IV. Om Hafwet och the största Sjöar Älfwar och strömmar

Thet 3:e Capitlet

Scannade sidor

Sida 42

Thet fierde Capitlet

Om Hafwet, ock the största Sjöar, Älfwar och Strömmar.

Omkring thessa Öijor, Holmar, Skiär och Klippor, hwar med Bahus-Län, hela Skiärgården igenom, är liksom beskantzad, ock är mot Fienden til siös en god mur och wärn, så at ingen Främmande tör fara in i någon hamn utan convoy eller någon Lotz, som får sina Lotzpenningar efter then 1704 af Kongl. Ammiralitets-Collegio författade Taxa, är på then ena sidan thet stora wilda Hafwet, som kallas Wäster- och Norr-Siöen ock Cattegat: På den andra sidan fasta Landet med thess Sjöar, Strömmar ock Älwer.

Aldraförst är nödigt at beskrifwa Hafwet, som billigt bär Namn af Jordenes Foster-Mor, likasom Jorden kallas alles wår Moder. Ty alt thet, som Jorden behöfwer til sitt ock the sinas underhåld, måste hon alt ha utaf Hafwet: Hafwet ger Jorden sin sälta, ty allehanda salia gå igenom hennes buk ock inelfwer til thess fylnad ock förnö- denhet: Hafwet ger henne fetma ock swafwelaktigheten. Hafwet

Sida 43

meddelar ock Jorden then lifaktiga Mercurialiska saften, förser henne med ymnogt watn til sin fuktighet ock upftiskning, som sker, dels igenom Canaler eller förborgade wägar ned i Jorden, dels igenom the dunster, som af Solen updragas och med regnet nederfalla.

Ho wet icke at tala om Hafwets Sälta? som sielfwa Naturen, i kraft af Solenes heta genererar, ock bör skiljas ifrån thet, som utur Jorden upgrafwes, såsom uti Luneburg, hwilket Salt, igenom ett Wild-swins upjagande, som sig i slikt Salt-bärg, liksom uti fin sand sig wältrat, blef uptäckt, i ty mycket salt i thess borster befans, tå thet war dödadt; som ock ifrån thet salt, som med Konst tilwärckas, dels i grafwar uti the warmare Orter Franckrike ock Hispanien, dels i Salt-pannor, hwaraf åtskillige finnas här i Bahus-Län, särdeles I Norrwiken både i Tanums ock Skee Pastorater öfwer 6 eller 7 st. Ock kunde här uprättas öfwer 300 stycken, ther man wore rätt uplyst alt tilwärcka, som jag wid handen gifwit til Fäderneslandets obeskrifweliga stora nytta, utan skogarnas ringaste skada.

Hwad fetma är icke ock i Hafwet til en otrolig myckenhet? Thet kan man se af the många oräkneliga Fiskar stora och små, som grufweligen äro feta, så wäl som the store Hwalax, Sälar, Tymblingar,

Siö-koer, Siö-hästar, Mar-swin, utom Hälle-fisk eller Helje-flundror til 8 eller 10 fots längd, ock 4 eller 5 fots bredd, hwar af then feta torckade Rafwen tages, såsom en lång rem utaf buken; Förthenskuld af mangel på Talg, bruka the fattige så på Landet som på Öijorna Lampor med Tran uti, hwar af the se så wäl som af Ljus, fast the något lukta, särdeles then Tran som är kokt af Sälar och Hwalar samt tillika stora Hafsdiur; men then af Seg ock Hwitling är then bästa, ock är ett stort menage uti Hushållen, som store äro med mycket Tienste-folck.

Af then förra slags Tranen köpa Fällberedare ock andre ganska mycket, hwar af Fiskarena hafwa sin näring, som eljest wore ringa nog, särdeles the år, tå Fisken intet wil gå til lands, hwarföre Fiske-waror liksom Spannemål på priset tar af ock til, icke annorlunda än Ebbe ock Flod.

Jag kunde wäl ock beskrifwa Hafwets Ljus ock Eld, som utan twifwel kommer af Salt, Olja eller Fetma ock volatile; ty när the 3 tingen sig conjungera eller komma tilsamman, så synes ock yppas thess förborgade Ljus, hwars låga är ljusblå, lyser klart och gifwer gnistror om natte-tiden wid hwart åre-tag. Ju längre man kommer ut i Hafwet, ju mer synas the, hälst Hafwet sielft emot nätterna gifwer the fetaste dunster, som sig uptända, af hwilka thet synes

Sida 44

blixtra i Hafwet, såsom Liungeld. Wid Capo verde har man i ackt tagit sådant Ljus i Hafwet, at Sjö-folket på the förbiseglande Skepp ha icke allenast kunnat se kölen, utan ock Fiskarna under them simma ock spela, samt at Stammen ock Styret fördes såsom uti en brinnande Elds-flod: Ja man har sedt hela stora stycken Eld eller eldiga lysande Ting i watnet flyta uti Indiska Hafwet, hwar om kan läses P. Tachard i sin Siamiske Resa. Här uti borde jag wara widlöftigare, ther jag icke ther med under läsandet förorsakade ledsamhet. Här wore ock mycket at skrifwa om Hafwets Botn, som har sina åtskilliga grundar, leriga ock sandi- ga botnar, icke annorlunda än Jorden; ock ju diupare Hafwet är, ju kallare, thet Dykare och Pärle-fiskare weta bäst at berätta. At jag intet må tala om Hafwets Rörelse, thess Ebbe och flod, som synes härröra först af Månan ock thess hwarfs tryckande, ef- ter Cartesii mening, och sedan af Solen, hwars fermentation (som Kircherus håller före) jag menar thess giäsning, som sammangadder sig med Månans sken ock thess particler i Hafs-watnet, förorsakar, at en slik Flod, som ofta tu l många fots ja några famnars högd up- swäller ock här i Nord- ock Wäster-Siön warar 6 Timar med Ebbe ock 6 Timar med Flod hwart dygn, ock thet gemenligen på en wiss tid, thet jag med mina egna ögon sedt ock utomlands förfarit: Men här i Bahus-Län är thenna Ebbe ock Floden intet så stor och starck, dock flödar ock faller watnet här jämwäl dageligen. Wid detta tilfället bör jag ej obemält lämna the Gyros ock Hafs- wirflar, hwilka löpa alt i kring, som en circkel i sig sielf. En sådan fins fuller icke här, dock i Norrige, ock kallas Malströmmen, lik- som Euripus Calcidicus i Grekelandet ock then nog bekante Cha- rybdis, hwilka äro af den force, at om något Skepp eller Fartyg kommer aldrig så när, blir thet, liksom en syndig själ af helwetet, i ett ögnablek upsluket, ock knapt kommer på then ort at synas, utan slås sönder i tusende stycken. The Diur ock Ting Hafwet i sig hafwer, äro allehanda slag uti alla 3. Naturens Riken. Uti Regno minerali äro åtskillige Jord- och Bärgarter af ädla, fina ock ofina stenar, Diamanter, Conner, Fyr ock Swafwel-stenar. In Regno vegetabili äro oräknelige många slags wäxter, såsom foeniculum marinum, polygonum marinum Petro selinum aquati- cum, hwilka stå ned i Hafsens botn grönskande i fullt for, liksom i then skiönaste Trä- ock örtegård, hwaraf långa store tracter ned i

Sida 45

Hafwet stå gröna, rätt som en blomster-äng, tu at förtiga alla the Swampar ock Rör af allehanda slag samt the ting, som i Hafwet pe- trificeras eller bli till sten, som Comfier ock Coralliniska örter.

Uti Regno animali äro oräkneliga ock obegripeliga många slags Diur, så at the andre elementariske ställen, hwarken Luften eller Jorden så mycket qwickt ock Mgt i sig hålla, som Hafwet eller watnet. Fiskar större ock mindre, ofantelige store Hwalar, Finn- fisk, carcharier eller Hund-fisk, Tymblingar, Polyporum åtskillige arter, ock tusende andre slag. Sedan fyrfotade diur, såsom Sälar, Siö-koer, Haf-hästar, Wallrosser, Skill-paddor, til at förtiga åtskilli- ga slags Hafs-Troll, af hwilka en del äro lijke Menniskior, såsom Si- renerne. Förutan thessa, finnas ock i Hafwet oräknelige andra diur ock slägten af Skylpor, Skal-fisk, Ostror, Pärlemodrer, Musslor, Sneckor, Qwabbor, Råcker, Krabbar, Humrar, hwarom widlöftiga- re bättre fram. Så at Hafwet synes wara rikare än Jorden ock ibland the störste Guds under man wet.

Men jag wil nu härnäst i lijka korthet betrackta på then andra Sijdan fasta Landet med thess Siöar ock Strömmar, utur hwilka rinna många älfwer ock bäcker ned i Fiolarna, som löpa långt in i Landet ock dela sig i många bukter ock wijkar, som äro förorsakade dels af Hafwets brusande ock öfwerhöljande Böljor, dels af the store ock starcke strömmar ock älfwer, som Jorden förtära, ock göra at stora Jordfall ske, hwarigenom the sig utbreda. Ibland de störste ock namnkunnigste är wäl Giöta-Älf til at räkna, som kommer från stora Wänern wid Wennersborg öfwer Trollhätta, ock går ända ned ut med Hiertums ock Romelanda Pastorater til Bahus Slott i sielfwa Hafwet.

Then andra är Qwistrums älf, flytande dels utur det stora Bellerns-watnet eller Siöen, dels utur en stor Sjö, som heter Tiärn i Krok-stads giäl, warandes ock mycket namnkunnig, dels för thet härliga Laxe-fisket ther är, som Landshöfdingen har på sin lön, och thet bort-arrenderat til sal. Lieuten. Westerlinds Arfwingar; dels för de månge Såge-Bruken och Miöl-Qwarnar, som Uddewalls Borgare, icke utan ganska stor kostnad, mot wiss grundleija til Jord- och Strömsägarna, ther låtit uprätta: Thes utlopp är änna i Guldmars Fiolen wid Saltkällan, theräst Skepp och allehanda Fartyg hamna och lasta in många 1000:de Bräder; Spiiror och Biälckar.

Wid och igenom Uddewalda är ock en tämmelig stor alf, som har sin uprinnelse utur Wänern, ock rinner til Kållerö Järn-Bruk och sen i Hafwet genom Uddewalda, hwilken woro ock skulle blif-

Sida 46

wa ännu mycket nyttigare för the handlande från Wäster-Götland, Dal ock Wärrneland, ther ett eller annat i wägen liggande Bärg, emellan Uddewalda ock Wennersborg blefwo minerade, efter Herr Commercie-Rådet och Directeuren öfwer konstwärcken, Polhems förslag, eller wattnet ledes omkring genom grafwande.

Äljest äro mångfaldige små Älfwer och Strömmar flytande utur små Insiöar, ther i äro både Såger ock Miöl-Qwarnar, såsom särdeles wid Blomsholms Herregård, Dyne, Abelsäter ock Tegen, som äro Landet ock Inbyggarena til stort gagn ock nytta; Men som Skogarna äro mäst uthugne, särdeles wid Siökanten, theräst hela 2 ja 3 mijl intet synes än bara Bärgen ock Måsar. Ther, efter the ther wid boende, af mangel på wed skiära Bränne-Torf, så äro inga Såger stort i gång, utan litet til hus-behof, mer än the omrörde i Qwistrums älf, för några år sedan nyligen upbygde, efter stor flod, som them ruinerade, samt then i Strömstad på Norr-sidan nys anlagde stora Miöl-Qwarnen, som går med Ströms-watnet eller then Siöen, som ligger ofwan för Staden ock strömmar igenom then samma ned i Hafwet, i hwilken Siö then stora Wetlanna älf rinner.

Utom thessa Älfwar ock Strömmar finnes allenast några Insiöar, som wärde äro at omröra; Then störste är Bullare-Siöen i Nofwer-stads giäl, rinnande alt ifrån Swarteborg ned uti Yde-Fiolen wid Fridrichshald förbi Herregården Bärby, i hwilken fås om Wåren både Braxen, Giäddor, Abbor, Nors, Al etc. hwar om kan läsas wid Nafwerstads Pastorats beskrifning. Sen Grim-Siöen på östra stora Hällnings Kläm i Krokstads giäl, theräst Giös fås, samt Langen i Näsinge, som är rik af allehanda färsk Siöfisk. The andra Siöar äro små ock öfwerväxte, så at i stället för Sjöar, som fordom woro, äro allenast små språng af watn, bara Moraster ock Hänge-dyer, thet man kan se här i Tanum både wid Greby watnet, theräst then lille Siöen, som är botnlös, är full med skiöna Carusser, dock swåra til at fånga, som ock wid Eigde, hwaräst then lilla Sjöen, uti hwilken fiskas ock fås hwart år härliga stora Giäddor, måste nödwändigt under Jorden genom Canaler ha conjunction med någon annan fiske-rik Sjö, ther the utan twifwel alstras ock wid theras Leke-tid om Wåren komma hopetals, thet man kunde förnimma 1740 om Wåren, tå Isen, efter then stränga winteren, låg uti Maji-månad, hwaräst man kunde höra, huru the, liksom twenne Armeer slogos under Isen wid thet the lekte, ock fingo ingen lufft, hwaraf hände, at tå Isen war borto, funnos mer än många Fiskar döde, them Fiske-Måfwar, til stort antal, liksom Korpar på Aas, upåto, ock ther

Sida 47

lågo så länge, ther war någon at se ock wid Isen war, NB. fastfrusen, thet jag med egna ögon förmärkte, hälst thet är min egen Gård, ock jag then tiden ther war ock såg thet. GUD har ock, utom alt thetta, intet mindre här, än på många andra ställen i Riket öpnat åtskilliga Hälso-Brunnar för the Sjukas skuld, en del wäl så goda, som the wid Medewi, Jönköping ock Helsingborg, hwilka äro namnkunnoge ock widtberömde; Ty wid Rambärget på Hisingen, twärt öfwer Giöta-Älf, från Giöteborg fins en Surbrun, som dock är mäst förlagd, sen then wid Carlsport i Giöteborg af sal. Doct. Andrea Lundelio, Stads Physico 1711 blef uptagen, i godt stånd satt ock än är, hwarom Praeses Cederbourg (g). På Baggetoffta ägor är ock en wid Uddewalda, hwar äst månge Sjuke äro hulpne: Så har ock M. Schoug i Skee nyligen funnit en, ock jag på Tanums ägor för 6 år sen hittat, hwar af jag mig (Gudi lof) öfwermåttan wäl befunnit, så wäl som någre andre, hälst icke allenast thenna, utan ock the andre förenämde äro rätt proberade både med The ock Galkiple, samt äga the qualiteter ock egenskaper, som höra til Mineral-watn, ibland wilka thesse äro the förnämste, nemligen, efter sal. Archiatern Doct. Urban Hiärnes beskrifning, dels uti thess Wattu-Profware, dels i thess korta Anledning (h).

1.) Är watnet i sig sielft godt ock lefwande med lock försedt, - ock Tapp öfwerst wid Tunne-Brädden, ther utur thet stadigt rinner, så at thet af ingen dagg eller regnwatn utblandas kan.

2.) Thess språng, hwaröfwer Tunnan är satt, är up i Bärgs-klinten eller Sand-backen, ther up öfwer icke i Tanums Surbrun är någon högd.

3.) Är ock icke allenast hel Cristall-klart, utan ock friskt spelande ock sprittande, när thet slås i glaset.

4.) Om någre grodor, kräk eller ohyror oförmodeligen komma theri, dö de strax af kiöld, liksom thet sker äfwen wäl uti min af mig för 18 år sen här ock upfundne Thde-Kiälla, strax nedan för et stort Hänge-dy, hwilken ock är öfwermåttan helsosam ock god, dock märkt, at när jag drack thess kalla watn om Sommarn, mer än mycket, fann jag then wara stringerande ock något litet smakande af Alun, hwarföre ock på botn, när then en tid ey blir öst, synes altid hwitt Löf-wärck, såsom af then bästa Apelles eller Målare rijtadt.

Men tå jag i en wälsignad stund fann på Surbrunnen i mitt åker-

Sida 48

giärde, har jag efter eget godtfinnande ock wälmågo, drucket 1. 2. 3. glas högst om Sommaren, ock sen hela året igenom, både Winter, Wår och Höst, 1 glas eller 2 högst, på nyckter Maga hwar morgon, ther af jag mig (Gudi lof) öfwermåttan wäl befinner. Hinc votum do: Totius has terras & aquas tegat arbiter orbis: Hos populus coeli Conditor usqve regat!

Fortsättning: Thet 5:e Capitlet