Redigerar 4. Om Krokstads Giäl i Sörbygden





== 4   Om Krokstads Giäl. ==
[[Fil:Sörbygdens härads sigill.jpg|miniatyr|Sörbygdens härads sigill]]
Thetta   Pastorat, som är belägit i Sunnerwijken ock Sörbygdens Härad  ock gräntzar dels in til Dal i Oster ock Norr, dels mot Nafwerstad i Wäster, dels ock til Håby Sockn i Foss Pastorat i Söder, består af 3:ne Socknar ock 96 hela Hemman; Moderkyrckan  heter Krokstad ock Annexerne   Hede ock Sanne. 

Hwar  af Häradet så wäl som kyrckome hafwa fådt sina Namn, går på gissning ut: At Häradet kallas Sörbygd, kan wara antingen ther af, at thet ligger respective i Söder emot the Härader i Norrwijken, (hwilket nog är troligt) eller, som Herr Kyrckoherden Höök menar, af Söer eller Får, effter ther i Bygden har altid want ock än är godt Bete ther i Skogsbygden för Getter ock Får, som ther på Landet, ock öfwer hela Bahus-Län, kallas Söer, per crasin vel contracté Sör, hwarföre ock en Gård  thersammastädes heter Sörbo, hälst på thet stora ock goda Hemmanet är god lägenhet at föda Sör ock Getter, som  med ett ord ihop kallas här Fänad, med the store Creaturen, Boskap: Förthenskuld är ock Häradetz Sigill en Ko eller en Oxe; ty hwar mycken  Boskap är, ther är ock mycken Fänad af Sör ock Getter, eller Får ock Bockar. 

Hufwud-kyrckan Krokstad  (på Danska Krogstad) har utan twifwel fådt sitt Namn af Krok, på latin hamus, som the Danske  kalla krog, emedan  fordomdags, innan  the weste af Not ock Nät, ha the dels i then stora  genom Pastoratet flytande Älfwen  (som ther i flåtas alt Timmer  ock  Såge-Stockar  ned til Qwistrums  Sågar, hwar om  mer wid  Foss Pastorats Beskrifning) dels i the fiskerijka Sjöar, brukat mer  än annorstädes  Fiske med Krog  på  Danska,  eller krok på Swänska,  så at för Fiskarena ther uppe  har warit rätta stad eller Stället at fiska färsk insiö-Fisk med Krok, ock så är thet, effter mitt omdömme,  kommit at kallas Krokstad eller Krogstad, thet är ett Fiskerikt Ställe at fiska i: Men Herr Kyrckoherden Höök menar at thet heter effter then krokota Älfwen, som rinner twärt igenom Giället ned til Sågorna, eller ock för thetta Pastoratet ligger så afsides bort i en krok  från Landswägen ock at inga många resande komma  tijt, utan the  som ha ärende till Krokstad, hwar til jag wäl gofwo   mitt Bifall, om thet icke på Danska skrefwes  med g Krog-stad för  Krokstad: ty fast krokot på Danska skrifwes kroged  ock kraged äfwen med  g för k, som mäst brukligt är, i alla ord, så synes dock  thetta wara mer twungit, än thet förra;  men lämnar alt i sitt fulla wärde. 

Hede Kyrcka,  som är belägen på en  utmarck,  har  wäl fådt sitt Namn  ther af; ty thet man  kallar up i Swerige utmarck, kallas här på orten  en Hee  eller Hed, ock är ej owanligt nämna kyrckan, tå hon  är upbygd, effter Rummet, ther hon står uppå.  

Sanne-kyrcka  har wäl fådt sitt Namn antingen af Sjön, som så kallas Sanne-Siön medelst thess rena Sandbotn, eller  ock för thet hon  är upbygd på en Sandmo.  

Man kan ej få weta, på hwad Tijd ock af hwilken thessa kyrckor, som til intet Helgon finnas wara  inwigde, äro  upbygde: dock är troligt, at thet skedt i thet 900 året effter Christi Födelse uti Kong Harald  Haldanssons  Tijd, som sen kallades Harald Haarfager, medelst thess wackra hår, som Abschalon, ock war then första Enwålds-Kong i Norrige<ref>Snorre Sturl. p. 39</ref>. 

I hans Tijd bygdes mäst alla kyrckor up här i Bahus-Län ock altså thesse i Krokstad med. Men som the woro små  ock mörcke i förstonne  bygde, så blefwo  the  i sal. Kyrckoherden Jochum Plates Tijd satte i godt Stånd, nemligen:  

Krokstads Stenkyrcka större bygd på nytt  Mander både til Chor, ock sielfwa kyrckan, 1702.  samt Sanne-kyrcka  af Trä aldeles å nyo igen  upbygd  ock 1727 blef Hede kyrcka af Trä rätt wackert 
upbygd  med Tegel-tak  ock af Herr Probsten Bornander inwigd. 15 Oct. 1730. 

Krokstads  Kyrcka är hwälfd ock wackert  målader jämwäl  Läktaren, lika så Hede-kyrcka, dock utan Målning hit tils, men intet Sanna af Medellöshet: dock äro the alla försedde med Altare-Taflor ock Predike-Stolar i ringaste Måtto, samt Klockor, dock små en  wid hwar kyrcka, förutan Kalckar ock Patener, på hwilka intet märckwärdigt finnes, utan står allenast åretalen på then gambla i Krokstad, at hon är giord 1587 ock then nya 1625, tå Kyrckan ock blef 1sta gången målad. 

Inga Epitaphier, Run- eller Grafstenar finnas, af hwilka något märckwärdigt  kan  hämtas, utan några Rijtningar, som   fordom kalides Will-Runer, men sedan Doct. Olai Celsii Far Professor Magnus Celsius, genom ett fulcrum eller Strek, som han lade til hwar Bokstav, hittade på öfwermåttan artigt at läsa them, kallades the Runae Helsingicae, eller Helsinge-Lands Runer, hwar om nu warande  Bergm. i Skåne Hr. Eric Benzelius nepos i sitt wackra berömmeliga Wärck, kalladt Periculum Runicum<ref>Pag 68 & 69</ref>  förmäler, ty kan hända at thenna Tracten intet warit för, Bärg ock Skog skuld af någon then  Tijden bebodd, at the west af några Runer, ock  om ther några want, så äro the så wäl som up i Swerige, effter K. Oluf Skott-Konungs tijd, Påfwen til wiljes antingen nedgräfne eller bakwände i Kyrcko-Murarna insatte, på thet the nys omwände Hedningar til then christeliga Tron icke skulle å nyo intagas eller ther af förargas. 

Fordom  bestod hela thetta Pastoratet af 110 hela Hemman, dock Prästegården inneberäknad samt alla små 16- ock 8:dels Hemman: Men  nu äro the förmedlade fil 96 1/8, som förr berättadt är, hwilka gifwa årligen i Tijonde 82 1/2 Tunna så til Cronan, som Kyrckan ock Prästen, samt i Landskyld i ett för alt contant å 3 dal. Tunnan til Kyrckorna  26 dal. 7 öre S:mt ock lika så mycket til Prästen.  

The.  Präster, som man kan minnas  hafwa warit i Krokstad, äro följande.  

Then  1:ste effter Reformationen har want Herr Nils Pors, hwars Namn  man  funnit på en Tage-Zedel af år 1575 d. 5 Apr.  

Then    2:dra Herr Per Udbenei, som  war en lijten Tijd Pastor i 
Krokstad. 

Then   3:die Herr Nils Bagge, hwars hustru hette Anna Fredriksdoter, som fölgde sin Man til thet mordiska  Barnsölet på  Långöen, ther han af en  Bonde blef dödad med  5 å 7 knifstick,  hwaröfwer hans hustru Anna Fredriksdoter blef så förskräckt, at hon  fick Missfall med sitt första Barn ock hade altså inga Barn med sin Man Herr Nils Bagge,  hwars Bror har utan twifwel   want sal. Probsten Bagges Far i Mastrand. Thenne  Mördaren, som så jämmerligen mördat sin Präst, kom änteligen then gången undan  på Flykten; Men blef fredlös så wäl här i Bahus-Län, som  öfwer hela Dal ock Wärmeland,  ock uppehölt sig i stora Skogar med skiutande af allehanda  Wildt, som förekom: Omsider  kom han  i följe med en annan fredlös Man, som hade stulit ett Sille-Nät wid Mastrands stora Sillefänge i gambla Tijder ock therföre, effter the tå  warande  Förordningar, blef fredlös; ock som  thenne senares  Missgärning icke höltz wara så grof, som then förras, hade han  något tryggare omgänge med Lands-Folket,  än then förra (Mördaren  Menar jag) ock  altså försålde alt thet wildt han skiöt. Änteligen uptäkte han hemligen sig weta hwar Präste-Mördaren hade sin Kula uti Skogen, ty thenne brakte til Mördaren alt sitt uppehälle, hwarpå  honom  försäkrades, at ther han kunde skaffa  thenne Präste-Mördaren lefwandes  i Menniskiors händer, skulle han genast komma  på frij  Fot igen  ock aldrig bli tiltalter för Sille-garnet han hade stulit; i anseende här til samråddes han med 10 st. stora starcka Karlar, som fölgde honom något lijtet effter uti Skogen till Mördare-kulan; ock på thet the thesto bättre skulle kunna råda wägen  tijt effter honom, hade han förskaffat sig några ärter, them han under gångandet lät så  småningom rinna ned på Jorden til Rättelse hwart hän the skulle gå ock stanna, ther han hade lagt en hand full ärter; ther effter gick nu han först in i kulan til Mördaren med then förskaffade Provianten till uppehälle, ock the andre effter aftal stodo så länge utan före; Men tå Mördaren, som  hade på Bordet liggande  3:ne st. laddade Bössor ock försedde med  nytt  Fängkrut samt under Bordet 2:ne skarpa yxar, gick afsides i ett annat litet Rum til at tappa Öl åt sin Cammerat, spottade  han på Fängkrutet i alla 3 Bösserne ock wid Mördarens återkomst  suckade ock sade: Ack huru länge skal thetta wårt usla Lefwerne  ock Tilstånd wara? Jag tror bäst wara, at wi godwilligt gå til Prästen ock bekänna för honom ock  Dommaren wår Synd hwar för sig, tå Straffet blefwo lindrigare kan hända. Öfwer thetta Talet häpnade  Mördaren ock sade: Jag tror, at tu wilt förråda mig ock i thet samma tog till Bössan; Men then andre sade: Huru wil jag förråda tig, som är i samma Fördömmelse?  Ock tå Mördaren ther på lät up Fängkruts-Pannan, blef han warse Fångkrutet wara wått, lutade altså ned at taga yxen under Bordet, men i thet samma hade then andra sin yxa wid handen ock slog Mördaren i hufwudet, at han stupade, samt tillika ropade åt sina utestående bestälte karlar, hwilka strax kommo   in ock fängslade Mördaren, som sedan  med förhärdadt hierta sade til then andra: thet tu gaf mig, hade jag ärnat tig. Han blef altså af Ofwerheten dömd at råbråkas ock steglas, hwilket ock skedde wid Haijums Bro uti Sörbygden ock Krokstads Socken. 

Ordsaken til thetta grufweliga Mordet ock therpå följande faseliga, dock wälförtienta Straff, har thenna want: Mördaren, som hade warit en Tijd misstänckt för en  annan Mans hustro, kom til olycka på thetta Barns-ölet med Herr Nils Bagge, skiönt han samma dag warit wid Guds Bord, tå Prästen tog sig tilfälle at tala öfwer Bordet til then Bonden, som honom om  Afftonen sedan mördade: I dag ha 2:ne unga drängar, så wäl som I, want til Herrans Natward, hwilka woro hwar andra så lika, som the hade bägge en Far, nemligen tin Son ock tin Grannes Son; hwilka ord så rörde hans hierta (jag menar Bondens) at han, som hade giordt thet ena onda, dubbelt hor, blef strax af Satan ock then misstänckta Qvinnan upäggad at  föröfwa slikt Mord på sin egen Präst ock Siälesörjare för Sanningen skuld, hwilket alt Herr Kyrckoherden Giädda i Nafwerstad hördt af sin sal. Far ock jag sen af honom såsom en sanfärdig skiönt ynckelig Tragoedia.  

Then   4:de Herr Anders Wingård, hwilken tog Baggens Äncka ock aflade med henne en Son ock några döttrar: Men effter Sonen wid Namn Gunner hade intet Lust at läsa, blef han en Bonde ock war Far åt salig Herr Hans Wingård, som war Capellan  i Qwille ock dödde 1734. Thenna Herr Anders Wingård mötte en  Påska-Morgon,  tå han skulle resa til Hede kyrcka, 2:ne Trullkonor ridande, then ena på Prästens bästa Plog-Oxe, then andra på en Warg: then förra hette Elin i Löfrij, then senare Börta i Bottels- eller Bodolfsröd. Prästen wände   på sin häst ock såg effter thesse underlige Ryttare, men i thet samma kringwärfdes af  en särdeles orcan ock wäderwirfwel, dock kom han  lyckeligen til Hede kyrcka ock förrättade wäl i Början Gudstjensten, men tå han i Predikan kom at tala om Christi Upståndelse ifrån the döda ock kallade Guds Barns Resa med Christo en Salighets Resa til Himmelen: Men Satans Barns Resa   med Diefwulen en Resa til Helwetet; I dag (säger han) mötte mig 2:ne Qwinnor, som jag wäl kände ock woro mina Gran-hustrur,  then ena red på min Plog-Oxe, then andra på en Warg; ock/ fast Prästen intet nämde theras Namn, kom i thet samma han thetta talat, ett sådant hiskeligt wader in igenom Kyrcke-dörren, at  Stofft ock Sand blåste hela kyrckan  full ock kringrände Prästen i Predike-Stolen så beklageligt, at han blef Mållös ock måste bäras ned af Predike-Stolen ock köras hem, hwar effter han på 3:die dagen afsomnade.  Bägge thesse misstänckte hustrur woro wäl i Kyrckan, oaktadt Prästen sedt them samma  Påskedags-Morgon på  förr omrörde Sätt i Haijums Skogen: Men thenna theras  Truldoms konst ock diefwulskap har ej förr blefwit uppenbart, förn i then följande Pastorens Hr. Didrich Achenii Tijd, som ock fick Wingårdens Äncka Anna Fredriksdoter, hwilken ock  hade hafft Herr Nils Bagge förut ock altså 3 Männer, then första, som blef mördad, then andra förgiord ock then 3:die war också på wägen at förgöras ock fördränckas; ty tå sal. Herr Didrich Achen skulle fara til Sanne-kyrcka at förrätta Gudstiensten, blef Prästens häst på wägen wid Löfii Bäck, ther then ena Trull-Packan bodde, så hufwudyr, at han lopp så länge omkring tils han stupade med Prästen i Bäcken. Om icke Gud hade beskärmat Prästen ock hans gambla Klockare  Swen Rasmusson  want honom til hielp, hade Prästen druncknat ock satt Lijfwet til i samma Bäck, men sent omsider blef thenna Pastor, som likwist tient Församlingen ifrån 1645 til 1680 i runda 35 år, äntå förgifwen i en Skål nytt öl, som kallas Buska, så at han måste äntå, medelst  Guds tillåtelse, mista sitt Lijf, genom sådana Trull-Packor,  hwilka om  the woro   tecknade, woro the mer   än the 12000:de.  

Efter  thenna  Achen, kom Herr Jochum  Plate ock blef Pastor i Krokstad 1680 ock tog sal. Achens Stiuf doter Anna Andersdoter Wingård til äkta ock effter thess död then hederliga Matronan Maria Arctandra sal. Kyrckoherden Herr Claes Bruns Efterlefwerska i Skredswijk, om hwars Frägd ock Wett hela Landet witne bär. Thenna Herr Jochum, som inga  Barn hade med sina hustrur, lefde här i Krokstad Pastor i 28 år tils 1708, under warande Tijd lät han 1705 måla Krokstads kyrcka.  

Til Efterträdare fick han sin egen Broder  Herr Bernhard Plate 1709, hälst han ther i många år want Capellan ock tillika Regimentz-Präst wid Bahus-Läns gröna Dragoner:  Men dödde effter 5 års Förlopp 1714. Hwarpå Pastoratet, som i 180 år hade hafft til Präster alla innom Släkten, kom til främmande nemligen sal. Pastoren Herr Bengt Dahlberg, som hade förut warit Reg. Pastor ock sen Capellan i Uddewald en lång Tijd ock blef benådad  med  Kongl. Fulmakt 1715, men  dödde 1726. 

Therpå   kom åter en främmande  Vplandus, nu  warande  Kyrcko-herde Herr Peter Schvante Höök  1728, sen han förut hafft åtskilliga Bestälningar i Stockholm wid S. Clarae Schola, wid S. Oloff Adjunctus:Håf-Predikant uti thet Höggrefl. De la Gardiska Håfwet ock sen Regimentz-Pastor wid Bahuslänska  Dragone-Regimentet, hafwandes med stor Flijt ock omsorg satt thetta Pastoratet så wäl som thess Antecessorer i tämmelig wackert Stånd, medelst god Kyrcke-Disciplin, i synnerhet är han at berömma för thet han låter sal. Past. Dahlbergs Äncka få 30 dal. S:mt, hälst sal. Bernhard Plates Äncka än lefwer ock  bor på Äncke-Sätet, hafwandes ock låtit nyligen upbygga Prästegården så wäl som sin egen Frälsegård Kneckeröd näst in til Capellans-Bostället Rö, ther hans gode ock trogne Comminister Herr Johan Appelberg bor, hwilken icke  allenast lefwer i godt Förtroende med sin Kyrckoherde utan ock  troligen upwaktar Guds  Församling. 
== Fotnötter ==
<references />
[[Kategori:Digitaliserade skrifter]]
[[Kategori:Bohusläns Beskrivning Oedman 1746]]