Fabriksskolan - Versionshistorik

Lennart: Bildtext modifierad

2026-03-12T09:57:22Z

Bildtext modifierad

← Äldre version		Versionen från 12 mars 2026 kl. 11.57
Rad 6:		Rad 6:

	Prosten Möller hade av bolaget erbjudets att bli inspektor, men han ville inte komma i fråga för denna uppgift. Han ogillade nämligen skolan och ansåg den ”ingalunda framkallad af något behof, utan af ett omättligt begär efter utbildning”. År 1902 fanns det 70 barn i folkskolan och 30 barn i småskolan.		Prosten Möller hade av bolaget erbjudets att bli inspektor, men han ville inte komma i fråga för denna uppgift. Han ogillade nämligen skolan och ansåg den ”ingalunda framkallad af något behof, utan af ett omättligt begär efter utbildning”. År 1902 fanns det 70 barn i folkskolan och 30 barn i småskolan.
	[[Fil:Flaggstångsfäste.jpg\|miniatyr\|Flaggstångsfäste. Det enda som återstår av Fabriksskolan. Jämför med läget för flaggstången på bilden ovan.]]		[[Fil:Flaggstångsfäste.jpg\|miniatyr\|Flaggstångsfäste. Det enda som återstår av Fabriksskolan. Jämför med läget för flaggstången på den översta svartvita bilden ovan.]]
	Där förekom även ”goss- och flickslöjd”. Skolan var heltids läsande i motsats till Foss församlings övriga skolor. I Nedre Lycke skola var det samma år 116 barn. Det är uppenbart att undervisningen i fabriksskolan kunde lämna bättre resultat än i de andra skolorna. Kritik mot skolan saknades dock inte. Prosten Möller upphörde inte att klandra denna ”högfärdsskola”. Han framförde den uppfattningen att det antal barn, omkring 160, som före fabriksskolans tillkomst undervisades på Lycke, inte var för stort för en duglig lärare.		Där förekom även ”goss- och flickslöjd”. Skolan var heltids läsande i motsats till Foss församlings övriga skolor. I Nedre Lycke skola var det samma år 116 barn. Det är uppenbart att undervisningen i fabriksskolan kunde lämna bättre resultat än i de andra skolorna. Kritik mot skolan saknades dock inte. Prosten Möller upphörde inte att klandra denna ”högfärdsskola”. Han framförde den uppfattningen att det antal barn, omkring 160, som före fabriksskolans tillkomst undervisades på Lycke, inte var för stort för en duglig lärare.

Lennart: Bild infogad

2026-01-11T12:14:13Z

Bild infogad

← Äldre version		Versionen från 11 januari 2026 kl. 14.14
Rad 1:		Rad 1:
	[[Fil:Fabriksskolan och kanalen .jpg\|miniatyr]]		[[Fil:Fabriksskolan och kanalen .jpg\|miniatyr]]
			[[Fil:Föreläsninssalen innan rivningen 1987.png\|miniatyr\|Fabriksskolan med föreläsningssalen strax innan den revs 1987]]
	'''Fabriksskolan.''' På bolagsstämman med [[Munkedals AB]] 1896 diskuterades för första gången inrättandet av en ”bolagets enskilda folkskola”. Man ansåg att deras anställdas barn inte kunde erbjudas en tillräckligt god skolgång. Man var givetvis angelägen om att på sikt kunna anställa kunniga och utbildade arbetare och tjänstemän. Folkskoleinspektör Leidesdorff, som även var aktieägare i bolaget, meddelade att Foss församling ej kunde åläggas inrätta flera skolor. Han talade varmt för denna skola och ansåg, att Bruket vid sitt 25-årsjubileum år 1896 inte kunde fira detta vackrare än att låta bygga ett skolhus. Han hade fått med sig dåvarande direktören [[Albert Carlander]] som var intresserad av frågan.		'''Fabriksskolan.''' På bolagsstämman med [[Munkedals AB]] 1896 diskuterades för första gången inrättandet av en ”bolagets enskilda folkskola”. Man ansåg att deras anställdas barn inte kunde erbjudas en tillräckligt god skolgång. Man var givetvis angelägen om att på sikt kunna anställa kunniga och utbildade arbetare och tjänstemän. Folkskoleinspektör Leidesdorff, som även var aktieägare i bolaget, meddelade att Foss församling ej kunde åläggas inrätta flera skolor. Han talade varmt för denna skola och ansåg, att Bruket vid sitt 25-årsjubileum år 1896 inte kunde fira detta vackrare än att låta bygga ett skolhus. Han hade fått med sig dåvarande direktören [[Albert Carlander]] som var intresserad av frågan.

Lennart: Bildtext modifierad

2026-01-07T16:33:21Z

Bildtext modifierad

← Äldre version		Versionen från 7 januari 2026 kl. 18.33
Rad 5:		Rad 5:

	Prosten Möller hade av bolaget erbjudets att bli inspektor, men han ville inte komma i fråga för denna uppgift. Han ogillade nämligen skolan och ansåg den ”ingalunda framkallad af något behof, utan af ett omättligt begär efter utbildning”. År 1902 fanns det 70 barn i folkskolan och 30 barn i småskolan.		Prosten Möller hade av bolaget erbjudets att bli inspektor, men han ville inte komma i fråga för denna uppgift. Han ogillade nämligen skolan och ansåg den ”ingalunda framkallad af något behof, utan af ett omättligt begär efter utbildning”. År 1902 fanns det 70 barn i folkskolan och 30 barn i småskolan.
	[[Fil:Flaggstångsfäste.jpg\|miniatyr\|Flaggstångsfäste, Det enda som återstår av Fabriksskolan. Jämför med flaggstången på bilden ovan.]]		[[Fil:Flaggstångsfäste.jpg\|miniatyr\|Flaggstångsfäste. Det enda som återstår av Fabriksskolan. Jämför med läget för flaggstången på bilden ovan.]]
	Där förekom även ”goss- och flickslöjd”. Skolan var heltids läsande i motsats till Foss församlings övriga skolor. I Nedre Lycke skola var det samma år 116 barn. Det är uppenbart att undervisningen i fabriksskolan kunde lämna bättre resultat än i de andra skolorna. Kritik mot skolan saknades dock inte. Prosten Möller upphörde inte att klandra denna ”högfärdsskola”. Han framförde den uppfattningen att det antal barn, omkring 160, som före fabriksskolans tillkomst undervisades på Lycke, inte var för stort för en duglig lärare.		Där förekom även ”goss- och flickslöjd”. Skolan var heltids läsande i motsats till Foss församlings övriga skolor. I Nedre Lycke skola var det samma år 116 barn. Det är uppenbart att undervisningen i fabriksskolan kunde lämna bättre resultat än i de andra skolorna. Kritik mot skolan saknades dock inte. Prosten Möller upphörde inte att klandra denna ”högfärdsskola”. Han framförde den uppfattningen att det antal barn, omkring 160, som före fabriksskolans tillkomst undervisades på Lycke, inte var för stort för en duglig lärare.

Lennart: Bild infogad

2026-01-07T14:42:04Z

Bild infogad

← Äldre version		Versionen från 7 januari 2026 kl. 16.42
Rad 1:		Rad 1:
			[[Fil:Fabriksskolan och kanalen .jpg\|miniatyr]]
	'''Fabriksskolan.''' På bolagsstämman med [[Munkedals AB]] 1896 diskuterades för första gången inrättandet av en ”bolagets enskilda folkskola”. Man ansåg att deras anställdas barn inte kunde erbjudas en tillräckligt god skolgång. Man var givetvis angelägen om att på sikt kunna anställa kunniga och utbildade arbetare och tjänstemän. Folkskoleinspektör Leidesdorff, som även var aktieägare i bolaget, meddelade att Foss församling ej kunde åläggas inrätta flera skolor. Han talade varmt för denna skola och ansåg, att Bruket vid sitt 25-årsjubileum år 1896 inte kunde fira detta vackrare än att låta bygga ett skolhus. Han hade fått med sig dåvarande direktören [[Albert Carlander]] som var intresserad av frågan.		'''Fabriksskolan.''' På bolagsstämman med [[Munkedals AB]] 1896 diskuterades för första gången inrättandet av en ”bolagets enskilda folkskola”. Man ansåg att deras anställdas barn inte kunde erbjudas en tillräckligt god skolgång. Man var givetvis angelägen om att på sikt kunna anställa kunniga och utbildade arbetare och tjänstemän. Folkskoleinspektör Leidesdorff, som även var aktieägare i bolaget, meddelade att Foss församling ej kunde åläggas inrätta flera skolor. Han talade varmt för denna skola och ansåg, att Bruket vid sitt 25-årsjubileum år 1896 inte kunde fira detta vackrare än att låta bygga ett skolhus. Han hade fått med sig dåvarande direktören [[Albert Carlander]] som var intresserad av frågan.

Rad 4:		Rad 5:

	Prosten Möller hade av bolaget erbjudets att bli inspektor, men han ville inte komma i fråga för denna uppgift. Han ogillade nämligen skolan och ansåg den ”ingalunda framkallad af något behof, utan af ett omättligt begär efter utbildning”. År 1902 fanns det 70 barn i folkskolan och 30 barn i småskolan.		Prosten Möller hade av bolaget erbjudets att bli inspektor, men han ville inte komma i fråga för denna uppgift. Han ogillade nämligen skolan och ansåg den ”ingalunda framkallad af något behof, utan af ett omättligt begär efter utbildning”. År 1902 fanns det 70 barn i folkskolan och 30 barn i småskolan.
			[[Fil:Flaggstångsfäste.jpg\|miniatyr\|Flaggstångsfäste, Det enda som återstår av Fabriksskolan. Jämför med flaggstången på bilden ovan.]]
	Där förekom även ”goss- och flickslöjd”. Skolan var heltids läsande i motsats till Foss församlings övriga skolor. I Nedre Lycke skola var det samma år 116 barn. Det är uppenbart att undervisningen i fabriksskolan kunde lämna bättre resultat än i de andra skolorna. Kritik mot skolan saknades dock inte. Prosten Möller upphörde inte att klandra denna ”högfärdsskola”. Han framförde den uppfattningen att det antal barn, omkring 160, som före fabriksskolans tillkomst undervisades på Lycke, inte var för stort för en duglig lärare.		Där förekom även ”goss- och flickslöjd”. Skolan var heltids läsande i motsats till Foss församlings övriga skolor. I Nedre Lycke skola var det samma år 116 barn. Det är uppenbart att undervisningen i fabriksskolan kunde lämna bättre resultat än i de andra skolorna. Kritik mot skolan saknades dock inte. Prosten Möller upphörde inte att klandra denna ”högfärdsskola”. Han framförde den uppfattningen att det antal barn, omkring 160, som före fabriksskolans tillkomst undervisades på Lycke, inte var för stort för en duglig lärare.

Lennart: Länk

2025-10-13T14:08:05Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 13 oktober 2025 kl. 16.08
Rad 1:		Rad 1:
	'''Fabriksskolan.''' På bolagsstämman med [[Munkedals AB]] 1896 diskuterades för första gången inrättandet av en ”bolagets enskilda folkskola”. Man ansåg att deras anställdas barn inte kunde erbjudas en tillräckligt god skolgång. Man var givetvis angelägen om att på sikt kunna anställa kunniga och utbildade arbetare och tjänstemän. Folkskoleinspektör Leidesdorff, som även var aktieägare i bolaget, meddelade att Foss församling ej kunde åläggas inrätta flera skolor. Han talade varmt för denna skola och ansåg, att Bruket vid sitt 25-årsjubileum år 1896 inte kunde fira detta vackrare än att låta bygga ett skolhus. Han hade fått med sig dåvarande direktören Albert Carlander som var intresserad av frågan.		'''Fabriksskolan.''' På bolagsstämman med [[Munkedals AB]] 1896 diskuterades för första gången inrättandet av en ”bolagets enskilda folkskola”. Man ansåg att deras anställdas barn inte kunde erbjudas en tillräckligt god skolgång. Man var givetvis angelägen om att på sikt kunna anställa kunniga och utbildade arbetare och tjänstemän. Folkskoleinspektör Leidesdorff, som även var aktieägare i bolaget, meddelade att Foss församling ej kunde åläggas inrätta flera skolor. Han talade varmt för denna skola och ansåg, att Bruket vid sitt 25-årsjubileum år 1896 inte kunde fira detta vackrare än att låta bygga ett skolhus. Han hade fått med sig dåvarande direktören [[Albert Carlander]] som var intresserad av frågan.

	Ett förslagsanslag på 9000 kr, beviljades också. Detta belopp visade sig emellertid vara för lågt, varför anslaget 1898 höjdes till det dubbla. Folkskoleinspektör Leidesdorff hade låtit göra ritningar till skolan, som stod färdig att tas i bruk år 1900.		Ett förslagsanslag på 9000 kr, beviljades också. Detta belopp visade sig emellertid vara för lågt, varför anslaget 1898 höjdes till det dubbla. Folkskoleinspektör Leidesdorff hade låtit göra ritningar till skolan, som stod färdig att tas i bruk år 1900.
Rad 7:		Rad 7:
	Där förekom även ”goss- och flickslöjd”. Skolan var heltids läsande i motsats till Foss församlings övriga skolor. I Nedre Lycke skola var det samma år 116 barn. Det är uppenbart att undervisningen i fabriksskolan kunde lämna bättre resultat än i de andra skolorna. Kritik mot skolan saknades dock inte. Prosten Möller upphörde inte att klandra denna ”högfärdsskola”. Han framförde den uppfattningen att det antal barn, omkring 160, som före fabriksskolans tillkomst undervisades på Lycke, inte var för stort för en duglig lärare.		Där förekom även ”goss- och flickslöjd”. Skolan var heltids läsande i motsats till Foss församlings övriga skolor. I Nedre Lycke skola var det samma år 116 barn. Det är uppenbart att undervisningen i fabriksskolan kunde lämna bättre resultat än i de andra skolorna. Kritik mot skolan saknades dock inte. Prosten Möller upphörde inte att klandra denna ”högfärdsskola”. Han framförde den uppfattningen att det antal barn, omkring 160, som före fabriksskolans tillkomst undervisades på Lycke, inte var för stort för en duglig lärare.

	Åt 1907 beslutade emellertid [[Munkedals AB\|Munkedals Aktiebolag]] att upphöra med sin enskilda folk- och småskola. Bolaget erbjöd sig i stället att kostnadsfritt upplåta fabriksskolan åt kommunen. Orsaken var att man ville komma i åtnjutande av ett statsbidrag till lärarnas löner, vilket inte utgick till enskilda skolor. Kommunen beslöt att fr.o.m. 1908 motta erbjudandet. Lärarna övergick i församlingens skola. Lokalen förblev i Brukets ägo hela kommande tiden till den revs 1987.		Åt 1907 beslutade emellertid [[Munkedals AB\|Munkedals Aktiebolag]] att upphöra med sin enskilda folk- och småskola. Bolaget erbjöd sig i stället att kostnadsfritt upplåta [[fabriksskolan]] åt kommunen. Orsaken var att man ville komma i åtnjutande av ett statsbidrag till lärarnas löner, vilket inte utgick till enskilda skolor. Kommunen beslöt att fr.o.m. 1908 motta erbjudandet. Lärarna övergick i församlingens skola. Lokalen förblev i Brukets ägo hela kommande tiden till den revs 1987.

	Fabriksskolan var i bruk ända fram till julen 1958, varefter alla barn i östra delen av Munkedals tätort samlades till den nybyggda Bruksskolan. Efter detta användes en del av de gamla skolsalarna till bordtennis för Munkedals bordtennisklubb. När byggnaden revs flyttade bordtennisen till de lokaler på Bruksvägen, där de fortfarande finns.		[[Fabriksskolan]] var i bruk ända fram till julen 1958, varefter alla barn i östra delen av Munkedals tätort samlades till den nybyggda Bruksskolan. Efter detta användes en del av de gamla skolsalarna till bordtennis för Munkedals bordtennisklubb. När byggnaden revs flyttade bordtennisen till de lokaler på Bruksvägen, där de fortfarande finns.

	Källa: \\192.168.1.70\MHF_dokument\MHF-DOKUMENT\Arctic Paper\Boken om Arctic Paper 2016\Manus\Manus 1 hela 210125.pdf		Källa: \\192.168.1.70\MHF_dokument\MHF-DOKUMENT\Arctic Paper\Boken om Arctic Paper 2016\Manus\Manus 1 hela 210125.pdf

Lennart: Fetstil på uppslagsordet

2025-10-09T10:38:57Z

Fetstil på uppslagsordet

← Äldre version		Versionen från 9 oktober 2025 kl. 12.38
Rad 1:		Rad 1:
	Fabriksskolan		'''Fabriksskolan.''' På bolagsstämman med [[Munkedals AB]] 1896 diskuterades för första gången inrättandet av en ”bolagets enskilda folkskola”. Man ansåg att deras anställdas barn inte kunde erbjudas en tillräckligt god skolgång. Man var givetvis angelägen om att på sikt kunna anställa kunniga och utbildade arbetare och tjänstemän. Folkskoleinspektör Leidesdorff, som även var aktieägare i bolaget, meddelade att Foss församling ej kunde åläggas inrätta flera skolor. Han talade varmt för denna skola och ansåg, att Bruket vid sitt 25-årsjubileum år 1896 inte kunde fira detta vackrare än att låta bygga ett skolhus. Han hade fått med sig dåvarande direktören Albert Carlander som var intresserad av frågan.

	På bolagsstämman med [[Munkedals AB]] 1896 diskuterades för första gången inrättandet av en ”bolagets enskilda folkskola”. Man ansåg att deras anställdas barn inte kunde erbjudas en tillräckligt god skolgång. Man var givetvis angelägen om att på sikt kunna anställa kunniga och utbildade arbetare och tjänstemän. Folkskoleinspektör Leidesdorff, som även var aktieägare i bolaget, meddelade att Foss församling ej kunde åläggas inrätta flera skolor. Han talade varmt för denna skola och ansåg, att Bruket vid sitt 25-årsjubileum år 1896 inte kunde fira detta vackrare än att låta bygga ett skolhus. Han hade fått med sig dåvarande direktören Albert Carlander som var intresserad av frågan.

	Ett förslagsanslag på 9000 kr, beviljades också. Detta belopp visade sig emellertid vara för lågt, varför anslaget 1898 höjdes till det dubbla. Folkskoleinspektör Leidesdorff hade låtit göra ritningar till skolan, som stod färdig att tas i bruk år 1900.		Ett förslagsanslag på 9000 kr, beviljades också. Detta belopp visade sig emellertid vara för lågt, varför anslaget 1898 höjdes till det dubbla. Folkskoleinspektör Leidesdorff hade låtit göra ritningar till skolan, som stod färdig att tas i bruk år 1900.

Lennart: Länk

2024-03-17T18:28:51Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 17 mars 2024 kl. 20.28
Rad 14:		Rad 14:

	Källa: \\192.168.1.70\MHF_dokument\MHF-DOKUMENT\Arctic Paper\Boken om Arctic Paper 2016\Manus\Manus 1 hela 210125.pdf		Källa: \\192.168.1.70\MHF_dokument\MHF-DOKUMENT\Arctic Paper\Boken om Arctic Paper 2016\Manus\Manus 1 hela 210125.pdf

			[https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v2.0/?e=307805&n=6487636&z=12&mapprofile=karta&layers=%5B%5B%223%22%5D%2C%5B%221%22%5D%5D Länk till den ungefärliga platsen på kartan]
	[[Kategori:Byggnader i Munkedal]]		[[Kategori:Byggnader i Munkedal]]

Lennart: länkar

2023-08-11T10:27:10Z

länkar

← Äldre version		Versionen från 11 augusti 2023 kl. 12.27
Rad 1:		Rad 1:
	Fabriksskolan		Fabriksskolan

	På bolagsstämman med Munkedals AB 1896 diskuterades för första gången inrättandet av en ”bolagets enskilda folkskola”. Man ansåg att deras anställdas barn inte kunde erbjudas en tillräckligt god skolgång. Man var givetvis angelägen om att på sikt kunna anställa kunniga och utbildade arbetare och tjänstemän. Folkskoleinspektör Leidesdorff, som även var aktieägare i bolaget, meddelade att Foss församling ej kunde åläggas inrätta flera skolor. Han talade varmt för denna skola och ansåg, att Bruket vid sitt 25-årsjubileum år 1896 inte kunde fira detta vackrare än att låta bygga ett skolhus. Han hade fått med sig dåvarande direktören Albert Carlander som var intresserad av frågan.		På bolagsstämman med [[Munkedals AB]] 1896 diskuterades för första gången inrättandet av en ”bolagets enskilda folkskola”. Man ansåg att deras anställdas barn inte kunde erbjudas en tillräckligt god skolgång. Man var givetvis angelägen om att på sikt kunna anställa kunniga och utbildade arbetare och tjänstemän. Folkskoleinspektör Leidesdorff, som även var aktieägare i bolaget, meddelade att Foss församling ej kunde åläggas inrätta flera skolor. Han talade varmt för denna skola och ansåg, att Bruket vid sitt 25-årsjubileum år 1896 inte kunde fira detta vackrare än att låta bygga ett skolhus. Han hade fått med sig dåvarande direktören Albert Carlander som var intresserad av frågan.

	Ett förslagsanslag på 9000 kr, beviljades också. Detta belopp visade sig emellertid vara för lågt, varför anslaget 1898 höjdes till det dubbla. Folkskoleinspektör Leidesdorff hade låtit göra ritningar till skolan, som stod färdig att tas i bruk år 1900.		Ett förslagsanslag på 9000 kr, beviljades också. Detta belopp visade sig emellertid vara för lågt, varför anslaget 1898 höjdes till det dubbla. Folkskoleinspektör Leidesdorff hade låtit göra ritningar till skolan, som stod färdig att tas i bruk år 1900.
Rad 9:		Rad 9:
	Där förekom även ”goss- och flickslöjd”. Skolan var heltids läsande i motsats till Foss församlings övriga skolor. I Nedre Lycke skola var det samma år 116 barn. Det är uppenbart att undervisningen i fabriksskolan kunde lämna bättre resultat än i de andra skolorna. Kritik mot skolan saknades dock inte. Prosten Möller upphörde inte att klandra denna ”högfärdsskola”. Han framförde den uppfattningen att det antal barn, omkring 160, som före fabriksskolans tillkomst undervisades på Lycke, inte var för stort för en duglig lärare.		Där förekom även ”goss- och flickslöjd”. Skolan var heltids läsande i motsats till Foss församlings övriga skolor. I Nedre Lycke skola var det samma år 116 barn. Det är uppenbart att undervisningen i fabriksskolan kunde lämna bättre resultat än i de andra skolorna. Kritik mot skolan saknades dock inte. Prosten Möller upphörde inte att klandra denna ”högfärdsskola”. Han framförde den uppfattningen att det antal barn, omkring 160, som före fabriksskolans tillkomst undervisades på Lycke, inte var för stort för en duglig lärare.

	Åt 1907 beslutade emellertid Munkedals Aktiebolag att upphöra med sin enskilda folk- och småskola. Bolaget erbjöd sig i stället att ~~kostandsfritt~~ upplåta fabriksskolan åt kommunen. Orsaken var att man ville komma i åtnjutande av ett statsbidrag till lärarnas löner, vilket inte utgick till enskilda skolor. Kommunen beslöt att fr.o.m. 1908 motta erbjudandet. Lärarna övergick i församlingens skola. Lokalen förblev i Brukets ägo hela kommande tiden till den revs 1987.		Åt 1907 beslutade emellertid [[Munkedals AB\|Munkedals Aktiebolag]] att upphöra med sin enskilda folk- och småskola. Bolaget erbjöd sig i stället att kostnadsfritt upplåta fabriksskolan åt kommunen. Orsaken var att man ville komma i åtnjutande av ett statsbidrag till lärarnas löner, vilket inte utgick till enskilda skolor. Kommunen beslöt att fr.o.m. 1908 motta erbjudandet. Lärarna övergick i församlingens skola. Lokalen förblev i Brukets ägo hela kommande tiden till den revs 1987.

	Fabriksskolan var i bruk ända fram till julen 1958, varefter alla barn i östra delen av Munkedals tätort samlades till den nybyggda Bruksskolan. Efter detta användes en del av de gamla skolsalarna till bordtennis för Munkedals bordtennisklubb. När byggnaden revs flyttade bordtennisen till de lokaler på Bruksvägen, där de fortfarande finns.		Fabriksskolan var i bruk ända fram till julen 1958, varefter alla barn i östra delen av Munkedals tätort samlades till den nybyggda Bruksskolan. Efter detta användes en del av de gamla skolsalarna till bordtennis för Munkedals bordtennisklubb. När byggnaden revs flyttade bordtennisen till de lokaler på Bruksvägen, där de fortfarande finns.

Lennart den 10 augusti 2023 kl. 16.03

2023-08-10T16:03:15Z

← Äldre version		Versionen från 10 augusti 2023 kl. 18.03
Rad 13:		Rad 13:
	Fabriksskolan var i bruk ända fram till julen 1958, varefter alla barn i östra delen av Munkedals tätort samlades till den nybyggda Bruksskolan. Efter detta användes en del av de gamla skolsalarna till bordtennis för Munkedals bordtennisklubb. När byggnaden revs flyttade bordtennisen till de lokaler på Bruksvägen, där de fortfarande finns.		Fabriksskolan var i bruk ända fram till julen 1958, varefter alla barn i östra delen av Munkedals tätort samlades till den nybyggda Bruksskolan. Efter detta användes en del av de gamla skolsalarna till bordtennis för Munkedals bordtennisklubb. När byggnaden revs flyttade bordtennisen till de lokaler på Bruksvägen, där de fortfarande finns.

	Källa: Arctic Paper~~-bok manus1~~.~~indd 167~~		Källa: \\192.168.1.70\MHF_dokument\MHF-DOKUMENT\Arctic Paper\Boken om Arctic Paper 2016\Manus\Manus 1 hela 210125.pdf
	[[Kategori:Byggnader i Munkedal]]		[[Kategori:Byggnader i Munkedal]]

Lennart den 10 augusti 2023 kl. 15.59

2023-08-10T15:59:51Z

← Äldre version		Versionen från 10 augusti 2023 kl. 17.59
Rad 12:		Rad 12:

	Fabriksskolan var i bruk ända fram till julen 1958, varefter alla barn i östra delen av Munkedals tätort samlades till den nybyggda Bruksskolan. Efter detta användes en del av de gamla skolsalarna till bordtennis för Munkedals bordtennisklubb. När byggnaden revs flyttade bordtennisen till de lokaler på Bruksvägen, där de fortfarande finns.		Fabriksskolan var i bruk ända fram till julen 1958, varefter alla barn i östra delen av Munkedals tätort samlades till den nybyggda Bruksskolan. Efter detta användes en del av de gamla skolsalarna till bordtennis för Munkedals bordtennisklubb. När byggnaden revs flyttade bordtennisen till de lokaler på Bruksvägen, där de fortfarande finns.

			Källa: Arctic Paper-bok manus1.indd 167
	[[Kategori:Byggnader i Munkedal]]		[[Kategori:Byggnader i Munkedal]]