskuponger för kött om han vill ha del av grisens kött för egen del.

Lennart: Lennart flyttade sidan Munkedals kommun till Munkedals kommun 08-1 utan att lämna en omdirigering

2025-09-11T14:57:49Z

Lennart flyttade sidan Munkedals kommun till Munkedals kommun 08-1 utan att lämna en omdirigering

← Äldre version	Versionen från 11 september 2025 kl. 16.57
(Ingen skillnad)

Lennart: Länk

2025-09-02T09:29:51Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 2 september 2025 kl. 11.29
Rad 3:		Rad 3:
	Helfrid berättar att hon började arbeta på Kristidsnämndens kontor 1947. Det var inrymt i samma hus som kommunkontoret, dvs. det [[Hanssonska huset]] som ligger mellan Hanssons affär och gamla postkontoret vid [[Munkedals järnvägsstation]]. Kristidsnämndens ordförande var då Gustav R Lövgren och bland ledamöterna finner vi bl.a. Axel Karlsson från [[Möe]]. Som arbetsuppgift ingick att sköta utdelning av ransoneringskort och olika tilldelningar av t.ex. foder och gödning till lantbruken samt slaktlicenser. Det gällde för den som lät slakta t.ex. sin gris att han fick lämna in ransoneringskuponger för kött om han vill ha del av grisens kött för egen del.		Helfrid berättar att hon började arbeta på Kristidsnämndens kontor 1947. Det var inrymt i samma hus som kommunkontoret, dvs. det [[Hanssonska huset]] som ligger mellan Hanssons affär och gamla postkontoret vid [[Munkedals järnvägsstation]]. Kristidsnämndens ordförande var då Gustav R Lövgren och bland ledamöterna finner vi bl.a. Axel Karlsson från [[Möe]]. Som arbetsuppgift ingick att sköta utdelning av ransoneringskort och olika tilldelningar av t.ex. foder och gödning till lantbruken samt slaktlicenser. Det gällde för den som lät slakta t.ex. sin gris att han fick lämna in ransoneringskuponger för kött om han vill ha del av grisens kött för egen del.
	[[Fil:Fikapaus med Greta Johansson, Ulla Karlsson, Erna och Alf Nilsson.jpg\|miniatyr\|Fikapaus med Greta Johansson, Ulla Karlsson, Erna och Alf Nilsson\|499x499px]]		[[Fil:Fikapaus med Greta Johansson, Ulla Karlsson, Erna och Alf Nilsson.jpg\|miniatyr\|Fikapaus med Greta Johansson, Ulla Karlsson, Erna och Alf Nilsson\|499x499px]]
	Helfrid minns att redan på 1920 –talet sköttes den kommunala administrationen av kamrer Bengtsson. Han hade sitt kontor i hemmet och när han inte skötte kommunens ärenden så skötte han jobbet som bankkamrer på en av bankerna i Munkedal. Bengtsson bodde i det hus där Byggnadsvård Väst nu finns. Kamrer Bengtsson slutade på sent 30-tal.Efter honom innehade Gert Wahlberg , som också var aktiv politiker, kamrerstjänsten. Han blev dock snart efterträdd av kamrer G Sundell.		Helfrid minns att redan på 1920 –talet sköttes den kommunala administrationen av kamrer Bengtsson. Han hade sitt kontor i hemmet och när han inte skötte kommunens ärenden så skötte han jobbet som bankkamrer på en av bankerna i Munkedal. Bengtsson bodde i det [[Bengtssonska villan\|hus]] där Byggnadsvård Väst nu finns. Kamrer Bengtsson slutade på sent 30-tal.Efter honom innehade Gert Wahlberg , som också var aktiv politiker, kamrerstjänsten. Han blev dock snart efterträdd av kamrer G Sundell.

	Under Sundells tid, troligen 1943, flyttade man in i det Hanssonska huset vid järnvägsstationen. Samtidigt fick han förstärkning med kassörskan Gunnel Lövgren som började detta år. Som ordförande i Kommunalnämnden finner vi Olof Strand som tillika var skolchef. Kamrer Sundell efterträddes 1947 av kamrer Evert Lundgren..		Under Sundells tid, troligen 1943, flyttade man in i det Hanssonska huset vid järnvägsstationen. Samtidigt fick han förstärkning med kassörskan Gunnel Lövgren som började detta år. Som ordförande i Kommunalnämnden finner vi Olof Strand som tillika var skolchef. Kamrer Sundell efterträddes 1947 av kamrer Evert Lundgren..

Lennart: Länk

2023-10-01T09:44:11Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 1 oktober 2023 kl. 11.44
Rad 89:		Rad 89:
	Helfrid berättar att hon kom tillbaka efter en tid på annan plats. Det var 1963 som hon började som ansvarig för hemvården. Hon var då den första tjänstemannen som anställdes med detta ansvar och tog således över från ordföranden. Kontoret fick hon inrätta på Ekebackens äldreboende. I Svarteborg hade hon kollegan Gunborg Olsson som innehade samma syssla.. På den tiden fanns det fem hemsamariter och tre hemvårdarinnor. Samariterna hade 3:55 kr/tim medan hemvårdarinnorna hade månadslön. Bland samariter minns hon bl.a. Märta Pettersson, Ester Bergkvist, Britta Winberg och Anna Claesson. Bland hemvårdarinnorna kommer hon bl.a. ihåg Christine Christensson, Karin Aronsson och Elsa Larsson . Denna sektor växte snabbt och när Helfrid slutade med det jobbet 1966 fanns det sammanlagt 30 st totalt.		Helfrid berättar att hon kom tillbaka efter en tid på annan plats. Det var 1963 som hon började som ansvarig för hemvården. Hon var då den första tjänstemannen som anställdes med detta ansvar och tog således över från ordföranden. Kontoret fick hon inrätta på Ekebackens äldreboende. I Svarteborg hade hon kollegan Gunborg Olsson som innehade samma syssla.. På den tiden fanns det fem hemsamariter och tre hemvårdarinnor. Samariterna hade 3:55 kr/tim medan hemvårdarinnorna hade månadslön. Bland samariter minns hon bl.a. Märta Pettersson, Ester Bergkvist, Britta Winberg och Anna Claesson. Bland hemvårdarinnorna kommer hon bl.a. ihåg Christine Christensson, Karin Aronsson och Elsa Larsson . Denna sektor växte snabbt och när Helfrid slutade med det jobbet 1966 fanns det sammanlagt 30 st totalt.

	Omsorgsnämnden hade många uppgifter. Så t.ex. hamnade det på deras lott att hantera och upplysa om förbättringslån. Därför fick Helfrid i uppdrag att tillsammans med nämndens ordförande Karl Waern besöka alla som var äldre än 60 år. De fick en lista, med 700 namn. . De tog sig an uppgiften att med Erling Sahlsten som taxiförare åka runt. Han visste var de flesta bodde. Familjerna som bodde nära [[Gullmarn]] besöktes med hjälp av Kalles båt som förde dem från Munkedals Hamn till Gårvik och ända in i ~~Färlevsfjorden~~. Efter att de besökt 200 hem tog det slut. Då orkade de inte längre. Syftet med att besöka hemmen var att bedöma och upplysa om att de som hade dåligt boende kunde få bra lån för att renovera sitt hus. Flera hus hade då fortfarande jordgolv. Året var 1964. En annan viktig uppgift var att med dessa hembesök försöka bedöma behovet att hur många som kunde tänkas behöva bo på äldreboende. Det hade man inte alls klart för sig innan.		Omsorgsnämnden hade många uppgifter. Så t.ex. hamnade det på deras lott att hantera och upplysa om förbättringslån. Därför fick Helfrid i uppdrag att tillsammans med nämndens ordförande Karl Waern besöka alla som var äldre än 60 år. De fick en lista, med 700 namn. . De tog sig an uppgiften att med Erling Sahlsten som taxiförare åka runt. Han visste var de flesta bodde. Familjerna som bodde nära [[Gullmarn]] besöktes med hjälp av Kalles båt som förde dem från Munkedals Hamn till Gårvik och ända in i [[Färlevfjorden]]. Efter att de besökt 200 hem tog det slut. Då orkade de inte längre. Syftet med att besöka hemmen var att bedöma och upplysa om att de som hade dåligt boende kunde få bra lån för att renovera sitt hus. Flera hus hade då fortfarande jordgolv. Året var 1964. En annan viktig uppgift var att med dessa hembesök försöka bedöma behovet att hur många som kunde tänkas behöva bo på äldreboende. Det hade man inte alls klart för sig innan.

	== Greta berättar ==		== Greta berättar ==

Lennart: /* Fattigvårdsnämnden */

2023-08-10T16:18:38Z

Fattigvårdsnämnden

← Äldre version		Versionen från 10 augusti 2023 kl. 18.18
Rad 50:		Rad 50:


	Under byggnadstiden kallades det bara för ålderdomshemmet, men det skulle givetvis ha ett bra namn. Därför utlystes en namntävling i skolorna. Douglas Karlsson från Fabriksskolan hade då föreslagit just ”Ekebacken” vilket gav honom första priset. Den unge Douglas fick sedan vara med vid den högtidliga invigningen tillsammans med en del honoratiores.		Under byggnadstiden kallades det bara för ålderdomshemmet, men det skulle givetvis ha ett bra namn. Därför utlystes en namntävling i skolorna. Douglas Karlsson från [[Fabriksskolan]] hade då föreslagit just ”Ekebacken” vilket gav honom första priset. Den unge Douglas fick sedan vara med vid den högtidliga invigningen tillsammans med en del honoratiores.

	== Barnavårdsnämnden ==		== Barnavårdsnämnden ==
	Henning Hasselgren var ordförande i barnavårdsnämnden. Hasselgren var också känd som sträng lärare vid fabriksskolan. Henning efterträddes av Anna Waern, fru till Karl.		Henning Hasselgren var ordförande i barnavårdsnämnden. Hasselgren var också känd som sträng lärare vid [[fabriksskolan]]. Henning efterträddes av Anna Waern, fru till Karl.

	== Nykterhetsnämnden ==		== Nykterhetsnämnden ==

Lennart den 9 april 2023 kl. 14.38

2023-04-09T14:38:58Z

Lennart den 9 april 2023 kl. 14.34

2023-04-09T14:34:14Z

← Äldre version		Versionen från 9 april 2023 kl. 16.34
Rad 150:		Rad 150:



			Text [[Sverker Balksten]] & [[Yngve Carlsson]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 08-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 08-1]]

← Äldre version		Versionen från 9 april 2023 kl. 16.38
Rad 2:		Rad 2:

	Helfrid berättar att hon började arbeta på Kristidsnämndens kontor 1947. Det var inrymt i samma hus som kommunkontoret, dvs. det [[Hanssonska huset]] som ligger mellan Hanssons affär och gamla postkontoret vid [[Munkedals järnvägsstation]]. Kristidsnämndens ordförande var då Gustav R Lövgren och bland ledamöterna finner vi bl.a. Axel Karlsson från [[Möe]]. Som arbetsuppgift ingick att sköta utdelning av ransoneringskort och olika tilldelningar av t.ex. foder och gödning till lantbruken samt slaktlicenser. Det gällde för den som lät slakta t.ex. sin gris att han fick lämna in ransoneringskuponger för kött om han vill ha del av grisens kött för egen del.		Helfrid berättar att hon började arbeta på Kristidsnämndens kontor 1947. Det var inrymt i samma hus som kommunkontoret, dvs. det [[Hanssonska huset]] som ligger mellan Hanssons affär och gamla postkontoret vid [[Munkedals järnvägsstation]]. Kristidsnämndens ordförande var då Gustav R Lövgren och bland ledamöterna finner vi bl.a. Axel Karlsson från [[Möe]]. Som arbetsuppgift ingick att sköta utdelning av ransoneringskort och olika tilldelningar av t.ex. foder och gödning till lantbruken samt slaktlicenser. Det gällde för den som lät slakta t.ex. sin gris att han fick lämna in ransoneringskuponger för kött om han vill ha del av grisens kött för egen del.
	[[Fil:Fikapaus med Greta Johansson, Ulla Karlsson, Erna och Alf Nilsson.jpg\|miniatyr\|Fikapaus med Greta Johansson, Ulla Karlsson, Erna och Alf Nilsson]]		[[Fil:Fikapaus med Greta Johansson, Ulla Karlsson, Erna och Alf Nilsson.jpg\|miniatyr\|Fikapaus med Greta Johansson, Ulla Karlsson, Erna och Alf Nilsson\|499x499px]]
	Helfrid minns att redan på 1920 –talet sköttes den kommunala administrationen av kamrer Bengtsson. Han hade sitt kontor i hemmet och när han inte skötte kommunens ärenden så skötte han jobbet som bankkamrer på en av bankerna i Munkedal. Bengtsson bodde i det hus där Byggnadsvård Väst nu finns. Kamrer Bengtsson slutade på sent 30-tal.Efter honom innehade Gert Wahlberg , som också var aktiv politiker, kamrerstjänsten. Han blev dock snart efterträdd av kamrer G Sundell.		Helfrid minns att redan på 1920 –talet sköttes den kommunala administrationen av kamrer Bengtsson. Han hade sitt kontor i hemmet och när han inte skötte kommunens ärenden så skötte han jobbet som bankkamrer på en av bankerna i Munkedal. Bengtsson bodde i det hus där Byggnadsvård Väst nu finns. Kamrer Bengtsson slutade på sent 30-tal.Efter honom innehade Gert Wahlberg , som också var aktiv politiker, kamrerstjänsten. Han blev dock snart efterträdd av kamrer G Sundell.

Rad 12:		Rad 12:

	== Flytta av kontor. ==		== Flytta av kontor. ==
	[[Fil:Första gemensamma fikan i det nya kommunhuset.jpg\|miniatyr\|Första gemensamma kaffefikan i det nya (nuvarande) kommunhuset]]		[[Fil:Första gemensamma fikan i det nya kommunhuset.jpg\|miniatyr\|Första gemensamma kaffefikan i det nya (nuvarande) kommunhuset\|499x499px]]
	Det gamla kontoret i [[Hanssonska huset]] hade tjänat ut som kommunkontor när ett nytt hus stod färdigt i Centrum. På andra våningen ovanför det som då var apoteket fanns kommunkontoret. Detta skedde 1959. Här expanderade man och tog i anspråk flera våningar. Verksamheten växte och kommunen ficka allt flera uppgifter att sköta.		Det gamla kontoret i [[Hanssonska huset]] hade tjänat ut som kommunkontor när ett nytt hus stod färdigt i Centrum. På andra våningen ovanför det som då var apoteket fanns kommunkontoret. Detta skedde 1959. Här expanderade man och tog i anspråk flera våningar. Verksamheten växte och kommunen ficka allt flera uppgifter att sköta.

Rad 18:		Rad 18:

	== Foss kommun slås ihop med Håby kommun. ==		== Foss kommun slås ihop med Håby kommun. ==
	[[Fil:Hyreshuset i Håby.png\|miniatyr\|Så här ser det hus ut i dag som inrymde Håby kommunalkontor, ”kommuanlrummet"[[Rättelser från nummer 08-1 av Munkedalsbygden\|Se rättelse i nästa nummer]]]]		[[Fil:Hyreshuset i Håby.png\|miniatyr\|Så här ser det hus ut i dag som inrymde Håby kommunalkontor, ”kommuanlrummet"[[Rättelser från nummer 08-1 av Munkedalsbygden\|Se rättelse i nästa nummer]]\|504x504px]]
	Helfrid hade äran att vara med som protokollförare på det sista mötet med kommunalfullmäktige i Foss kommun. Detta skedde mellan jul och nyår 1950 och platsen var [[Åtorp\|Åtorps Herrgård]]. Restaurangen hade då inga spriträttigheter så många firande genom att ”gå ut och titta på tavlorna” på Herrgården. Hasselgren hade nämligen en tavelutställning där samtidigt.		Helfrid hade äran att vara med som protokollförare på det sista mötet med kommunalfullmäktige i Foss kommun. Detta skedde mellan jul och nyår 1950 och platsen var [[Åtorp\|Åtorps Herrgård]]. Restaurangen hade då inga spriträttigheter så många firande genom att ”gå ut och titta på tavlorna” på Herrgården. Hasselgren hade nämligen en tavelutställning där samtidigt.

	Den första januari 1951 slogs Foss och Håby ihop till en kommun under namnet Munkedals kommun.		Den första januari 1951 slogs Foss och Håby ihop till en kommun under namnet Munkedals kommun.

	~~Gerhard).Där~~ hade kommunkontoret varit inrymt på undervåningen i det hus som då ägdes av stinsen Axel Josefsson. Huset ligger mittemot Lampaffären och väster om gamla apotekshuset. I detta hus fanns det s.k. kommunalrummet. Här fanns även sjukkassan och samt lokaler där konfirmandundervisningen skedde. (1946).		I Håby hade kommunkontoret varit inrymt på undervåningen i det hus som då ägdes av stinsen Axel Josefsson. Huset ligger mittemot Lampaffären och väster om gamla apotekshuset. I detta hus fanns det s.k. kommunalrummet. Här fanns även sjukkassan och samt lokaler där konfirmandundervisningen skedde. (1946).

	Foss kommun hade då ca 3000 invånare medan Håby hade ca 600 invånare.		Foss kommun hade då ca 3000 invånare medan Håby hade ca 600 invånare.