Läst om det sköna Munkedal 20-1 - Versionshistorik

Lennart: Lennart flyttade sidan Läst om det sköna Munkedal till Läst om det sköna Munkedal 20-1 utan att lämna en omdirigering

2026-04-07T08:39:15Z

Lennart flyttade sidan Läst om det sköna Munkedal till Läst om det sköna Munkedal 20-1 utan att lämna en omdirigering

← Äldre version	Versionen från 7 april 2026 kl. 10.39
(Ingen skillnad)

Lennart: Länk

2025-09-12T07:14:00Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 12 september 2025 kl. 09.14
Rad 1:		Rad 1:
	Så här i coronatider får man mera tid att läsa än annars. Det är tre böcker från tiden omkring 1920 som fallit framför mina ögon. Jag har ju särskilt sökt information från de områden som i dag tillhör Munkedals kommun, och om [[Foss socken\|Foss]] kan man läsa att socknen varit lite i särklass i Bohuslän på 1700-talet fram till den tid då böckerna skrevs. I dag tänker vi kanske på annat sätt men Munkedals kommun har på sin hemsida lyckats väl att beskriva det förnäma med Munkedal även i dag.		Så här i coronatider får man mera tid att läsa än annars. Det är tre böcker från tiden omkring 1920 som fallit framför mina ögon. Jag har ju särskilt sökt information från de områden som i dag tillhör [[Munkedals kommun]], och om [[Foss socken\|Foss]] kan man läsa att socknen varit lite i särklass i Bohuslän på 1700-talet fram till den tid då böckerna skrevs. I dag tänker vi kanske på annat sätt men Munkedals kommun har på sin hemsida lyckats väl att beskriva det förnäma med Munkedal även i dag.

	Det finns två klassiska böcker om Bohuslän av författaren Carl A. Tiselius som heter ”Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar från 1925. Denna bok har nu inlemmats i Hembygdsmuseets bibliotek. Den andra boken är Carl A. Tiselius ”Bohusläns märkligare gårdar” tryckt år 1926. En tredje bok är Eskil Oláns ”Bohusläns krönika” tryckt 1918. De två senare böckerna tillhör Balksten Byggnadsvårds forskningsbibliotek här i Munkedal. Tillsammans ger dessa tre böcker en bra historiebeskrivning om gårdarna i vår trakt. Utöver alla information om enskilda gårdar så ha följande särskilt fastnat i mitt minne.		Det finns två klassiska böcker om Bohuslän av författaren Carl A. Tiselius som heter ”Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar från 1925. Denna bok har nu inlemmats i Hembygdsmuseets bibliotek. Den andra boken är Carl A. Tiselius ”Bohusläns märkligare gårdar” tryckt år 1926. En tredje bok är Eskil Oláns ”Bohusläns krönika” tryckt 1918. De två senare böckerna tillhör Balksten Byggnadsvårds forskningsbibliotek här i Munkedal. Tillsammans ger dessa tre böcker en bra historiebeskrivning om gårdarna i vår trakt. Utöver alla information om enskilda gårdar så ha följande särskilt fastnat i mitt minne.

Lennart: Länk

2023-04-09T12:21:14Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 9 april 2023 kl. 14.21
Rad 3:		Rad 3:
	Det finns två klassiska böcker om Bohuslän av författaren Carl A. Tiselius som heter ”Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar från 1925. Denna bok har nu inlemmats i Hembygdsmuseets bibliotek. Den andra boken är Carl A. Tiselius ”Bohusläns märkligare gårdar” tryckt år 1926. En tredje bok är Eskil Oláns ”Bohusläns krönika” tryckt 1918. De två senare böckerna tillhör Balksten Byggnadsvårds forskningsbibliotek här i Munkedal. Tillsammans ger dessa tre böcker en bra historiebeskrivning om gårdarna i vår trakt. Utöver alla information om enskilda gårdar så ha följande särskilt fastnat i mitt minne.		Det finns två klassiska böcker om Bohuslän av författaren Carl A. Tiselius som heter ”Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar från 1925. Denna bok har nu inlemmats i Hembygdsmuseets bibliotek. Den andra boken är Carl A. Tiselius ”Bohusläns märkligare gårdar” tryckt år 1926. En tredje bok är Eskil Oláns ”Bohusläns krönika” tryckt 1918. De två senare böckerna tillhör Balksten Byggnadsvårds forskningsbibliotek här i Munkedal. Tillsammans ger dessa tre böcker en bra historiebeskrivning om gårdarna i vår trakt. Utöver alla information om enskilda gårdar så ha följande särskilt fastnat i mitt minne.

	Tiselius skriver: ”Jordmånen på Tungenäset och i trakten av [[Foss kyrka]] är av förmånlig beskaffenhet och torde ingen socken i hela Bohuslän kunna inom sitt område räkna så många herregårdar och egendomar bebyggda för ståndspersoner.” Vidare skriver han om Faleby att ”gården ligger vid inre Gullmarn utanför Munkedals hamn på det s.k. Tungenäset. Med Tofta i Lycke socken på Inland (södra Bohuslän) tävlar Faleby om platsen som bästa hemman i hela Bohuslän”. Han nämner att ”enligt 1659 års jordebok finns det Frälsegodset utgörs av 9 hela utsocknes, 2 strögods och 3 ofri man frälse”. Detta betyder att en väsentlig del av åkerarealen utgörs av gårdar som staten, både den norska/danska och svenska, har behållit och delat ut att brukas av personer som varit i statens tjänst, det gäller både militärer och andra statstjänare och kunde kallas för ståndspersoner.		Tiselius skriver: ”Jordmånen på Tungenäset och i trakten av [[Foss kyrka]] är av förmånlig beskaffenhet och torde ingen socken i hela Bohuslän kunna inom sitt område räkna så många herregårdar och egendomar bebyggda för ståndspersoner.” Vidare skriver han om Faleby att ”gården ligger vid inre [[Gullmarn]] utanför Munkedals hamn på det s.k. Tungenäset. Med Tofta i Lycke socken på Inland (södra Bohuslän) tävlar Faleby om platsen som bästa hemman i hela Bohuslän”. Han nämner att ”enligt 1659 års jordebok finns det Frälsegodset utgörs av 9 hela utsocknes, 2 strögods och 3 ofri man frälse”. Detta betyder att en väsentlig del av åkerarealen utgörs av gårdar som staten, både den norska/danska och svenska, har behållit och delat ut att brukas av personer som varit i statens tjänst, det gäller både militärer och andra statstjänare och kunde kallas för ståndspersoner.
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 20-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 20-1]]

Lennart: Länk

2023-04-07T14:14:34Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 7 april 2023 kl. 16.14
Rad 1:		Rad 1:
	Så här i coronatider får man mera tid att läsa än annars. Det är tre böcker från tiden omkring 1920 som fallit framför mina ögon. Jag har ju särskilt sökt information från de områden som i dag tillhör Munkedals kommun, och om Foss kan man läsa att socknen varit lite i särklass i Bohuslän på 1700-talet fram till den tid då böckerna skrevs. I dag tänker vi kanske på annat sätt men Munkedals kommun har på sin hemsida lyckats väl att beskriva det förnäma med Munkedal även i dag.		Så här i coronatider får man mera tid att läsa än annars. Det är tre böcker från tiden omkring 1920 som fallit framför mina ögon. Jag har ju särskilt sökt information från de områden som i dag tillhör Munkedals kommun, och om [[Foss socken\|Foss]] kan man läsa att socknen varit lite i särklass i Bohuslän på 1700-talet fram till den tid då böckerna skrevs. I dag tänker vi kanske på annat sätt men Munkedals kommun har på sin hemsida lyckats väl att beskriva det förnäma med Munkedal även i dag.

	Det finns två klassiska böcker om Bohuslän av författaren Carl A. Tiselius som heter ”Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar från 1925. Denna bok har nu inlemmats i Hembygdsmuseets bibliotek. Den andra boken är Carl A. Tiselius ”Bohusläns märkligare gårdar” tryckt år 1926. En tredje bok är Eskil Oláns ”Bohusläns krönika” tryckt 1918. De två senare böckerna tillhör Balksten Byggnadsvårds forskningsbibliotek här i Munkedal. Tillsammans ger dessa tre böcker en bra historiebeskrivning om gårdarna i vår trakt. Utöver alla information om enskilda gårdar så ha följande särskilt fastnat i mitt minne.		Det finns två klassiska böcker om Bohuslän av författaren Carl A. Tiselius som heter ”Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar från 1925. Denna bok har nu inlemmats i Hembygdsmuseets bibliotek. Den andra boken är Carl A. Tiselius ”Bohusläns märkligare gårdar” tryckt år 1926. En tredje bok är Eskil Oláns ”Bohusläns krönika” tryckt 1918. De två senare böckerna tillhör Balksten Byggnadsvårds forskningsbibliotek här i Munkedal. Tillsammans ger dessa tre böcker en bra historiebeskrivning om gårdarna i vår trakt. Utöver alla information om enskilda gårdar så ha följande särskilt fastnat i mitt minne.

	Tiselius skriver: ”Jordmånen på Tungenäset och i trakten av Foss kyrka är av förmånlig beskaffenhet och torde ingen socken i hela Bohuslän kunna inom sitt område räkna så många herregårdar och egendomar bebyggda för ståndspersoner.” Vidare skriver han om Faleby att ”gården ligger vid inre Gullmarn utanför Munkedals hamn på det s.k. Tungenäset. Med Tofta i Lycke socken på Inland (södra Bohuslän) tävlar Faleby om platsen som bästa hemman i hela Bohuslän”. Han nämner att ”enligt 1659 års jordebok finns det Frälsegodset utgörs av 9 hela utsocknes, 2 strögods och 3 ofri man frälse”. Detta betyder att en väsentlig del av åkerarealen utgörs av gårdar som staten, både den norska/danska och svenska, har behållit och delat ut att brukas av personer som varit i statens tjänst, det gäller både militärer och andra statstjänare och kunde kallas för ståndspersoner.		Tiselius skriver: ”Jordmånen på Tungenäset och i trakten av [[Foss kyrka]] är av förmånlig beskaffenhet och torde ingen socken i hela Bohuslän kunna inom sitt område räkna så många herregårdar och egendomar bebyggda för ståndspersoner.” Vidare skriver han om Faleby att ”gården ligger vid inre Gullmarn utanför Munkedals hamn på det s.k. Tungenäset. Med Tofta i Lycke socken på Inland (södra Bohuslän) tävlar Faleby om platsen som bästa hemman i hela Bohuslän”. Han nämner att ”enligt 1659 års jordebok finns det Frälsegodset utgörs av 9 hela utsocknes, 2 strögods och 3 ofri man frälse”. Detta betyder att en väsentlig del av åkerarealen utgörs av gårdar som staten, både den norska/danska och svenska, har behållit och delat ut att brukas av personer som varit i statens tjänst, det gäller både militärer och andra statstjänare och kunde kallas för ståndspersoner.
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 20-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 20-1]]

Lennart: Ny sida

2022-08-03T14:16:38Z

Ny sida

Ny sida

Så här i coronatider får man mera tid att läsa än annars. Det är tre böcker från tiden omkring 1920 som fallit framför mina ögon. Jag har ju särskilt sökt information från de områden som i dag tillhör Munkedals kommun, och om Foss kan man läsa att socknen varit lite i särklass i Bohuslän på 1700-talet fram till den tid då böckerna skrevs. I dag tänker vi kanske på annat sätt men Munkedals kommun har på sin hemsida lyckats väl att beskriva det förnäma med Munkedal även i dag.

Det finns två klassiska böcker om Bohuslän av författaren Carl A. Tiselius som heter ”Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar från 1925. Denna bok har nu inlemmats i Hembygdsmuseets bibliotek. Den andra boken är Carl A. Tiselius ”Bohusläns märkligare gårdar” tryckt år 1926. En tredje bok är Eskil Oláns ”Bohusläns krönika” tryckt 1918. De två senare böckerna tillhör Balksten Byggnadsvårds forskningsbibliotek här i Munkedal. Tillsammans ger dessa tre böcker en bra historiebeskrivning om gårdarna i vår trakt. Utöver alla information om enskilda gårdar så ha följande särskilt fastnat i mitt minne.

Tiselius skriver: ”Jordmånen på Tungenäset och i trakten av Foss kyrka är av förmånlig beskaffenhet och torde ingen socken i hela Bohuslän kunna inom sitt område räkna så många herregårdar och egendomar bebyggda för ståndspersoner.” Vidare skriver han om Faleby att ”gården ligger vid inre Gullmarn utanför Munkedals hamn på det s.k. Tungenäset. Med Tofta i Lycke socken på Inland (södra Bohuslän) tävlar Faleby om platsen som bästa hemman i hela Bohuslän”. Han nämner att ”enligt 1659 års jordebok finns det Frälsegodset utgörs av 9 hela utsocknes, 2 strögods och 3 ofri man frälse”. Detta betyder att en väsentlig del av åkerarealen utgörs av gårdar som staten, både den norska/danska och svenska, har behållit och delat ut att brukas av personer som varit i statens tjänst, det gäller både militärer och andra statstjänare och kunde kallas för ståndspersoner.
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 20-1]]