Grävande gruvhistoria 20-2 - Versionshistorik

Lennart: Lennart flyttade sidan Grävande gruvhistoria till Grävande gruvhistoria 20-2 utan att lämna en omdirigering

2026-04-07T11:00:54Z

Lennart flyttade sidan Grävande gruvhistoria till Grävande gruvhistoria 20-2 utan att lämna en omdirigering

← Äldre version	Versionen från 7 april 2026 kl. 13.00
(Ingen skillnad)

Lennart: Länkar

2025-05-11T10:59:51Z

Länkar

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2025 kl. 12.59
Rad 180:		Rad 180:


	Enligt Göte Thorin var det Gottfrid Boursette som basade för de gruvor han hade körningar för. Men även gruvfogde Bergström var inblandad på något sätt enligt Göte. En möjlig förklaring enligt honom är att Bergström hade tillgång till maskiner som han kunde bistå med.
			Enligt Göte Thorin var det [[Gottfrid Boursette]] som basade för de gruvor han hade körningar för. Men även gruvfogde Bergström var inblandad på något sätt enligt Göte. En möjlig förklaring enligt honom är att Bergström hade tillgång till maskiner som han kunde bistå med.

	Såsom att montera upp den tunga stålbehållaren (se bild nedan).		Såsom att montera upp den tunga stålbehållaren (se bild nedan).
Rad 193:		Rad 194:
	Så till frågan vilket företag som drev Stale gruva denna period. Boursettes dotter Margit Nerman berättar att pappan (född 1900) var pigg och fullt arbetsför vid den tiden och längre än så. Även om hon inte själv kan erinra sig faderns koppling till just denna gruva utesluter hon inte att det var så.		Så till frågan vilket företag som drev Stale gruva denna period. Boursettes dotter Margit Nerman berättar att pappan (född 1900) var pigg och fullt arbetsför vid den tiden och längre än så. Även om hon inte själv kan erinra sig faderns koppling till just denna gruva utesluter hon inte att det var så.

	Enligt Björn Jakobsson drev Gottfrid Boursette gruvan i egen regi. Som egen företagare - inte som gruvfogde - var han med och styrde i gruvan. Kvartsen sålde han till uppköpare.		Enligt Björn Jakobsson drev [[Gottfrid Boursette]] gruvan i egen regi. Som egen företagare - inte som gruvfogde - var han med och styrde i gruvan. Kvartsen sålde han till uppköpare.


	Alla följande bilder är hämtade från ''Hebbe’s bildsida.''		Alla följande bilder är hämtade från ''Hebbe’s bildsida.''

Lennart: /* Gruvfogdehistoria */

2023-05-08T09:57:44Z

Gruvfogdehistoria

← Äldre version		Versionen från 8 maj 2023 kl. 11.57
Rad 101:		Rad 101:

	=== '''Gruvfogdehistoria''' ===		=== '''Gruvfogdehistoria''' ===
			[[Fil:12. Adolf Bergström 60 år.jpg\|miniatyr\|Adolf Bergström]]
	Siw Andersson i Rådanefors, som är dotter till Göthe Bergström och hans hustru Göta (född Ahl) har berättat att familjen bodde några år i Munkedal. Närmare bestämt i ”''Hanssonshuset med charkuteri i botten''”. Göthe var upplärd av sin far Adolf, och övertog succesivt dennes roll som gruvfogde. Adolf bodde i detta hus samtidigt med Göthes familj.		Siw Andersson i Rådanefors, som är dotter till Göthe Bergström och hans hustru Göta (född Ahl) har berättat att familjen bodde några år i Munkedal. Närmare bestämt i ”''Hanssonshuset med charkuteri i botten''”. Göthe var upplärd av sin far Adolf, och övertog succesivt dennes roll som gruvfogde. Adolf bodde i detta hus samtidigt med Göthes familj.

Lennart: länkar inlagda

2022-08-27T10:45:48Z

länkar inlagda

← Äldre version		Versionen från 27 augusti 2022 kl. 12.45
Rad 36:		Rad 36:


	Den vänlige föraren av röda ”gruvbilen”, som flitigt körde förbi här när jag växte upp, har satt ljusa spår i minnet. Det var Karl-Erik Olsson, som bodde vid Kviström. Hans son Kenth har med hjälp av sin syster Marita lämnat följande bidrag:
			Den vänlige föraren av röda ”gruvbilen”, som flitigt körde förbi här när jag växte upp, har satt ljusa spår i minnet. Det var Karl-Erik Olsson, som bodde vid [[Kviström]]. Hans son Kenth har med hjälp av sin syster Marita lämnat följande bidrag:

Lennart den 17 juli 2022 kl. 09.09

2022-07-17T09:09:02Z

← Äldre version		Versionen från 17 juli 2022 kl. 11.09
Rad 1:		Rad 1:
	'''Grävande gruvhistoria i ord och bild'''		=== '''Grävande gruvhistoria i ord och bild''' ===

	Under förra seklet förekom brytning av kvarts och fältspat på många ställen i Munkedal och dess omnejd. Det är hög tid att ta tillvara alla upplysningar som alla, inklusive Munkedalsbygdens läsare, kan bidraga med när det gäller gruvorna i det förgångna. Denna berättelse är inte på långt när heltäckande.		Under förra seklet förekom brytning av kvarts och fältspat på många ställen i Munkedal och dess omnejd. Det är hög tid att ta tillvara alla upplysningar som alla, inklusive Munkedalsbygdens läsare, kan bidraga med när det gäller gruvorna i det förgångna. Denna berättelse är inte på långt när heltäckande.

Rad 100:		Rad 99:
	(Birgitta påpekar att Klas även sysslat med annat än gruvarbete från tiden på Saltkällan till den i Rådanefors. Arbetsbetygen han hade sparat visade detta).		(Birgitta påpekar att Klas även sysslat med annat än gruvarbete från tiden på Saltkällan till den i Rådanefors. Arbetsbetygen han hade sparat visade detta).

			=== '''Gruvfogdehistoria''' ===
	'''Gruvfogdehistoria'''

	Siw Andersson i Rådanefors, som är dotter till Göthe Bergström och hans hustru Göta (född Ahl) har berättat att familjen bodde några år i Munkedal. Närmare bestämt i ”''Hanssonshuset med charkuteri i botten''”. Göthe var upplärd av sin far Adolf, och övertog succesivt dennes roll som gruvfogde. Adolf bodde i detta hus samtidigt med Göthes familj.		Siw Andersson i Rådanefors, som är dotter till Göthe Bergström och hans hustru Göta (född Ahl) har berättat att familjen bodde några år i Munkedal. Närmare bestämt i ”''Hanssonshuset med charkuteri i botten''”. Göthe var upplärd av sin far Adolf, och övertog succesivt dennes roll som gruvfogde. Adolf bodde i detta hus samtidigt med Göthes familj.

Rad 151:		Rad 148:

	Det berättades om ett missöde som hände. Vajern gick av, så en tralla for i full fart över fickorna och hamnade i Tjärn. Där ligger den fortfarande kvar på djupet.		Det berättades om ett missöde som hände. Vajern gick av, så en tralla for i full fart över fickorna och hamnade i Tjärn. Där ligger den fortfarande kvar på djupet.


	Numera är den delen av tjärnen bevuxen med mossor och diverse myrväxter, ja även buskar, som framgår av bilderna nedan. Jag upplever det som att Stale tjärn krymper fortare och fortare.		Numera är den delen av tjärnen bevuxen med mossor och diverse myrväxter, ja även buskar, som framgår av bilderna nedan. Jag upplever det som att Stale tjärn krymper fortare och fortare.
Rad 159:		Rad 155:
	]]		]]

			=== '''Omgång två.''' ===
	'''Omgång två.'''

	Andra, och med största säkerhet sista brytningen, startade 1964 och pågick troligen längst till 1968. Att någon kom på idén att tömma gruvhålet på den stora mängden vatten för att se om det fanns mera kvarts att bryta är ett mysterium.		Andra, och med största säkerhet sista brytningen, startade 1964 och pågick troligen längst till 1968. Att någon kom på idén att tömma gruvhålet på den stora mängden vatten för att se om det fanns mera kvarts att bryta är ett mysterium.

Rad 244:		Rad 238:


	''Bengt Blomberg''		''[[Bengt Blomberg]]''
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 20-2]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 20-2]]
	[[Kategori:Gruvor]]		[[Kategori:Gruvor]]
	[[Kategori:Näringsliv]]		[[Kategori:Näringsliv]]

Lennart: Bild

2022-06-14T09:17:51Z

Bild

← Äldre version		Versionen från 14 juni 2022 kl. 11.17
Rad 225:		Rad 225:


	[[Fil:22. Bild från annan vinkel....jpg\|miniatyr]]		[[Fil:22. Bild från annan vinkel....jpg\|miniatyr\|vänster\|''Gruvbotten. (Foto: Björn Jakobsson, 1964)'']]


Rad 231:		Rad 231:


	''Kasserat gruvgods i mängd på ömse sidor om trallbanan. (Foto: Björn Jakobsson, 1964)''





			[[Fil:Kasserat.png\|vänster\|miniatyr\|''Kasserat gruvgods i mängd på ömse sidor om trallbanan. (Foto: Björn Jakobsson, 1964)'']]


	'''Avslutningsvis vill jag uttrycka min stora beundran för alla som slet i samband med gruvdriften!'''		'''Avslutningsvis vill jag uttrycka min stora beundran för alla som slet i samband med gruvdriften!'''

Lennart: Bild

2022-06-14T09:15:10Z

Bild

Visa ändringar

Lennart: Bild

2022-06-14T08:54:35Z

Bild

← Äldre version		Versionen från 14 juni 2022 kl. 10.54
Rad 6:		Rad 6:

	Dessutom förekom mindre brytningar lite varstans. I det sammanhanget kan nämnas Allan Constantin (framgångsrik friidrottare i diskus, kula, stav). Han letade upp små fyndigheter lite varstans av kvarts som han bröt själv och sålde på egen hand. Klarade sig hyggligt på det enligt sonen Björn.		Dessutom förekom mindre brytningar lite varstans. I det sammanhanget kan nämnas Allan Constantin (framgångsrik friidrottare i diskus, kula, stav). Han letade upp små fyndigheter lite varstans av kvarts som han bröt själv och sålde på egen hand. Klarade sig hyggligt på det enligt sonen Björn.


	I Barhults gruva pågick brytning tills början av 1950-talet. Mitt minnesmärke på detta är en skolutflykt dit vid den tiden. (Idag skulle det väl benämnas studiebesök). Det var en imponerande upplevelse att se ”de små” gruvarbetarna långt där nere! Det finns uppgifter om att Barhults gruva var Sveriges tredje största i sitt slag.		I Barhults gruva pågick brytning tills början av 1950-talet. Mitt minnesmärke på detta är en skolutflykt dit vid den tiden. (Idag skulle det väl benämnas studiebesök). Det var en imponerande upplevelse att se ”de små” gruvarbetarna långt där nere! Det finns uppgifter om att Barhults gruva var Sveriges tredje största i sitt slag.
Rad 12:		Rad 11:


	~~''Fotot nedan på Barhults gruva är taget av Oscar Färdig omkring 1935 (Hämtat från Hebbe’s bildsida)''~~



			''Fotot ovan på Barhults gruva är taget av Oscar Färdig omkring 1935 (Hämtat från Hebbe’s bildsida)''

	Kvartsgruvan på Ellingeröd brukade nog kallas Saltkällans gruva, men enligt ''Ekonomiska kartan från 1937'' ligger den på fastigheten Ellingeröd.		Kvartsgruvan på Ellingeröd brukade nog kallas Saltkällans gruva, men enligt ''Ekonomiska kartan från 1937'' ligger den på fastigheten Ellingeröd.


	Från den gruvan har jag också ett skolminne. Vår lärarinna i småskolan tog oss på utflykt dit via landsvägen mot Saltkällan. Strax efter ”Andrikebacken” (osäker stavning!) tog vi vägen mot Sommartorn och sedan en bit in till vänster innan den branta backen. Det var säkert flera år tidigare driften hade avslutats, men det var fortfarande mycket vackert glimmande att se på. Inget hål neråt, utan man hade sprängt från toppen till närmare marknivån nedanför. Vi gick där och letade efter fina stenar. Själv hittade jag en liten som såg ut som kristall. Den fick jag ta med mig hem.		Från den gruvan har jag också ett skolminne. Vår lärarinna i småskolan tog oss på utflykt dit via landsvägen mot Saltkällan. Strax efter ”Andrikebacken” (osäker stavning!) tog vi vägen mot Sommartorn och sedan en bit in till vänster innan den branta backen. Det var säkert flera år tidigare driften hade avslutats, men det var fortfarande mycket vackert glimmande att se på. Inget hål neråt, utan man hade sprängt från toppen till närmare marknivån nedanför. Vi gick där och letade efter fina stenar. Själv hittade jag en liten som såg ut som kristall. Den fick jag ta med mig hem.
Rad 25:		Rad 24:

	Jag har försökt få fram så mycket som möjligt när det gäller Stale gruva, som både avståndsmässigt och känslomässigt var den gruva som låg mig närmast. Att det var i början av 40-talet den gruvbrytningen tog sin början är klart. Exakt vilket år - 1941 eller -42 - har inte kunnat fastställas.		Jag har försökt få fram så mycket som möjligt när det gäller Stale gruva, som både avståndsmässigt och känslomässigt var den gruva som låg mig närmast. Att det var i början av 40-talet den gruvbrytningen tog sin början är klart. Exakt vilket år - 1941 eller -42 - har inte kunnat fastställas.


	~~''På Ekonomiska kartan från 1937 finns inte vägen till Stale tjärn, alltså vägen som byggdes just för gruvdriften. Troligen kom vägbygget igång runt 1940''.~~


	Innan gruvbrytningen kunde börja måste väg anläggas från dåvarande Y-korsningen med Furufjäll i nordost och Nytorp i söder. Åtta hundra meter ny väg i bitvis oländig terräng. Man följde bergskanten i norra delen av myrmarken. Grundade med stenblock som bröts ur berget och byggde på med makadam och grus som fick transporteras dit. Där det var ”bottenlös” myr lade man först en bärande matta av asp-slanor att bygga på.		Innan gruvbrytningen kunde börja måste väg anläggas från dåvarande Y-korsningen med Furufjäll i nordost och Nytorp i söder. Åtta hundra meter ny väg i bitvis oländig terräng. Man följde bergskanten i norra delen av myrmarken. Grundade med stenblock som bröts ur berget och byggde på med makadam och grus som fick transporteras dit. Där det var ”bottenlös” myr lade man först en bärande matta av asp-slanor att bygga på.


	Mina barndomsminnen från gruvan inskränker sig främst till ”gruvbilen” som körde förbi här på vägen med nuvarande beteckning Stale Gata. På den tiden var det bara den steniga branta backen närmast landsvägen - numera Stalevägen - som kallades så.		Mina barndomsminnen från gruvan inskränker sig främst till ”gruvbilen” som körde förbi här på vägen med nuvarande beteckning Stale Gata. På den tiden var det bara den steniga branta backen närmast landsvägen - numera Stalevägen - som kallades så.

	Det kunde också höras en del slammer från gruvan.		Det kunde också höras en del slammer från gruvan.
			[[Fil:3. På Ekokarta beskuren.jpg\|vänster\|miniatyr\|''På Ekonomiska kartan från 1937 finns inte vägen till Stale tjärn, alltså vägen som byggdes just för gruvdriften. Troligen kom vägbygget igång runt 1940''.]]



Rad 47:		Rad 43:


	''~~'”Karl~~-Erik började som lastbilschaufför i Trollhättan i slutet av 30-talet. Han körde där bl.a. latrintunnor från de många dassen. Egentligen var det meningen att K-E skulle bli bonde som sin far som ägde gården Listaskogen i Ängebacken. Denne var väl inte tillräckligt gammal för att överlåta gården. Därmed fick K-E söka sig någon annan stans. Han var nog besviken - hade gått Dingleskolan för att förbereda sig för bondelivet.~~'''~~		''Karl-Erik började som lastbilschaufför i Trollhättan i slutet av 30-talet. Han körde där bl.a. latrintunnor från de många dassen. Egentligen var det meningen att K-E skulle bli bonde som sin far som ägde gården Listaskogen i Ängebacken. Denne var väl inte tillräckligt gammal för att överlåta gården. Därmed fick K-E söka sig någon annan stans. Han var nog besviken - hade gått Dingleskolan för att förbereda sig för bondelivet.''

	'''Efter Trollhättan fick han höra om en äldre åkare i Munkedal som ville sälja rörelsen. Den köptes 1941 eller -42, troligen med hjälp från fadern. Bilen var en gammal röd International som var av på mitten och stod i ett buskage bakom Gabrielsson Bilverkstad, nuvarande Smiths Bilverkstad. Den svetsades ihop och lagades tills den gick att köra med. Till bilen hörde s.k. rättigheter (transporttillstånd), men de var begränsade till Saltkällan. Distrikten var små på den tiden men utökades senare. Andra världskriget pågick så bilen kördes på gengas och det var ransonering på det mesta. Så började åkartiden för K-E och som fortsatt två generationer till.'''

	''~~'När bilen blev körbar började K~~-E med ~~olika transporter~~, bl.a. ~~från Stale Gruva~~. ~~För att komma till lastningsplatsen vid gruvan behövdes byggas väg över mossen vid Stale tjärn. Ca~~. ~~800 meter fick man backa med makadam~~, ~~sten mm~~. ~~Det~~ var ~~trångt vid lastningsplatsen som bestod av en s~~.k. ~~ficka eller ränna~~ som ~~man fick öppna och stänga manuellt~~.'''		''Efter Trollhättan fick han höra om en äldre åkare i Munkedal som ville sälja rörelsen. Den köptes 1941 eller -42, troligen med hjälp från fadern. Bilen var en gammal röd International som var av på mitten och stod i ett buskage bakom Gabrielsson Bilverkstad, nuvarande Smiths Bilverkstad. Den svetsades ihop och lagades tills den gick att köra med. Till bilen hörde s.k. rättigheter (transporttillstånd), men de var begränsade till Saltkällan. Distrikten var små på den tiden men utökades senare. Andra världskriget pågick så bilen kördes på gengas och det var ransonering på det mesta. Så började åkartiden för K-E och som fortsatt två generationer till.''

			''När bilen blev körbar började K-E med olika transporter, bl.a. från Stale Gruva. För att komma till lastningsplatsen vid gruvan behövdes byggas väg över mossen vid Stale tjärn. Ca. 800 meter fick man backa med makadam, sten mm. Det var trångt vid lastningsplatsen som bestod av en s.k. ficka eller ränna som man fick öppna och stänga manuellt.''
			[[Fil:5. År 1944. Tjugosjuårige Karl-Erik.jpg\|vänster\|miniatyr\|''År 1944. Tjugosjuårige Karl-Erik Olsson vid sin röda gengasdrivna bil. Här kan man också se att det är två olika fack att lasta från: kvarts eller fältspat. (Bilden har ställts till förfogande av Kenth Olsson).'']]

	''År 1944. Tjugosjuårige Karl-Erik Olsson vid sin röda gengasdrivna bil. Här kan man också se att det är två olika fack att lasta från: kvarts eller fältspat. (Bilden har ställts till förfogande av Kenth).''


	Trots att bilen lastade bara ca. 3,5 ton kunde lassen bli för stora för att tippas. Det fanns ingen hydraulik på den tiden, så fru Ruth fick cykla ner till Saltkällan och hjälpa till att veva upp flaket med en vev som påverkade en s.k. kuggstång. Lasten bestod mestadels av kvarts eller fältspat och tippades på backen vid stora ångbåtsbryggan. Sedan lastades det upp på små vagnar som gick på räls över bryggan till båten och tippades i lastrummet. Vissa båtar hade kranvinsch som lyfte över lasten i s.k. bask.		''Trots att bilen lastade bara ca. 3,5 ton kunde lassen bli för stora för att tippas. Det fanns ingen hydraulik på den tiden, så fru Ruth fick cykla ner till Saltkällan och hjälpa till att veva upp flaket med en vev som påverkade en s.k. kuggstång. Lasten bestod mestadels av kvarts eller fältspat och tippades på backen vid stora ångbåtsbryggan. Sedan lastades det upp på små vagnar som gick på räls över bryggan till båten och tippades i lastrummet. Vissa båtar hade kranvinsch som lyfte över lasten i s.k. bask.''

	Sex till åtta vändor per dag kunde det bli för K-E. Gruvbasen tyckte väl att bilen var för liten, så åkare med större fordon fick ta över. Det fungerade väl ”så där”, för det var trångt för de större bilarna att vända mm. Efter en tid sa Gruvbasen: ”Var ä’ den gamle röe? Ta hit den istället”. Så då var K-E välkommen tillbaka igen.		''Sex till åtta vändor per dag kunde det bli för K-E. Gruvbasen tyckte väl att bilen var för liten, så åkare med större fordon fick ta över. Det fungerade väl ”så där”, för det var trångt för de större bilarna att vända mm. Efter en tid sa Gruvbasen: ”Var ä’ den gamle röe? Ta hit den istället”. Så då var K-E välkommen tillbaka igen.''

	Efter ett par år köpte han ny lastbil och fortsatte köra en tid efter kriget då Stale gruva lades ner. Han körde även från andra gruvor, t.ex. Barhult m.fl.		''Efter ett par år köpte han ny lastbil och fortsatte köra en tid efter kriget då Stale gruva lades ner. Han körde även från andra gruvor, t.ex. Barhult m.fl.''

			''<br />
			Kuriosa: Ransonering rådde ju under åren på bl.a. gummidäck. En natt upptäckte K-E att någon gick och lyste på bilen med ficklampa. För tillfället hade han ganska bra däck. Efter ett par dagar blev han kallad till landsfiskalen för att förklara var de fina däcken kom ifrån. K-E förklarade att de stått på gården Listaskogen hos sin far sen före kriget, vilket var sant. Därmed lät sig landsfiskalen nöjas. Besvikelsen var nog desto större hos anmälaren”.''

	Kuriosa: Ransonering rådde ju under åren på bl.a. gummidäck. En natt upptäckte K-E att någon gick och lyste på bilen med ficklampa. För tillfället hade han ganska bra däck. Efter ett par dagar blev han kallad till landsfiskalen för att förklara var de fina däcken kom ifrån. K-E förklarade att de stått på gården Listaskogen hos sin far sen före kriget, vilket var sant. Därmed lät sig landsfiskalen nöjas. Besvikelsen var nog desto större hos anmälaren”.


Rad 78:		Rad 74:

	(Uno har för övrigt idrottsminnen om Karl-Eriks engagemang för ungdomen).		(Uno har för övrigt idrottsminnen om Karl-Eriks engagemang för ungdomen).



Rad 89:		Rad 86:

	När Birgitta föddes hade gruvdriften ganska nyligen upphört. Hon kan inte erinra sig så mycket om det pappan berättade om arbetet i gruvan.		När Birgitta föddes hade gruvdriften ganska nyligen upphört. Hon kan inte erinra sig så mycket om det pappan berättade om arbetet i gruvan.


	På den tiden förekom inte så mycket fotograferande på människor i arbete. Några foton på Klas som gruvarbetare finns inte. Så här såg han ut ”utanför” arbetet:		På den tiden förekom inte så mycket fotograferande på människor i arbete. Några foton på Klas som gruvarbetare finns inte. Så här såg han ut ”utanför” arbetet:
			[[Fil:8.Klas Lundin i unga år.jpg\|vänster\|miniatyr\|''Klas Lundin i unga år.'']]


			[[Fil:9. Här med gruvåren bakom sig.jpg\|centrerad\|miniatyr\|220x220px\|Här med gruvåren bakom sig]]

	~~''Klas Lundin i unga år~~. Här med ~~gruv-åren~~ bakom sig.''


	Var Klas arbetade åren efter han gått ur skolan och tills han började i Stale gruva klarnade när Birgitta och hennes man Roland tog med föräldrarna på en utflykt till Rådanefors. Roland minns väl att Klas berättade om sin tid i den gruvan. Bodde i Rådanefors under arbetsveckorna - hem till Munkedal på helgen. Gruvfogden hette Bergström. Vilken Bergström, Adolf (f. 1876) eller Göthe (f. 1912), är oklart. Åldern ger ingen vägledning. Detta var på 1930-talet.		Var Klas arbetade åren efter han gått ur skolan och tills han började i Stale gruva klarnade när Birgitta och hennes man Roland tog med föräldrarna på en utflykt till Rådanefors. Roland minns väl att Klas berättade om sin tid i den gruvan. Bodde i Rådanefors under arbetsveckorna - hem till Munkedal på helgen. Gruvfogden hette Bergström. Vilken Bergström, Adolf (f. 1876) eller Göthe (f. 1912), är oklart. Åldern ger ingen vägledning. Detta var på 1930-talet.

Lennart: Bild

2022-06-14T08:44:27Z

Bild

← Äldre version		Versionen från 14 juni 2022 kl. 10.44
Rad 9:		Rad 9:

	I Barhults gruva pågick brytning tills början av 1950-talet. Mitt minnesmärke på detta är en skolutflykt dit vid den tiden. (Idag skulle det väl benämnas studiebesök). Det var en imponerande upplevelse att se ”de små” gruvarbetarna långt där nere! Det finns uppgifter om att Barhults gruva var Sveriges tredje största i sitt slag.		I Barhults gruva pågick brytning tills början av 1950-talet. Mitt minnesmärke på detta är en skolutflykt dit vid den tiden. (Idag skulle det väl benämnas studiebesök). Det var en imponerande upplevelse att se ”de små” gruvarbetarna långt där nere! Det finns uppgifter om att Barhults gruva var Sveriges tredje största i sitt slag.
			[[Fil:1. Fotot nedan på Barhults gruva.jpg\|vänster\|miniatyr\|Fotot nedan på Barhults gruva]]

Lennart: kategori tillagd

2022-06-14T08:38:08Z

kategori tillagd

← Äldre version		Versionen från 14 juni 2022 kl. 10.38
Rad 249:		Rad 249:

	''Bengt Blomberg''		''Bengt Blomberg''
			[[Kategori:Munkedalsbygden]]
			[[Kategori:Munkedalsbygden 20-2]]
			[[Kategori:Gruvor]]
			[[Kategori:Näringsliv]]