Munkepedia - Användarbidrag [sv]

Foss Lycke Nedre (trakt)

2025-09-14T12:03:44Z

Sverker:

[[Fil:Bild Karta Lycke Nedre 2.jpg|miniatyr|Karta Lycke Nedre]]
[[Fil:Foss Lycke Nedre karta.jpg|miniatyr]]
Stamfastighet för ett antal underenheter som ingår i sockeninventeringen som gjorts av [[Munkedals Hembygdsförening]]

[[:Fil:Foss Lycke Nedre DOK 801 125-137 (small).pdf|Fil:Foss Lycke Nedre DOK 801 125-137 (small).pdf]]

Underenheter:
{| class="wikitable"
|Län
|
|Socken
|Gård
|ID-nr
|Sidnr
|-
|O
|
|Foss
|Lycke Nedre
|39
|1
|-
|Anteckning
|
|
|
|
|
|-
|
|
|
|
|
|
|-
|U-nr
|Typ
|Namn
|Annat namn
|Anteckning
|Beskrivning finns
|-
|1
|
|Huvudgården
|
|
|
|-
|2
|T
|Ängen, Husängen
|Änghagen
|Se även nr 85 - 87
|K (B)
|-
|3
|T
|Myrberget
|Sörbygdsvägen 40
|2:43
|K (B)
|-
|4
|T
|Stallmyr
|
|2:61
|K (B)
|-
|5
|
|
|
|
|
|-
|6
|
|Kleven
|Klevhuset 1729, Sörb.v. 20
|S, Bergh, 2:45
|K
|-
|7
|
|L. Hogen
|
|
|I
|-
|8
|
|Myrarna
|
|
|I
|-
|9
|
|Skansen
|
|
|I
|-
|10
|
|Askedalen
|
|
|
|-
|11
|B
|Backa
|Backen
|Sörbygdsväg. 2:50
|K
|-
|12
|
|Berghagen
|Båset
|Sadelm.v 3, 2:34
|K
|-
|13
|
|Ekebacken
|
|
|
|-
|14
|
|Fridhem
|
|Skaverödsv? 2:51
|K
|-
|15
|
|Gröna giljan
|
|Kan tillhöra annat
|
|-
|16
|
|Hagen
|
|Lyckev 11, 2:62
|K
|-
|17
|
|Hålan
|
|Tillhör ev Möe?
|
|-
|18
|
|Intakan
|Intagan
|Bebodd 1865. 2:60
|K
|-
|19
|
|Kaniken
|
|Nu öde
|
|-
|20
|
|Skolhus
|Småskolan
|Färgarev 10, 2:66
|K
|-
|21
|
|Kasen
|Bertil Friman
|Sörb.v 30, 2:44
|K
|-
|22
|
|Klevberget
|
|Sörb.v 12, 2:52
|K
|-
|23
|
|Lyckhem
|
|Lyckev 15, 2:39
|K
|-
|24
|
|Lunden
|
|Sörb.v 28, 2:41
|K
|-
|25
|
|Stampen
|Björidsvägen
|2:63
|K
|-
|26
|
|Underås
|Kroken? Färgarevägen 1
|Färgarev 1, 2:7
|K
|-
|27
|
|Östebo
|
|Skaverödsv? 2:49
|K
|-
|28
|
|[[Gullmarsberg (underenhet)|Gullmarsberg]]
|Sven's
|Sadelm.v 12, 2:30
|K
|-
|29
|
|
|
|
|
|-
|30
|
|
|
|
|
|-
|31
|
|
|
|
|
|-
|32
|
|
|
|
|
|-
|33
|
|
|
|
|
|-
|34
|
|
|
|
|
|-
|35
|
|Nybergs
(Kristineberg)
|
|Färgarev 2, 2:72
|K
|-
|36
|
|Logen
|
|Färgarev 4, 2:71
|K
|-
|37
|
|Missionshuset
|Betlehem
|Färgarev 6, 2:11
|K
|-
|38
|
|Lyckebo
|Konrads
|Färgarev 3, 2:14
|K
|-
|39
|
|Lyckeby
|Meyers
|Färgarev 5, 2:22
|K
|-
|40
|
|Folkskolan
|Skolhus
|Färgarev 8, 2:65
|K
|-
|41
|
|Ekhem
|Strandings
|Färgarev 12, 2:28
|K
|-
|42
|
|Almbo
|Oskarssons
|Färgarev 14, 2:26
|K
|-
|43
|
|Lundeby
|Tommy Trygg
|Färgarev 16, 2:27
|K
|-
|44
|
|Militärförråd
|
|Färgarev 13, 2:12
|K
|-
|45
|
|Asplunden
|Fors
|Färgarev 15, 2:21
|K
|-
|46
|
|Tomtplats nr 5
|Efraimssons, Lyckev 10
|2:19 = 1/28 mtl
|K
|-
|47
|
|Landala
|
|Lyckeväg 12, 2:55
|K
|-
|48
|
|Flinkebacken
|Backen, Höglunda
|Flinkeb. 2, 2:36
|K
|-
|49
|
|Skogslunden
|Fördrängens
|Flinkeb. 4, 2:35?
|K
|-
|50
|
|Björkbacka
|Åke Martinsson
|Sadelmakv 10, 2:31
|K
|-
|51
|
|Ej använd
|Haugerud
|Lyckev 10 B, 2:40
|K
|-
|52
|
|Bergdala
|Arne Friman
|Färgarev 7, 2:23
|K
|-
|53
|
|Strömsborg
|
|Färgarev 9, 2:24
|K
|-
|54
|
|Mariehöjd
|Gunnar Palm
|Färgarev 11, 2:25
|K
|-
|55
|
|
|
|
|
|-
|56
|
|
|
|
|
|-
|57
|
|
|
|
|
|-
|58
|
|
|
|
|
|-
|59
|
|
|
|
|
|-
|60
|
|F d Konsum
|Lindboms
|Bageriv 2, 2:5
|K
|-
|61
|
|F d Bageriet
|Bagerivägen 4
|2:57 + 2:70
|K
|-
|62
|
|Tomtplats nr 6
|F d Petterssons, Hedéns
|Bageriv 6, 2:69
|K
|-
|63
|
|Tomtplats nr 1
|Mor Ebba i Lycke
|Lyckeväg 1, 2:20
|K
|-
|64
|
|Tomtplats nr 2
|Algot Sahlsten
|Lyckeväg 2, 2:16
|K
|-
|65
|
|Tomtplats nr 3
|Slaktarns
|Lyckeväg 5, 2:17
|K
|-
|66
|
|Tomtplats nr 4
|Lasse på Gärdet
|Lyckeväg 7, 2:18
|K
|-
|67
|
|Arnoldsborg
|Rickard Sahlsten
|Lyckeväg 4, 2:15
|K
|-
|68
|
|Bräcka
|Grönbacken
|Lyckeväg 9, 2:47
|K
|-
|69
|
|Utsikten
|Löfbergs
|Sörbygdsv 8, 2:48
|K
|-
|70
|
|Berghem
|Ernst Oskarsson
|Sörbygdsv 10, 4:1?
|K
|-
|71
|
|Högliden
|Dalingens
|Sörbygdsv 14, 2:53
|K
|-
|72
|
|Cederslund
|Emilssons
|Sörbygdsv 16, 2:37
|K
|-
|73
|
|Hagaborg
|Karin Johansson
|Sadelmak.v 6, 2:33
|K
|-
|74
|
|
|Står tomt
|Sadelmak.v 4, 2:38
|K
|-
|75
|
|Salsbo
|
|Sörbygdsv. 18, 2:46
|K
|-
|76
|
|Se nr 6, Kleven
|
|
|
|-
|77
|
|Åke Johansson
|Sonjas
|Sörbygdsv 22, 2:64
|K
|-
|78
|
|Solbacken
|Knut Forsberg
|Sörbygdsv 24, 2:54
|K
|-
|79
|
|Lyckemyr
|Sörbygdsvägen?
|2:42
|Rivet
|-
|80
|
|
|
|Sörbygdsv. 2:60?
|
|-
|81
|
|Skjutbana
|
|
|
|-
|82
|
|Eriksberg
|Färgeri
|Rivet
|K
|-
|83
|
|Lövskogen
|Berggren
|Sadelmak.v 8, 2:32
|K
|-
|84
|B
|Grönbacken? enl Hfl
|Se nr 68
|
|
|-
|85
|
|Änghagen
|Husängen
|2:8
|Rivet
|-
|86
|
|"Husängen"
|Skrebergs
|
|Rivet
|-
|87
|T
|"Carolius-torpet"
|Husängen
|
|Rivet
|-
|88
|
|Askebacken
|
|
|
|-
|89
|
|Lycke klev
|Bit av vägen sö Sadelm.v
|
|
|-
|90
|
|Högliden
|Samma som nr 71
|
|
|-
|91
|
|Höglunda
|Samma som nr 48
|Flinkebacken
|
|-
|92
|B
|Kullen
|
|
|
|-
|93
|T
|Liden
|
|
|
|-
|94
|B
|Nyhem
|Tillhör Möe
|
|
|-
|95
|
|Utsikten
|Samma som nr 69?
|
|
|-
|96
|
|Svarta giljan
|
|
|
|-
|97
|
|
|Husgrund
|
|
|-
|98
|
|Sveaborg
|Axel Sahlsten (Savik)
|Gjutarev 4, 2:13
|
|-
|99
|
|Elfåker
|Alvar o Rosita Johansson
|Gjutarev 8, 2:68
|
|-
|100
|
|
|Dick Hermansson
|Gjutarev 2, 2:58
|
|-
|101
|
|
|
|Gjutarev 1, 2:59
|
|-
|102
|
|Nytt hus
|Rune Bengtsson
|Färgareväg11 A
|
|-
|103
|
|Samma plats som nr 79
|Lars-Erik Gustafsson
|Sörbygdsväg 38
|
|-
|104
|
|
|Lars Bjurström
|Sadelmak.v 5
|
|-
|105
|
|Nytt hus
|Ingmar Karlsson
|Sörbygdsväg 32
|
|-
|106
|
|
|
|
|
|-
|107
|
|
|
|
|
|}

== Scannade dokument ==
[[:Fil:Foss Lycke Nedre sid 1-6.pdf|Länk till Foss Lycke Nedre sid 1-6]]

[[:Fil:Karta Lycke Nedre 1.pdf|Länk till karta Lycke Nedre 1 (med hänvisningar)]]

[[:Fil:Karta Lycke Nedre 2.pdf|Länk till karta Lycke Nedre 2 (en del av området i större skala)]]

[[:Fil:Karta Lycke Nedre 3.pdf|Länk till karta Lycke Nedre 3]]

[[:Fil:Karta Lycke Nedre 4.pdf|Länk till karta från år 1800 över Lycke Nedre]]
[[Kategori:Sockeninventering Foss]]

Foss Amunderöd Ue 1

2025-09-14T11:58:46Z

Sverker:

Foss Amunderöd, Ue 1, även kallat Petterssons, ingår i [[Foss Amunderöd (trakt)]]
{| class="wikitable"
| colspan="12" |'''<big>Underenhet</big>'''
|-
| colspan="5" |'''Trakt'''
| colspan="5" |'''Underenhet'''
|'''ID-nr - U-nr'''
|'''Sidnr'''
|-
| colspan="5" |Amunderöd
| colspan="5" |1 Petterssons
|1-1
|
|-
| colspan="2" |'''Län'''
| colspan="3" |'''Distrikt'''
| colspan="5" |'''Typ'''
| colspan="2" |'''Fastighetsbeteckning'''
|-
| colspan="2" |Västra Götaland
| colspan="3" |Foss
| colspan="5" |
| colspan="2" |
|-
| colspan="12" |'''Adress'''
|-
| colspan="12" |Pl 4890 455 93 MUNKEDAL
|-
| colspan="12" |X
|-
| colspan="4" |'''X-koordinat'''
| colspan="4" |'''Y-koordinat'''
| colspan="4" |'''Koordinatsystem'''
|-
| colspan="4" |X
| colspan="4" |
| colspan="4" |
|-
| colspan="8" |'''Muntlig uppgift från:'''
| colspan="4" |'''Inventerat av, datum o sign'''
|-
| colspan="8" |Allan Karlsson
| colspan="4" |P.B. och Y. C. 971001
|-
| colspan="8" |X
| colspan="4" |
|-
| colspan="12" |X
|-
| colspan="12" |'''Byggnadsbeskrivning'''
|-
|Hus nr
| colspan="2" | Funktion
|Tillstånd
|Konstruktion
|Grund
|Fasad
| colspan="2" | Tak
|Byggår
|Rivn.år
|Övrigt
|-
|1
| colspan="2" |Bostad
|
|Timmer
|mur.sten
|Trä, gul
| colspan="2" |Cement, röd
|
|
|
|-
|2
| colspan="2" |Ladugård
|
|
|Gjut. betong
|Trä, röd
| colspan="2" |Ljus plåt
|
|
|
|-
|3
| colspan="2" |Brygga
|Riven
|
|
|
| colspan="2" |
|
|
|
|-
|4
| colspan="2" |
|
|
|
|
| colspan="2" |
|
|
|
|-
|5
| colspan="2" |
|
|
|
|
| colspan="2" |
|
|
|
|-
|6
| colspan="2" |
|
|
|
|
| colspan="2" |
|
|
|
|-
|7
| colspan="2" |
|
|
|
|
| colspan="2" |
|
|
|
|-
| colspan="12" |Ladugården används numer som militärförråd.
|-
| colspan="12" |Situationsplan, byggnadsskiss, anteckning etc
|}
[[Kategori:Sockeninventering Foss]]

Mejeri vid Kviström

2023-09-30T20:27:37Z

Sverker: Ny text

I det hus som i dag rymmer Smitts bilverkstad har det funnits ett mejeri mellan åren 1882 och 1905. Marken och troligen även mejeriet ägdes av Nordberska stiftelse.Tvåvåningsdelen av byggnaden byggdes på 1928.

Källa: Kent Smitt

Nordbergska slöjdskolan

2023-09-28T19:31:20Z

Sverker: Ny bild

[[Fil:Nordbergska slöjdskolan.jpg|miniatyr]]
Nordbergska slöjdskolan tillkom 15 oktober 1923. Huset byggdes som militärkasern under 1:a världskriget. 1918 upphörde den funktionen och byggnaden var förråd för elmateriel en tid under elektrifieringsarbeten i [[Foss socken|Foss]].

Under slöjdskolans tid fanns både undervisningslokaler och lärarbostäder i huset.

Slöjdskolan upphörde 1952. Några år användes den av den av Munkedals skolor som fortsättningsskola. Huset brann ner till grunden den 14 januari 1957." (BJ)

[https://kartor.eniro.se/?c=58.465194,11.679808&z=17&g=58.465194,11.679806&q=%2258%C2%B027%2754.7%22N%2011%C2%B040%2747.3%22E%22 Ungefärlig position för slöjdskolan]
[[Fil:S14MH 102 049.jpg|miniatyr]]
[[Kategori:Byggnader i Munkedal]]

Fil:S14MH 102 049.jpg

2023-09-28T19:30:39Z

Sverker:

Här ses läraren Karlsson med elever

Hanssonska huset

2023-09-28T19:15:12Z

Sverker:

[[Fil:Hanssonska huset vid station.png|miniatyr|Hanssonska huset]]
Huset byggdes 1907 av [[Artur Hansson]] som privatbostad. Det kom att inrymma lokaler för Postverket som flyttade sin verksamhet från [[Allgöwers Elektriska|ELO Nelsons hus]], närmast Kvistrumsbron tills man flyttade in i nya lokaler bredvid 1933. Foss kommun, senare Munkedals kommun hade sitt kommunalkontor i huset fram till flytten till nuvarande Centrum 4 i början av 1960-talet. Huset är återigen privatbostad.

Adress: Stationsvägen 22

[https://kartor.eniro.se/?c=58.464461,11.676717&z=17&q=%22Stationsv%C3%A4gen,%2022,%20MUNKEDAL%22;geo Se platsen på kartan]

Under maj-juni 2022 sökte ägaren till fastigheten rivningstillstånd och byggnadslov för en ersättningsbyggnad. Detta beviljades av samhällsbyggnadsnämnden i Munkedals kommun. Beslutet överklagades av Munkedals Hembygdsförening som anförde husets kulturhistoriska värden som skäl. Överklagan vann gehör hos Länsstyrelsen och det beslutet har i sin tur överklagats av fastighetens ägare. Även den senare överklagan till mark-och Miljödomstolen har bekräftat länsstyrelsens beslut (rivningstillstånd bevilja ej (2023-09-28). Detta betyder att huset inte får rivas.

[[Kategori:Byggnader i Munkedal]]

Baaz affär

2023-09-28T19:04:25Z

Sverker: Kartan ny

Mitt i Lyckebacken låg det en speceriaffär som drevs av Carl Baaz. Den fanns mellan omkring 1935 till 1965 (osäkra årtal). Den hyrdes i det hus som då ägdes av Arne och Ester Blomqvist. När Kalle Baaz blev sjuk övertogs affären av sonen Ragne Baaz. Om du vill se var den låg se kartan: https://kartor.eniro.se/?c=58.491891,11.696244&z=17
[[Kategori:Näringsliv]]
[[Kategori:Detaljhandel]]

Baaz affär

2023-09-28T10:22:09Z

Sverker: Lagt till Kategorier

Mitt i Lyckebacken låg det en speceriaffär som drevs av Carl Baaz. Den fanns mellan omkring 1935 till 1965 (osäkra årtal). Den hyrdes i det hus som då ägdes av Arne och Ester Blomqvist. När Kalle Baaz blev sjuk övertogs affären av sonen Ragne Baaz
[[Kategori:Näringsliv]]
[[Kategori:Detaljhandel]]

Baaz affär

2023-09-28T10:17:11Z

Sverker: Ny artikel

Allgöwers Elektriska

2023-05-04T10:09:19Z

Sverker: Tillagt om Häktet

[[Fil:ELO Nelsons hus, Kviström.jpg|miniatyr]]
Fanns en tid i huset vid [[Kviström]], senare mer känt som Winblads Handelsträdgård.

Allgöwers Elektriska flyttade senan till lokaler på Krokklev, där en tid Jehovas Vittnen hade sin lokal. Innan han flyttade hit var verksamheten i häktet som tillhörde tingshuset.

[https://kartor.eniro.se/?c=58.461945,11.686224&z=17&g=58.461944,11.686222&q=%2258%C2%B027%2743.0%22N%2011%C2%B041%2710.4%22E%22 Platsen på Kviström]

[https://kartor.eniro.se/?c=58.466299,11.688541&z=17&g=58.461944,11.686222&q=%22Stalev%C3%A4gen,%2014,%20MUNKEDAL%22;209592747;geo Platsen på Krokklev]

[[Kategori:Byggnader i Munkedal]]
[[Kategori:Näringsliv]]
[[Kategori:Detaljhandel]]

Testsida

2023-05-04T09:55:40Z

Sverker: Lagt till kategori

== ANNO 1690 ==
16-2 Begrov en gammal hustru fr Aspång Ingrid Olsdotter fattig og åldrig 70 år.
2-3 Begrov en man fr Aspång Christen Aslagsson 68 år gl.
108 döda 1699
Andreas Seth Präst<ref>Svarteborgs Dödsbok 1690</ref>
[[Huvudsida]]

Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.<ref>Miller, E (2005): ”Solen”, Academic Press, sid. 23.</ref>
Månen däremot, är inte så stor.<ref>Smith, R (1982): [http://www.scientificamerican.com/moonsize ”Månens storlek”], ''Scientific American'', sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”</ref>

== Referenser ==
<references />
[[Kategori:Kyrkböcker]]

Användare:Sverker

2023-05-04T09:11:57Z

Sverker: Bildtexten

[[Fil:Museibesök.jpg|miniatyr|Besök på Bohusläns museum]]
[[Sverker Balksten|Sverker]] Balksten är ordförande i Munkedals hembygdsförening
[[Fil:2019 BHF årsmöte Mollösund (5).jpg|miniatyr|fotot taget vid BHF årsmöte]]
Jag gick med i Hembygdsföreningen omkring 1990. En av de första uppgifterna var revisor. Ett stort jobb som vi startade var sockeninventeringen i Foss socken

Fil:2019 BHF årsmöte Mollösund (5).jpg

2023-05-04T09:09:33Z

Sverker:

Utflykt

Fil:Museibesök.jpg

2023-05-04T09:01:59Z

Sverker:

Besök på Bohusläns Museum

Användare:Sverker

2023-04-20T08:41:34Z

Sverker: Användaruppgiften

[[Sverker Balksten|Sverker]] Balksten är ordförande i Munkedals hembygdsförening

Jag gick med i Hembygdsföreningen omkring 1990. En av de första uppgifterna var revisor. Ett stort jobb som vi startade var sockeninventeringen i Foss socken

Kraftkanalen i Munkedal 21-1

2023-04-06T10:26:23Z

Sverker:

Knappast någon av oss Munkedalsbor har väl undgått att se det stora byggprojektet som pågår i och kring kraftkanalen som löper mellan Björid damm och Pappersbruket. Det är [[Munkedals AB|Arctic Paper]] som investerar i en ny turbinstation som kommer att ligga i den södra ändan av fabriksområdet där fallhöjden är några meter högre än på den gamla turbinstationens plats, den nya fallhöjden kommer att ökas från 40 meter till 45 meter. Två av de tre gamla generatorerna som producerade 3 megawatt tillsammans skall skrotas och två nya generatorer på tre megawatt per styck och en av de gamla generatorerna kommer att producera mer än dubbelt så mycket el, nämligen 7 megawatt. De nya turbinerna kräver mer av strömmande vatten och därför breddas den 1,4 km långa kraftkanalen så att den kommer att öka slukförmågan från 8 kubikmeter vatten i sekunden till 19 kubikmeter i sekunden. För att uppnå en säkrare styrning av dammluckorna vid Björiddammen kommer detta att ske via fiber och dammluckorna vid Kaserna via mobilnätet. En ålyngelledare kommer att byggas vid Björid damm för att hjälpa ålens vandring genom vattensystemet. [[Munkedals AB]] idag Arctic Paper, bildades 1871 och redan 1872 började man att bygga kraftkanalen, vatten är ju en nödvändig råvara och kraftkälla för att tillverka papper.

Kraftkanalen har således fungerat som en navelsträng till pappersfabriken i dryg hundra år, och skapat en säker sysselsättning för tusende människor genom åren, utan pappersbruket hade nog samhället Munkedal inte funnits till. Per Laurell var en drivande kraft till pappersbrukets tillkomst han var även projektledare för anläggandet av kraftkanalen, som därtill skulle fungera som flottning av ved till pappersbruket. Förutom att kraftkanalen har levererat kraft och energi till pappersbruket har det under åren utnyttjas av befolkningen i närområdet på flera sätt. Äldre personer har berättat att under tidigt 1900 tal var den så kallade [[Pumpebron]] en samlingsplats under sommartid för traktens ungdomar, hade man tur kunde en spelman dyka upp och då blev det dans på bron så träflisorna yrde, kom det ingen spelman så sjöng och dansade ungdomarna efter sina egna sånger.
[[Fil:Kraftkanalen.jpg|centrerad|miniatyr|761x761px|Akvarell av Åke Lindström]]

Ett stenkast motströms från Pumpebron låg en träbrygga där folk ifrån grannskapet kunde tvätta sina kläder och bada om man ville. Ytterligare en bit motströms invid den lummiga ekskogen mitt emot gamla bruksskolan fanns en gräsbevuxen plats som ändvändes flitigt till bad och picknic under somrarna. Äldre personer har berättat att under 1930 talet, då det var arbetslöshet och ekonomisk depression, var platsen även ett populärt ställe för illegalt pokerspel.

Några sorgesamma olyckor har tyvärr hänt i kraftkanalen den första olyckan inträffade 10 juli 1925 då den 17 årige pojken Evert Granström drunknade när han och några kamrater badade i kraftkanalen strax intill vedintaget till fabriksområdet, Evert hade kommit under veden som låg tätpackad i vattnet och kunde därför inte komma upp till ytan och få luft, och därmed var dödsolyckan ett faktum.,

Den andra olyckan drabbade min familj, min morfar Julius Fors 67 år gammal skulle i januari månad 1946 cykla från sin bostad på Björid till postkontoret på Stale för att hämta sin första pensionsutbetalning och av någon anledning hamnade Julius i kanalen och omkom. Julius ändvände, som så många andra, kanalbanken eftersom det var en genväg istället för att ta vägen runt herrgården. Under natten hade det fallit ett par centimeter nysnö, och man kunde se sladdspår efter cykeln vid Strömmens bro, ett par hundra meter nedströms från Björid damm. Man draggade i flera dagar men hittade bara cykeln några få meter efter bron. Nästkommande helg stoppades produktionen på pappersbruket, man tömde kraftkanalen på vatten och då fann man Julius strax efter Pumpebron.

Den tredje och förhoppningsvis den sista olyckan i kraftkanalen med dödlig utgång inträffade 1958 då John Sotarn Hansson, boende på Björid, cyklade på kanalbanken söderut och i höjd med gamla bruksskolan var olyckan framme John hamnade i vattnet, och trots att folk från gamla bruksskolan som hade sett olyckan strömmade till gick inte livet att rädda på den 50 årige mannen.

[[Åke Lindström]].
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 21-1]]

Stig Nilsson "Härken"

2023-04-06T09:05:29Z

Sverker: Sverker flyttade sidan Stig Härken till Stig Nilsson "Härken"

Stig Härken hade en kiosk på Stale vid Baldersvägens anslutning till Stalevägen. Kiosken fanns där från början ac 1950-talet till 1970-talets början
[[Kategori:Personer]]

Stig Nilsson "Härken"

2023-04-06T09:04:34Z

Sverker:

Stig Härken hade en kiosk på Stale vid Baldersvägens anslutning till Stalevägen. Kiosken fanns där från början ac 1950-talet till 1970-talets början
[[Kategori:Personer]]

Stig Nilsson "Härken"

2023-04-06T09:02:26Z

Sverker: Skapade sidan med 'Stig Härken hade en kiosk på Stale vid Baldersvägens anslutning till Stalevägen. Kiosken fanns där från början ac 1950-talet till 1970-talets början'

Stig Härken hade en kiosk på Stale vid Baldersvägens anslutning till Stalevägen. Kiosken fanns där från början ac 1950-talet till 1970-talets början

Konsum i Munkedal – en liten affärshistoria 07-1

2023-04-06T08:52:05Z

Sverker: /* Konsum Butik 2, Stale */ Bildtext Erik Johansson (var Axel Olsson)

'''Konsums historia började i Munkedal tidigt på 1900-talet och kopplingar finns till samma personer som var aktiva i fackföreningsrörelsen.'''

'''Vi skall titta närmare på hur det började och utvecklades. Det fanns under en period på mitten av 1900-talet så många som 8 konsumbutiker som tillhörde Munkedals konsumtionsförening.'''

'''Nu finns det endast en butik kvar. Vi kommer att följa Konsums historia i Munkedal även i ett kommande nummer av Munkedalsbygden, varav detta är den första artikeln.'''

== Industrialismen och behovet av konsumtionsföreningar ==
I och med att industrialismen fick fart i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet så ändrades samhällets struktur radikalt och mycket snabbare än den gjort tidigare. En allt större del av samhällsmedlemmarna blev rena löntagare, som hade att för de kontanta pengar de fick för sitt arbete i industrierna köpa alla de förnödenheter de behövde. Man kom då så småningom underfund med att man genom gemensamt uppträdande i fackföreningar kunde få högra lön och bättre levnadsstandard. Rätt snart insåg man också, att det hade stor betydelse hur mycket man fick för pengarna, nu då naturahushållningen så gott som var satt ur spel. Det hjälpte ej att man fick mera pengar, om varorna man skulle köpa steg i pris i samma takt eller fortare än lönerna steg. Då handeln så hastigt växte i omfång, var det ej heller konstigt, om de som skötte den ibland tog till sig en något för stor del av kakan.

Ofta sköttes varuförmedlingen av fabriken eller av arbetsgivaren, och då blev man lätt bunden av kredit, och säljaren kunde helt diktera villkoren. I den grogrund som 1800-talet blev för folkrörelserna, var det då ej så överraskande, att man försökte sig på att bilda inköpsföreningar och i och med att Rochdale-vävarna på 1840-talet kom på att de rätta principerna för konsumtionsföreningarnas verksamhet, så växte dessa fram med fart, först i England, men även i andra länder och så även i Sverige.

Här i Sverige kom föreningarna till på olika sätt, jämsides med fackföreningarna, eller i form av de s.k. ringarna, eller som det skedde på flera ställen, som avläggare till arbetarföreningarna.

== Bildandet av Munkedals konsumtionsförening ==
Ordföranden Emil Johansson väckte frågan om bildande av en ”Kooperativ Handelsförening”, efter en stunds diskussion beslöt mötet att tillsätta en kommitté med uppgift att försöka få till stånd en kooperativ handel. Till kommitté utsågs: Gustav Siversson, Johannes Kolliander, Johan Bergqvist, Anders Hedin och Oskar Andersson. Mötet avslutades med sången, ”Tiggarnes Fosterland” (utdrag ur protokoll från ett fackföreningsmöte??)

Munkedals Konsumtionsförening bildades av fackföreningsmän. Redan förut hade andra försök gjorts. Så t.ex. ivrade munkedalsbon A.Gullskruv, år 1911 för bildandet av en inköpsförening. Flera möten hölls av intresserade och underhandlingar fördes med handlande på orten om rabatter på de köp föreningen skulle göra. Det hela var nämligen tänkt så, att föreningen skulle uppträda som gemensam köpare hos någon av ortens handlare och därvid betinga sig rabatter. Rabatterna visade sig emellertid bli mycket små, och någon förening kom ej till stånd.

Det initiativ som gav resultat kom emellertid från ortens fackföreningsmän. På nyårsdagen 1912 hade Johannes Kolliander, G. A. Lundin och Edvard Muhr varit på ett sammanträde, och på vägen hem började man prata om misslyckandet med bildande av inköpsförening.

Alla tre var mycket intresserade, och då bjöd Muhr med sig de båda andra hem, och vid kaffetåren hemma hos Muhr blev man överens om att göra en verklig ansträngning för att bilda en inköpsförening. ”Då skall vi ha Nils med” sade Kolliander, ”för då blir det resultat”. Den Nils han menade var Nils Andersson.

Nils Andersson och Kolliander gjorde sedan det mesta av förarbetet och organiserandet, och föreningen bildades den 10 mars 1912 och fick till styrelse E. Muhr, Nils Andersson, Johannes Kolliander, G. A. Lundin och A. Gullskruv. 31 medlemmar inskrevs vid detta första protokollförda möte. Det beslöts att föreningen skulle heta Munkedals Konsumtionsförening.

Man beslöt trycka 250 ex. cirkulär med inbjudan till medlemskap i föreningen. Man rekvirerade 200 ex. av Konsumentbladets förstamaj-nummer, vilka delvis såldes och delvis delades ut. Man höll föreningsmöten tre gånger detta år och sedan varje halvår och dessutom många styrelsemöten.

== Den första butiken ==
[[Fil:Konsumbutik nuvarande Tryckerivägen.jpg|miniatyr|Den första affären på nuvarande Tryckerivägen med delar av lagret utanför väggen.]]
Men det gick trögt att få in rörelsekapital, och man hade svårt att få tag i lämplig tomt och affärsbyggnad. Man hade planer på ett boningshus, Emmedal (Folkets Hus i dag) på Önnebacka, man underhandlade med C. G. Johansson på Hede och med Axel Granström på Stale, men ingen av dessa planer gick i lås, och året gick ut, utan att man kom längre.
[[Fil:Föreståndaren Hjalmar Andersson m fl.jpg|miniatyr|300x300px|Föreståndaren Hjalmar Andersson med Erik Strömberg, Axel Olsson och Märta Forsberg f. Lundin vid disken.]]
1913 underhandlade man med en handlande Aronsson om att övertaga hans lager, men det blev inget av med detta. Men på årsmötet i april beslöt man att arrendera tomt av Axel Granström och att köpa ett gammalt hus från Kvarndal för 400 kronor. Uppförandet av huset utlämnades på ackord för 175 kronor, och medlemmarna gjorde sedan frivilliga dagsverken för 285 kronor. Vid 1913-års slut var byggnaden uppförd men ej inredd. Detta hus byggdes där sedermera Schewenius Tryckeri hade sina lokaler på Tryckerivägen.

För att starta handel ansåg KF att man borde ha ett kapital på 2.000 kronor. Man hade inte hälften av detta, och hela 1914 gick. Men 1915 fick styrelsen en kraftig uppmaning från medlemmarna att försöka få affären i gång. Man underhandlade då med en Malkom Fredin från Hunnebostrand om att han skulle bli föreståndare, och han skulle låna föreningen 1.000 kronor och på så sätt skulle kapitalet bli tillräckligt.

Men det var kristid, medlemmarna hade ont om slantarna, och det var tidvis arbetslöshet, så man fick ej ihop den andra tusenlappen. Men i början av 1916 hade styrelsen lyckats skrapa ihop erforderligt kapital, och på inrådan av chefen för KF:s Göteborgskontor, Alfred Kåberg, anställdes Hjalmar Andersson från Varberg som föreståndare.

Så öppnade man butiken 6 april 1916. Det var mitt under första världskriget och ont om varor. Protokollen berättar om att man först inom föreningen försökte få så rättvis fördelning av varorna som möjligt, så att ingen skulle bli utan, och att man sedan även hade duster med kristidsnämnden om rättvis ransonering. Redan det första året hade man också besvär med att hålla krediten i schack. Omsättningen under de 9 månaderna 1916 blev 40.000 kronor, överskottet 1.087 kronor och återbäringen 1%.

Så var den första konsumaffären i Munkedal igång.

Vi skall nu ta och gå vidare för att se vilka de olika affärerna har varit. Numreringen Butik 1,2,3 osv. följer de begrepp som Konsum själva har haft.

== Konsum Butik 1, Stationen ==
[[Fil:Konsum på Staben vid Sohlberg.jpg|miniatyr|Den första affären för Konsum Munkedal.]]
År 1919 öppnades butik vid stationen i förhyrd lokal i den fastighet där [[Axel Sohlberg AB|AB Axel Sohlbergs]] nu har sin verksamhet. Se bilden nedan, samt på omslaget. Den förste föreståndaren var Karl Björk från Önnebacka och biträde vara hans kusin Knut Björkman.

En tillbyggnad av fastigheten gjordes 1937 och år 1954 gjordes butiken om till snabbköp.

Efter fyrtio år i den fastigheten var det dags för flyttning igen. Nu byggdes en fastighet på Erling Sahlstens tomt. Den var inflyttningsklar i oktober 1973 och är den fastighet där Konsumbutiken finnas i dag.

Det finns en anbudsförfrågan daterad 1952 från Munkedals Fattigvårdsstyrelse ”å leveranser av förnödenheter till Munkedals Kommuns ålderdomshem Kamstorp och Lerberg.” Förfrågan undertecknades av Evert Lundgren, Kommunalkamrerare. Vi vet inte om de fick affären, det framgår inte men detta visar att även på den tiden gjordes större offentliga upphandlingar.
[[Fil:Välfyllda butikshyllor på Staben.jpg|miniatyr|Välfyllda butikshyllor.]]
”Betungande pappersexercis” tyckte man när Socialstyrelsen begärde in uppgifter om ”löneförhållandena under Maj månad 1956 för kontors, butiks, samt lager och utkörarepersonal vid föreningen”.

Johansson svarade med: ”Om vi får ersättning med kr 50.- för nedlagt arbete kan vi sända begärda uppgifter. Handelns låga marginaler och ökade kostnader gör att den ständigt ökade pappersexercisen måste hejdas eller betalas med vad den kostar”.

Ungefär samma typ av svar återkommer på många av de begäranden av olika typer av statistik som genom åren har kommit från olika myndigheter.
[[Fil:Den andra affärslokalen för Konsum Munkedal.jpg|miniatyr|Den andra affärslokalen för Konsum Munkedal.]]
Butiksföreståndare och tillika affärschef på 1950-talet var Erik Johansson. Axel Olsson var kamrer till 1953 då han efterträddes av Anita Bjurström. När det var extra mycket att göra t.ex. att räkna kvitton som kunderna lämnade in så tog man i extra personal. Då var det så att affärschefen var mycket ute i affärerna men 1960 beslutade styrelsen att affärschefen skulle sköta kontoret, varvid Anita hamnade först som biträde och senare som föreståndare på Lyckebutiken. När Erik Johansson gick i pension ca 1973 togs ledningen av Konsumföreningen i Munkedal över av kontoret i Uddevalla. Samtidigt uppgick föreningen i Konsum Bohuslän – Dal.
[[Fil:Kamrer Axel Olsson.jpg|miniatyr|Konsumchef Erik Johansson]]
Bland kända butiksföreståndare kan vi nämna:

Frank Gustavsson 1945-47

Stig Larsson

Sven Andersson – 1955

Sören Amandusson 1955 – 59

Lennart Karlsson 1960- till dess Konsum Bohuslän – Dal tog över.

== Konsum Butik 2, Stale ==
Konsumföreningens första butik öppnades på Stale 6:e april 1916, som nämnts ovan. År 1936 köptes en ny tomt på Stale och en ny butik byggdes vilken togs i bruk juli 1937. Kostnaden var 117 000 kr. Den gjordes sedan om till snabbköp 1951. Den tidigare fastigheten på Tryckerivägen drabbades av en brand 23 februari, 1946.

Avtal mellan Sveriges Oljekonsumenters Riksförbund träffades under 1950-talet (?) gällande en 5 000 liters cistern med mätare för försäljning av minst 50 000 liter bensin och minst 1 000 kilogram motorsmörjolja per år.

Bland kända butiksföreståndare kan nämnas Arne Karlsson, Erik Karlsson (1946-49), Holger Claesson (?), Hilding Hagberg, (1950- och 60-talen), Leif Östh (1973-93), Anne-Marie Barregren och Marianne Turesson.

Butiken på Stale såldes 2004 och drivs numera som Tempo.

Vi kommer att publicera historien om de andra affärerna i nästa nummer av Munkedalsbygden. Vi efterlyser foton från affärerna på Hamnen, Fisketorp, Hattefjälll och Hedekas.

Text: Christer Karlsson

Bilder lånade av Birgitta Hansson

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 07-1]]

Användare:Sverker

2022-08-11T20:20:58Z

Sverker:

[[Sverker Balksten|Sverker]] Balksten är ordförande i Munkedals hembygdsförening

Användare:Sverker

2022-08-11T20:16:47Z

Sverker: Ny

Sverker Balksten är ordförande i Munkedals hembygdsförening

Ras Saltkällan

2022-08-11T19:58:53Z

Sverker: Lagt till kategori

'''Bohusläningen onsdagen den 3 november 1909. Film nr. 28.'''

'''Jordskredet vid Saltkällan, det största i mannaminne i Bohuslän.'''

Jordrevolutionen på lörda och natten till söndag vid torpet Utsikten vid Saltkällan visar sig ha varit mer betydande än de första underrättelserna gav vid handen. Passerar man Saltkällans järnvägsanstalt inåt Dalsland ledande vägen några hundra meter, yppar sig raset ett stycke till vänster över fältet. En bred, av lermassor, fylld klyfta mellan bergen betecknar den väg som raset tagit. Högt däruppe cirka ett par hundra meter från skogsbrynet, låg det nu raserade torpet. I klyftan passerade den så kallade Saltkällebäcken, ungefär 50 meter därifrån. Troligt är att någon vattenåder i riktning från det krön där torpet var beläget, dragit genom lerlagret in i bäcken där nedanför, samt under tidernas lopp bedrivit det undermineringsarbete som nu ändat i en så imponerande katastrof.

En urschaktning av väldiga dimensioner har trätt i stället för den ned igenom dalsänkan rakt sluttandejordvallen, vilken längst ned slöt i ett mindre stup. Man torde kunna anslå dess längd till som sagt bortåt 200 meter och största bredden till.100 meter, urschaktningen i djupet är ungefär 10 meter. Uppifrån sett kröker sig raset längst ned vid skogsbrynet åt höger och breder ut sig över den på ömse sidor bäcken, odlade vallen till en längd aven halv kilometer och över ett område beräknat till minst 3 tunnland.

Det var vid ½6 i lördags morse. Utsiktens torparfolk Hilmer Johansson och hans hustru märkte liksom en svag jordstöt och darrning i marken däruppe, vilket ledde till upptäckten av sprickorna i jordskorpan. Denna första förskjutning i jordvallens innandömen följdes vid 11- tiden på dagen av ett nytt och mera dånande skalv i omfattning större än de på morgonen. Emellertid hade man nere vid Saltkällan funnit vattnet i bäcken, som rinner förbi på ett misstänkt sätt lerbemängt, vilket föranledde rättaren på stället att följa dess lopp uppåt för att söka reda på raset ty att ett ras ägt rum det var han på det klara med. Hunnen fram till skogsbrynet, där klyftan upp emot torpet Utsikten tager vid, ställde han sig under en ek för att taga marken uppåt i skärskådanden, då ett våldsamt dån hördes och en stor jordvåg, sopade med sig träd, buskar och allt annat i dess väg kom rusande ner mot platsen, där han stod. Den torde mätt 7 meter i höjt. Samtidigt böljade marken häftigt darra -det var ett i sanning hemskt ögonblick. Rättaren tog förstås till benen och sprang allt vad han förmådde undan skredet, och det var med knapp nöd han lyckades undkomma. Strax vid sidan om honom sköt den jättelika vågen förbi -nu en våg av slam och lera -bland annat förande med sig den ek varunder rättaren nyss stått. Lermassorna sökte sig i riktning med den mot Saltkällan sakta sluttande bäcken. Katastrofen ägde rum under loppet av blott 3 4 sekunder. Raset hade sin begynnelse på cirka 10 meters avstånd från den uppe på höjden belägna torpbyggnaden. Rättaren iakttog hur torpets innevånare i stor förskräckelse skyndade ut ur sin stuga för att från ett närbeläget berg åskåda förödelsen. Det berättas att jättevågen på lördagsmiddagen då den slog mot den plana marken nedanför dälden vid sin söndersmulning kastade upp kaskader av slam och lera liksom bränningar ute till hafs. Rättaren tog en lång omväg runt lerfloden upp till torpet. Stora sprickor runt byggnaden kunde där iakttagas. Marken darrade lite emellan, och man kan inte förtänka torparen och hans hustru at de ej vågade sig fram till sin lilla stuga. Av allt att döma var den i vilket ögonblick som helst färdig att dragas ner i djupet. Så skedde och - dock ej förrän ½11 natten till söndag. Dessförinnan hade upprepade mindre ras ånyo ägt rum samt dån i marken försports. Folk som vid nyss nämnda klockslag passerade på den närbelägna landsvägen, uppger sig ha hört ett våldsamt dån uppifrån trakten vid torpet Utsikten. Samtidigt störtade ånyo massor av jord och lera fram genom dalen, och i dessa hade torpets manbyggnad med källare och vedbord dragits ner och slagits i spillror. Det var ett ögonblicks värk - ett hemskt ögonblick, ty där nere i lerhavet sjöd det liksom i en kokande jättegryta. Intet kan motstå lervågens fruktansvärda makt. På söndagens morgon företedde den förut täcka dalgången en vederstygglig anblick efter den ström av slam och lera, som där vällt fram. Bäcken var fördämd på en sträcka av en halv kilometer och mitt upp i det tjocka lertäcket som ingen kunde beträda syntes rester av torpbyggnaden och dess bohag - här en röd stuggavel med dess vita fönster där en del sängkläder rester av möbler och andra inventarier, plankor och timmer av golv och vägar etc. varjämte träd och buskar på sina ställen stack upp. Den till torpet hörande ladugården belägen cirka 30 meter från den försvunna manbyggnaden i riktning längre in till berget står oskadd kvar. Torparen och hans hustru har funnit hemstad hos en son som bor på något avstånd från olycksplatsen. Förödelsen togs i går i betraktande av bland andra bankdirektören H. Olsson, baningenjör Anton Larsson, kapten vid generalstabens järnvägskommunnikationsavdelning E.O.B. Österlöf Förödelsen togs i går i betraktande av bland endra bankdirektören H. Olsson, baningenjör Anton Larsson, kapten vid generalstabens järnvägskommunnikationsavdelning E.O.B. Österlöf. Ytterligare ras å samma plats torde icke vara otänkbara. Det ser nog så hotande ut uppe vid de höga kanterna runt lergraven. Förloppet av raset vid Saltkällan i lördags är icke olikt det som inträffade i Vaerdalen i Norge för några år sedan. Lyckligtvis förlöpte raset vid Saltkällan utan olyckshändelse men nog var det en stor tur att torparfolket på Utsikten som byggt sitt hus på lösan sand, så lyckligt slapp den hotande faran. Den bohuslänska blåleran som fått så sorgligt namn om sig kan ställa till spektakel även annorstädes än utefter järnvägen -därpå är det nu inträffade raset ett vittnesbörd. Rättvisligen bör därför erkännas att våra järnvägsbyggare haft mer än vanligt stora svårigheter att övervinna här i Bohuslän. Huru än banan dragits mellan bergen torde man inte kunna undgå överraskningar av obehaglig art -därmed dock icke sagt att icke banan på ett och annat ställe påtagligen kunnat givas annan och fördelaktigare riktning än vad som skett. Raset under banbyggnaden vid Saltkällan år 1901 torde vara i minne hos de flesta. En terräng på ett par tunnland gled vid Saltkällans gård ut mot Saltkällefjordens innerst del. Massan drog med sig utom banvallen en landsväg och några mindre uthus tillhörande säteriet Saltkällan. Anledningen till detta jordras var att belastningen av banvallen blivit för tung. Banan drogs emellertid, då det icke var möjligt att få den annan väg, fram över den allt annat än säkra terrängen och mycket dyrbara förstärkningsarbeten gjordes. Sedan banan trafikerats en tid av byggnadståg, skedde et ny jordskred på samma plats. Detta föranledde byggandet av den stora järnvägsviadukten vid Saltkällan med en spännvidd av 48 meter mitt på ett större åkerfält, genomstruket av en liten bäck vars normala dimensioner icke överskred ett vanligt dikes. I dessa dagar har man i denna banvall ånyo upptäckt sättningar. Den händelse som i lördags inträffade ger vid handen att man här har att göra med ett terrängområde där jordmånen synas vara av mer än vanligt egenartad beskaffenhet.

Äldre folk berättar att 1879 eller 1880 ett jordras av ungefär liknande art inträffade i Brodalen utan att dock förorsaka någon skada på byggnader.
[[Kategori:Historiska händelser]]

Ras Saltkällan

2022-08-11T19:56:54Z

Sverker: Ny sida från en artikel från Ewa Söderberg

Fil:6021329.JPG

2022-08-09T19:54:53Z

Sverker: Två av de som arbetat med denna maskin Åke Hansson och Gunnar Eklund

== Sammanfattning ==
Två av de som arbetat med denna maskin Åke Hansson och Gunnar Eklund

Oceanpapper 21-1

2022-08-09T19:39:51Z

Sverker:

[[Fil:Oceanpapper.jpg|miniatyr|Oceanpapper som regncape.]]
Oceanpapper, inte bara förpackningsmaterial

Det gråbruna, vattentäta oceanpapperet var mycket användbart. Mamma klädde alla mina skolböcker med papperet. Det användes för vindtätning, mm, mm.
Ett vanligt användningssätt var också då det regnade. Då kom alla brukets arbetare, som gick hem eller till jobbet, med ett stort ark oceanpapper över sig. De hade klippt ett hål där de stack igenom huvudet. Sedan hängde de det ca en meter breda papperet över sig och kunde på så sätt nå sitt mål utan att bli blöta. Det kunde se lite roligt ut, när det gick en hel rad med oceanpappersklädda gubbar utanför på väg till eller från jobbet. Tillvägagångsättet användes, ibland, även vid cykling i regn.

Oceanpapper tillverkades bl.a. i Fengesfors bruk i Dalsland

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 21-2]]

Mink

2022-08-09T17:14:30Z

Sverker: Skapade sidan med 'Det fanns på 1800-talets senare del två bröder som hette Mink i efternamn. De var duktiga snickare och tillverkade bl.a. hyvelbänkar, hushållsredskap i trä . Spinnrockar är ett känt exempel. De hade sin verkstad på Nedre Lycke i Foss socken. Huset har fortfarande synliga rester och låg intill Munkedalsälven ca 300 meter uppströms Stenbron på Sörbygdsvägen. Mink-Jonas har givit namn åt en av gatorna på det nybyggda området på Möe. När man tidigare t...'

Det fanns på 1800-talets senare del två bröder som hette Mink i efternamn. De var duktiga snickare och tillverkade bl.a. hyvelbänkar, hushållsredskap i trä . Spinnrockar är ett känt exempel. De hade sin verkstad på Nedre Lycke i Foss socken. Huset har fortfarande synliga rester och låg intill Munkedalsälven ca 300 meter uppströms Stenbron på Sörbygdsvägen. Mink-Jonas har givit namn åt en av gatorna på det nybyggda området på Möe.

När man tidigare talade om bröderna Mink så sa' man "minkrane" en tidigare vanlig pluralböjning i trakten

Önnebacka

2022-08-09T16:56:20Z

Sverker:

Område i Munkedal som utmed Stalevägen begränsas i söder av Futtebäcken och i norr ungefärligen av Slånbärsvägen.

Kuriosa: Önnebacka skola ligger inte på Önnebacka utan på fastigheten Munkedal. Tidigare har fälten söder om Myrbottenvägen också tillhört gården Önnebacka. I en uppgörelse med Hermen Julius Nordberg , som ägde gården Munkedal övergick dessa fält till Munkedals hemman.

[[Kategori:Orter i Munkedals kommun]]

Björn Jacobson

2022-08-09T14:40:46Z

Sverker: Kategori

Björn är en mångårig medarbetare i Munkedals Hembygdsförening född 1949. Har stora kunskaper i befintligt bildmaterial
[[Kategori:Personer]]

Björn Jacobson

2022-08-09T14:37:19Z

Sverker: Skapade sidan med 'Björn är en mångårig medarbetare i Munkedals Hembygdsförening född 1949. har stora kunskaper i befintligt bildmaterial'

Björn är en mångårig medarbetare i Munkedals Hembygdsförening född 1949. har stora kunskaper i befintligt bildmaterial