Calle Foss 1900-1976 89-1 - Versionshistorik

Lennart: Länk

2025-03-26T10:50:03Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 26 mars 2025 kl. 12.50
Rad 2:		Rad 2:
	I ungdomen anställd vid SKF. Under några år innehavare av [[Munkedals Vattenfabrik]]. Därefter en tid trädgårdsskötare hos [[Olof Bildt\|direktör Bildt]]. Sedan vaktmästare i [[Föreläsningssalen]] från 1942 och — med ett kortare avbrott -- fram till sin död. Badmästare vid Munkedals Bruks Bad- och Tvättstuga 1953-1967. Detta om hans civila gärning.		I ungdomen anställd vid SKF. Under några år innehavare av [[Munkedals Vattenfabrik]]. Därefter en tid trädgårdsskötare hos [[Olof Bildt\|direktör Bildt]]. Sedan vaktmästare i [[Föreläsningssalen]] från 1942 och — med ett kortare avbrott -- fram till sin död. Badmästare vid Munkedals Bruks Bad- och Tvättstuga 1953-1967. Detta om hans civila gärning.

	Men det är framför allt i sin egenskap av populär entertainer Calle Foss har blivit ihågkommen. Otaliga är de fester och jubileer där han framträtt med sina slagfärdiga visor och sketcher. Redan i unga år satte han upp lokala revyer — mestadels i Folkets Hus — där han lanserade sådana begåvade aktriser som t ex Hilda Zackrisson och Debora Meyer. Under 35 års tid var han conferencier vid barnprogrammen på midsommarafton i Folkets park. Det blev en tradition att Calle skulle presentera de unga aktörerna, att kamrer Kjellgren skulle sitta vid pianot, att Calle skulle göra trollkonster och skoja på scen. Vid varje tillfälle hotade han med att det var sista gången han uppträdde i parken. Ingen trodde honom. Men när det slutligen blev allvar var det också slut med det roliga med midsommarfesten. För att citera Calle själv: "Nu det roliga är slut, det är säkert absolut." Man försökte visserligen fortsätta traditionen några år men det blev aldrig vad det varit. Efter en kort tid dog det hela ut.		Men det är framför allt i sin egenskap av populär entertainer [[Kalle Foss\|Calle Foss]] har blivit ihågkommen. Otaliga är de fester och jubileer där han framträtt med sina slagfärdiga visor och sketcher. Redan i unga år satte han upp lokala revyer — mestadels i Folkets Hus — där han lanserade sådana begåvade aktriser som t ex Hilda Zackrisson och Debora Meyer. Under 35 års tid var han conferencier vid barnprogrammen på midsommarafton i Folkets park. Det blev en tradition att Calle skulle presentera de unga aktörerna, att kamrer Kjellgren skulle sitta vid pianot, att Calle skulle göra trollkonster och skoja på scen. Vid varje tillfälle hotade han med att det var sista gången han uppträdde i parken. Ingen trodde honom. Men när det slutligen blev allvar var det också slut med det roliga med midsommarfesten. För att citera Calle själv: "Nu det roliga är slut, det är säkert absolut." Man försökte visserligen fortsätta traditionen några år men det blev aldrig vad det varit. Efter en kort tid dog det hela ut.

	Hembygdsföreningen har också dragit nytta av Calles talanger. Han har uppträtt vid flera sammankomster, bl a i Föreläsningssalen och på Åtorp. Dessutom medverkade han mycket förtjänstfullt som skådespelare i filmen om Tjuv-Marta och i pjäsen om Pontus Wikner, som uppfördes vid de första Wiknerspelen på [[Kaserna]] i början av 70-talet. På hemväg från föreställningen språkade han med sin fru i taxin. (Det var förresten Buss-Johan som var chaufför).		Hembygdsföreningen har också dragit nytta av Calles talanger. Han har uppträtt vid flera sammankomster, bl a i Föreläsningssalen och på Åtorp. Dessutom medverkade han mycket förtjänstfullt som skådespelare i filmen om Tjuv-Marta och i pjäsen om Pontus Wikner, som uppfördes vid de första Wiknerspelen på [[Kaserna]] i början av 70-talet. På hemväg från föreställningen språkade han med sin fru i taxin. (Det var förresten Buss-Johan som var chaufför).
Rad 12:		Rad 12:
	- Jo, ida har jag varit Nordberg.		- Jo, ida har jag varit Nordberg.

	Det var nämligen den rollen han besatt. Rollen som den omätligt förmögne possesionaten [[Herman Julius Nordberg]] (1790-1880) på Lilla Foss, under en tid även ägare till "Mjöl- och sågkvarnverket Munkedal", for senare tiders barn mest känd som Wikners mecenat och i övrigt den man som gav namn åt [[Nordbergska slöjdskolan\|Nordbergska stiftelsen]]<nowiki/>s slöjdskola.		Det var nämligen den rollen han besatt. Rollen som den omätligt förmögne possesionaten [[Herman Julius Nordberg]] (1790-1880) på Lilla Foss, under en tid även ägare till "Mjöl- och sågkvarnverket Munkedal", for senare tiders barn mest känd som Wikners mecenat och i övrigt den man som gav namn åt [[Nordbergska slöjdskolan\|Nordbergska stiftelsen]]<nowiki/>s slöjdskola.

	Typiskt Calle. Han var de lustiga infallens mästare, en snabb improvisatör som kunde ta fasta på en plötsligt uppdykande omständighet och göra en poängrik vändning av det hela. Den förmågan använde han sig av även i bunden form. Calle Foss hade väldigt lätt för det där med meter och rim. Under sin verksamma tid skrev han ungefär 3.000 vistexter. Som exempel på Calles verskonst återger vi här en av hans mest kända kupletter, "[[Den civila ungkarlens klagan 89-1\|Den civila ungkarlens klagan]]". Den är från krigsåren och sjöngs på den kända Fridolf Rhudin-melodin Om man inte har för stora pretentioner.		Typiskt Calle. Han var de lustiga infallens mästare, en snabb improvisatör som kunde ta fasta på en plötsligt uppdykande omständighet och göra en poängrik vändning av det hela. Den förmågan använde han sig av även i bunden form. Calle Foss hade väldigt lätt för det där med meter och rim. Under sin verksamma tid skrev han ungefär 3.000 vistexter. Som exempel på Calles verskonst återger vi här en av hans mest kända kupletter, "[[Den civila ungkarlens klagan 89-1\|Den civila ungkarlens klagan]]". Den är från krigsåren och sjöngs på den kända Fridolf Rhudin-melodin Om man inte har för stora pretentioner.
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]

Lennart: Länkar

2024-03-05T09:44:39Z

Länkar

← Äldre version		Versionen från 5 mars 2024 kl. 11.44
Rad 2:		Rad 2:
	I ungdomen anställd vid SKF. Under några år innehavare av [[Munkedals Vattenfabrik]]. Därefter en tid trädgårdsskötare hos [[Olof Bildt\|direktör Bildt]]. Sedan vaktmästare i [[Föreläsningssalen]] från 1942 och — med ett kortare avbrott -- fram till sin död. Badmästare vid Munkedals Bruks Bad- och Tvättstuga 1953-1967. Detta om hans civila gärning.		I ungdomen anställd vid SKF. Under några år innehavare av [[Munkedals Vattenfabrik]]. Därefter en tid trädgårdsskötare hos [[Olof Bildt\|direktör Bildt]]. Sedan vaktmästare i [[Föreläsningssalen]] från 1942 och — med ett kortare avbrott -- fram till sin död. Badmästare vid Munkedals Bruks Bad- och Tvättstuga 1953-1967. Detta om hans civila gärning.

	Men det är framför allt i sin egenskap 'av populär entertainer Calle Foss har blivit ihågkommen. Otaliga är de fester och jubileer där han framträtt med sina slagfärdiga visor och sketcher. Redan i unga år satte han upp lokala revyer — mestadels i Folkets Hus — där han lanserade sådana begåvade aktriser som t ex Hilda Zackrisson och Debora Meyer. Under 35 års tid var han conferencier vid ~~barnprogrammen på~~ midsommarafton i Folkets park. Det blev en tradition att Calle skulle presentera de unga aktörerna, att kamrer Kjellgren skulle sitta vid pianot, att Calle skulle göra trollkonster och skoja på scen. Vid varje tillfälle hotade han med att det var sista gången han uppträdde i parken. Ingen trodde honom. Men när det slutligen blev allvar var det också slut med det roliga med midsommarfesten. För att citera Calle själv: "Nu det roliga är slut, det är säkert absolut." Man försökte visserligen fortsätta traditionen några år men det blev aldrig vad det varit. Efter en kort tid dog det hela ut.		Men det är framför allt i sin egenskap av populär entertainer Calle Foss har blivit ihågkommen. Otaliga är de fester och jubileer där han framträtt med sina slagfärdiga visor och sketcher. Redan i unga år satte han upp lokala revyer — mestadels i Folkets Hus — där han lanserade sådana begåvade aktriser som t ex Hilda Zackrisson och Debora Meyer. Under 35 års tid var han conferencier vid barnprogrammen på midsommarafton i Folkets park. Det blev en tradition att Calle skulle presentera de unga aktörerna, att kamrer Kjellgren skulle sitta vid pianot, att Calle skulle göra trollkonster och skoja på scen. Vid varje tillfälle hotade han med att det var sista gången han uppträdde i parken. Ingen trodde honom. Men när det slutligen blev allvar var det också slut med det roliga med midsommarfesten. För att citera Calle själv: "Nu det roliga är slut, det är säkert absolut." Man försökte visserligen fortsätta traditionen några år men det blev aldrig vad det varit. Efter en kort tid dog det hela ut.

	Hembygdsföreningen har ~~också dragit~~ nytta av Calles talanger. Han har uppträtt vid flera sammankomster, bl a i Föreläsningssalen och på Åtorp. ~~Dessutom medverkade han mycket~~ förtjänstfullt som skådespelare i filmen om Tjuv-Marta och i pjäsen om Pontus Wikner, som uppfördes vid de första Wiknerspelen på [[Kaserna]] i början av 70-talet. På hemväg från föreställningen språkade han med sin fru i taxin. (Det var förresten Buss-Johan som var chaufför.)		Hembygdsföreningen har också dragit nytta av Calles talanger. Han har uppträtt vid flera sammankomster, bl a i Föreläsningssalen och på Åtorp. Dessutom medverkade han mycket förtjänstfullt som skådespelare i filmen om Tjuv-Marta och i pjäsen om Pontus Wikner, som uppfördes vid de första Wiknerspelen på [[Kaserna]] i början av 70-talet. På hemväg från föreställningen språkade han med sin fru i taxin. (Det var förresten Buss-Johan som var chaufför).

	- Ida, sa han, jag har aldrig varit så rik som ida.		- Ida, sa han, jag har aldrig varit så rik som ida.
Rad 10:		Rad 10:
	- Vad menar du med det, Calle?		- Vad menar du med det, Calle?

	- Jo, ~~ida~~ har jag varit Nordberg.		- Jo, ida har jag varit Nordberg.

	Det var nämligen den rollen han besatt. Rollen som den omätligt förmögne possesionaten [[Herman Julius Nordberg]] (1790-1880) på Lilla Foss, under en tid även ägare till "Mjöl- och sågkvarnverket Munkedal", for senare tiders barn mest känd som Wikners mecenat och i övrigt den man som gav namn åt ~~Nordbergska stiftelsens~~ slöjdskola.		Det var nämligen den rollen han besatt. Rollen som den omätligt förmögne possesionaten [[Herman Julius Nordberg]] (1790-1880) på Lilla Foss, under en tid även ägare till "Mjöl- och sågkvarnverket Munkedal", for senare tiders barn mest känd som Wikners mecenat och i övrigt den man som gav namn åt [[Nordbergska slöjdskolan\|Nordbergska stiftelsen]]<nowiki/>s slöjdskola.

	Typiskt Calle. Han var de lustiga infallens mästare, en snabb improvisatör som kunde ta fasta på en plötsligt uppdykande omständighet och göra en poängrik vändning av det hela. Den förmågan använde han sig av även i bunden form. Calle Foss hade väldigt lätt för det där med meter och rim. Under sin verksamma tid skrev han ungefär 3.000 vistexter. Som exempel på Calles verskonst återger vi här en av hans mest kända kupletter, "[[Den civila ungkarlens klagan 89-1\|Den civila ungkarlens klagan]]". Den är från krigsåren och sjöngs på den kända Fridolf Rhudin-melodin Om man inte har för stora pretentioner.		Typiskt Calle. Han var de lustiga infallens mästare, en snabb improvisatör som kunde ta fasta på en plötsligt uppdykande omständighet och göra en poängrik vändning av det hela. Den förmågan använde han sig av även i bunden form. Calle Foss hade väldigt lätt för det där med meter och rim. Under sin verksamma tid skrev han ungefär 3.000 vistexter. Som exempel på Calles verskonst återger vi här en av hans mest kända kupletter, "[[Den civila ungkarlens klagan 89-1\|Den civila ungkarlens klagan]]". Den är från krigsåren och sjöngs på den kända Fridolf Rhudin-melodin Om man inte har för stora pretentioner.
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]

Lennart: Länk

2024-03-03T18:33:06Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 3 mars 2024 kl. 20.33
Rad 12:		Rad 12:
	- Jo, ida har jag varit Nordberg.		- Jo, ida har jag varit Nordberg.

	Det var nämligen den rollen han besatt. Rollen som den omätligt förmögne possesionaten Herman Julius ~~Nordberg~~ (1790-1880) på Lilla Foss, under en tid även ägare till "Mjöl- och sågkvarnverket Munkedal", for senare tiders barn mest känd som Wikners mecenat och i övrigt den man som gav namn åt Nordbergska stiftelsens slöjdskola.		Det var nämligen den rollen han besatt. Rollen som den omätligt förmögne possesionaten [[Herman Julius Nordberg]] (1790-1880) på Lilla Foss, under en tid även ägare till "Mjöl- och sågkvarnverket Munkedal", for senare tiders barn mest känd som Wikners mecenat och i övrigt den man som gav namn åt Nordbergska stiftelsens slöjdskola.

	Typiskt Calle. Han var de lustiga infallens mästare, en snabb improvisatör som kunde ta fasta på en plötsligt uppdykande omständighet och göra en poängrik vändning av det hela. Den förmågan använde han sig av även i bunden form. Calle Foss hade väldigt lätt för det där med meter och rim. Under sin verksamma tid skrev han ungefär 3.000 vistexter. Som exempel på Calles verskonst återger vi här en av hans mest kända kupletter, "[[Den civila ungkarlens klagan 89-1\|Den civila ungkarlens klagan]]". Den är från krigsåren och sjöngs på den kända Fridolf Rhudin-melodin Om man inte har för stora pretentioner.		Typiskt Calle. Han var de lustiga infallens mästare, en snabb improvisatör som kunde ta fasta på en plötsligt uppdykande omständighet och göra en poängrik vändning av det hela. Den förmågan använde han sig av även i bunden form. Calle Foss hade väldigt lätt för det där med meter och rim. Under sin verksamma tid skrev han ungefär 3.000 vistexter. Som exempel på Calles verskonst återger vi här en av hans mest kända kupletter, "[[Den civila ungkarlens klagan 89-1\|Den civila ungkarlens klagan]]". Den är från krigsåren och sjöngs på den kända Fridolf Rhudin-melodin Om man inte har för stora pretentioner.
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]

Lennart: Länk

2023-11-21T15:21:03Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 21 november 2023 kl. 17.21
Rad 14:		Rad 14:
	Det var nämligen den rollen han besatt. Rollen som den omätligt förmögne possesionaten Herman Julius Nordberg (1790-1880) på Lilla Foss, under en tid även ägare till "Mjöl- och sågkvarnverket Munkedal", for senare tiders barn mest känd som Wikners mecenat och i övrigt den man som gav namn åt Nordbergska stiftelsens slöjdskola.		Det var nämligen den rollen han besatt. Rollen som den omätligt förmögne possesionaten Herman Julius Nordberg (1790-1880) på Lilla Foss, under en tid även ägare till "Mjöl- och sågkvarnverket Munkedal", for senare tiders barn mest känd som Wikners mecenat och i övrigt den man som gav namn åt Nordbergska stiftelsens slöjdskola.

	Typiskt Calle. Han var de lustiga infallens mästare, en snabb improvisatör som kunde ta fasta på en plötsligt uppdykande omständighet och göra en poängrik vändning av det hela. Den förmågan använde han sig av även i bunden form. Calle Foss hade väldigt lätt för det där med meter och rim. Under sin verksamma tid skrev han ungefär 3.000 vistexter. Som exempel på Calles verskonst återger vi här en av hans mest kända kupletter, "Den civila ungkarlens klagan". Den är från krigsåren och sjöngs på den kända Fridolf Rhudin-melodin Om man inte har för stora pretentioner.		Typiskt Calle. Han var de lustiga infallens mästare, en snabb improvisatör som kunde ta fasta på en plötsligt uppdykande omständighet och göra en poängrik vändning av det hela. Den förmågan använde han sig av även i bunden form. Calle Foss hade väldigt lätt för det där med meter och rim. Under sin verksamma tid skrev han ungefär 3.000 vistexter. Som exempel på Calles verskonst återger vi här en av hans mest kända kupletter, "[[Den civila ungkarlens klagan 89-1\|Den civila ungkarlens klagan]]". Den är från krigsåren och sjöngs på den kända Fridolf Rhudin-melodin Om man inte har för stora pretentioner.
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]

Lennart: länkar

2023-11-21T15:17:01Z

länkar

← Äldre version		Versionen från 21 november 2023 kl. 17.17
Rad 1:		Rad 1:
	[[Fil:Kalle Foss UMFA54429 4522.jpg\|miniatyr\|Calle Foss. Foto Oscar Färdig]]		[[Fil:Kalle Foss UMFA54429 4522.jpg\|miniatyr\|Calle Foss. Foto Oscar Färdig]]
	I ungdomen anställd vid SKF. Under några år innehavare av Munkedals Vattenfabrik. Därefter en tid trädgårdsskötare hos direktör Bildt. Sedan vaktmästare i Föreläsningssalen från 1942 och — med ett kortare avbrott -- fram till sin död. Badmästare vid Munkedals Bruks Bad- och Tvättstuga 1953-1967. Detta om hans civila gärning.		I ungdomen anställd vid SKF. Under några år innehavare av [[Munkedals Vattenfabrik]]. Därefter en tid trädgårdsskötare hos [[Olof Bildt\|direktör Bildt]]. Sedan vaktmästare i [[Föreläsningssalen]] från 1942 och — med ett kortare avbrott -- fram till sin död. Badmästare vid Munkedals Bruks Bad- och Tvättstuga 1953-1967. Detta om hans civila gärning.

	Men det är framför allt i sin egenskap 'av populär entertainer Calle Foss har blivit ihågkommen. Otaliga är de fester och ~~jubilker~~ där han framträtt med sina slagfärdiga visor och sketcher. Redan i unga år satte han upp lokala revyer — mestadels i Folkets Hus — där han lanserade sådana begåvade aktriser som t ex Hilda Zackrisson och Debora Meyer. Under 35 års tid var han conferencier vid barnprogrammen på midsommarafton i Folkets park. Det blev en tradition att Calle skulle presentera de unga aktörerna, att kamrer Kjellgren skulle sitta vid pianot, att Calle skulle göra trollkonster och skoja på scen. Vid varje tillfälle hotade han med att det var sista gången han uppträdde i parken. Ingen trodde honom. Men när det slutligen blev allvar var det också slut med det roliga med midsommarfesten. För att citera Calle själv: "Nu det roliga är slut, det är säkert absolut." Man försökte visserligen fortsätta traditionen några år men det blev aldrig vad det varit. Efter en kort tid dog det hela ut.		Men det är framför allt i sin egenskap 'av populär entertainer Calle Foss har blivit ihågkommen. Otaliga är de fester och jubileer där han framträtt med sina slagfärdiga visor och sketcher. Redan i unga år satte han upp lokala revyer — mestadels i Folkets Hus — där han lanserade sådana begåvade aktriser som t ex Hilda Zackrisson och Debora Meyer. Under 35 års tid var han conferencier vid barnprogrammen på midsommarafton i Folkets park. Det blev en tradition att Calle skulle presentera de unga aktörerna, att kamrer Kjellgren skulle sitta vid pianot, att Calle skulle göra trollkonster och skoja på scen. Vid varje tillfälle hotade han med att det var sista gången han uppträdde i parken. Ingen trodde honom. Men när det slutligen blev allvar var det också slut med det roliga med midsommarfesten. För att citera Calle själv: "Nu det roliga är slut, det är säkert absolut." Man försökte visserligen fortsätta traditionen några år men det blev aldrig vad det varit. Efter en kort tid dog det hela ut.

	Hembygdsföreningen har också dragit nytta av Calles ~~talangere~~ Han har uppträtt vid flera sammankomster, bl a i Föreläsningssalen och på Åtorp. Dessutom medverkade han mycket förtjänstfullt som skådespelare i filmen om Tjuv-Marta och i pjäsen om Pontus Wikner, som uppfördes vid de första Wiknerspelen på Kaserna i början av 70-talet. På hemväg från föreställningen språkade han med sin fru i taxin. (Det var förresten Buss-Johan som var chaufför.)		Hembygdsföreningen har också dragit nytta av Calles talanger. Han har uppträtt vid flera sammankomster, bl a i Föreläsningssalen och på Åtorp. Dessutom medverkade han mycket förtjänstfullt som skådespelare i filmen om Tjuv-Marta och i pjäsen om Pontus Wikner, som uppfördes vid de första Wiknerspelen på [[Kaserna]] i början av 70-talet. På hemväg från föreställningen språkade han med sin fru i taxin. (Det var förresten Buss-Johan som var chaufför.)

	- Ida, sa han, jag har aldrig varit så rik som ida.		- Ida, sa han, jag har aldrig varit så rik som ida.
Rad 12:		Rad 12:
	- Jo, ida har jag varit Nordberg.		- Jo, ida har jag varit Nordberg.

	Det var nämligen den rollen han besatt. Rollen som den omätligt förmögne possesionaten Herman Julius Nordberg (1790-1880) på Lilla Foss, under en tid även ägare till "Mjöl- och sågkvarnverket Munkedal", for senare tiders barn mest känd som Wikners mecenat och i övrigt den man som gav namn åt ~~Nordbergska stiftelsens~~ slöjdskola.		Det var nämligen den rollen han besatt. Rollen som den omätligt förmögne possesionaten Herman Julius Nordberg (1790-1880) på Lilla Foss, under en tid även ägare till "Mjöl- och sågkvarnverket Munkedal", for senare tiders barn mest känd som Wikners mecenat och i övrigt den man som gav namn åt Nordbergska stiftelsens slöjdskola.

	Typiskt Calle. Han var de lustiga infallens mästare, en snabb improvisatör som kunde ta fasta på en plötsligt uppdykande omständighet och göra en poängrik vändning av det hela. Den förmågan använde han sig av även i bunden form. Calle Foss hade väldigt lätt för det där med meter och rim. Under sin verksamma tid skrev han ungefär 3.000 vistexter. Som exempel på Calles verskonst återger vi här en av hans mest kända kupletter, "Den civila ungkarlens klagan". Den är från krigsåren och sjöngs på den kända Fridolf Rhudin-melodin Om man inte har för stora pretentioner.		Typiskt Calle. Han var de lustiga infallens mästare, en snabb improvisatör som kunde ta fasta på en plötsligt uppdykande omständighet och göra en poängrik vändning av det hela. Den förmågan använde han sig av även i bunden form. Calle Foss hade väldigt lätt för det där med meter och rim. Under sin verksamma tid skrev han ungefär 3.000 vistexter. Som exempel på Calles verskonst återger vi här en av hans mest kända kupletter, "Den civila ungkarlens klagan". Den är från krigsåren och sjöngs på den kända Fridolf Rhudin-melodin Om man inte har för stora pretentioner.
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]

Lennart: Skapade sidan med 'Calle Foss. Foto Oscar Färdig I ungdomen anställd vid SKF. Under några år innehavare av Munkedals Vattenfabrik. Därefter en tid trädgårdsskötare hos direktör Bildt. Sedan vaktmästare i Föreläsningssalen från 1942 och — med ett kortare avbrott -- fram till sin död. Badmästare vid Munkedals Bruks Bad- och Tvättstuga 1953-1967. Detta om hans civila gärning. Men det är framför allt i sin...'

2023-11-21T13:54:52Z

Skapade sidan med 'miniatyr|Calle Foss. Foto Oscar Färdig I ungdomen anställd vid SKF. Under några år innehavare av Munkedals Vattenfabrik. Därefter en tid trädgårdsskötare hos direktör Bildt. Sedan vaktmästare i Föreläsningssalen från 1942 och — med ett kortare avbrott -- fram till sin död. Badmästare vid Munkedals Bruks Bad- och Tvättstuga 1953-1967. Detta om hans civila gärning. Men det är framför allt i sin...'

Ny sida

[[Fil:Kalle Foss UMFA54429 4522.jpg|miniatyr|Calle Foss. Foto Oscar Färdig]]
I ungdomen anställd vid SKF. Under några år innehavare av Munkedals Vattenfabrik. Därefter en tid trädgårdsskötare hos direktör Bildt. Sedan vaktmästare i Föreläsningssalen från 1942 och — med ett kortare avbrott -- fram till sin död. Badmästare vid Munkedals Bruks Bad- och Tvättstuga 1953-1967. Detta om hans civila gärning.

Men det är framför allt i sin egenskap 'av populär entertainer Calle Foss har blivit ihågkommen. Otaliga är de fester och jubilker där han framträtt med sina slagfärdiga visor och sketcher. Redan i unga år satte han upp lokala revyer — mestadels i Folkets Hus — där han lanserade sådana begåvade aktriser som t ex Hilda Zackrisson och Debora Meyer. Under 35 års tid var han conferencier vid barnprogrammen på midsommarafton i Folkets park. Det blev en tradition att Calle skulle presentera de unga aktörerna, att kamrer Kjellgren skulle sitta vid pianot, att Calle skulle göra trollkonster och skoja på scen. Vid varje tillfälle hotade han med att det var sista gången han uppträdde i parken. Ingen trodde honom. Men när det slutligen blev allvar var det också slut med det roliga med midsommarfesten. För att citera Calle själv: "Nu det roliga är slut, det är säkert absolut." Man försökte visserligen fortsätta traditionen några år men det blev aldrig vad det varit. Efter en kort tid dog det hela ut.

Hembygdsföreningen har också dragit nytta av Calles talangere Han har uppträtt vid flera sammankomster, bl a i Föreläsningssalen och på Åtorp. Dessutom medverkade han mycket förtjänstfullt som skådespelare i filmen om Tjuv-Marta och i pjäsen om Pontus Wikner, som uppfördes vid de första Wiknerspelen på Kaserna i början av 70-talet. På hemväg från föreställningen språkade han med sin fru i taxin. (Det var förresten Buss-Johan som var chaufför.)

- Ida, sa han, jag har aldrig varit så rik som ida.

- Vad menar du med det, Calle?

- Jo, ida har jag varit Nordberg.

Det var nämligen den rollen han besatt. Rollen som den omätligt förmögne possesionaten Herman Julius Nordberg (1790-1880) på Lilla Foss, under en tid även ägare till "Mjöl- och sågkvarnverket Munkedal", for senare tiders barn mest känd som Wikners mecenat och i övrigt den man som gav namn åt Nordbergska stiftelsens slöjdskola.

Typiskt Calle. Han var de lustiga infallens mästare, en snabb improvisatör som kunde ta fasta på en plötsligt uppdykande omständighet och göra en poängrik vändning av det hela. Den förmågan använde han sig av även i bunden form. Calle Foss hade väldigt lätt för det där med meter och rim. Under sin verksamma tid skrev han ungefär 3.000 vistexter. Som exempel på Calles verskonst återger vi här en av hans mest kända kupletter, "Den civila ungkarlens klagan". Den är från krigsåren och sjöngs på den kända Fridolf Rhudin-melodin Om man inte har för stora pretentioner.
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]