En färd till Skaftö 81-4 - Versionshistorik

Lennart: mellanslag borttagna

2025-10-23T10:00:58Z

mellanslag borttagna

← Äldre version		Versionen från 23 oktober 2025 kl. 12.00
Rad 1:		Rad 1:
	En färd till Skaftö		En färd till Skaftö

	I en fullsatt buss, åkte många ~~medlemmar ur hembygdsföreningen på en~~ alltigenom ~~lyckad tur~~ till Skaftölandet den 3 oktober. Vid den nya bron Källviken, ~~mötte~~ oss ~~Skaftös ordförande~~, ~~Ingemar Gunnarsson~~ och som sedan blev guide hela ~~tiden medan~~ sällskapet såg sig omkring. Första anhalten blev Grundsund, ett litet idylliskt samhälle, där vi besåg många gamla byggnader och senare till C.G. Bernhardssons stuga med egna oljemålningar. Ett mycket sevärt inslag i resan. Mellan Grundsund och Fiskebäckskil fanns kolerakyrkogården och begravningsplats för världskrigens offer.		I en fullsatt buss, åkte många medlemmar ur hembygdsföreningen på en alltigenom lyckad tur till Skaftölandet den 3 oktober. Vid den nya bron Källviken, mötte oss Skaftös ordförande, Ingemar Gunnarsson och som sedan blev guide hela tiden medan sällskapet såg sig omkring. Första anhalten blev Grundsund, ett litet idylliskt samhälle, där vi besåg många gamla byggnader och senare till C.G. Bernhardssons stuga med egna oljemålningar. Ett mycket sevärt inslag i resan. Mellan Grundsund och Fiskebäckskil fanns kolerakyrkogården och begravningsplats för världskrigens offer.
	[[Fil:Munkedalsbygden 1981-4 06 Grundsunds kyrka.jpg\|miniatyr\|Grundsunds kyrka]]		[[Fil:Munkedalsbygden 1981-4 06 Grundsunds kyrka.jpg\|miniatyr\|Grundsunds kyrka]]
	~~Kyrkogården låg~~ strax ~~nedanför Åseberget~~, beläget 63 m. ö. havet. Ett annat intressant inslag under färden var Båtsmansstugan och ~~dess museum~~ och senare Fiskebäckskils kyrka, ~~uppförd~~ år 1772. ~~Kyrkan erhöll~~ under Margaretha Huidfelds tid många ~~gåvor och~~ som överfördes till en nyare kyrka under 1600-talet.		Kyrkogården låg strax nedanför Åseberget, beläget 63 m. ö. havet. Ett annat intressant inslag under färden var Båtsmansstugan och dess museum och senare Fiskebäckskils kyrka, uppförd år 1772. Kyrkan erhöll under Margaretha Huidfelds tid många gåvor och som överfördes till en nyare kyrka under 1600-talet.

	~~Den allra~~ första kyrkan i Fiskebäckskil tillkom under 1500-talet och hade — enligt samtida — torvtak. På kyrkogården vilar stoftet efter konstnären Carl Wilhelmsson (1866-1928). ~~På graystenen~~ finns konstnärens porträtt i lågrelief, ett verk av bildhuggaren Christian Eriksson. 1 km väster om Fiskebäckskil finns Kristineberg — havsbiologisk station — och från den nu ~~rivna mässbyggnaden~~ därstädes, utgjorde förebild till romanen "Ett ~~köpmanshus i~~ skärgården" av bohuslänsförfattarinnan Emilie Flygare-Carlén.		Den allra första kyrkan i Fiskebäckskil tillkom under 1500-talet och hade — enligt samtida — torvtak. På kyrkogården vilar stoftet efter konstnären Carl Wilhelmsson (1866-1928). På gravstenen finns konstnärens porträtt i lågrelief, ett verk av bildhuggaren Christian Eriksson. 1 km väster om Fiskebäckskil finns Kristineberg — havsbiologisk station — och från den nu rivna mässbyggnaden därstädes, utgjorde förebild till romanen "Ett köpmanshus i skärgården" av bohuslänsförfattarinnan Emilie Flygare-Carlén.
	[[Fil:Munkedalsbygden 1981-4 07 Dragsmark.jpg\|miniatyr\|Rekonstruktion av Dragsmarks klosterkyrka. ]]		[[Fil:Munkedalsbygden 1981-4 07 Dragsmark.jpg\|miniatyr\|Rekonstruktion av Dragsmarks klosterkyrka. ]]
	På återresan gjordes uppehåll vid Dragsmark för att studera resterna efter den gamla klosterkyrkan och som lär ha uppförts 1234 och flyttats från Tönsberg i Norge. Detta hände under Haakon Haakonssons tid, som regerade under åren 1217 till 1263. I samband med flyttningen, skänkte han "50 markabol" av sitt färdenearv till den klosterstiftelse som tick det latinska namnet "Monasterium de Silva Sancte Marie" men efterhand kallades rätt och slätt för "Mariakyrkan".		På återresan gjordes uppehåll vid Dragsmark för att studera resterna efter den gamla klosterkyrkan och som lär ha uppförts 1234 och flyttats från Tönsberg i Norge. Detta hände under Haakon Haakonssons tid, som regerade under åren 1217 till 1263. I samband med flyttningen, skänkte han "50 markabol" av sitt färdenearv till den klosterstiftelse som tick det latinska namnet "Monasterium de Silva Sancte Marie" men efterhand kallades rätt och slätt för "Mariakyrkan".

Lennart: Länk

2024-01-13T10:34:24Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 13 januari 2024 kl. 12.34
Rad 14:		Rad 14:

	J.0.		J.0.

			[[:Kategori:Munkedalsbygden 81-4\|Ur Munkedalsbygden 1981-4]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 81-4]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 81-4]]

Lennart: Bild infogad

2024-01-12T18:44:48Z

Bild infogad

Ny sida

En färd till Skaftö

I en fullsatt buss, åkte många medlemmar ur hembygdsföreningen på en alltigenom lyckad tur till Skaftölandet den 3 oktober. Vid den nya bron Källviken, mötte oss Skaftös ordförande, Ingemar Gunnarsson och som sedan blev guide hela tiden medan sällskapet såg sig omkring. Första anhalten blev Grundsund, ett litet idylliskt samhälle, där vi besåg många gamla byggnader och senare till C.G. Bernhardssons stuga med egna oljemålningar. Ett mycket sevärt inslag i resan. Mellan Grundsund och Fiskebäckskil fanns kolerakyrkogården och begravningsplats för världskrigens offer.
[[Fil:Munkedalsbygden 1981-4 06 Grundsunds kyrka.jpg|miniatyr|Grundsunds kyrka]]
Kyrkogården låg strax nedanför Åseberget, beläget 63 m. ö. havet. Ett annat intressant inslag under färden var Båtsmansstugan och dess museum och senare Fiskebäckskils kyrka, uppförd år 1772. Kyrkan erhöll under Margaretha Huidfelds tid många gåvor och som överfördes till en nyare kyrka under 1600-talet.

Den allra första kyrkan i Fiskebäckskil tillkom under 1500-talet och hade — enligt samtida — torvtak. På kyrkogården vilar stoftet efter konstnären Carl Wilhelmsson (1866-1928). På graystenen finns konstnärens porträtt i lågrelief, ett verk av bildhuggaren Christian Eriksson. 1 km väster om Fiskebäckskil finns Kristineberg — havsbiologisk station — och från den nu rivna mässbyggnaden därstädes, utgjorde förebild till romanen "Ett köpmanshus i skärgården" av bohuslänsförfattarinnan Emilie Flygare-Carlén.
[[Fil:Munkedalsbygden 1981-4 07 Dragsmark.jpg|miniatyr|Rekonstruktion av Dragsmarks klosterkyrka. ]]
På återresan gjordes uppehåll vid Dragsmark för att studera resterna efter den gamla klosterkyrkan och som lär ha uppförts 1234 och flyttats från Tönsberg i Norge. Detta hände under Haakon Haakonssons tid, som regerade under åren 1217 till 1263. I samband med flyttningen, skänkte han "50 markabol" av sitt färdenearv till den klosterstiftelse som tick det latinska namnet "Monasterium de Silva Sancte Marie" men efterhand kallades rätt och slätt för "Mariakyrkan".

Kyrkan ägde bestånd fram till reformationen och dess material av sten forslades till Kongahälla och där ingick i fästningen. Så småningom kom den nya kyrkan till stånd och som fortfarande finns i Dragsmark. Klosterruinen har restaurerats varvid en del inventarier tillvaratogs. En mycket förnämlig skrift om Dragsmark har utgivits av Linnéa Myrström, bördig från Färgelanda. Hon har lagt ned ett omfattande arbete med att beskriva, inte endast kyrkan utan hela denna historiska bygd kring Dragsmark.

Under hemresan var alla som medföljde på denna givande tur, eniga om att en bättre utfärd till denna västliga del av Bohuslän, man knappast kunde tänka. Här hade alla kommit historien nära och fick en god uppfattning om hur det var i tider som ligger långt avlägsen från vår egen tid.

J.0.
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 81-4]]