Redigerar X. Om Odalsjord, Odalsmän



                      Thet 10de  Capitlet. 
           Om      Odals-Jord/ Odalsmän/ Land-skyld/ Landsskylds ock Mensal- samt An-nex-Hemman/ Byxel/ Taga/ 



==Sida 66==
                Skatt    ock Crone-Utlagor 
                            Årligen. 

Odal betyder  fast, Laggill, fri för Skatt ock Tunga. 
Odalboren; then som är boren eller född til sina faders fasta Agen- 
dom eller Frälsegods. 
Odals-Jord är  thet Arfwegods, som en fådt efter sina Förfäder, 
hwilka kallas nu som förr Odals-Män: d. ä. Jordägande, frije Bön- 
der, eller någre andre Personer, som i 2 Mans åldrar, eller 2ne Män 
efter theras föräldrar haft i rolig possession i 30 Wintrar sin Odals- 
Jord, ock är  kommen i 3die Led utan klander, efter ärhållit laga 

==Sida 67== 
�
Skafft ock Skiöte. (1) At Odals-Rätt är mycket gammal ses af then 
Norska  Chrönickan, hwilken säger, at tå Harald Harfager lade un- 
der sig Norrige ock blef Enwålds Kong, tog  han alt Odals gods til 
sig, och alla Bönderna, som  woro  Odalsmän  måste  gifwa   honom 
Landsskyld; Men Kong   Hagen eller Håke  Adelsten lofte på Tinget, 
tå han blef tagen til Kong, at han wille ge Bönderna sitt Odal ock 
Ägendom   igen och göra them til Odalsborne. 
Odals-Frihet består ther i, at en hwar kan icke  allenast tilhandla 
sig sådant gods, utan  ock thet sielf bruka ock besitja, eller fästa 
thet bort åt andra mot wiss Taga ock  Landskyld,  ock är i synner- 
het thet Förskiäl at märka emellan the Norske  Odalsmän ock Jord- 
ägande Bönder  i  Dannemarck, at the förra nemligen Norske Odals- 
män  (hwar under  Bahuslänningarne  begripas) icke ärkänna  något 
annat  Herrskap öfwer sig, utan allenast Kongen   ock Cronan, til 
hwilken  the endast skatta, så at Odalsgods har  samma  härlighet 
nästan som Adeligit Gods, ock en   Norsk Odalsman   kan ej obilligt 
kallas en liten Adelsman. 
 Änteligen  är at märcka, at  Odal är en så starck ägendom, at tå 
man  säljer något til oryggelig ägendom, plär man thet kalla et äwigt 
Odal och   ägendom; Therföre  när någon har köpt Odal ock han wil 
sälja thet igen, må thet hembiudas then, som thet först sålde eller 
hans arfwingar (m). The  Norske  Bönder, ja ock Bahuslänningarne, 
höllo sig fordom i anseende här til, för små Herremän ock sågo sin 
Odals-Rätt an,  som thet största klenod the ägde; Förthenskull har 
Kong   efter Kong aldrig welat betaga Odalsmännen   theras Odals- 
Rätt,  ej eller förordna något, som them kunde förswaga, särdeles 
som  Konungarna  sågo, at thenna härlighet gaf Odalsmännen  ambi- 
tion ock stort-mod, i synnerhet wid alla Feigder, tå the, til at för- 
swara  sig ock sin Odals-Jord, wiste sig så Tapperhet, at the intet 
folck i werlden wile eftergifwa. 
 Här i Wikorna  uti Bahus-Län   finnas the mäste  ock bäste Odals- 
män af alla Stånd nu för tiden, hwarföre som  en stor hop af them 
ej  kunna komma fil at sielfwa bo på sina Odalsgårdax, så pläga the 
antingen mot  en wiss Summa Penningar förpanta sitt Odal till främ- 
mande  på wissa år, hWilka kallas Pante-män, som bo på sådant Odal 
utan Taga  ock Landskyld,  så länge Pantåren wara,  ock tils Pante- 
skillingen, efter the utsatte årens förlopp, blir betalter: Eller ock 
skaffa the sig Fäste-bönder på sina Odalshemman,    som kallas dels 

(i) vid Spegels Glossarium p. 325. och gambla Norske Lagen Odals-Balcken 
cap. I.    (m) Norska Odals Balken §. 7. 

==Sida 68==
�
Leilänningar, dels Byxelbönder, (ty bygsla  är ett Norskt ord ock 
betyder så mycket  som leija eller fästa) ock tå ger en sådan Leijlän- 
ning  til Odalsmannen  icke allenast  Taga ibland  hwart 3die år, 
ibland Lifs-Tids Taga, samt årlig Lanskyld, bestående i Malt, Råg, 
Korn, Smör,  Fornöt etc. eller ock alt räknadt uti Contante Pennin- 
gar, alt som Gården är god ock stor til, utan ock the äro förbundne 
at göra Acker ock Arbete hos   Odalsmannen, när han så behöfwer. 
 Then gamla  Norska Lag förordnar (n) at när ther äro många Lotts- 
ägare til en Gård, tå äger then allena Bygselen, thet är mackt at sä- 
tia Bonden til ock ifrån Gården mot Taga  ock Landskyld, som  har 
then  största delen i Gården; ock tå Lott-ägarne ha lika stor part, 
göres Förskiäl på  theras Stånd, om then  ena är Adelsman,   then 
andra Präst, then 3die Borgare  eller Bonde, tå bygslar then förste 
eller förnämste, hwilken bemälte Lag kallar bäste Man. 
 Sådane  Landsskylds-Hemman     äro fordom i Catholiska tider til en 
stor del bortskiänckte i Siäle-gå'fwor så wäl til Kyrcka, som Präst, 
af somlige mer ock  somlige  mindre, alt som the haft kärlek för sin 
Präst ock råd til, hwilken  Landskyld eller   Ränta Kyrkorna  ock 
Prästerne ännu oförrykt, liksom i   Norska tider, njuta efter Freds- 
Fördraget, tå Landet blef Swänskt, så at mången har rätt ansenligt, 
men   största delen litet nog. Hwilka hemman kallas   Mensal-Hem- 
man   för Prästerna, såsom wederlag up i Landet för stor giästning, 
hwilka   äro nu dels indelte til Dragone- ock Båtsmäns-håld; dels 
oindelte, af the  senare har Prästen  mästa ock  bästa Rättighet, 
utom  Smör,  Offer ock Tijonde efter Föreningen 1722. 
 Wid  Land-skyldens   upbärande  war  mycket  brukligt, efter gamla 
Norska   Lagen at  nämna  Hudar ock Skinn;  Hwarwid  aktades at 1 
Hud   skulle swara emot 1  Tun. Skyld, bestående af 12 Tolftingar 
eller Sättingar Malt; ock 12 Skinn  emot  1 Hud  ock altså 1 Skin 
emot  1 Tolfting Malt. 

Utur  ett gammalt  Manuscript finnes Landskylden i gamla Tider så- 
ledes wara satt ock taxerad. 

 Ein  Marck  Guld är suo god, sem VIII Bugild Marck. 
 Ein  Bugild Marck  er  suo god, sem  ku, eller halw Bissmar Pund 
Kopar. 
 VI.  Roker  Korn  er suo god, sem  VI Faar eller IV Geitar eller 1 

(n) Landleje-Balken. I. Cap. 

==Sida 69==
�
Lod  Syl sur gammult. 
 Eit Marmataboel  eru IX Spanner Korn-Stad   ijordu. 
Hefsel  duboel er eit halfmarckis boel eller IV Erikzboel. 
 Eit Marckeboel er VIII Eiris boel. 
Try  Laups-land er halftredie Eiris-Boel og III Penninge-boel. 
Tre  Ortuge-Boel er eit Eiris-Boel. 
Tre  Mamateleige  er eit Marcke-Moel an Agdesidu. (o) 

  At thenna gamla  Skrift thesto bättre förstå, wil jag til the okun- 
nigas uplysning,  i korthet förklara Eiris- ock Ortuge-Boel. Boel 
thet betyder ett   Hemman ock Bolstad  thet är Boställe, ock Bolby 
kallas ett stycke Aker. (p) Men Eiris thet är Ore på Swänska: 1 öre 
galt fordom 15 Penningar; så at 2 öre war 2 1/2 skilling Dansk: ock 
1 öre Sölf war 2 1/2 Penning, som nu skal Wara 7 1/2 skilling Dansk. 
(q) örtug eller örtig åter war fordom 8 öre: Men 24 Ortuger giorde 
en Marck; ock  40 Marcks Böte war  efter G. Stiernhielms uträkning 
240  Tunnor Säd. (r). 
 Angående  Hemmanens    Natur och  Beskaffenhet,  så äro the af oli- 
ka art. 
 (1) Frälse-hemman,   som  kallas  Allodial-Ägendom, jämwäl   Ode 
thet är Frälse-gods, hwar om Loccenius  emot Vossium skrifwer (s) 
besitjas merendels af Ridderskapet ock Adele'', efter Råå ock Röör, 
thet är the Råmärcken   ock Dele-Stenar, som finnas i Skogar  ock 
Marck til Skildnad  från andra Hemman.   The som äro belägne inn- 
om Råå  ock Röör,   ock kallas Insockne Frälse, göra på wissa dagar 
ock  tider Arbete på sielfwa Säterien eller Herregårdarna, ther Här- 
skapet  bor, utom   Acker Skjuts-färder, när the bli befalte. Men 
Utsokne   frälse betala alt med Penningar arbete ock Acker, äfwen 
som  thet sker 
 (2) Med  Ofrifrälse hemman,  som  så kallas efter the bebos el af 
Adelsmän  utan  andra Stånds-Personer, Präster, Borgare eller Bön- 
der, ock  altså intet njuta the Privilegier, som tå the hörde Adelen 
til, utan må  2ne  sådane hela Hemman    hålla en Båtsman,   utom 
Odal-Skatt til Cronan, när  Ofiifrälsemannen ei Hemmanet  sielf be- 
bor; dock är Skatten lika stor ock betalas mäst  som fordomdags i 

(o) Ramus om Noriges Beskrifning p. 26. 
(p) Veil. Gloss. Dan. 

(q) vid. B. B. C. 24. (r) P. Dykman de Moneta Svet. 
(s) de vit. Serm. Lib. 2. C. 2. 

==Sida 70==
�
Landgille eller Landskyld, nu med   Malt, nu med   Smör  utom Fo- 
rings-Nöt, Taga ock  känssel, som sker när Omskifte sker efter åbo- 
ens  död.  Hwar wid  är at märcka, när någon  frågar, huru  många 
Pund  skyllar thet eller thet Hemmanet? ock ther på swaras 4. 5. el- 
ler 6. Lisp. skal man räckna hwart Pund för 50 RiksD. eller 75 Dal. 
Sm :t. 
 Huru  nådigt  Hans Kong!. Maj:t sig utlåtit för för Ofrälse-männen, 
at the skola sådana  från Adelen köpte Frälse-hemman   få behålla 
ock  besitia för sig ock sina arfwingar alt framgent under Frälse- 
manna  Rätt, thet kan klarligen ses af Adelens Privilegier. (t). 
 (3) Skatte-Hemman   Prxdium  vectigale är af samma art som Odals- 
hemman      (hwarom i Början på thetta  Capitel) hafwandes  ingen 
mackt at drifwa  en sådan  Skatte-Bonde från sitt Hemman icke el- 
ler hans Hustru ock  Barn, så länge the göra Rätt för sig: Men ther 
et sådant   Hemman, genom  Aboens lätia ock försummelse,   kommer 
I Lägerwald ock bli  3 år ödeliggandes, anses thet strax såsom Skat- 
tewrak  och hemfaller Cronan, hwilket intet gärna sker, utan i långa 
swåra  Feigder, hwar efter the dock på Kong'.  Nåd ock Resolutio- 
ner (u) kommit frije til sina  Skattehemman igen,  när the allenast 
betala  the innestående Crone-utlagor,  som skedde nu efter sidsta 
Ofreden. Thesse Hemman   böra skiljas ifrån thet 
 (4) Slaget  nemligen Crono-Skatte-Hemman,     them en ock  annan 
köpt af Cronan efter 6 års Ränta, ock thet i krafft af Kongl. Maj:tz 
Nådige  Förordning   (x) wid hwilka Heilman   inge Förmåner   äro 
mer  sen än som förr,   hwarken   Landskyld eller annan Landgilde, 
utan allenast Besitielse-Rätten, hwar af then gör sig förlustig, som 
ej i rättan tid betalar Cronan, Kyrckan ock Prästen then  Tijonde 
ock  Skatt hwar ock  en skal ha. 
 (5) Sidsta  slaget äro pura  Crono-hemman, öfwer hwilka  Konung- 
ens  Befallningshafwande ha tu l at bjuda ock befalla, sättia Bonde af 
ock tu. The Skatter  ock Utlagor, som the årligen betala, äro åtskil- 
lige neml. 
     1. Ordinarie- Jordeboks ock Mantals  Ränta. 
     2.  Crono, Kyrcko- ock Präste-Tijonde. 


(t) Ridd. ock Adel. Privil. 1723. §. 27. 
(u) Vid. Kongl. Maj as Nådige Resolution öfwer Allmogens Beswär 1720. och 
1723. 
Confer Mag Mentzers Swänska Åkerman An. 1727. åpag. 9. ad 25. 
(x) Kong!. Förordning d. 19 Sept. 1723. 

==Sida 71==
�
     3. Mantals-Penningar. 
     4. Allehanda Contributioner. 
     5. Lands ock Slots-hielp. 
     6. Lön ock Betalnings-Afgifft. (y) 
 Här  under komma     nu sidst at beskrifwas Mensal-  ock  Annex- 
Hemman,   hwilka blefwo lagde til Prästernas  underhåld uti Drot- 
ning Margaretae tid  1387. Ty när Biskoparne  woro försynte   med 
sina goda Bispe-Stolar, hälst the förut inga hade, utan woro wand- 
rande Missionarii eller Sänningebod från  Påfwen i Rom, så förord- 
nade thenna mäktiga   ock  mycket wisa Drotningen, at Archi-Diaco- 
ni, Diaconi, Cantores ock Caniker skulle ha til sina Inkomster wis- 
sa Praeberxder ock Kanike-Bord eller bona Mensalia; Ty  man ser, at 
Canikerne hafwa i förstonne spisat  wid Biskoparnas Bord; men  tå 
the  thet intet längre wile, utan helre bo i Enslighet ock Rolighet 
för  sig sielfwa, blefwo thesse Mensal-Hemman  (som ther af fingo 
sina namn)  delte  emellan Arcke-Diäkner,  Diäknar   ock Kaniker, 
som  nu kallas Kyrckoherdar,   Capellaner ock Klockare, hälst the 
uti Arcke-Biskopens  Nicolai Tid, som lefde under Kong   Waldemar 
then 3die, blefwo kallade Dignitates thet är Wärdigheter eller Wör- 
digheter, ock Delnings-Boken   på thessa   Mensal-Hemmanen kalla- 
des  Palte-Boken, hwaruti hwars  ock  ens Praelats, Caniks ock Vi- 
carii Gods ock  wärde blef infört ock upteknadt, så at efter handen 
hwad  som  war tilförene liksom ett commune   bonum eller samfält, 
blef til hwars ock ens proprium eller särskilt Ägendom. (z) 
 Angående   härnäst Annex-Hemmanen,   så äro the mäst anslagne til 
Äncke-Säten   för Pastorum qwarlemnade   Änckor, på thet the, efter 
sina Mäns  död, icke måtte  wara wildfoglar  ock flyta, som  Watn 
kring Stenar, utan ha någon  Torfwa ock hus  at bo uti: ock fast the 
hit tils haft thess utan både af Kyrckorna ock samtefiga Prästerska- 
pet årligen Contante Penningar til en Summa  här i Wikornas  Con- 
tract af 57 Dal. ock thet efter Kong FREDRICKS   then III :dies nå- 
diga anordnande  öfwer hela Norrige, hwilket efter Pacta Pacis blif- 
wit  hållit wid mackt; dock som oss syntes många  ledo äntå  Nöd, 
uprättade  wi här i Wikornas Probsteri en Förenings Skrifft d. 6. 
Sept. 1739  til rundeligare Äncko-Hielp för alla warande Änckor i 
Contractet  icke allenast Kyrckoherdarnas, utan  ock  Capellaners 

(y) Vid. Contributions Placaten af år 1719 och 1720. 
(z) Vid. Chron. Archi-Episcopi Lundensis. Item Holbergs Dannemarks Riges 
Histor. p. 486. 


                                                                71 
�==Sida 72==

ock Scholae-Betienters, bestående ther i, at hwar ock en af sin Tij- 
onde ger  hwar 50de Tun.  eller 3 Dal. Smt. belöpande sig årligen tul 
121 Dal.  Smt., som the   nu få utom Änke-Säten,   hwilken Skrift 
Hans Kongl. Maj:ts nådigst confirmerat. (aa).