Redigerar 2. Om Kong-Elfs stad och Sockn

2. Om sielfwa KongElfs-Stad. 




 Thenne  gamble Stad, belägen rätt ned under Bahus-Slott, dock på 
none   sidan om Älfwen, öfwer  wilcken äro gjorde 2ne kostbara 
win-Bryggor at ther öfwer fara Norr til Kong-Elf ock Söder åt Giö- 
teborg från Slottet, kallades fordom Kongehelle, thet är Konga-Bo- 
ning/ liksom Kongehold betyder ett Kongs-hus eller Sal, utan twif- 
wel så kalladt, antingen therföre, at Konungarna ther hade fordom 
sitt Residence ock Säte, eller för thet Kongen af Swerige hölt ther 
Möte  med the Norska ock  Danska Kongarna, när the wille handla 
om  Fred, efter thenne Staden låg tå i gräntze-Skildnaden, när wid 
Hafwet (d). 
 Ar 997 tå  Kong Oluf Tryggesson hade  låtit Christna Wijken eller 
Bahus-Län, hölt han Möte i Kongelle med  Drotning Sigrid Storrå- 
de. af Swerge om Acktenskap, som ej gick för sig, efter hon ej wille 
antaga then Christeliga Trona (e). 
  Anno 1020 hölt Kong  Oluf Haraldsson hus i Kongelle med myc- 
ket Folck ock Skepp, ther mötte honom omsider Kongen  af Swer- 
ge ock gjorde Freds Förbund  med honom:  Samma tid hade  Kong- 
en  af Norge jämwäl then del, som Kongen i Dannemarck haft ther 
i Landet (f). 
  Anno 1078 blef åter hållit ett Möte af Konungarna i Kongelle, tå 
möttes tilsammans Kong Oluf Haraldsson  Kyrre ock Kong Knut af 
Dannemarck,  som gjorde  Förbund med  hwar annan om ett Fälttog 
mot Engeland (g). 
  Anno 1100 möttes  3ne Kongar i Kongelle, nemligen Kong  Mag- 
nus af Norge, Kong  Inge af Swerge ock   Kong Erik Swensson af 
Dannemarck,  the gingo fram på Walden för sig sielfwa ock gjorde 
Fred  med hwar andra. 
  Anno 1117 hade Kong  Sigurd Jorsalafar sitt Residence ock Säte i 
Kongelle ock förbättrade  thenna Staden ganska mycket, så at i 
hans tid war ingen mäcktigare eller rikare Stad i hela Norge: han 
bygde  ther en Kongsgärd ock ett stort Casten af Torf ock Sten ock 
lät grafwa dijken ock Walgrafwar ther om, hwars rudera eller qwar- 
lefwor något litet synes ännu ther efter, ock är thet samma, som 

(d) vid. Torfmi Hist. Norvegica Past. I. Lib. 2. C. 4. p. 36. & 37. 
(e) Sturelsson p. 153. (f) Idem p. 233. (g) Idem p. 385. 

90 
�
nu   kallas Castell-Ladugården (then ther tilförne, i Harald Stakes 
tid, war Gouverneurens  ock Landshöfdingens Boställe,  men nu öf- 
werstens  för Bahus-Läns  gröna Dragoner).  Här brede  wid  bygde 
ock  1130 thenne   berömwärde Jorsalafar en  Kors-Kyrcka af  Trä, i 
hwilcken  han lät sättia up en Altare-Tafla af Silfwer ock Guld, be- 
satt med  dyrbara Stenar, then han  hade fådt från Graeke-Landet, 
ock  på then thet Heliga Kors, af Christi Kors utarbetadt, som han 
hade fördt från Jerusalem. Kong  Eric Eimund  i Dannemarck   hade 
sändt   honom ett skiönt Skrin / thet gal han ock til thenna Kyrc- 
kan  samt ock   then Bok  med förgylte Bokstäfwer, förärad af Pat- 
riarchen i Constantinopel (h). 
 Anno    1135 i  Kong  Harald Gilles tid, tå Guttorm Harald Flattis 
Son  ock  Seemund    Huspryde woro  höfdingar i Kongelle ock  An- 
ders Brunsson    Sockne-Präst thersa.mmastädes  til Kors-Kyrckan, 
blef ett  stort buller öfwer hela Staden första Söndags-Natt in til 
Christi Himmelsfärds-Dag,  liksom en stor armde eller Krigs-här ha- 
de   med fult Gewär marscherat igenom   Staden: Hundarna  lupo ut 
ock  blefwo  galne  ock ho som blef beten af them, blef ock galen 
med:   Många Borgare blefwo här öfwer förfärade,  sålde sina Gårdar 
ock  flötte ut på Landet  ock til andra Köp-Städer at bo: The för- 
ståndige  förundrade sig storligen ock   mente, at thetta betydde 
them   en stor olycka. På Pingestdagen ther efter rådde ock förman- 
te  Sockne-Prästen i Kongelle Hr. Anders Brunsson  them  til at öf- 
wergifwa  thenna  härliga Staden (som sträckte sig tå ut med norre 
Alf  åt Castel-Ladugården in emot  sielfwa Hafwet) men  dock wara 
wid  ett fritt mod, taga wäl wara på Elden, sen the räddat sina Sa- 
ker  ock bedt GUD  om   Nåde: hwarefter 13 af the förnämste Borga- 
re giorde sig resefärdige at fara siöleds til Bergen i Norge, men thet 
lyckades  intet bättre, än at 12 af them blefwo borto  med  Skepp 
ock  Godz  ock  then 13de  allena  blef bärgad ock kom   med sitt 
Skepp   ock Godz wäl behållen til Bergen, sände så bod til Kongelle 
ock  rådde them at  wäl förwara Staden, ty Wenderne woro  utdrag- 
ne   med en  stor här at strida emot the Christna ock fingo öfwer- 
hand,   hwar the foro fram; Men  Folcket aktade icke  thenna war- 
ningen,  förglömde then farliga handel ock bulret, som hade want i 
Staden, icke eller lade på hiertat Prästens alfwarlige påxninnelse. 
Hwad   hände? 

(h) Vid. Snorre Sturelss. p. 409. 421. 422. Item Wolffs Beskrifning om Norge 
p. 153. ock uti K. Magn. Blindes Saga Cap. 9. & 13. 

                                                                91 
�
  På  St. Laurentii Dag, tå thet war ringt til Högmässan, kom Katte- 
 bur Wendernas ,Kong til Kongelle med 250 wendiske Snäcker, eller, 
 som  wi nu  kalle, Caper-Fartyg, ock på hwart 24 Soldater ock 4 
 Hästar, en del lade i Land öster up omkring Hisingen in til Kongel- 
 len en del lade in til Pålarne eller Bryggan, satte Hästarne i Land, 
 redo öfwer Bras-ås ock  kommo öfwer Staden. Men tå en i Staden 
 blef thet warse, sprang han strax til Slotts-Kyrckan, hwaräst the 
 mäste Borgare woro i Högmässan ock  gaf them  thet tilkänna, the 
 mente, at thet war Kong Eric af Dannemarck.  I tancka at få Fred 
 med  honom, sökte altså hwar til sitt Hus at bewäpna sig ock gofwo 
 sig ther efter ned på Bryggan, hwaräst the fingo se, at thet war en 
 Här af Cisterlandsfolck. För Bryggan flöto 9 Coffardie-Skepp, them 
 lade Wenderna först til, Köpmännen  wärjade sig manligen, så at 
 Wenderne miste sitt Skepps-folck, som woro mer än på 150 Skepp, 
 them  the öfwerwunno:Tå the hade tagit Skeppen flydde Borgarena 
 på Slottet med thet mäste ock bäste the hade ock kunde taga med 
 sig. Hustrorne ock theras Döttrar foro up i Landet ock Wendeme 
 gingo in i Staden, plundrade then ut ock drogo sen för Slottet. The 
 Wenders Kong  tilböd them  Fred ock lofte them få fritt gå ned af 
 Slottet med theras Wapn-kläder ock Pengar, men the wile intet: 
 Ther på skiöte the på thessa Hedningar, kastade Stenar ock grus på 
 them, så at thet föll mycket Folck på bägge Sidor: Tå thetta blef 
 kunnogt up  i Landet, kom Bod til Skiurthög (som nu kallas Skiur- 
 te) twärt öfwer Giöta-Älf, hwaräst war Gästebod ock mycket Folck 
 samladt ock bland andra en starck frimodig Bonde   Olfwer, som 
 språng strax up, satte sin Järn-Hatt på, tog sitt Skiöld ock en stor 
 Yxe  i handen ock sade: I gode Drängar, låter oss hielpa them, thet 
 är nu bättre at dräpa Hedningarna ock rädda wå'rt Fädernesland af 
 theras wåld, än at sitia här ock fylla sig med 01; Men the rådde ho- 
 nom ther ifrån ock ingen wille följa honom: Men han sade: efter 
 som  ingen wil följa mig, så wil jag fara allena ock jag skal l5.14 a en 
 eller twå Hedningar ned, förr än jag faller, titer på lopp han in i 
 Staden, en del af hans wänner lupo efter honom at se, huru thet 
 wile aflöpa: Tå han kom in emot Slottet ock Hedningarne blefwo 
 honom wa,rse, kornmo  8 bewäpnade   Män  mot  honom, han lyfte 
 Yxen  hastigt up, ock skar Strupen af på then, som kom bak på ho- 
 nom  och slog then ihiäl, som stod fram för honom: han lyfte så 
 Yxen  2dra gången up ock med 2 hugg dräpte 2 af them, the andra 
 slog han til sido med Yxhammarn,  men blef sielf tå illa blesserad 
 ock sårad: The 4 Hedningar flydde ock han förfölgde them, så at 


92 
�
2 af them kommo  at stå i ett Moras, hwaräst Olfwer dräpte them 
ock blef så sielf fastnader i hängedyet, tils hans Folck kommo ock 
hielpte  honom up, förde så honom hem  til Skiurte ock läkte ho- 
nom: Thet säges, at ingen Bonde i hela Norge har giordt manligare 
Bedrifter, än han. 
Sen thetta war alt skedt, kommo  2:ne Landshöfdingar  med 600 
Man at undsätia Staden ock Slottet; Men tå then ene såg Hedning- 
arna wara så Manstarcka, blef han förfärad ock drog tilbaka igen 
med 400  Man, hwar efter han blef mycket föracktad, så länge han 
lefde: Men then =lira gaf sig emot Fienden med the 200 Man han 
hade, dock blef slagen med alt sitt Folck. 
Ther på  sökte  Wenderne alt närmare ock närmare in til Slottet, 
hwaräst Kongen ock hans Skeppare stodo i Bakhåld. Thesse Wen- 
der hade en Skytt, som träffade en Man så ofta han skiöt til Fäst- 
ningen, ty han stod betäckt emellan 2, som beskiärmade  honom 
med theras Skiöld: Tå sade Seemund Huspryde til sin son Asmund, 
wi wele bägge skjuta på en gång, jag wil skjuta på then, som bär 
Skiölden, skjut tu på Skytten: Seemund skiöt til en af them, som 
,hölt Skiölden ock Asmund   skiöt emellan Skiöldena ock råkade 
Skytten just i Pannan, så at Pijlen stod ut igenom Nacken. Hwarpå 
en Trålkarl Nand   Wenderna gick til Slotts-Porten ock stack en 
ihjäl, som stod wakt, the af Slottet skuto på honom med Pijlar, 
men tå  hwarcken Järn eller Stål bet på honom, fast han ingen 
Skiöld eller Pantzar hade på sig, skiöt en af Muren til honom med 
en Eeke-Pijl, som war härdad i Elden ock skarp i then ene ändan, 
then bet på honom, så at han stalp ned som en Hund: Tå Wender- 
ne thet sågo, tiöto the ock låtte som Wargar, ock the Wenders Höf- 
ding sade:Thetta Folcket är hårdt at handla med, ock om wi skiönt 
röfwade alt thet the hade, så måtte wi dock hafwa gifwet mycket 
til, at wi aldrig hade kommit här: Först wärde the sig med Gewär, 
ther efter slogo the oss med Sten ock nu slå the oss med kniplar, 
som Hundar,  ock jag förmärcker intet, at Wapn ock Wärja fattas 
them. 
Anstalt  til thessa Eeke-Pilar at wärja sig med giorde Kong Sigur 
Jorsalafar, ty tå han hade bygt Bahus-Slott, befalte han ock ther 
efter, at hwarMans-Person på Landet, som war 9 år ock ther öfwer, 
skulle bära in på Slottet 5 Stenar ock 5 Eeke-Pålar, hwasse i ändar- 
na, tå the ledo mangel på them, klöfwo the them mitt i tu. 
Hedningarna fulfölgde Belägringen ock  skiftades wid at storma 
Slottet, ock efter Wendernes Kong låt tilbiuda them Fred, at the 


                                                            93 
�
måtte gå ut med full Mundering ock så mycket Gods the kunde bä- 
ra, måste the, sen Seemund Huspryde war fallen, gifwa sig til Hed- 
ningarna; Men  the stodo intet wid accord, ord ock afsked  med 
them, utan dräpte  the blesserade ock alla Barn, som the ej kunde 
föra  med sig: Sedan röfwade the Slottet ock Slotts-Kyrckan, togo 
thet Helige Kors bort ock then skiöna Altar-Tafla, som Kong Sigux 
tijt förärt; ock tå the gingo utaf Kyrckan gaf Prästen Kongen ett 
förgylt ock af Silfwer beslagit Wapn, ock Kongens Syster en stor 
Guld-Ring, ther af märckte the at hon war en af the förnämste i 
Staden: Kongen, som   stod hos Prästen sade: Thetta Hus är bygt 
med  stor flit, men mig synes, at then GUD, som thet är bygt til äro, 
war  wred på them, som  Staden skulle förswara: Prästen med sitt 
Tal ther på bewekte så Kongens hierta, at han gaf honom igen bå- 
de  Kyrckan  ock thet heliga Kors: Men tå han war ther ifrån kom- 
men, brände  the Hedniske Soldater then up, drogo så bort ock to- 
go  Folck ock Gods med sig så mycket the  mäcktade bärga:Tå the 
nu kommo   til  Wenden med them, höllo the them  under Träldom 
hela theras Lifstid, icke annorlunda än Turcken the Christna, dock 
blefwo någre få ransonerade ock utlöste: efter then tiden är Kong- 
elle aldrig kommen til sin förra Mackt ock härlighet (i). 
 Ar  1158 tå Gregorius Dagsson war Kong Inges Landwärie Man el- 
ler Gouverneur öfwer Kongelle, kom  Nonske  Konungen Håkan Si- 
gursson ifrån Gottland med mycket  Folck in til Kongelle: Grego- 
rius samlade 11  Skepp ock afslog  Kong Håkans Folck  som woro 
3000. Män ock jagade them bort: Men sedan som Kong  Håkan  kom 
til Riket, satte han Gref Sigur af Röiwe til Länshöfdinge uti Kong- 
elle (k). 
 Anno   1192 höll Kong Swere en Slacktning med Kong Magnus Er- 
lingsson i Kongelle ock upbrände hans Skepp. Sedan, tå han Anno 
1194 kom  åter til Kongelle, fann han ther en Cardinal från Rom 
med  Aflats-Bref, hwilcken Kong Swere  wiste af Landet med sitt 
krämeri (1). 
 Anno   1206 war ett Muncke-Clöster i  Kongelle, i hwilcket Jon 
Dronning  blef begrafwen, som war Kong Inges Burssons Länshöf- 



(i) Om alt thetta kan widlyftigt läsas/ dels i Sigurs Saga Cap. 27. & 37, dels i 
Wolffs Norv. illustrata pag. 165 &c. 
(k) Stun. p.460. & 475. 
(1) Konunga Sagur p. 436. Item Sturl. p. 524. 

94 
�
dinge öfwer Wijkorna (m). 
   Anno 1217  ock 1224  har  Kong Håkan    Håkansson  residerat uti 
Kongelle  ock låtit göra en Skantz i Ranille-Holmen, som ligger wid 
Staden  (n). 
   Anno 1257  seglade  then  unga Kong  Håkan  med sin Flotta til 
Kongelle  ock blef sielf på Slottet, som stod på Holmen wid Kong- 
elle ock satt ther för the Danskas Infall, drog sedan up tu Liodhus 
eller Löse, thet Praeses Cederbourg kallar Lödese thet gambla ock 
nya (o) for så ther ifrån up til Låne, men tå han kom igen til Kong- 
die ock lät sig sätia öfwer /ken på Hulöen, blef han ther sjuk ock 
dödde  (p). 
   Anno 1304 blef Kongelle   Stad ock Slott pantsatt ock fil Förlä- 
ning lämnadt  åt  Kong Börges  Bröder i Swerge Hertigarne Eric ock 
Waldemar,   hwilcka sedan  rebellerade emot Kong   Håkan  Magnus- 
son, som blef therföre twungen at belägra Kongelle Stad ock Slott 
(q) hwilcket  bör skiljas från thet Slott, som Kong Sigur Jorsalafar 
lät upbygga wid Castell-Ladugården  300 år före thetta; ty tå diet 
af   Wenderna blef förstördt, lades thetta an på then Holmen ther 
thet nu står af Kongen i Dannemarck,  som förbemält är. 
  Efter så  många otaliga feigder, plågor ock olyckor, som  timat 
thenna  fordom största, förnämsta ock  rikaste Staden i hela Norge 
alla Tider, särdeles 1645 den 13 Aug. tå han af wåra Swänska blef 
med  glödande Kulor  från  Lägret på Hisingen  til största delen af- 
bränd,  in til sidsta Krigets Slut 1720, är han nu sig intet lik, hälst 
sen Staden i Kong Carl Gustays tid 1658 miste sina Privilegier, Bor- 
gerskapet blef befalt flytta til Giöteborg, Mastrand ock Uddewalda 
(r) ock inga andre skulle bo ther än Krögare ock Handtwärcks  Män 
tu Fästningens tienst, dock är then nu äntå wackert tiltagen, haf- 
wandes  både  Magistrat ock ansenligt Borgerskap, som upbygt   en 
wacker  Kors-Kyrcka  af Trä med Altare-Tafla, Predike-Stol ock Or- 
gelwärck,  underhållandes  både Pastor ock   Comminister samt  en 
Schole-Mästare med   Collega; Men sen  som Giöteborg  kom  i  for 
ock Handelen  i  Kongelle tog af, är Borgerskapet i fattigt tilstånd 
mot andra, så at  the förr ey hade kunnat  underhålla sina Präster, 
om  the ej  genom Kong'. Benådning alt ifrån K. Carl den Xdes tid 
tils nu, fådt 70 Tunnor Crone-Spannemål,   utom en liten Sockn på 


(m) Igem p. 500. (n) Idem p. 
648. (o) Giöteb. Beskrifning p. 4. & 5. (p) Stun. p. 757. (q) Idem p. 813. 
(r) Kong!. Maj:ts Resolution öfwer Giöteborgs desiderier af den 4 Junii 1658. 

                                                               95 
�
Landet  Ytterby til hielp, dock äro thesse 70 Tunnor år 1739 blef- 
ne anslagne til Giöteborgs Gymnasium ock Scholae-statens rundeli- 
gare underhåld, icke utan Pastoris loci stora skada ock afsaknad, 
hälst the få Borgare ther äro hafwa liten eller ingen Handel, utan 
lefwa af Åkerbruk ock sina många wackra Trägårdar, samt Krögerij 
ock Bakerij til Guarnizonen på Fästningen så wäl som til resande, 
utom  något Fiskerij the kunna idka i bägge Älfwerne norre- ock 
Giöte. Hwilcket föranlätte Herr Mag. ock Kyrckoherden Tranchel 
på  Riksdagen 1742, såsom Riksdags-Man bemälte Crone-Spannemål 
hos Hans  Maj:t ock Riksens Ständer återsöka ock winna, hwilcket 
ock  skedde 1743  på the många Kongl.  försäkringar både för sig 
ock alla efterkommande  få njuta. Eljest wet jag intet mer märck- 
wärdigt här: dock wil ej förgäta at upteckna the Pastores ock Sock- 
ne-Präster, som öfwer 100de år tilbaka betient Kongelles Försam- 
ling, them nu warande Kyrckoherde Hr. Mag. Tranchel på begäran 
dragit utur en gammal Kyrcke-Bok ock mig tilhanda sändt. 
 Then lste Sockne-Präst,   som man kan minnas ock få  kundskap 
om, har  want en wid namn Hr. Cortt under  Påwedömmet. 
 Then 2dra  Herr Lauritz ock så under thet Påwiska wäldet. 
 3die Hr. Staffan eller Stephanus, som uti Kongelle war then förs- 
te Evangeliske Präst, efter then Reformationen, som skedde i K. 
Christian den 3dies Tid. När  han kom  til kallet eller Pastoratet 
(som  man  nu säger) wet man intet, men han dödde 1560, tå thet 
gambla  Swänska Kriget börjades, ock emedan Kriget påstod i 7 år 
ock hela Kongelle Stad  blef afbränd, stod Pastoratet vacant eller 
ledigt utan Präst i några å'r ock blef af kringliggande Präster ibland 
betient. 
 Then   4de Pastor war Hr. Michel Basse Jönsson kallad till Pastora- 
tet 1569, som lefde ther wid i 39 år ock dödde i Köngelle 1608 i 
Maji. 
 Then   Ste wid Namn   Holger Ovensson blef på Bartolomwi  dag 
1608  från Slotts-Präst på Bahus kallad i Hr. Michels ställe, ock ef- 
ter KongElfs-Stad blef af the Swänska afbränd 1613, befalte Kong 
Christian den IV, at the skulle bygga Staden tätt under Slottet, 
dock utan för höge-Bro, ther ock Kyrckan bygdes, som står ännu 
på samma Platz: förbemälte Hr. Holger blef Probst 1626 ock död- 
de i KongElf den 5 Dec. 1632. 
 Then 6te hette Hr. Peder Söfrensson, hwilcken, tå han hade wa- 
nit 6 år Capellan i Hiertum, blef han kallad til Pastor i KongElf, sin 
Födelse-Ort, år 1633 den 13 Jan. föreståendes Församlingen alt til 


96 
�
   1677, oaktadt han sökte sig ther ifrån, tå staden war af Fienden af- 
   bränd 1645, thet K. Carl Gustays Högloflig i åminnelse Nådiga Bref 
   för  honom ta Consistorium i Giöteborg nogsamt utwisar, hwilcket 
   jag håller wärdigt här ord ifrån ord införa: 


                Carl Gustaff med  Guds Nåde, Sweri-ges, Göthes ock Wendes Konung etc. 




   Wår  ynnest ock nådiga  benägenhet med   GUD Alsmäcktig. Efter 
   som, Superintendent, Kyrckoherden i Kongelf, Hr. Peder Söfrens- 
   son  råkat i någon olägenhet  genom bemälte Stads ruinerande. 
   Hwarföre är wår nådiga wilja ock Befalning, det I jämte thet förri- 
   ga giäldet, som han nu hafwer, accomodera honom med det första, 
   som kan vacant blifwa, wetandes det ju bättre han kan bekomma, 
   ju heller Wij thet se, på thet han må någorledes ställas klageslös. 
   Datum  wid  Giötheborg på Skeppet  Ammirante den 6 Junii 1658. 

                            Carl Gustaff. 

   Then   7de Herr.  Mag. Lars Westerman,  hwilcken tilträdde året 
   ther efter 1678, men lefde intet längre än til 1681. 
   Then   8de Herr Mag. Jacob Rattrey, kallad från Håfwet i Stock- 
   holm  til Kongelf, theräst han med heder ock beröm war icke alle- 
   nast Kyrckoherde i Staden ock  på Landet, utan ock Slotts-Präst 
   på Bahus alt ifrån 1682 til 1709 tå han, som ock på Prästemötet 
   i Giöteborg praesiderat, i HErranom afsomnade. Ther på blef 
   Then   9de Salig Herr Anders Tranchelius utwald til Pastor, eme- 
   dan han ther i många år want Stads-Capellan ock mycket trälat så 
   wäl som then nu warande  Comministern Herr David Kreitlov: ock 
   tå han i 25 år wäl förestådt Församlingen, i ty han lefde alt tils 
   1735, wardt hans k. Son så lyckelig Hr. Mag. Andreas Tranchelius 
   ock blef året efter 1736 benådad med Fulmakt på Kongelfs Pasto- 
   rat, sen han sielf praesiderat i Rostock then 20 Juli 1723 De corn- 
   mercico rei spiritualis cum re materiali, hafwandes sin egen Bror 
   Hr. Jöns Tranchel, som nu är Slotts-Präst på Bahus, til sin Respon- 
   dent, samt thessutan want Adjunctus både hos sin Sal. Fader ock i 
   Giöteborg wid Domkyrckan  i någre år. Thet är rart at se 3ne Brö- 


                                                               97 
Oedman 7 
�
der wara Präster i en Stad, i ty then yngsta Hr. Peter Tranchel är 
Rector Scholae i Kongelf, liksom thet ännu rarare war at se ock för- 
nimma  3 kötzliga  Bröder wara på en tijd Biskopar, nemligen Doc- 
tor Eric Benzelius i Lindköping som  blef Arcke-Biskop   1742 ock 
dödde  1743   Doct. Jacob i  Giöteborg  som nu succederat sin Sal. 
Bror,  ock Doct. Hinric i Lund, hwilcka, såsom  rätta fasta Pelare, 
GUD    uppehålle -di sin Kyrckos Förswar mot alla willo-andar i lång- 
liga Tijder! 
 The Magistrats-Personer, som  nu för tiden finnas, äro följande: 
 1) Borgmästarn  Herr  Gabriel Hofverberg,  som ock  är tillika Sta- 
    dsens Notarius. 
 2) Rådmänner   äro Hr. Anders Seglorin. 
                    Hr. Gunne  Månsson. 
                    Hr.  Bengt Delander. 
                    Hr. Rutger Björck. 
 Under  thenna   Stads  Församling liner  then så kallade   Röbo- 
Sockn,  hälst  thess egen Kyrckia  blef förstörd, tå  Landet blef 
Swänskt i then feigden, liksom Bäfwe-Kyrcka   wid Uddewald. 


                               3. 
                       Om Ytterby  Kyrcka.