Anteckningar kring Saltkällan 78-1 - Versionshistorik

Lennart: Stavfel rättade

2025-09-16T09:58:50Z

Stavfel rättade

← Äldre version		Versionen från 16 september 2025 kl. 11.58
Rad 3:		Rad 3:
	Sanden och Saltkällan beskrives i svunna epoker som ett par ganska livaktiga byar på var sin sida av [[Saltkällefjorden]]. Livaktiga handelsförbindelser med både fisk och trä kännetecknar dessa små fjordsamhällen och där lär ha funnits ett hundratal hus och stugor samt på sistone mycket omtalat: en egen begravningsplats.		Sanden och Saltkällan beskrives i svunna epoker som ett par ganska livaktiga byar på var sin sida av [[Saltkällefjorden]]. Livaktiga handelsförbindelser med både fisk och trä kännetecknar dessa små fjordsamhällen och där lär ha funnits ett hundratal hus och stugor samt på sistone mycket omtalat: en egen begravningsplats.

	Det vill synas underligt för oss sena tiders barn, att Foss församling utökade sin redan befintliga kyrkogård med en begravningsplats vid Sanden. Ur begravningsboken i Foss vill man sålunda läsa, att området Sanden användes till att jordfästa församlingsbor från slutet av 1600-talet.Det egendomliga är, att personer jordfästes på ~~Sanden från trakter som~~ låg ~~närmare moderkyrkan i~~ Foss och av vad ~~anledning begravningar skedde~~ på Sanden, är och kommer sannolikt att förbli en gåta. På ~~Sandens kyrkogård~~ skedde sålunda en begravning den ~~1.4~~ Oktober 1732 av ~~en gammal huskvinna från~~ Smedberg (i den norra ~~delen av~~ socknen) och den 29 ~~augusti 1736 begrovs en~~ kyrkstöt från Foss. Flera sådana exempel kunna nämnas.		Det vill synas underligt för oss sena tiders barn, att Foss församling utökade sin redan befintliga kyrkogård med en begravningsplats vid Sanden. Ur begravningsboken i Foss vill man sålunda läsa, att området Sanden användes till att jordfästa församlingsbor från slutet av 1600-talet.Det egendomliga är, att personer jordfästes på Sanden från trakter som låg närmare moderkyrkan i Foss och av vad anledning begravningar skedde på Sanden, är och kommer sannolikt att förbli en gåta. På Sandens kyrkogård skedde sålunda en begravning den 14 Oktober 1732 av en gammal huskvinna från Smedberg (i den norra delen av socknen) och den 29 augusti 1736 begrovs en kyrkstöt från Foss. Flera sådana exempel kunna nämnas.

	Man har inga tydliga spår av området för denna kyrkogård på Sanden. Inga stenar och märken utvisar var platsen funnits. När Bohusbanan byggdes kom järnvägen att dras omedelbart intill en äng som mycket väl kunnat vara den gömda begravningsplatsen. Namnet Ängen kan vara stället intill det område där kyrkogården en gång funnits.		Man har inga tydliga spår av området för denna kyrkogård på Sanden. Inga stenar och märken utvisar var platsen funnits. När Bohusbanan byggdes kom järnvägen att dras omedelbart intill en äng som mycket väl kunnat vara den gömda begravningsplatsen. Namnet Ängen kan vara stället intill det område där kyrkogården en gång funnits.

Lennart: mellanslag borttagna

2025-07-21T09:19:24Z

mellanslag borttagna

← Äldre version		Versionen från 21 juli 2025 kl. 11.19
Rad 3:		Rad 3:
	Sanden och Saltkällan beskrives i svunna epoker som ett par ganska livaktiga byar på var sin sida av [[Saltkällefjorden]]. Livaktiga handelsförbindelser med både fisk och trä kännetecknar dessa små fjordsamhällen och där lär ha funnits ett hundratal hus och stugor samt på sistone mycket omtalat: en egen begravningsplats.		Sanden och Saltkällan beskrives i svunna epoker som ett par ganska livaktiga byar på var sin sida av [[Saltkällefjorden]]. Livaktiga handelsförbindelser med både fisk och trä kännetecknar dessa små fjordsamhällen och där lär ha funnits ett hundratal hus och stugor samt på sistone mycket omtalat: en egen begravningsplats.

	Det vill synas underligt för oss sena tiders barn, att Foss församling utökade sin redan befintliga kyrkogård med en begravningsplats vid Sanden. Ur begravningsboken i Foss vill man sålunda läsa, att området Sanden användes till att jordfästa församlingsbor från slutet av 1600-talet.Det egendomliga är, att personer jordfästes på Sanden från trakter som låg närmare ~~moderkyrkan i~~ Foss och av vad anledning begravningar skedde på Sanden, är och kommer sannolikt att förbli en gåta. På Sandens kyrkogård skedde sålunda en ~~begravning den~~ 1.4 Oktober 1732 av en gammal huskvinna från Smedberg (i den norra delen av socknen) och den 29 augusti 1736 begrovs en kyrkstöt från Foss. ~~Flera sådana exempel kunna~~ nämnas.		Det vill synas underligt för oss sena tiders barn, att Foss församling utökade sin redan befintliga kyrkogård med en begravningsplats vid Sanden. Ur begravningsboken i Foss vill man sålunda läsa, att området Sanden användes till att jordfästa församlingsbor från slutet av 1600-talet.Det egendomliga är, att personer jordfästes på Sanden från trakter som låg närmare moderkyrkan i Foss och av vad anledning begravningar skedde på Sanden, är och kommer sannolikt att förbli en gåta. På Sandens kyrkogård skedde sålunda en begravning den 1.4 Oktober 1732 av en gammal huskvinna från Smedberg (i den norra delen av socknen) och den 29 augusti 1736 begrovs en kyrkstöt från Foss. Flera sådana exempel kunna nämnas.

	Man har inga tydliga spår av området för denna kyrkogård på Sanden. Inga stenar och märken utvisar var platsen funnits. När Bohusbanan byggdes kom järnvägen att dras omedelbart intill en äng som mycket väl kunnat vara den gömda begravningsplatsen. Namnet Ängen kan vara stället intill det område där kyrkogården en gång funnits.		Man har inga tydliga spår av området för denna kyrkogård på Sanden. Inga stenar och märken utvisar var platsen funnits. När Bohusbanan byggdes kom järnvägen att dras omedelbart intill en äng som mycket väl kunnat vara den gömda begravningsplatsen. Namnet Ängen kan vara stället intill det område där kyrkogården en gång funnits.

	Nyligen avlidna [[Aurora Billqvist 95-1\|Aurora Billqvist]] i Munkedal vistades som barn i denna trakt och tillsammans med syskon och föräldrar bodde på Kyrkliden (obs namnet). Den låg på samma plats där nu järnvägsspåren löper och stugan fick rivas för att banan skulle gå fram just här. Kyrkliden fick rivas men Ängen finns kvar. När de första sprängskotten dånade och stenflisor ven i luften kunde Aurora minnas hur hon och hennes syskon och sin mor, skyndsamt ilade därifrån ~~för att~~ sätta sig ~~i säkerhet~~ från det farliga området. Mor och barn sprungo mestadels ner på ett gärde, där några stenar var uppresta och där sökte skydd. Aurora minns också den gamla ~~stengärdesgården som än~~ idag ~~finns nedanför järnvägen och som Aurora visste berätta~~, ~~kringgärdade kyrkogården,~~ Om Sanden kunde Aurora ~~också förtälja~~ om skolan som ~~låg nere~~ vid stranden ~~och om den sista lärarinnan där~~ som hette fröken Granat. ~~Hon blev förflyttad~~ till ~~Hede skola~~ i Munkedal, ~~ovanför Krokklev~~. Aurora har ~~många minnen~~, särskilt från ~~slutet av~~ 1800-~~talet och fram till~~ sekelskiftet. ~~På den tiden härskade patron Ullman på~~ Saltkällans Gård		Nyligen avlidna [[Aurora Billqvist 95-1\|Aurora Billqvist]] i Munkedal vistades som barn i denna trakt och tillsammans med syskon och föräldrar bodde på Kyrkliden (obs namnet). Den låg på samma plats där nu järnvägsspåren löper och stugan fick rivas för att banan skulle gå fram just här. Kyrkliden fick rivas men Ängen finns kvar. När de första sprängskotten dånade och stenflisor ven i luften kunde Aurora minnas hur hon och hennes syskon och sin mor, skyndsamt ilade därifrån för att sätta sig i säkerhet från det farliga området. Mor och barn sprungo mestadels ner på ett gärde, där några stenar var uppresta och där sökte skydd. Aurora minns också den gamla stengärdesgården som än idag finns nedanför järnvägen och som Aurora visste berätta, kringgärdade kyrkogården. Om Sanden kunde Aurora också förtälja om skolan som låg nere vid stranden och om den sista lärarinnan där som hette fröken Granat. Hon blev förflyttad till Hede skola i Munkedal, ovanför Krokklev. Aurora har många minnen, särskilt från slutet av 1800-talet och fram till sekelskiftet. På den tiden härskade patron Ullman på Saltkällans Gård.

	Om Ängen berättar Aurora, att det var då ett tvåvåningshus och där bodde ~~två familjer~~. Den ena av dessa var en ladugårdsförman som hette Andersson och ladugårdskarlen hette Olle ~~och dennes~~ maka Betty. En trädgårdsmästare fanns ~~också och han~~ hette Ahlberg. Han hade sin bostad i allen, som ~~går ned till sjön~~. Bakom trädgårdsmästarens bostad ~~fanns en~~ stuga som kallades "Röket" och där bodde i början av seklet en mjölkerska på Saltkällan, med efternamnet Pettersson. Alla dessa minnen har ~~Aurora berättat~~ bara några ~~veckor innan hon dog~~. ~~Intill den uppgivna kyrkogården~~ lär även ha funnits ett litet kapell men inga rester ~~går att~~ upptäcka. Norr därom har enligt samtida funnits ett brännvinsbränneri.		Om Ängen berättar Aurora, att det var då ett tvåvåningshus och där bodde två familjer. Den ena av dessa var en ladugårdsförman som hette Andersson och ladugårdskarlen hette Olle och dennes maka Betty. En trädgårdsmästare fanns också och han hette Ahlberg. Han hade sin bostad i allen, som går ned till sjön. Bakom trädgårdsmästarens bostad fanns en stuga som kallades "Röket" och där bodde i början av seklet en mjölkerska på Saltkällan, med efternamnet Pettersson. Alla dessa minnen har Aurora berättat bara några veckor innan hon dog. Intill den uppgivna kyrkogården lär även ha funnits ett litet kapell men inga rester går att upptäcka. Norr därom har enligt samtida funnits ett brännvinsbränneri.
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 78-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 78-1]]

Lennart: mellanslag borttagna

2025-03-20T10:43:44Z

mellanslag borttagna

← Äldre version		Versionen från 20 mars 2025 kl. 12.43
Rad 1:		Rad 1:
	Anteckningar kring [[Saltkällan]].		Anteckningar kring [[Saltkällan]].

	Sanden ~~och Saltkällan beskrives~~ i ~~svunna epoker~~ som ~~ett par~~ ganska ~~livaktiga byar på var~~ sin sida av [[Saltkällefjorden]]. Livaktiga handelsförbindelser ~~med både~~ fisk och trä, kännetecknar dessa små fjordsamhällen ~~och där~~ lär ha funnits ett hundratal ~~hus och stugor~~ samt ~~på sistone mycket omtalat~~: en egen begravningsplats.		Sanden och Saltkällan beskrives i svunna epoker som ett par ganska livaktiga byar på var sin sida av [[Saltkällefjorden]]. Livaktiga handelsförbindelser med både fisk och trä kännetecknar dessa små fjordsamhällen och där lär ha funnits ett hundratal hus och stugor samt på sistone mycket omtalat: en egen begravningsplats.

	Det vill synas underligt för oss sena tiders barn, att Foss församling utökade sin redan befintliga kyrkogård med en begravningsplats vid Sanden. Ur begravningsboken i Foss vill man sålunda läsa, att området Sanden användes till att jordfästa församlingsbor från slutet av 1600-talet.Det egendomliga är, att personer jordfästes på Sanden från trakter som låg närmare moderkyrkan i Foss och av vad anledning begravningar skedde på Sanden, är och kommer sannolikt att förbli en gåta. På Sandens kyrkogård skedde sålunda en begravning den 1.4 Oktober 1732 av en gammal huskvinna från Smedberg (i den norra delen av socknen) och den 29 augusti 1736 begrovs en kyrkstöt från Foss. Flera sådana exempel kunna nämnas.		Det vill synas underligt för oss sena tiders barn, att Foss församling utökade sin redan befintliga kyrkogård med en begravningsplats vid Sanden. Ur begravningsboken i Foss vill man sålunda läsa, att området Sanden användes till att jordfästa församlingsbor från slutet av 1600-talet.Det egendomliga är, att personer jordfästes på Sanden från trakter som låg närmare moderkyrkan i Foss och av vad anledning begravningar skedde på Sanden, är och kommer sannolikt att förbli en gåta. På Sandens kyrkogård skedde sålunda en begravning den 1.4 Oktober 1732 av en gammal huskvinna från Smedberg (i den norra delen av socknen) och den 29 augusti 1736 begrovs en kyrkstöt från Foss. Flera sådana exempel kunna nämnas.

	Man ~~har inga~~ tydliga ~~spår av området för~~ denna ~~kyrkogård på~~ Sanden. ~~Inga stenar~~ och ~~märken utvisar var Platsen funnits~~. När ~~Bohusbanan byggdes, kom järnvägen att~~ dras omedelbart intill en äng ~~som mycket väl~~ kunnat ~~vara den gömda begravningsplatsen~~. ~~Namnet~~ Ängen kan ~~vara stället intill det område där kyrkogården en gång~~ funnits.		Man har inga tydliga spår av området för denna kyrkogård på Sanden. Inga stenar och märken utvisar var platsen funnits. När Bohusbanan byggdes kom järnvägen att dras omedelbart intill en äng som mycket väl kunnat vara den gömda begravningsplatsen. Namnet Ängen kan vara stället intill det område där kyrkogården en gång funnits.

	~~Nyligen Avlidna Aurora~~ Billqvist i ~~Munkedal vistades som~~ barn ~~i denna~~ trakt och tillsammans ~~med syskon och föredrar~~ bodde på Kyrkliden (~~obs namnet~~). Den låg på ~~samma plats där nu järnvägsspåren löper och~~ stugan ~~fick rivas~~ för ~~att banan~~ skulle ~~gå fram just här~~. Kyrkliden fick rivas men ~~Ängen finns~~ kvar. ~~När de~~ första sprängskotten dånade och stenflisor ven i luften, kunde Aurora minnas, hur hon och hennes syskon och sin mor, skyndsamt ilade därifrån för att sätta sig i säkerhet ~~från det farliga området~~. Mor ~~och barn sprungo mestadels~~ ner på ett gärde, där några stenar var uppresta och där sökte skydd. Aurora minns också den gamla stengärdesgården som än idag finns nedanför järnvägen och som Aurora visste berätta, kringgärdade kyrkogården, Om Sanden kunde Aurora också förtälja om skolan som låg nere vid stranden och om den sista lärarinnan där som hette fröken Granat. Hon blev förflyttad till Hede skola i Munkedal, ovanför Krokklev. Aurora har många minnen, särskilt från slutet av 1800-talet och fram till sekelskiftet. På den tiden härskade patron Ullman på Saltkällans Gård		Nyligen avlidna [[Aurora Billqvist 95-1\|Aurora Billqvist]] i Munkedal vistades som barn i denna trakt och tillsammans med syskon och föräldrar bodde på Kyrkliden (obs namnet). Den låg på samma plats där nu järnvägsspåren löper och stugan fick rivas för att banan skulle gå fram just här. Kyrkliden fick rivas men Ängen finns kvar. När de första sprängskotten dånade och stenflisor ven i luften kunde Aurora minnas hur hon och hennes syskon och sin mor, skyndsamt ilade därifrån för att sätta sig i säkerhet från det farliga området. Mor och barn sprungo mestadels ner på ett gärde, där några stenar var uppresta och där sökte skydd. Aurora minns också den gamla stengärdesgården som än idag finns nedanför järnvägen och som Aurora visste berätta, kringgärdade kyrkogården, Om Sanden kunde Aurora också förtälja om skolan som låg nere vid stranden och om den sista lärarinnan där som hette fröken Granat. Hon blev förflyttad till Hede skola i Munkedal, ovanför Krokklev. Aurora har många minnen, särskilt från slutet av 1800-talet och fram till sekelskiftet. På den tiden härskade patron Ullman på Saltkällans Gård

	~~Om Ängen berättat Aurora~~, att ~~det var~~ då ett ~~tvåvåningshus och där~~ bodde två familjer. Den ~~ena av~~ dessa var en ~~ladugårdsförman som hette Andersson och~~ ladugårdskarlen hette Olle och dennes maka Betty. ~~En trädgårdsmästare~~ fanns ~~också och~~ han hette Ahlberg. ~~Han hade~~ sin ~~boated i allen~~,som går ned till sjön. Bakom trädgårdsmästarens bostad fanns en stuga som kallades "Röket" och där bodde i början av seklet en mjölkerska på Saltkällan, med efternamnet Pettersson. Alla dessa minnen har Aurora berättat bara några veckor innan hon dog. Intill ~~den uppgivna~~ kyrkogården lär även ha ~~funnits ett litet kapell men inga rester~~ går att upptäcka. Norr därom har ~~enligt samtida~~ funnits ~~ett brännvinsbränneri~~.		Om Ängen berättar Aurora, att det var då ett tvåvåningshus och där bodde två familjer. Den ena av dessa var en ladugårdsförman som hette Andersson och ladugårdskarlen hette Olle och dennes maka Betty. En trädgårdsmästare fanns också och han hette Ahlberg. Han hade sin bostad i allen, som går ned till sjön. Bakom trädgårdsmästarens bostad fanns en stuga som kallades "Röket" och där bodde i början av seklet en mjölkerska på Saltkällan, med efternamnet Pettersson. Alla dessa minnen har Aurora berättat bara några veckor innan hon dog. Intill den uppgivna kyrkogården lär även ha funnits ett litet kapell men inga rester går att upptäcka. Norr därom har enligt samtida funnits ett brännvinsbränneri.
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 78-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 78-1]]

Lennart: Ny sida

2024-01-24T10:10:48Z

Ny sida

Ny sida

Anteckningar kring [[Saltkällan]].

Sanden och Saltkällan beskrives i svunna epoker som ett par ganska livaktiga byar på var sin sida av [[Saltkällefjorden]]. Livaktiga handelsförbindelser med både fisk och trä, kännetecknar dessa små fjordsamhällen och där lär ha funnits ett hundratal hus och stugor samt på sistone mycket omtalat: en egen begravningsplats.

Det vill synas underligt för oss sena tiders barn, att Foss församling utökade sin redan befintliga kyrkogård med en begravningsplats vid Sanden. Ur begravningsboken i Foss vill man sålunda läsa, att området Sanden användes till att jordfästa församlingsbor från slutet av 1600-talet.Det egendomliga är, att personer jordfästes på Sanden från trakter som låg närmare moderkyrkan i Foss och av vad anledning begravningar skedde på Sanden, är och kommer sannolikt att förbli en gåta. På Sandens kyrkogård skedde sålunda en begravning den 1.4 Oktober 1732 av en gammal huskvinna från Smedberg (i den norra delen av socknen) och den 29 augusti 1736 begrovs en kyrkstöt från Foss. Flera sådana exempel kunna nämnas.

Man har inga tydliga spår av området för denna kyrkogård på Sanden. Inga stenar och märken utvisar var Platsen funnits. När Bohusbanan byggdes, kom järnvägen att dras omedelbart intill en äng som mycket väl kunnat vara den gömda begravningsplatsen. Namnet Ängen kan vara stället intill det område där kyrkogården en gång funnits.

Nyligen Avlidna Aurora Billqvist i Munkedal vistades som barn i denna trakt och tillsammans med syskon och föredrar bodde på Kyrkliden (obs namnet). Den låg på samma plats där nu järnvägsspåren löper och stugan fick rivas för att banan skulle gå fram just här. Kyrkliden fick rivas men Ängen finns kvar. När de första sprängskotten dånade och stenflisor ven i luften, kunde Aurora minnas, hur hon och hennes syskon och sin mor, skyndsamt ilade därifrån för att sätta sig i säkerhet från det farliga området. Mor och barn sprungo mestadels ner på ett gärde, där några stenar var uppresta och där sökte skydd. Aurora minns också den gamla stengärdesgården som än idag finns nedanför järnvägen och som Aurora visste berätta, kringgärdade kyrkogården, Om Sanden kunde Aurora också förtälja om skolan som låg nere vid stranden och om den sista lärarinnan där som hette fröken Granat. Hon blev förflyttad till Hede skola i Munkedal, ovanför Krokklev. Aurora har många minnen, särskilt från slutet av 1800-talet och fram till sekelskiftet. På den tiden härskade patron Ullman på Saltkällans Gård

Om Ängen berättat Aurora, att det var då ett tvåvåningshus och där bodde två familjer. Den ena av dessa var en ladugårdsförman som hette Andersson och ladugårdskarlen hette Olle och dennes maka Betty. En trädgårdsmästare fanns också och han hette Ahlberg. Han hade sin boated i allen,som går ned till sjön. Bakom trädgårdsmästarens bostad fanns en stuga som kallades "Röket" och där bodde i början av seklet en mjölkerska på Saltkällan, med efternamnet Pettersson. Alla dessa minnen har Aurora berättat bara några veckor innan hon dog. Intill den uppgivna kyrkogården lär även ha funnits ett litet kapell men inga rester går att upptäcka. Norr därom har enligt samtida funnits ett brännvinsbränneri.
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-1]]