Redigerar 1970-2010 Fyrtio år med Munkedalsbygden



'''1970 – 2010 Fyrtio år med Munkedalsbygden.'''


Redan i början av Hembygdsföreningens verksamhet blev det förslag på att det borde ges ut en tidning eller skrift till alla medlemmar där de kunde se vad som hade hänt och vad som skulle ske i föreningen.

När det tagits fram alla gamla nummer av tidningen kunde man konstatera att det skulle ha varit fyrtioårsjubileum 2010. tidningen hette från början MUNKEDALS BYGD och efter några år blev det framtagit ett ”firmamärke” som sedan funnits på alla skrifter och kuvert .

I nummer fyra, årgång 1072 finns en artikel om framtidsdrömmar för Kaserna. Det skulle byggas bakstuga, röjas gångstigar på området, en ladugård skulle sättas upp och alla gamla saker skulle placeras där. Det var stora visioner redan på den tiden. Och man kan väl säga att de har förverkligats till stora delar. 

'''FÖRSTA NUMRET AV MUNKEDALS BYGD.'''

Ovanstående sidor av tidningen är den första som togs fram och arbetet med detta var rätt svårt. Jag fick handskrivna artiklar av Alfred Karlsson som jag först måsta skriva på maskin och sedan göra dem till A5-format som tidningen skulle ha.

I denna första utgåva finner vi artikel om Stenbron, annons för Blomqvists Bageri och för Johanssons Ekipering som fyllt femtio år, Hembygdens vals, en sång som var föreningens signaturmelodi under många år, en båtresa i Bohusläns skärgård, artikel om Gammelvala i Värmland som föreningen besökt och fått inspiration till WiknerSpelen, där beskrivs också hällristningarna på Lökeberg samt dikten Årstiderna.

Först togs tidningen fram på en spritdupliceringsmaskin som lånats på pappersbruket. När föreningen blivit mera ”stadd vid kassan” inköptes en färgduplicering. Även den en komplicerad hantering. Skrivningen gjordes på genomslagspapper och färgbandet på skrivmaskinen måste tas bort. Då slog typerna hål i papperet.

Sedan sattes papperet in i maskinen och färgen trycktes då igenom det skrivna arket.

Dessa två sidor är hämtade från 1972 om framtidsdrömmarna för Kaserna. Att detta är kört med spritduplicering syns tydligt.


'''FATTIGGÅRDEN PÅ SKAVERÖD.''' 

I '''MunkedalsBygd''' från 1991 finns en artikel om fattiggården på Skaveröd och det är utdrag ur Foss sockens kommunalnämnds protokoll 1876. här kan man läsa i någon mån hur den tidens socialvård fungerade.

Den 15 juli 1876  var diskussion om köpet av fastigheten Skaveröd till fattiggård. Men eftersom inte alla ledamöterna hade sett gården blev det inget beslut. Men ordföranden hade i samråd med '''Herr Löjtnant P. Laurell''' ändå köpt gården för 4060 kronor, detta för förhindra att gården annars skulle gå på exekutiv auktion.

Trots att priset ansågs skäligt var det delade meningar om köpet och det begärdes omröstning, men stoppades av '''Herr G. A. Schiller''' som ansåg att det skulle hänskjutas till stämman.

Det nämns också att manbyggnaden måste förses med nytt yttertak och detta arbete skulle göras av Jonsson i Hoga, Abrahamsson i Hult och Sifversson i Ålveden.

När man ser på priser och dylikt kan nämnas att virke från Torps sågverk kostade 80 kronor, och spik från Munkedals Handelsbod för 15.79. Av protokollet kan man se att två månaders hyra för ett rum på Skaveröd kostade 4 kronor och 1878 kostade en kamin 12,75.

År 1879 flyttades Marta Magnusdotter från Saltkällan till Skaveröd fattiggård och det beslöts att hon jämte barn skulle införas som ordinarie tjänstehjon. Marta fick med sig fyra barn till Skaveröd. Äldsta fickan Anna ”auktionerades bort” till Magnus Johansson i Saltkällan för 15 kronor för halvåret. Den som bjöd minst blev antagen.

Andra saker om Skaveröd. Johanna Ek som hade sina ägor intill fattiggården ville att det skulle sättas upp stängsel vid gränsen, men detta kunde inte göras enligt protokollet.

Änkan Maja Kajsa Roll med fem barn kom från Norge fick också nödbostad på fattiggården och fick nog säkert arbeta för detta.

Som man kan läsa av detta har fattigvården i kommunen fungerat på olika sätt under årens lopp.


[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 11-1]]