Redigerar Foss socken och Munkedal 89-1

Ur Lysekilsposten N:o 93 Fredagen den 18 juni 1936 

Foss socken och Munkedal 

          En  rapsodi   av G. Alvar  Lindh   (1887-1948) 

En av Bohusläns  vackraste och bördigaste socknar är Foss, ett  omdöme, 

som redan gav av Bohusläns störste häradtecknare Axel Emanuel  Holmberg 

på den tiden han var prost i Tanum_ Socknen har givetvis sedan dess ofalt- 

ligt utvecklats, bl a har Munkedals pappersbruk, landskapets största indust- 

riella anläggning, tillkommit. Foss socken har 5.000 innevånare, varav ett 

par tusen kommer  på  Munkedal. 

  Foss utgör sydligaste delen av Tunge härad och bildar liksom häradet i sin 

helhet en övergång från kustland till skogsbygd. Redan i de gamla hävderna 

finna yi Foss socken omnämnd. Vid Foss kyrka dräptes 1157 kung Östen på 

det s:k Galgberget, och än I dag finnes den källa, S:t Östens eller Heliga 

Korskälla, som sägnen förmäler ha runnit upp ur jorden på den plats, där 

konungen  blev dödad. Snorre Sturlassori omtalar, att Foss kyrka var invigd 

åt Johannes  Döparen. 

18 

  I Foss socken hade år 1317 kung Håkan V till S:t Mikaelskapellet i Töns- 

bergshus skänkt 1/2 markabol i Torreby. Och till biskopsstolen i Oslo hörde 

1396 en del av gården Röd. 

  En stor del av de gårdar, som funnos på denna tid, alltså för fem sekler se- 

dan, finnas ännu i gott stånd såsom: Kamstorp, Närestad, Stene,  Lycke, 

Björid, Hede, Brevik, Frötorp, Röd,  Smedberg, Skree  och  Jermunneröd. 

Till Dragsmarks kloster hörde enligt anteckning för år 1604, gårdarna Mun- 

kedal, Stale, Kvistrum, Kvarndal samt Skälleröd. 

   Munkedals numera   tätbebyggda samhälle har en synnerligen •stor areal 

och sträcker sig från Kvistrum i söder till Kaserna och Stallmyr i norr. Kvist- 

rum tillhörde mera historiskt beryktade, platserna i Bohuslän på grund av de 

strider, som stått där, varav den Gyldenlöfska fejden, är den namnkunnigaste. 

Passagen mellan Kvistrum  och Saltkällan, den s k Kvistrumsdalen är bekant 

för sin fägring och Kvistrums gästgivaregård var förr i världen ett synnerli- 

gen gouterat och välrenomerat näringsställe. Numera har en för samhällets 

utveckling avogt stämd fullmäktigeinstitution lagt en hämsko på rörelsen ge- 

nom   allehanda restriktioner och förordningar. Kvistrum är vidare bekant 

som en uråldrig tingsplats. I ett hus intill gästgivaregården satt författarin- 

nan Emelie Flygare-Carkn  och skrev sin bekanta bok "Skjutsgossen". Be- 

byggelsen vid och omkring  Kvistrum har på senare år starkt tilltagit, den 

gamla  Kvistrumsbron har grundligt restaurerats och en stor skyddsmur upp- 

förts, och allmänna landsvägen åt Sörbygden håller f n på att rätas och bred- 

das. Ovanför gästgivaregården ligger det nya imposanta Tingshuset, Bohus- 

läns största och dyrbaraste i sitt slag. 

  Strax ovanför Munkedals   bruk finna vi torpet Kaserna, där Pontus Wik- 

ner tillbragte sin barndom. Pontus Wikner,  filosofen, skriftställaren och 

universitetsläraren föddes 1837 på Kikerud på Dal, men kom vid nio måna- 

ders ålder hit. Wikners uppfostran bekostades av dåvarande ägaren till Mun- 

kedals bruk, kronofogde Herman  Julius Nordberg, under vilken Wikners fa- 

der var torpare och sedermera gårdsrättare. (För dem, som närmare äro in- 

tresserade av Wikner och Kaserna, hänvisas till filosofens skrifer.) 

  I början av denna  artikel nämndes att Munkedal i sitt tidigare skede till- 

hört Dragsmarks kloster. 11709 års jordebok står Klosterhemmanet Munke- 

dal antecknat såsom ett år 1692 från ett till ett halvt förmedlat hemman med 

trenne åbor, varjämte upptages ett halt hemman Kvarndal. Efter att ha varit 

i bondehänder och  drivits uteslutande som jordbruk inköptes gårdarna på 

1820-talet av kronofogde Nordberg (född 1790, död 1880) vilken efter hand 

omdanade  detsamma till manufakturverk. 

  I Lignells beskrivning över "Grevskapet Dal" inhämtas i detta samman- 

hang följande: "Den  18 maj 1761 erhöll Kornetten Hans Gabriel Natt och 

Dag tilstånd att i en bäck uti ängen till frälsehemmanet Sandviken få uppföra 

en  manufaktursmedja  med ett vattenhjul för en räckhammare och 2 spik- 

hammare  vid en stock där  av köpstångjärn förädla 150 skeppund årligen. 

Genom resolution den 17 december  1813  bortflyttades 75 skeppund till Rå- 

danefors. Den 6 november 1826 bortflyttades återstående 75 skeppund ge- 

                                                                     19 

nom resolution. för kronofögde H. J. Nordberg till det nya järnbruket i 

Munkedal i Foss socken.. Enligt .husförhötslängderna-för Foss (1799L-1805) 

finner man vid denna tid bruksskrivaren Peter Norenberg boende på Munke- 

dal. Enligt samma längder för åren  1804-1811 äro fältVåbeln M. Åhlander 

och hans  maka M  Cronander  bosatta 1 Munkedal. 

   Kronofogde  Nordberg unlade nu en stångjärnshammare   med tryckhärd, 

privilegierad till 500 skeppund -smide (nedlagt 1 november 1858) en stålugn 

för 300 skeppund -tvenne kniPp- och sex spikhamrar saint en pliddlingstign . 

(nedlagd 1859). Detta var den första industrien i Munkedal. 

  Vidare anlades nu två kvarnar Med tillsammans nio par sammälds- och ett 

par siktestenar, en såg med två dubbla finblads- och en enkel grovbladsram, 

en vadmalsstamp med   färgeri (av Erik Lignell, då boende i nuvarande Eriks- 

berg under Nedra  Lycke) samt  ett oljeslageri och bakom nuvarande stall- 

och ladugårdsbyggnader  ett brännvinsbränneri. Vid  gamla Benker  fanns 

dessutom  vid denna tid en linbana för tillverkning av tågsnören etc. Kvar- 

narna och sågen drevos av Munkedalsälven som strax ovan Gamla  Smedbru- 

ket då ägde en fallhöjd av 18 meter. 

  På  1840-talet innehades Munkedal till en början av bröderna Gustaf Åke 

och Johan  August Knut Belfrage, båda söner till major Å.G. Belfrage. Mun- 

kedals bruk taxerades 1847 till 45.000 rdr banco. Såsom lantegendom hade 

den dock mindre  värde. År 1871 bildades Munkedals aktiebolag och driften 

omlades  nu genom anläggandet av trämassefabrik och pappersbruk. Brukets 

specialitet har varit spännpapp och dess varumärke "Munken", känt för -sin 

överlägsna kvalitet, behärskar en stor del av den inhemska marknaden. 

  Att gå in på en historik över pappersbruket, som i år fyller 65 år låter sig 

inte .göras i en kort tidningsartikel som tillika skulle utgöra en rapsodisk be- 

handling av FoSS.socken: Pappersbruket SysSelsätter cirka 500 arbetare, var- . 

av 100 kvinnliga, och dess chef är direktören Olof Vincent Bildt (av den kända. 

bohuslänska släkten). 1911 efterträdde denne Albert Harald Carlander. 

  Munkedals  bruk och dess samhälles senare störa utveckling är övervägande 

grad  direktör.Olof Bildts förtjänst: Aktiernas övergång på ett fåtål händer 

och de utomordentligt  .gynnsamma  konjunkturförhållandena ha i förening 

med direktör Bildts frikostighet och framsynthet visat vad som kan uträttas 

när ålla goda vägar löpa in i samma mål. Utom att själva fabrikationen ut- 

vecklats genom nya .och moderna  maskiner • i nästan ålla avdelningar med 

därav följancle-ökad tillverkning av bolagets olika fabrikater, har han hurinit 

med att omgestalta själva samhället på ett sätt, som. medfört trevnad för alla. 

  Jordbruket har kommit i  hög kultur, vägväsendet har förbättrats överallt, 

personalens bostadsförhållanden hat; genonigått en revolutionerande omda- 

ning: I bolagets bostäder. bor ett 60-tal familjer medan antalet egna hem • 

överstiger 3.00. Bolaget stöder egnahemsbyggarna ekonomiskt och låt oss inte 

glömma   det — estetiskt: Ett utmärkt. badhus, tvättstuga tried torkvind; en 

vacker  föreläsningssal, som också-användes för kyrkliga gudstjänster ni m. 

Dessutom   har dir B. låtit iordningställa en idrottsplats; som torde vara en av 

de bästa i Bohuslän och i Omedelbar närhet därav en folkpark med ett idea- 

20 

liskt läge å den s k Skansen, vilken torde vara den ståtligaste i landskapet. 

F n håller det på att tillbyggas en avdelning för barnen med skjutbana, karu- 

sell o dyl. Det blir ett Liseberg i miniatyr. De olika organisationerna ha fått 

nyttjanderätten till parken men äganderätten tillkommer Munkedals bolag. 

  Foss bildar tillsammans med Håby ett pastorat sedan 1921. Tidigare hörde 

awn Svarteborgs socken till detta gäll. Foss kyrka är, som redan nämnts, ur- 

åldrig och har under årens lopp genomgått många förändringar. En större 

reparation gjordes på 1890-talet och den senaste restaureringen ägde' rum 

1929, varvid bl a taket dekorerades med symboliska bilder av artisten Kristian 

Lundstedt, Göteborg. I Munkedal planeras ett kapell å Möe egendom, vartill 

tomt skänkts av numera avlidne hem äg  Gottfrid Winberg. Kapellstiftelsen 

har f n ett belopp av 15.000 kronor och direktör Bildt har ställt i utsikt, att 

Munkedals bolag  skulle bisträcka med en summa —  en  gåva som   kommer 

att mycket uppskattas av bruksfolket. Pastoratsvården utövas av kyrkoherde 

Carl Norborg, som sedan 1926 är kyrkoherde. Ständig adjunkt i  Munkedal 

är pastor Evert Hjorth vilken tillträdde befattningen 1 maj 1934. 

  Få platser i Bohuslän torde i fråga om naturskönhet  kunna tävla  med 

Munkedal. De senaste åren har också gjorts mycket för samhällets utsmyck- 

ning i alla ayseenden. De prydliga, nyuppförda boningshusen, med vackra 

välvårdade trädgårdar, landsvägarnas goda kultur, bolagets   ekonomiska 

stabilitet, allt har gjort, att den kris, som eljest rått i Bohuslän, i stort sett 

gått Munkedal förbi. F n håller också järnvägsstationen på att moderniseras 

och restaureras, varvid bättre utrymme kommer att givas den alltmera väx- 

ande buss- och bilparken. 

  Just nu står sommaren i sin fulla prakt, trafiken från och till Dalsland och 

Norge som går genom  samhället är påtaglig; vid Gårvik, Munkedals  hamn 

och Saltkällan råder ett rörligt badliv i Gullmarens goda vatten och trakten 

är mycket besökt av campare. 

  En idealisk sommarplats!                                         A.C. 
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]