Munkepedia - Användarbidrag [sv]

Keratt

2026-05-13T16:00:11Z

Lennart: Länk

[[Fil:Keratt ur svensk ingenjörshandbok.jpg|miniatyr]]Keratt, enligt SAOB<ref>https://www.saob.se/artikel/?unik=K_0873-0077.vjA7</ref>, tekn. benämning på drivhjulet i en med vagnliknande medbringare försedd anordning med ändlös kedja som användes för transport av timmer o. d.; äv. i utvidgad anv., om hela anordningen.

Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]
[[Fil:Keratt vid Grindtången.jpg|miniatyr|Ritning över keratten vid Grindtången. Notera att [[Lokomotivet " Stuten " 11-1|Stuten]] använd som kraftkälla för att driva anläggningen.]]
[[Fil:Keratten vid fabrikskanalen.jpg|miniatyr|Ritning över keratten vid kraftkanalen (fabrikskanalen)]]
I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptaget på Grindtången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning av virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.

Omnämnd bland annat i [[Historier från bygda 17-1|Historier från Bygda 17-1]] och [[Historier från bygda 21-1]]

En '''keratt''' (även kallad ''kärratt'') är en historisk mekanisk anordning, ofta i form av en '''transportbana eller ett spel''', som användes för att dra upp timmer från ett vattendrag till ett sågverk eller en upplagsplats.

Här är mer detaljerad information om hur en keratt fungerar och dess historiska sammanhang:

Konstruktion och funktion

* '''Transportkedja:''' Keratten bestod ofta av en kraftig, ändlös kedja försedd med taggar eller medbringare. Denna löpte i en ränna av trä eller järn.
* '''Drivkraft:''' Från början drevs dessa anordningar av '''vattenhjul''' (vilket förklarar namnet "spel"), men senare gick man över till ångmaskiner och elektricitet.
* '''Arbetsmoment:''' Timret leddes i vattnet fram till rännans nedre del, där kedjans taggar fick fäste i stockarna och drog dem uppför den lutande banan direkt in i såghuset eller till en sorteringsbana.

Historisk betydelse

* '''Effektivisering:''' Innan keratten uppfanns drogs timret upp för hand eller med hästkraft. Keratten var en avgörande innovation under 1800-talets industrialisering av skogsbruket eftersom den möjliggjorde storskalig hantering av stockar vid de stora ångsågarna.
* '''Namnet:''' Ordet kommer sannolikt från tyskans ''Kehrrad'' (vändhjul), vilket syftar på det stora hjulet som drev kedjan.
* '''Besläktade termer:''' Man talar ofta om '''keratt-bana''' (själva transportleden) och '''keratt-spel''' (själva drivmaskineriet).

== Referenser ==

Fil:Keratt vid Grindtången.jpg

2026-05-13T15:58:09Z

Lennart: Lennart laddade upp en ny version av Fil:Keratt vid Grindtången.jpg

Från MAB:s arkiv, PA091542-besk-1

Keratt

2026-05-12T14:42:14Z

Lennart: Länk

[[Fil:Keratt ur svensk ingenjörshandbok.jpg|miniatyr]]Keratt, enligt SAOB<ref>https://www.saob.se/artikel/?unik=K_0873-0077.vjA7</ref>, tekn. benämning på drivhjulet i en med vagnliknande medbringare försedd anordning med ändlös kedja som användes för transport av timmer o. d.; äv. i utvidgad anv., om hela anordningen.

Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]
[[Fil:Keratt vid Grindtången.jpg|miniatyr|Ritning över keratten vid Grindtången. Notera att [[Lokomotivet " Stuten " 11-1|Stuten]] använd som kraftkälla för att driva anläggningen.]]
[[Fil:Keratten vid fabrikskanalen.jpg|miniatyr|Ritning över keratten vid kraftkanalen (fabrikskanalen)]]
I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptaget på Grindtången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning av virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.

Omnämnd bland annat i [[Historier från bygda 17-1|Historier från Bygda 17-1]]

En '''keratt''' (även kallad ''kärratt'') är en historisk mekanisk anordning, ofta i form av en '''transportbana eller ett spel''', som användes för att dra upp timmer från ett vattendrag till ett sågverk eller en upplagsplats.

Här är mer detaljerad information om hur en keratt fungerar och dess historiska sammanhang:

Konstruktion och funktion

* '''Transportkedja:''' Keratten bestod ofta av en kraftig, ändlös kedja försedd med taggar eller medbringare. Denna löpte i en ränna av trä eller järn.
* '''Drivkraft:''' Från början drevs dessa anordningar av '''vattenhjul''' (vilket förklarar namnet "spel"), men senare gick man över till ångmaskiner och elektricitet.
* '''Arbetsmoment:''' Timret leddes i vattnet fram till rännans nedre del, där kedjans taggar fick fäste i stockarna och drog dem uppför den lutande banan direkt in i såghuset eller till en sorteringsbana.

Historisk betydelse

* '''Effektivisering:''' Innan keratten uppfanns drogs timret upp för hand eller med hästkraft. Keratten var en avgörande innovation under 1800-talets industrialisering av skogsbruket eftersom den möjliggjorde storskalig hantering av stockar vid de stora ångsågarna.
* '''Namnet:''' Ordet kommer sannolikt från tyskans ''Kehrrad'' (vändhjul), vilket syftar på det stora hjulet som drev kedjan.
* '''Besläktade termer:''' Man talar ofta om '''keratt-bana''' (själva transportleden) och '''keratt-spel''' (själva drivmaskineriet).

== Referenser ==

Fil:Keratt vid Grindtången.jpg

2026-05-12T09:47:27Z

Lennart: Filnamn redigerat

Från MAB:s arkiv, PA091542-besk-1

Keratt

2026-05-12T09:42:17Z

Lennart: Bild infogad

[[Fil:Keratt ur svensk ingenjörshandbok.jpg|miniatyr]]Keratt, enligt SAOB<ref>https://www.saob.se/artikel/?unik=K_0873-0077.vjA7</ref>, tekn. benämning på drivhjulet i en med vagnliknande medbringare försedd anordning med ändlös kedja som användes för transport av timmer o. d.; äv. i utvidgad anv., om hela anordningen.

Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]
[[Fil:Keratt vid Grindtången.jpg|miniatyr|Ritning över keratten vid Grindtången. Notera att Stuten använd som kraftkälla för att driva anläggningen.]]
[[Fil:Keratten vid fabrikskanalen.jpg|miniatyr|Ritning över keratten vid kraftkanalen (fabrikskanalen)]]
I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptaget på Grindtången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning av virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.

Omnämnd bland annat i [[Historier från bygda 17-1|Historier från Bygda 17-1]]

En '''keratt''' (även kallad ''kärratt'') är en historisk mekanisk anordning, ofta i form av en '''transportbana eller ett spel''', som användes för att dra upp timmer från ett vattendrag till ett sågverk eller en upplagsplats.

Här är mer detaljerad information om hur en keratt fungerar och dess historiska sammanhang:

Konstruktion och funktion

* '''Transportkedja:''' Keratten bestod ofta av en kraftig, ändlös kedja försedd med taggar eller medbringare. Denna löpte i en ränna av trä eller järn.
* '''Drivkraft:''' Från början drevs dessa anordningar av '''vattenhjul''' (vilket förklarar namnet "spel"), men senare gick man över till ångmaskiner och elektricitet.
* '''Arbetsmoment:''' Timret leddes i vattnet fram till rännans nedre del, där kedjans taggar fick fäste i stockarna och drog dem uppför den lutande banan direkt in i såghuset eller till en sorteringsbana.

Historisk betydelse

* '''Effektivisering:''' Innan keratten uppfanns drogs timret upp för hand eller med hästkraft. Keratten var en avgörande innovation under 1800-talets industrialisering av skogsbruket eftersom den möjliggjorde storskalig hantering av stockar vid de stora ångsågarna.
* '''Namnet:''' Ordet kommer sannolikt från tyskans ''Kehrrad'' (vändhjul), vilket syftar på det stora hjulet som drev kedjan.
* '''Besläktade termer:''' Man talar ofta om '''keratt-bana''' (själva transportleden) och '''keratt-spel''' (själva drivmaskineriet).

== Referenser ==

Fil:Keratten vid fabrikskanalen.jpg

2026-05-12T09:41:29Z

Lennart:

Ur MAB:s arkiv PA091539-besk-1

Keratt

2026-05-12T09:35:25Z

Lennart: Bild infogad

[[Fil:Keratt ur svensk ingenjörshandbok.jpg|miniatyr]]Keratt, enligt SAOB<ref>https://www.saob.se/artikel/?unik=K_0873-0077.vjA7</ref>, tekn. benämning på drivhjulet i en med vagnliknande medbringare försedd anordning med ändlös kedja som användes för transport av timmer o. d.; äv. i utvidgad anv., om hela anordningen.

Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]
[[Fil:Keratt vid Grindtången.jpg|miniatyr|Ritning över keratten vid Grindtången. Notera att Stuten använd som kraftkälla för att driva anläggningen.]]
I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptaget på Grindtången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning av virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.

Omnämnd bland annat i [[Historier från bygda 17-1|Historier från Bygda 17-1]]

En '''keratt''' (även kallad ''kärratt'') är en historisk mekanisk anordning, ofta i form av en '''transportbana eller ett spel''', som användes för att dra upp timmer från ett vattendrag till ett sågverk eller en upplagsplats.

Här är mer detaljerad information om hur en keratt fungerar och dess historiska sammanhang:

Konstruktion och funktion

* '''Transportkedja:''' Keratten bestod ofta av en kraftig, ändlös kedja försedd med taggar eller medbringare. Denna löpte i en ränna av trä eller järn.
* '''Drivkraft:''' Från början drevs dessa anordningar av '''vattenhjul''' (vilket förklarar namnet "spel"), men senare gick man över till ångmaskiner och elektricitet.
* '''Arbetsmoment:''' Timret leddes i vattnet fram till rännans nedre del, där kedjans taggar fick fäste i stockarna och drog dem uppför den lutande banan direkt in i såghuset eller till en sorteringsbana.

Historisk betydelse

* '''Effektivisering:''' Innan keratten uppfanns drogs timret upp för hand eller med hästkraft. Keratten var en avgörande innovation under 1800-talets industrialisering av skogsbruket eftersom den möjliggjorde storskalig hantering av stockar vid de stora ångsågarna.
* '''Namnet:''' Ordet kommer sannolikt från tyskans ''Kehrrad'' (vändhjul), vilket syftar på det stora hjulet som drev kedjan.
* '''Besläktade termer:''' Man talar ofta om '''keratt-bana''' (själva transportleden) och '''keratt-spel''' (själva drivmaskineriet).

== Referenser ==

Fil:Keratt vid Grindtången.jpg

2026-05-12T09:30:27Z

Lennart: Lennart laddade upp en ny version av Fil:Keratt vid Grindtången.jpg

Från MAB:s arkiv, PA091539-besk-1

Keratt

2026-05-12T09:29:23Z

Lennart:

[[Fil:Keratt ur svensk ingenjörshandbok.jpg|miniatyr]]Keratt, enligt SAOB<ref>https://www.saob.se/artikel/?unik=K_0873-0077.vjA7</ref>, tekn. benämning på drivhjulet i en med vagnliknande medbringare försedd anordning med ändlös kedja som användes för transport av timmer o. d.; äv. i utvidgad anv., om hela anordningen.

Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]

I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptaget på Grindtången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning av virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.

Omnämnd bland annat i [[Historier från bygda 17-1|Historier från Bygda 17-1]]

En '''keratt''' (även kallad ''kärratt'') är en historisk mekanisk anordning, ofta i form av en '''transportbana eller ett spel''', som användes för att dra upp timmer från ett vattendrag till ett sågverk eller en upplagsplats.

Här är mer detaljerad information om hur en keratt fungerar och dess historiska sammanhang:

Konstruktion och funktion

* '''Transportkedja:''' Keratten bestod ofta av en kraftig, ändlös kedja försedd med taggar eller medbringare. Denna löpte i en ränna av trä eller järn.
* '''Drivkraft:''' Från början drevs dessa anordningar av '''vattenhjul''' (vilket förklarar namnet "spel"), men senare gick man över till ångmaskiner och elektricitet.
* '''Arbetsmoment:''' Timret leddes i vattnet fram till rännans nedre del, där kedjans taggar fick fäste i stockarna och drog dem uppför den lutande banan direkt in i såghuset eller till en sorteringsbana.

Historisk betydelse

* '''Effektivisering:''' Innan keratten uppfanns drogs timret upp för hand eller med hästkraft. Keratten var en avgörande innovation under 1800-talets industrialisering av skogsbruket eftersom den möjliggjorde storskalig hantering av stockar vid de stora ångsågarna.
* '''Namnet:''' Ordet kommer sannolikt från tyskans ''Kehrrad'' (vändhjul), vilket syftar på det stora hjulet som drev kedjan.
* '''Besläktade termer:''' Man talar ofta om '''keratt-bana''' (själva transportleden) och '''keratt-spel''' (själva drivmaskineriet).

== Referenser ==

Fil:Keratt vid Grindtången.jpg

2026-05-12T09:24:14Z

Lennart:

Från MAB:s arkiv, PA091539-besk-1

Keratt

2026-05-12T09:12:23Z

Lennart: Stavfel rättade

[[Fil:Keratt ur svensk ingenjörshandbok.jpg|miniatyr]]Keratt, enligt SAOB<ref>https://www.saob.se/artikel/?unik=K_0873-0077.vjA7</ref>, tekn. benämning på drivhjulet i en med vagnliknande medbringare försedd anordning med ändlös kedja som användes för transport av timmer o. d.; äv. i utvidgad anv., om hela anordningen.

Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]

I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptagen på Tången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning v virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.

Omnämnd bland annat i [[Historier från bygda 17-1|Historier från Bygda 17-1]]

En '''keratt''' (även kallad ''kärratt'') är en historisk mekanisk anordning, ofta i form av en '''transportbana eller ett spel''', som användes för att dra upp timmer från ett vattendrag till ett sågverk eller en upplagsplats.

Här är mer detaljerad information om hur en keratt fungerar och dess historiska sammanhang:

Konstruktion och funktion

* '''Transportkedja:''' Keratten bestod ofta av en kraftig, ändlös kedja försedd med taggar eller medbringare. Denna löpte i en ränna av trä eller järn.
* '''Drivkraft:''' Från början drevs dessa anordningar av '''vattenhjul''' (vilket förklarar namnet "spel"), men senare gick man över till ångmaskiner och elektricitet.
* '''Arbetsmoment:''' Timret leddes i vattnet fram till rännans nedre del, där kedjans taggar fick fäste i stockarna och drog dem uppför den lutande banan direkt in i såghuset eller till en sorteringsbana.

Historisk betydelse

* '''Effektivisering:''' Innan keratten uppfanns drogs timret upp för hand eller med hästkraft. Keratten var en avgörande innovation under 1800-talets industrialisering av skogsbruket eftersom den möjliggjorde storskalig hantering av stockar vid de stora ångsågarna.
* '''Namnet:''' Ordet kommer sannolikt från tyskans ''Kehrrad'' (vändhjul), vilket syftar på det stora hjulet som drev kedjan.
* '''Besläktade termer:''' Man talar ofta om '''keratt-bana''' (själva transportleden) och '''keratt-spel''' (själva drivmaskineriet).

== Referenser ==

Keratt

2026-05-12T09:11:48Z

Lennart:

[[Fil:Keratt ur svensk ingenjörshandbok.jpg|miniatyr]]Keratt, enligt SAOB<ref>https://www.saob.se/artikel/?unik=K_0873-0077.vjA7</ref>, tekn. benämning på drivhjulet i en med vagnliknande medbringare försedd anordning med ändlös kedja som användes för transport av timmer o. d.; äv. i utvidgad anv., om hela anordningen.

Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]

I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptagen på Tången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning v virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.

Omnämd bland annat i [[Historier från bygda 17-1|Historier från Bygda 17-1]]

En '''keratt''' (även kallad ''kärratt'') är en historisk mekanisk anordning, ofta i form av en '''transportbana eller ett spel''', som användes för att dra upp timmer från ett vattendrag till ett sågverk eller en upplagsplats.

Här är mer detaljerad information om hur en keratt fungerar och dess historiska sammanhang:

Konstruktion och funktion

* '''Transportkedja:''' Keratten bestod ofta av en kraftig, ändlös kedja försedd med taggar eller medbringare. Denna löpte i en ränna av trä eller järn.
* '''Drivkraft:''' Från början drevs dessa anordningar av '''vattenhjul''' (vilket förklarar namnet "spel"), men senare gick man över till ångmaskiner och elektricitet.
* '''Arbetsmoment:''' Timret leddes i vattnet fram till rännans nedre del, där kedjans taggar fick fäste i stockarna och drog dem uppför den lutande banan direkt in i såghuset eller till en sorteringsbana.

Historisk betydelse

* '''Effektivisering:''' Innan keratten uppfanns drogs timret upp för hand eller med hästkraft. Keratten var en avgörande innovation under 1800-talets industrialisering av skogsbruket eftersom den möjliggjorde storskalig hantering av stockar vid de stora ångsågarna.
* '''Namnet:''' Ordet kommer sannolikt från tyskans ''Kehrrad'' (vändhjul), vilket syftar på det stora hjulet som drev kedjan.
* '''Besläktade termer:''' Man talar ofta om '''keratt-bana''' (själva transportleden) och '''keratt-spel''' (själva drivmaskineriet).

== Referenser ==

Foss Hede (trakt)

2026-05-11T09:30:52Z

Lennart: Tabell bearbetad

[[Fil:Foss Hede karta.jpeg|miniatyr]]
Foss Hede, [[trakt]] i Foss Distrikt

[[:Fil:Foss Hede DOK 801 076-080.pdf|Fil: Foss_Hede_DOK_801_076-080.pdf]]
[[Fil:Svenska gods och gårdar Hede 1.jpg|miniatyr]]

Underenheter:
{| class="wikitable"
|Län
|
|Socken
|Gård
|ID-nr
|
|-
|O
|
|Foss
|Hede
|22
|
|-
|Anteckning
|
|
|
|
|
|-
|
|
|
|
|
|Beskrivning
|-
|U-nr
|Typ
|Namn
|Annat namn
|Anteckning
|finns
|-
|1
|
|Hede gård
|Blombergs gård
| align="right" |01:06
|K
|-
|2
|
|Hede gård
|Gamla gården
| align="right" |01:05
|
|-
|3
|
|Långehed
|
|
|
|-
|4
|
|Tången
|
| align="right" |01:02
|K
|-
|5
|
|Dalaberg
|
|
|
|-
|6
|
|Grinden
|Grindtången
|Nu Möe?
|K
|-
|7
|
|Hedeholm
|C-G Johanssons hus
|1:7+1:17
|K
|-
|8
|
|Holmen
|
|trol. flera ruiner
|K
|-
|9
|
|Holmberget
|Einar Forsström, Klevav. 8
| align="right" |01:15
|K
|-
|10
|
|Hällene I
|
|
|K
|-
|11
|
|Hällene II
|
|
|K
|-
|12
|
|Högalid
|Erik Hedlund
| align="right" |01:34
|K
|-
|13
|
|Kåvane
|
|1:5 (del av)
|K
|-
|14
|
|Liljedal I
|Landin
| align="right" |01:25
|K
|-
|15
|
|Liljedal I
|Hilmer Stenström
| align="right" |01:13
|K
|-
|16
|
|Liljedal III
|
| align="right" |01:23
|
|-
|17
|
|Liljedal II
|
| align="right" |01:24
|
|-
|18
|
|Lyckorna
|Fritz Oskar Hansson
| align="right" |01:19
|
|-
|19
|
|Långlid
|Trol. Långnen, gammalt
|Okänt läge
|
|-
|20
|
|Marieberg
|Karl o Maja Robertsson
| align="right" |01:21
|
|-
|21
|
|Myrane
|Adolf Johansson
| align="right" |01:11
|
|-
|22
|
|Rosliden
|Avst fr 1:13, Adolf Karlsson
| align="right" |01:22
|
|-
|23
|
|Smedjan
|Friluftsfrämjandets stuga
|
|K
|-
|24
|
|Solbacken
|Rudolf Karlsson
| align="right" |01:10
|
|-
|25
|
|Stenbacken
|
|
|K
|-
|26
|
|Uddarna
|Okänt läge
|
|
|-
|27
|
|Ängebacken
|
|
|
|-
|28
|
|Österröd
|Hedström
|Soldattorp
|K
|-
|29
|
|Hede skola
|Stenlyckan, 1/7 1857
| align="right" |01:20
|
|-
|30
|
|
|
| align="right" |0,10069444
|K
|-
|31
|
|Björkebo I
|Västanvindvägen 2
| align="right" |01:28
|
|-
|32
|
|Björkebo II
|
| align="right" |01:27
|
|-
|33
|
|Margretelund
|Gustav Werner Hedlund
| align="right" |01:41
|
|-
|34
|
|Skansen I
|
|
|
|-
|35
|
| II
|
| align="right" |01:37
|
|-
|36
|
|Solhaga
|
| align="right" |01:35
|
|-
|37
|
|Solebo
|
| align="right" |01:31
|
|-
|38
|
|Solliden
|
| align="right" |01:26
|
|-
|39
|
|Svenborg
|
| align="right" |01:44
|
|-
|40
|
|Villa Hede
|
| align="right" |01:51
|
|-
|41
|
|Fridhem
|
| align="right" |01:43
|
|-
|42
|
|Gerdhem
|
| align="right" |01:54
|
|-
|43
|
|Solhem
|
|1:28 (eller 1:38?)
|
|-
|44
|
|Strömslund
|
| align="right" |01:06
|
|-
|45
|
|Älvebacken
|
| align="right" |01:06
|
|-
|46
|
|Lundby
|
| align="right" |01:06
|
|-
|47
|
|Arons lunne
|
|
|K
|-
|
|
|
|
|
|
|-
|
|
|
|
|
|
|-
|
|
|
|
|
|
|}
[[Kategori:Sockeninventering Foss]]

Foss Hede (trakt)

2026-05-11T09:22:29Z

Lennart: Tabell bearbetad

[[Fil:Foss Hede karta.jpeg|miniatyr]]
Foss Hede, [[trakt]] i Foss Distrikt

[[:Fil:Foss Hede DOK 801 076-080.pdf|Fil: Foss_Hede_DOK_801_076-080.pdf]]
[[Fil:Svenska gods och gårdar Hede 1.jpg|miniatyr]]

Underenheter:

{| class="wikitable"
|Län
|
|Socken
|Gård
|ID-nr
|Sidnr
|K
|-
|O
|
|Foss
|Hede
|22
|1
|
|-
|Anteckning
|
|
|
|
|
|
|}
{| class="wikitable"
|-
|
|
|
|
|
|Beskrivning
|-
|U-nr
|Typ
|Namn
|Annat namn
|Anteckning
|finns
|}
{| class="wikitable"
| align="right" |1
|
|Hede gård
|Blombergs gård
|1:6
|K
|-
| align="right" |2
|
|Hede gård
|Gamla gården
|1:5
|
|-
| align="right" |3
|
|Långehed
|
|
|
|-
| align="right" |4
|
|Tången
|
|1:2
|K
|-
| align="right" |5
|
|Dalaberg
|
|
|
|-
| align="right" |6
|
|Grinden
|Grindtången
|Nu Möe?
|K
|-
| align="right" |7
|
|Hedeholm
|C-G Johanssons hus
|1:7+1:17
|K
|-
| align="right" |8
|
|Holmen
|
|trol. flera ruiner
|K
|-
| align="right" |9
|
|Holmberget
|Einar Forsström, Klevav. 8
|1:15
|K
|-
| align="right" |10
|
|Hällene I
|
|
|K
|-
| align="right" |11
|
|Hällene II
|
|
|K
|-
| align="right" |12
|
|Högalid
|Erik Hedlund
|1:34
|K
|-
| align="right" |13
|
|Kåvane
|
|1:5 (del av)
|K
|-
| align="right" |14
|
|Liljedal I
|Landin
|1:25
|K
|-
| align="right" |15
|
|Liljedal I
|Hilmer Stenström
|1:13
|K
|-
| align="right" |16
|
|Liljedal III
|
|1:23
|
|-
| align="right" |17
|
|Liljedal II
|
|1:24
|
|-
| align="right" |18
|
|Lyckorna
|Fritz Oskar Hansson
|1:19
|
|-
| align="right" |19
|
|Långlid
|Trol. Långnen, gammalt
|Okänt läge
|
|-
| align="right" |20
|
|Marieberg
|Karl o Maja Robertsson
|1:21
|
|-
| align="right" |21
|
|Myrane
|Adolf Johansson
|1:11
|
|-
| align="right" |22
|
|Rosliden
|Avst fr 1:13, Adolf Karlsson
|1:22
|
|-
| align="right" |23
|
|Smedjan
|Friluftsfrämjandets stuga
|
|K
|-
| align="right" |24
|
|Solbacken
|Rudolf Karlsson
|1:10
|
|-
| align="right" |25
|
|Stenbacken
|
|
|K
|-
| align="right" |26
|
|Uddarna
|Okänt läge
|
|
|-
| align="right" |27
|
|Ängebacken
|
|
|
|-
| align="right" |28
|
|Österröd
|Hedström
|Soldattorp
|K
|}
{| class="wikitable"
| align="right" |29
|
|Hede skola
|Stenlyckan, 1/7 1857
|1:20
|
|-
| align="right" |30
|
|
|
|1:85
|K
|-
| align="right" |31
|
|Björkebo I
|Västanvindvägen 2
|1:28
|
|-
| align="right" |32
|
|Björkebo II
|
|1:27
|
|-
| align="right" |33
|
|Margretelund
|Gustav Werner Hedlund
|1:41
|
|-
| align="right" |34
|
|Skansen I
|
|
|
|-
| align="right" |35
|
| II
|
|1:37
|
|-
| align="right" |36
|
|Solhaga
|
|1:35
|
|-
| align="right" |37
|
|Solebo
|
|1:31
|
|-
| align="right" |38
|
|Solliden
|
|1:26
|
|-
| align="right" |39
|
|Svenborg
|
|1:44
|
|-
| align="right" |40
|
|Villa Hede
|
|1:51
|
|-
| align="right" |41
|
|Fridhem
|
|1:43
|
|-
| align="right" |42
|
|Gerdhem
|
|1:54
|
|-
| align="right" |43
|
|Solhem
|
|1:28 (eller 1:38?)
|
|-
| align="right" |44
|
|Strömslund
|
|1:6
|
|-
| align="right" |45
|
|Älvebacken
|
|1:6
|
|-
| align="right" |46
|
|Lundby
|
|1:6
|
|-
| align="right" |47
|
|Arons lunne
|
|
|K
|-
|
|
|
|
|
|
|-
|
|
|
|
|
|
|-
|
|
|
|
|
|
|-
|
|
|
|
|
|
|}
[[Kategori:Sockeninventering Foss]]

Huvudsida

2026-05-11T09:13:59Z

Lennart: Mellanslag borttagna

<strong>Hej och välkommen till [[Munkedals Hembygdsförening]]<nowiki/>s Munkepedia! </strong>

[[Fil:Museet.jpg|miniatyr|Föreningens [[Munkedals hembygdsmuseum|hembygdsmuseum]] på [[Önnebacka]]|382x382px]]

Vi har sedan augusti 2025 bytt namn från MHF-Wiki till Munkepedia. Skälet är att det ligger lättare till att uttala och att det undviker sammanblandning med andra föreningar som förkortas MHF. De flesta länkar på wikin är uppdaterade till det nya namnet med det kan finnas några kvar som vi inte upptäckt än. Har du problem med länkar som inte fungerar är det bara att höra av dig.

Detta är en wiki för Munkedals Hembygdsförening. Här kan man finna mycket att läsa om Munkedals då och nu. Munkepedia är öppen för registrerade användare att bidra i, att lägga upp [[Artiklar att skapa|artiklar]] och bilder och även att komplettera befintliga artiklar med information både i artikeln och i diskussionsfältet.

De artiklar som är kategoriserade att tillhöra [[:Kategori:Munkedalsbygden|Munkedalsbygden]] är artiklar ur just Munkedalsbygden (särskiljs i de flesta fall på att artikelns namn innehåller årtal och utgåva nummer) och bör inte redigeras eftersom det är så de var publicerade. Om det uppstår behov att förtydliga eller komplettera ett ämne är det bättre att skapa en ny artikel eller göra sina anmärkningar i diskussionen till tidningsartikeln. Man kan även komplettera med länkar och kategorier så att det går lite snabbare att navigera.

Alla besökare kan fritt ta del av artiklar och annat material.

Vill du bli '''användare''' och hjälpa till: kontakta [[Lennart Sennung]] för en introduktion.

Börja läsa redan nu: Vi har för närvarande {{ANTALARTIKLAR}} sidor med skrivet innehåll, {{NUMBEROFPAGES}} sidor allt som allt, och här är länken till [[Special:Alla_sidor|'''Alla Sidor''']] Eller varför inte pröva en [[Special:Slumpsida|'''Slumpsida''']] (se menyn till vänster)?

Information om hur wiki-programvaran används finns i [[mediawikiwiki:Help:Contents/sv|användarguiden]].

Hjälp till sökfunktionen hittar du här: [[Att söka på Munkepedia]].

Vi använder versionen Mediawiki 1.44

Har du som använder Munkepedia synpunkter på detta är jag tacksam om du delar dem med oss. Antingen på denna sidas diskussionssida eller på Lennart Sennungs [[Diskussion:Lennart Sennung|diskussionssida]].

== Att komma igång ==
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/postorius/lists/mediawiki-announce.lists.wikimedia.org/ E-postlista för nya versioner av MediaWiki]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Localisation#Translation_resources Lokalisera MediaWiki för ditt språk]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Combating_spam Läs om hur du bekämpar spam på din wiki]

Vildkaprifol 74-1

2026-05-11T09:10:37Z

Lennart: Ny sida

'''Vildkaprifol'''

Bohusläns landskapsblomma.

Vildkaprifolen hör hemma på västkusten. Den påträffas även i grannlandskapen Dalsland och Västergötland. Den finns i hagmarker, busksnår, i bergens branter och skrevor. Som odlad uppskattas vildkaprifolen högt i våra bygder såsom prydnadsväxt. Med sina smala stammar slingrar vildkaprifolen upp kring stöd, om sådana finnes, eljest ligger den i lösa härvor på marken. Vildkaprifolens latinska namn är Lonicera Periclymenum.

[[:Kategori:Munkedalsbygden 74-1|Ur Munkedalsbygden 74-1]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 74-1]]

Sjögång 74-1

2026-05-11T09:08:56Z

Lennart: Ny sida

'''Sjögång'''

Strömstadsskalden Göran Svenning har tidigare lämnat stoff till innehållet i [[Munkedalsbygden|Munkedalsbygd]]. Vi fortsätter idag med ytterligare en av de många sånger till bohuskusten varmed denne författare tillägnat landskapet.

Högt på sjöarna skeppen gunga,

vågorna vältra tunga.

Bränningen hög mot hällen bryter,

stormen dånar och ryter.

Måsen skriande fram sig svingar,

seglar på starka vingar.

Båten stampar mot höga sjöar

fram förbi skär och öar.

In öfver brottsjöspolade holmar

kolröken gråsvart bolmar,

jagas af stormens hvinande byar

fram under blygrå skyar.
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 74-1]]

Årsprogram och sammankomster 74-1

2026-05-11T09:06:12Z

Lennart: Stavfel rättade

'''Årsprogram och sammankomster'''

23 maj Den av hembygdsföreningen varje år anordnade gökottan förläggs år till Herrestadsfjället. Samling sker i bilar vid Folkets Hus kl. 7 fm.

Samma dag (Kristi Himmelsfärdsdag) får hembygdsföreningen besök av dr Dagmar Lange, nybliven 60-åring och som år 1946 skrev en doktorsavhandling om Pontus Wikner. Dr Lange besöker Kaserna i sällskap med Odd Fellow-logen i Uddevalla. Vid otjänlig väderlek sker besöket i Föreläsningssalen. Maria Lang -alias fil. dr Dagmar Lange - är ett känt namn inom författarvärlden.

14 juli Wiknerspelen har i år flyttats fram till semestermånaden juli istället som förr på midsommardagen. Programmet sker endast under en dag och skiljer sig inte nämnvärt från föregående års innehåll. De hedervärda gamla yrkena kommer att som förut lämnas stort utrymme. Ett spel framförs på scenen under titeln "Värmlandsflickan". Musik och sång av lokala förmågor. Utförligare beskrivning lämnas senare.

26-28 juli Sommarresa till Gudbrandsdalen, Norge (se första sidan).

1 sept. Hemlig färd med buss.

8 sept. Skogspromenad

15 sept. [[Kaserna]].

27 okt. Hembygdens dag med högmässa i Foss kyrka kl. 14 och med predikan av kyrkoherde N. E. Granström. Efter gudstjänstens slut kyrkkaffe i Församlingshemmet.

2 nov. Årsavslutning med samkväm på Åtorps herrgårdspensionat. Hembygdsföreningen har i år verkat i ett decennium och händelsen kommer att celebreras i någon form, vartill vi återkommer senare.

1975

8 mars Årsmöte (prel.)

23 mars Busstur till något museum (prel.)

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 74-1]]

Årsprogram och sammankomster 74-1

2026-05-11T09:05:08Z

Lennart: Ny sida

'''Årsprogram och sammankomster'''

23 maj Den av hembygdsföreningen varje år anordnade gökottan förläggs år till Herrestadsfjället. Samling sker i bilar vid Folkets Hus kl. 7 fm.

Samma dag (Kristi Himmelsfärdsdag) får hembygdsföreningen besök av dr Dagmar Lange, nybliven 60-åring och som år 1946 skrev en doktorsavhandling om Pontus Wikner. Dr Lange besöker Kaserna i sällskap med Odd Fellow-logen i Uddevalla. Vid otjänlig väderlek sker besöket i Föreläsningssalen. Maria Lang -alias fil. dr Dagmar Lange - är ett känt namn inom författarvärlden.

14 juli Wiknerspelen har i år flyttats fram till semestermånaden juli istället som förr på midsommardagen. Programmet sker endast under en dag och skiljer sig inte nämnvärt från föregående års innehåll. De hedervärda gamla yrkena kommer att som förut lämnas stort utrymme. Ett spel framförs på scenen under titeln "Värmlandsflickan". Musik och sång av lokala förmågor. Utförligare beskrivning lämnas senare.

26-28 juli Sommarresa till Gudbrandsdalen, Norge (se första sidan).

1 sept. Hemlig färd med buss.

8 sept. Skogspromenad

15 sept. [[Kaserna]].

27 okt. Hembygdens dag med högmässa i Foss kyrka kl. 14 och med predikan av kyrkoherde N. E. Granström. Efter gudstjänstens slut kyrkkaffe i Församlingshemmet.

2 nov. Ärsavslutning med samkväm på Åtorps herrgårdspensionat. Hembygdsföreningen har i år verkat i ett decennium och händelsen kommer att celebreras i någon form, vartill vi återkommer senare.

1975

8 mars Ärsmöte (prel.)

23 mars Busstur till något museum (prel.)

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 74-1]]

Styrelse och kommittéer 1974 74-1

2026-05-11T09:00:51Z

Lennart: Ny sida

'''Styrelse och kommittéer 1974'''

==== Styrelse ====
[[Alfred Carlsson]], ordf.

Arvid Johansson, v. ordf.

Anna-Stina Eriksson, sekr.

Mona Johansson, kassör

Herman Hermansson, Georg Claesson, Roge Hellgren, Astrid Johansson och Ester Blomquist, ledamöter.

==== Ekonomisk förvaltning: ====
Mona Johansson, kassör Alfred Carlsson, bitr. kassör och korresp. Karl Gustavsson och Torsten Hermansson, revisorer. Bertil Karlsson, revisorssuppleant

==== Kommitté för Önnebacka museum: ====
Alfred Carlsson (sammankallande), Harry Karlsson och Birger Bergehall.

==== Kommitté för Kaserna: ====
Bertil Johansson (sammankallande), Arvid Johansson, Ester Blomquist och Anna-Stina Eriksson.

==== Yttre fornminnesvård: ====
Alfred Carlsson och Georg Claesson.

==== Kulturverksamhet: ====
Alfred Carlsson (sammankallande), Helge Melin, Anna-Stina Eriksson och Ingemar Sjöberg.

==== Hobbyverksamhet: ====
Irma Sahlin och Asta Johansson.

==== Resekommitté: ====
Alfred Carlsson och Bertil Johansson.

==== Byombud: ====
Foss: Alfred Carlsson och Birger Bergehall.

Håby: Åke Hedlund. Valbo-Ryr: Rut Aldegren.

==== Valberedning: ====
Ingemar Sjöberg (sammankallande), AnnaLisa Johansson, Paul Blomquist och Vivan Nicklasson.

==== Arbetsgrupp: ====
Programråd (styrelsen).

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 74-1]]

Innehållsförteckning 74-1

2026-05-11T08:54:20Z

Lennart: Länk redigerad

[[Gudbrandsdalen 74-1]]

[[Styrelse och kommittéer 1974 74-1]]

[[Årsprogram och sammankomster 74-1]]

[[Sjögång 74-1]]

[[Vildkaprifol 74-1]]

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 74-1]]

Kviströmsdalen 78-3

2026-05-11T08:51:55Z

Lennart: Ny sida

'''Kviströmsdalen'''

[[Kviströmsberget]] lär vara 73 m högt. Men själva dalen, som löper i nord-sydlig riktning, har en anspråkslös längd; endast ett par hundra meter. En bred sluttning av lerjord sträcker sig upp mot bergets fot. En bäckfåra rinner ner mot älven och på krönet av fjällsidan bildas stundom ett imponerande vattenfall, som i regntider ter sig mäktigt och storslaget. Dälden nedanför finns arter av ädellövsskog och blomsterarter som är nära nog sällsynta. Ormbunkssnår finns insprängda i grönskan såsom träjon, majbräken och strutbräken tillsammans med springkorn och kärrfibblan. Ett inslag i blått är hässleklockan. Doftrika är vänderot och älggräs. Och intill bergroten finner vi bland andra på de fria ytorna lundstjärnblomman, bergdunört, rödblära och midsommarblomster. Bara på dessa uppräknande blomarter finns hela färgskalan med räknat. Där den ymnigt förekommande kransmossan växer, är jorden mullrik. Något som förtjänar att omnämnas, är trollsmultronet. Denna växt kan man hitta på rätt många platser i den sköna kviströmsdalen och noga räknat från [[Saltkällan]] till [[Kärnsjön]].

a-n
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Valbo-Ryr 78-3

2026-05-11T08:48:17Z

Lennart: Fetstil på uppslagsordet

'''Valbo-Ryr'''

Hävdatecknaren Hammarin säger på sin tid, att Valbo-Ryr haft egen kyrka sedan den katolska tiden. Av uppgifter lär den gamla kyrkan i socknen uppförts i slutet av 1600-talet. Har det funnits kyrka eller kapell någon annanstans i socknen tidigare ? I vägkorsningen till Lerryr har talats om en kyrkbyggnad strax intill den förbiflytande Rölandaån. Det påstås, att man där hittat fynd på platsen. En annan teori, är att det intill Wiksjön skulle funnits en kyrka. Denna kyrka skulle då ha flyttats till den plats intill Ryrs säteri. Vilket är riktigt ? Till Valbo-Ryrs gamla kyrka hörde fristående klockstapel vilket framgår av gamla fotografier. Kyrkan var liten och oansenlig och kall, särskilt vintertid. Den nya kyrkan från 1903 är stor och rymlig och byggd i florentinsk stil. Till den gamla kyrkans prydande skänktes år 1747 av J.J och E.M. Brandt ett altare och bland andra gåvor märks en altarduk av svart sammet, given av överstelöjtnant von Schoultz 1812. Denne Schoultz har fått sitt sista vilorum på den gamla kyrkogården. Flera personer som begravdes på Valbo-Ryr har varit ägare eller brukare av herrgården intill. När den gamla kyrkan revs, hittades sjutton lik under golvet, de flesta väl bibehållna. En minnessten är uppsatt på den plats kyrkan legat. '

[[:Kategori:Munkedalsbygden 78-3|Ur Munkedalsbygden 78-3]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Valbo-Ryr 78-3

2026-05-11T08:47:53Z

Lennart: Ny sida

Valbo-Ryr

Hävdatecknaren Hammarin säger på sin tid, att Valbo-Ryr haft egen kyrka sedan den katolska tiden. Av uppgifter lär den gamla kyrkan i socknen uppförts i slutet av 1600-talet. Har det funnits kyrka eller kapell någon annanstans i socknen tidigare ? I vägkorsningen till Lerryr har talats om en kyrkbyggnad strax intill den förbiflytande Rölandaån. Det påstås, att man där hittat fynd på platsen. En annan teori, är att det intill Wiksjön skulle funnits en kyrka. Denna kyrka skulle då ha flyttats till den plats intill Ryrs säteri. Vilket är riktigt ? Till Valbo-Ryrs gamla kyrka hörde fristående klockstapel vilket framgår av gamla fotografier. Kyrkan var liten och oansenlig och kall, särskilt vintertid. Den nya kyrkan från 1903 är stor och rymlig och byggd i florentinsk stil. Till den gamla kyrkans prydande skänktes år 1747 av J.J och E.M. Brandt ett altare och bland andra gåvor märks en altarduk av svart sammet, given av överstelöjtnant von Schoultz 1812. Denne Schoultz har fått sitt sista vilorum på den gamla kyrkogården. Flera personer som begravdes på Valbo-Ryr har varit ägare eller brukare av herrgården intill. När den gamla kyrkan revs, hittades sjutton lik under golvet, de flesta väl bibehållna. En minnessten är uppsatt på den plats kyrkan legat. '

[[:Kategori:Munkedalsbygden 78-3|Ur Munkedalsbygden 78-3]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Grötfesten 78-3

2026-05-11T08:42:22Z

Lennart: Ny sida

'''Grötfesten'''

Traditionellt firas varje år i augusti en träff på [[Kaserna]] som fullt rättvist benämnes för grötfest. Men inte allenast gröt förekommer, kaffe saknas givetvis inte och till taktfasta toner sker "grötlunk" ned till sjön Vassbotten. I år utfördes musik på Kaserna av bröderna Karlsson och av musikanter från Uddevalla. Ett par avlägsna släktingar till Pontus Wikner hade även kommit tillstädes och deltog i festligheten. Den från socknen Romelanda inköpta bysten av Wikner var för första gången till beskådande på Kaserna. Bysten såldes på sin tid till bestridande av kostnader för den [[Wiknerstenen på Kaserna|minnessten]] som restes 1912
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Kurs i hembygdskunskap 78-3

2026-05-11T08:40:05Z

Lennart: Ny sida

'''Kurs i hembygdskunskap'''

En cirkel i Vuxenskolans regi, har pågått under hösten vid hembygdsmuséet på Önnebacka. Kursen omfattar främst minnesvård och torpinventering och pågår med 30 lektionstimmar.

En exkursion har företagits till gården Klovene i Valbo-Ryr, där intresset ägnades åt en ladugårdsbyggnad från 1860-talet. Samtidigt studerades takmålningar i ett av rummen till mangårdsbyggnaden. Till torpinventering ägnades intresset till ett område kallat "Silverås" där en gång i en svunnen tid funnits boningshus. I kursen finns ett 10-tal deltagare.

[[:Kategori:Munkedalsbygden 78-3|Ur Munkedalsbygden 78-3]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Hembygdsföreningens årsmöte 78-3

2026-05-11T08:36:55Z

Lennart: Fetstil på uppslagsordet

'''Hembygdsföreningens årsmöte'''

Årsmötet med hembygdsföreningen kommer att hållas den 10:e mars 1979.

[[:Kategori:Munkedalsbygden 78-3|Ur Munkedalsbygden 78-3]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Hembygdsföreningens årsmöte 78-3

2026-05-11T08:36:36Z

Lennart: Ny sida

Hembygdsföreningens årsmöte

Årsmötet med hembygdsföreningen kommer att hållas den 10:e mars 1979.

[[:Kategori:Munkedalsbygden 78-3|Ur Munkedalsbygden 78-3]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Årsavslutningen 1978 78-3

2026-05-11T08:35:03Z

Lennart: Ny sida

'''Årsavslutningen 1978'''

Den 10 november var dag för avslutningen av hembygdsföreningens verksamhet. Ur programmet förekom utställning av bilder och fotografier från gångna tider med inslag från ett flertal platser inom Munkedal med omnejd. Stillbilder i färg visades av Henry Laneby.

[[:Kategori:Munkedalsbygden 78-3|Ur Munkedalsbygden 78-3]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Övernaturligt 78-3

2026-05-11T08:33:22Z

Lennart: Kategori tillagd

'''Övernaturligt'''

Bonden hade för mycket arbete att utföra på sin gård och nu gällde det att få skurit säden. Havren var mogen och klar till skörd. Men hur hinna med detta, en ensam bonde ? Han skulle gärna ge sin bästa oxe, till den som mejade säden. När han halvhögt sagt dessa ord, uppenbarade sig en jätte och sa: "Jag åtar mig arbetet med att få säden skuren, om du släpper till pigan på gården". Jodå, detta var bonden med på. Både bonden och jätten besökte pigan och som vanligt är, gick det fort att nå överenskommelse. Hela natten mejade jätten och pigan band, nek efter nek, nek efter nek. Då morgonen randades, var fältet avmejat men när sista neken var bunden, segnade pigan ner död. Men när jätten försvann var också oxen borta. Kanske bonden saknade dem. Det förmäler inte historien.

[[:Kategori:Munkedalsbygden 78-3|Ur Munkedalsbygden 78-3]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Övernaturligt 78-3

2026-05-11T08:32:21Z

Lennart: Ny sida

Innehållsförteckning 78-3

2026-05-11T08:30:22Z

Lennart: Länkar

[[En skara for till Skara 78-3]]

[[Hembygdens dag 78-3]]

[[Kulturnämndens resa 78-3]]

[[Årsavslutningen 1978 78-3]]

[[Hembygdsföreningens årsmöte 78-3]]

Bror min och jag 78-3

[[Kurs i hembygdskunskap 78-3]]

[[Grötfesten 78-3]]

[[Valbo-Ryr 78-3]]

[[Kviströmsdalen 78-3]]

[[Övernaturligt 78-3]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Vid sockengränsen 79-3

2026-05-11T08:25:31Z

Lennart: Länk

Vid sockengränsen.

"På Övre Kåröd,som låg intill sjön Trestickel och nära Valbo Ryr, där svedde de på vår'n så snart de kunne brinna. De svedde där ute vid Mon, å de gick fram å tände på tre ställe intill en råglycka". "De svedde mest för betet.Skogen var inget värde i,... det var bara timmerskogen som räknades. Småskogen angick dem inte. Här på Skötteröd svedjade de inte på utmarken, de svedde ju runt åkrarne, för att hålla skogen borta". Torparna fick ta torv till att elda med, men de kunde inte elda varmt nog,de blir ingen låge.

Berättat av Olaus Martinsson.

[[:Kategori:Munkedalsbygden 79-3|Ur Munkedalsbygden 79-3]]

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 79-3]]

Om getingar 79-2

2026-05-11T08:23:56Z

Lennart: Länk

'''Om getingar'''

Ännu före midsommar, brukar inte getingarna vara fullt så aggressiva som längre fram på eftersommaren och jämväl även i semestertider. Då gäller det att se opp för dessa pyjamasliknande insekter, som faktiskt har en del av respekt med sig. De sticker upp och sticker till på de mest olämpliga ställen och när dom har stuckit, så sticker dom.

Till getingarnas förmån bör sägas, att de är nästan alltid ofarliga, så länge man inte vet av dom. För som exempel hemma på takfoten i vedboden hade vi ett större samhälle i en bolliknande skapelse, inrymmande åtskilliga bofasta invånare. Hur det nu var, så hade vi våra ärenden ut och in i bemälda vedbod och en dag hade vi gjort upptäckten. Vi aktade oss väldigt noga, att inte göra de små raringarna något förnär och det verkade faktiskt som de förstod oss, vi blev med andra ord smått bekanta. Men allteftersom sommaren framskred, ville de små liven gärna följa med in i matstugan och där hände det, att de dränkte sig i både kaffe och såser, om något sådant fanns på bordet. Vi brukade kalla dem för husgetingar. Men umgänget blev allt mer intimt och de bevingade varelserna visade ofta en närgångenhet som gränsade till det otroliga. Medan många omkom i saft och vatten, där de dränkte sig med liv och lust, fanns oräkneliga getingar i luften, som så att säga, nästan visade oss i vilken ända gadden var belägen. Eller som elmontörens lille son sade en dag han fått ett stick på handen "getingen var ej isolerad i ena ändan".

Allt eftersom dagarna framskred, blev det en viss spänning på båda linjer av stridslinjen. Det började med att husmor fick ett par ordentliga stick, detta som tack för maten, dit getingarna alltid hittade vägen. Vi började en dag att helt sonika prata illa om de små liven, vilket vi inte skulle gjort. Ty en dag när middagen var framsatt på bordet, passade en individ i gulrandig pyjamas, att följa med en matbit rak in i gapet på husfar. Men nu var måttet rågat. Detta extra smörgåsunderlägg fick far på ett dåligt, för att inte säga uruselt humör och nu skulle "fotbollen" med sina månghundrade invånare nere i vedbodstaket bort. Resultatet blev ödesdigert för getingsamhället ty samma kväll, sedan det blev någorlunda lugnt i boet, tog far fram en insektsspruta och efter flera puffar ur denna, förpassades getingarna i en påse,varefter de brändes upp. Vilket öde! Men husfar glömde inte så lätt sticket han fick under tungan men han nöjde sig med allt medlidande han fick av husets övriga medlemmar. Och detta kändes ju skönt och lindrade smärtan. Säga vad man vill, men getingar kan man faktiskt inte lita på!

SiS

[[:Kategori:Munkedalsbygden 79-2|Ur Munkedalsbygden 79-2]]

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 79-2]]

Färden till Fölene 79-2

2026-05-11T08:22:32Z

Lennart: Länk

'''Färden till Fölene'''

En vårresa med buss och med ett femtiotal hembygdsvänner, företog den 12 maj en färd till Västergötland och som för samtliga blev en minnesrik upplevelse.

Målet för resan var Fölene kvarn, belägen invid Nossan och där under många år, bedrivits kvarnrörelse. Kvarnstenarna tystnade för alltid den 28 april 1967. Men i november 1973 kunde kvarnbyggnaden tas i bruk som utflyktsmål med kaffeservering och försäljning av presentartiklar, textil och el armatur. Inom armaturavdelningen fanns allt upptänkbart i belysningsväg från sänglampor till golvljus och plafonder. Efter en skön kaffepaus med våfflor blev det så småningom tid för uppbrott från denna stillsamma och idylliska plats vid sidan om de större allfarsstråken.

Fölene kyrka blev nästa anhalt, en mindre träkyrka från 1200-talet och med tvenne runstenar vid ingången. Texten till den ene av monumenten löd: "Asfrid reste denna sten efter Asger, en mycket god man, sin make." Den andre av dessa två runstenar hade uttytts ungefär så här: "Bun ? reste denna sten efter - en mycket god kämpe".

Ur [[:Kategori:Munkedalsbygden 79-2|Munkedalsbygden 79-2]]

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 79-2]]

Innehållsförteckning 80-2

2026-05-10T08:58:25Z

Lennart: Länk borttagen

[[Gökotta 80-2]]

[[En vårfest på Kaserna 80-2]]

[[Fingals grottor 80-2]]

[[Wiknerspelen 80-2]]

[[Bröllopet i Bränna 80-2]]

[[Fem socknar i Munkedal 80-2]]

[[Tankar och minnen 80-2]]

[[Ritningar till Wiknerstugan 80-2]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 80-2]]

Bröllopet i Bränna 80-2

2026-05-10T08:57:39Z

Lennart: Bild infogad

'''Bröllopet i Bränna.'''

På midsommardagen visas en av Rosa Carléns mest berömda böcker; Bröllopet i Bränna.Framförandet av denna teaterförställning i fyra akter,torde bli ett av bästa arrangemangen som hittills ägt rum på Kaserna hembygdsgård.

Bröllopet i Bränna, är inte bara en brottmålshistoria, det finns även ett stänk av romantik, sam tidigt som skildringen i stor grad ägnar sig at folklivet, sådant det tedde sig under 1800-talets gränsbygder kring Håbol på Dal.
[[Fil:Chatarina Rosaura Carlen 80-2.png|miniatyr|Catharina Rosaura Carlén]]
Författarinnan till boken, Bröllopet i Bränna skrevs av Rosa Carlén och torde vara den bästa av hennes romaner. Rosa Carlen var dotter till vår bohuslänska författarinna Emelie Flygare-Carlén, som redan vid tjugo års ålder ingick äktenskap med en läkare som hette Flygare och som hade praktik i Sunnerbo i Småland. Efter blott fem års äktenskap, dog mannen och Emelie flyttade dâ tillbaka till norra Bohuslän. Det var här hon lärde känna en jurist som hette Reinnold Dalin. Denne var son till lantmätaren Johan Dalin och hans maka, Catharina Bågenholm från Håbol. Det uppstod genast ett varmt förhållande mellan Emelie och Reinhold. Emelie har en gång sagt, att Dalin var den ende man hon älskat helt och fullt. Trolovning ägde rum i augusti 1834. Men bekantskapen blev inte så långvarig. Dalin råkade ut för en olyckshändelse och bröt ett ben. Senare tillstötte kallbrand och Reinhold Dalin avled 1835. Han ligger begravd på Naverstads kyrkogård.

Men romansen med Dalin hade skaffat Emelie en kärlekspant och nu gällde det att föda barnet så omärkligt som möjligt, ty det var en stor skam på den tiden, att skaffa barn till världen utom äktenskapet. Det var då Emelie flydde till Dal och på kronohemmanet Lerdals stom i socknen med samma namn, födde hon sin dotter, Catharina Rosaura, den 9 maj, år 1836. Året därpå adopterades Rosa av godsägare Bågenholm på Onsön, släktingar till Dalin. Här växte Rosa upp och tillbragte en lycklig barndom. Fri och glad, sprang hon omkring i skog och mark samt lärde sig, att passionerat älska sin vackra hembygd i Eds-trakten.

Som fosterbarn till Bågenholms på Onsön, blev det helt naturligt, att dessa blev som Rosas föräldrar. Många âr senare, fick Rosa reda på,att hon hade en annan mor. Detta blev ett hårt slag för Rosa och någon verklig gemenskap mellan mor och dotter, blev det aldrig mellan dem. Senare i livet, blev Rosa gift med häradshövding Rickard Carlen och eftersom Rosas mor, Emelie, var gift med brodern Carlo, blev mor och dotter, svägerskor till varandra.

Rosa hade förmånen att få en man med stora förmögenheter. De hade råd att företa långa resor såväl inom landet som till andra riken. Men varhelst Rosa kom, kände hon alltid en gnagande längtan till sin hembygd. Hon tänkte på sitt kära Onsön, där hon vuxit upp och lärt sig hålla av. Hon hade firat sitt bröllop med Carlèn i Eds kyrka och senare flyttat till andra delar av landet. Richard Carlén avled 1873.Sedan Rosa blivit änka, flyttade Rosa till Onsön för att söka tröst hos sin fostermor. Hos sin riktiga mor, sökte aldrig Rosa någon tröst. I hela två år stannade Rosa på Onsön för att därefter återvända till Stockholm.

Det skulle inte dröja sả mânga år, innan Rosa ånyo var tillbaka på Onsön, nu för att stanna. Nu hade mangårdsbyggnaden på Onsön brunnit ned, varför Bågenholms bodde i en mindre byggnad och här bodde Rosa sista tiden av sitt liv. Sjuk och nedbruten som hon var, kom hon till sist, aldrig ur sängen. Rosa dog den 12 februari 1883. Hennes sista ord var: "Skola vi nu gå över gränsen?" Jordfästningen ägde rum i Eds kyrka där hon en gång stått brud och hennes stoft fördes till Stockholm, för att vila i samma grav som mannen, på Nya Kyrkogården. I sitt testamente skänkte Rosa 5500 kr till Dals Eds pastorat för att "till minne av mina kära fosterföräldrar, under namn av Bågenholmska fonden, komma fattiga i socknen till godo".

Bröllopet i Bränna har på ett mycket förtjänstfullt sätt, tolkats av Gesäteramatörerna i en föreställning under pingsthelgen i Hultängen. För manus och regi svarar Eric Hellberg, som även gestaltar ett par av rollerna i den fyra akter långa berättelsen. Gesäters teateramatörer uppför "Bröllopet i Bränna" på [[Kaserna]] hembygdsgård, midsommardagen kl 16.30 Munkedals Hembygdsförening
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 80-2]]

Fil:Chatarina Rosaura Carlen 80-2.png

2026-05-10T08:56:52Z

Lennart:

Ur Munkedalsbygden 80-2

Fingals grottor 80-2

2026-05-10T08:54:06Z

Lennart: Ny text

'''Fingals grottor'''

Hösten 1979 var en tid för utflykter för hembygdsföreningen och bland andra företogs en sådan till [[Fingals grottor]], mycket nära Modalen. Då flera personer efterlyst visan om Fingal, återges den här:

Ensam i skuggrika dalen, tätt vid den svalkande flod,

där bodde befriad från kvalen, Fingal en herde så god

Sorger och oro och smärta, och andra jordiska kval

hade ej rum i hans hjärta, och trivdes ej uti hans dal.

Kärlek som plågar så många, hade ej rum i hans bröst, blommornas doftande ånga, och fåglarnas himmelska röst.

Vare de enda som hade, rum i hans sorgfria själ,

uti sin oskuld han sade, himlen vill Fingal så väl.

Nitton år ensam han bodde, lugn i sin fredliga dal,

drömmande saligt han trodde, sig bo uti änglarnas dal.

Då sâg han en morgon vid strömmen, en tärna som låg där och bad,

from som en ängel i drömmen,som själva drömmen så glad. Fingal går ned till den sköna, fattade ömt hennes hand

drog henne ner i det gröna,tätt vid den leende strand.

Skönaste flicka han sade, vem har fört dig till mig?

fört dig till Fingal den glade, som aldrig vill skiljas från dig.

Stammande sade den kvinna, jag får ej stanna hos dig,

ty jag är ej någon herdinna, och Fingal kan aldrig få mig

Kinder mot kinder nu hände, Fingal gav flickan en kyss

vredgad hon hastigt sig vände,och Fingal stod ensam som nyss.

Han rasar och far från sitt galler, tar bågen och modigt den för; spänner den, skjuter och faller, blickar mot himlen och dör
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 80-2]]

Bröllopet i Bränna 80-2

2026-05-10T08:51:48Z

Lennart: Ny sida

'''Bröllopet i Bränna.'''

På midsommardagen visas en av Rosa Carléns mest berömda böcker; Bröllopet i Bränna.Framförandet av denna teaterförställning i fyra akter,torde bli ett av bästa arrangemangen som hittills ägt rum på Kaserna hembygdsgård.

Bröllopet i Bränna, är inte bara en brottmålshistoria, det finns även ett stänk av romantik, sam tidigt som skildringen i stor grad ägnar sig at folklivet, sådant det tedde sig under 1800-talets gränsbygder kring Håbol på Dal.

Författarinnan till boken, Bröllopet i Bränna skrevs av Rosa Carlén och torde vara den bästa av hennes romaner. Rosa Carlen var dotter till vår bohuslänska författarinna Emelie Flygare-Carlén, som redan vid tjugo års ålder ingick äktenskap med en läkare som hette Flygare och som hade praktik i Sunnerbo i Småland. Efter blott fem års äktenskap, dog mannen och Emelie flyttade dâ tillbaka till norra Bohuslän. Det var här hon lärde känna en jurist som hette Reinnold Dalin. Denne var son till lantmätaren Johan Dalin och hans maka, Catharina Bågenholm från Håbol. Det uppstod genast ett varmt förhållande mellan Emelie och Reinhold. Emelie har en gång sagt, att Dalin var den ende man hon älskat helt och fullt. Trolovning ägde rum i augusti 1834. Men bekantskapen blev inte så långvarig. Dalin råkade ut för en olyckshändelse och bröt ett ben. Senare tillstötte kallbrand och Reinhold Dalin avled 1835. Han ligger begravd på Naverstads kyrkogård.

Men romansen med Dalin hade skaffat Emelie en kärlekspant och nu gällde det att föda barnet så omärkligt som möjligt, ty det var en stor skam på den tiden, att skaffa barn till världen utom äktenskapet. Det var då Emelie flydde till Dal och på kronohemmanet Lerdals stom i socknen med samma namn, födde hon sin dotter, Catharina Rosaura, den 9 maj, år 1836. Året därpå adopterades Rosa av godsägare Bågenholm på Onsön, släktingar till Dalin. Här växte Rosa upp och tillbragte en lycklig barndom. Fri och glad, sprang hon omkring i skog och mark samt lärde sig, att passionerat älska sin vackra hembygd i Eds-trakten.

Som fosterbarn till Bågenholms på Onsön, blev det helt naturligt, att dessa blev som Rosas föräldrar. Många âr senare, fick Rosa reda på,att hon hade en annan mor. Detta blev ett hårt slag för Rosa och någon verklig gemenskap mellan mor och dotter, blev det aldrig mellan dem. Senare i livet, blev Rosa gift med häradshövding Rickard Carlen och eftersom Rosas mor, Emelie, var gift med brodern Carlo, blev mor och dotter, svägerskor till varandra.

Rosa hade förmånen att få en man med stora förmögenheter. De hade råd att företa långa resor såväl inom landet som till andra riken. Men varhelst Rosa kom, kände hon alltid en gnagande längtan till sin hembygd. Hon tänkte på sitt kära Onsön, där hon vuxit upp och lärt sig hålla av. Hon hade firat sitt bröllop med Carlèn i Eds kyrka och senare flyttat till andra delar av landet. Richard Carlén avled 1873.Sedan Rosa blivit änka, flyttade Rosa till Onsön för att söka tröst hos sin fostermor. Hos sin riktiga mor, sökte aldrig Rosa någon tröst. I hela två år stannade Rosa på Onsön för att därefter återvända till Stockholm.

Det skulle inte dröja sả mânga år, innan Rosa ånyo var tillbaka på Onsön, nu för att stanna. Nu hade mangårdsbyggnaden på Onsön brunnit ned, varför Bågenholms bodde i en mindre byggnad och här bodde Rosa sista tiden av sitt liv. Sjuk och nedbruten som hon var, kom hon till sist, aldrig ur sängen. Rosa dog den 12 februari 1883. Hennes sista ord var: "Skola vi nu gå över gränsen?" Jordfästningen ägde rum i Eds kyrka där hon en gång stått brud och hennes stoft fördes till Stockholm, för att vila i samma grav som mannen, på Nya Kyrkogården. I sitt testamente skänkte Rosa 5500 kr till Dals Eds pastorat för att "till minne av mina kära fosterföräldrar, under namn av Bågenholmska fonden, komma fattiga i socknen till godo".

Bröllopet i Bränna har på ett mycket förtjänstfullt sätt, tolkats av Gesäteramatörerna i en föreställning under pingsthelgen i Hultängen. För manus och regi svarar Eric Hellberg, som även gestaltar ett par av rollerna i den fyra akter långa berättelsen. Gesäters teateramatörer uppför "Bröllopet i Bränna" på [[Kaserna]] hembygdsgård, midsommardagen kl 16.30 Munkedals Hembygdsförening
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 80-2]]

Wiknerspelen 80-2

2026-05-10T08:41:03Z

Lennart: Ny sida

'''Wiknerspelen'''

Midsommardagen 21 juni 1980

Kl 11.00 Friluftsgudstjänst. Pred. av komminister Gustaf Johansson. (Sammanlyst med Valbo-Ryr och Munkedals kapell)

Kl 12.15 Portarna

Kl 12.45 öppnas Parad. Musik av Orusts spelmansgille. Hälsningsanförande av hembygdsföreningens ordförande Jean Ohlsson och tal av kurator Sigge Lindvall. Omkring kl 13.30 musik av Orusts spelmansgille.

Kl 14.00 Folkdans samt dans och lekar kring majstång för barn och vuxna. Munkedals folkdansgille.

Kl 14.30 Ponnyridning för barn under 12 år.

Kl 15.00 - 16.00 Hantverkarnas timme med utövande av gamla yrken och sysselsättningar.

lK 16.00 Sâng av Lars-Eric Frendberg frân Trollhättan, tillsammans med Lill-Magnus.

Kl 16.30 Gesäters teateramatörer ger: "Bröllopet i Bränna" efter Rosa Carléns dalslandsroman. Manus och regi: Eric Hellberg.

Hantverkarna håller igång ett flertal arbeten och utövar gamla yrken i tidstrogen miljö. Därvid kommer äldre redskap och verktyg till användning. På [[Kaserna]] tröskas med slaga, smides, slöjdas, tillverkas dröprennor, slipsvävning och krukmakeri m.m. I bakstugan tillverkas lefsor ett bakverk som livligt uppskattas av alla besökare på hembygdsgården under midsommar. Den nya vävstugan tas i bruk, där vävning och spinning, m.fl. yrken förekommer. Postinlämning och försäljning av vykort. Kaféteria, lotterier,m.m, Rätt till ändringar i programmet förbehålles

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 80-2]]

Höstliga strövtåg 79-4

2026-05-10T08:34:19Z

Lennart: Länk

'''Höstliga strövtåg.'''

Målsättning för hembygdsföreningarna är självfallet besök vid historiska platser i den egna bygden och inom räckhåll för några timmars utfärd. Så blev det hösten 1979 då en grupp ur föreningens medlemsskara företog några promenader i en trakt som kanske inte var så avlägsen men ändå tarvade bilskjuts för att man kunde komma till målet.

Många gằnger hade vi besökt den oansenliga stenstugan uppe i vattnerödskogen och som hembygdsföreningen restaurerat i början av 1970-talet.Stugan ligger vackert i en skogsglänta och ligger väl skyddad under ett högt bergområde. Här bodde Tilda och Sander - inte så särskilt trivsamt tillsammans - men bodde här ändå och som enligt samtida slutade med att Tilda knuffade sin äkta hälft i den närbelägna sjön Häcklevattnet. Mänskligt men ytterst tragiskt och torde ha ägt rum i slutet av förre århundradet.

Men utflykten var givande ur helt andra perspektiv, det blev både kaffe och varmkorv och så mycket sagt om Sander-Tilda blev det nu inte. Efter den härliga lunchkorgen var vi tvungna att rörapå oss ett tag och vi styrde våra steg upp till bemälda Häcklevatten och därifrån upp i ett närbeläget berg, där vi hade en gudomlig utsikt, särskilt mot norr, där vi kunde urskilja gårdar i Hede. Här fanns också ett område, där lingonplockarna faktiskt glömt de rara bären och stora klasar fanns av skogens röda guld.

Nästa vandring företogs den 7 okt och denna gång till Fingals grottor och Modalen. Många av oss mindes den ståtliga manbyggnaden vid Modalen men den hade tråkigt nog skattat åt förgängelsen. Men en trevlig byggnad alldeles intill hade Friluftsfrämjandet uppfört där vi hann skriva våra namn i gästboken. Och nedför fallet hade funnits en kvarn och längre bort en vadmalsstamp där ännu grunden syntes. Istidens härjningar hade utfört ett gediget arbete med att forma ut de formationer i berget och som sedermera kallats för "[[Fingals grottor]]".

När denna givande utflykt var slut, välkomnades vi in till gården Hogen där vi hade en gemytlig träff till en kaffepaus i glada och goda vänners lag. Det är en hel del man hinner bese vid en dylik exkursion som den vi hade till Modalen och frågan är, om vi inte snart skall förnya bekantskapen med de många platser i vår socken, där det finns sevärda saker och ting Och med den goda förhoppningen, sätter vi punkt.

[[Alfred Carlsson|A.C.]]

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 79-4]]

Fingals grottor 80-2

2026-05-10T08:33:29Z

Lennart: Mellanslag borttagna

'''Fingals grottor'''

Hösten 1979 var en tid för utflykter för hembygdsföreningen och bland andra företogs en sådan till [[Fingals grottor]], mycket nära Modalen. Då flera personer efterlyst visan om Fingal, återges den här:

Ensam i skuggrika dalen, tätt vid den svalkande flod,

där bodde befriad från kvalen, Fingal en herde så god

Sorger och oro och smärta, och andra jordiska kval

hade ej rum i hans hjärta, och trivdes ej uti hans dal.

Kärlek som plågar så många, hade ej rum i hans bröst, blommornas doftande ånga, och fåglarnas himmelska röst.

Vare de enda som hade, rum i hans sorgfria själ,

uti sin oskuld han sade, himlen vill Fingal så väl.

Nitton år ensam han bodde, lugn i sin fredliga dal,

drömmande saligt han trodde, sig bo uti änglarnas dal.

Då sâg han en morgon vid strömmen, en tärna som låg där och bad,

from som en ängel i drömmen,som själva drömmen så glad. Fingal går ned till den sköna, fattade ömt hennes hand

drog henne ner i det gröna,tätt vid den leende strand.

Skönaste flicka han sade, vem har fört dig till mig?

fört dig till Fingal den glade, som aldrig vill skiljas från dig.
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 80-2]]

Foss kyrka

2026-05-09T09:18:27Z

Lennart: /* Series Pastorum */ Ny text

[[Fil:Foss kyrka.jpg|miniatyr|Foto: Oskar Färdig, mellan 1904 och 1930]]
Foss kyrka är helgad åt Johannes Döparen och uppfördes sannolikt under 1100-talets första hälft.

== Kyrkobeskrivning ==
Kyrkan har fått sin nuvarande form efter en ombyggnad 1733-34, då bland annat det gamla korets sidomurar och triumfbågen revs, norr- och sydingångarna på västra sidan murades igen och en ny västport uppfördes.

1887 uppfördes tornet, innan dess fanns ett trätorn från 1754. Predikstolen är från 1617 och dopfunten är tillverkad av bildhuggaren Marcus Jäger senior år 1705. Takmålningarna i kyrkan är gjorda av Kristian Lundstedt 1928 och altartavlan är en oljemålning på duk med Golgatamotiv av Pehr Hörberg från 1798, den kom dock inte till Foss kyrka förrän 1846.

De stora textila konstverken är utförda av konstnärerna Ulla-Britt Emitslöf-Dejmo, Kurt Dejmo och Jan Dejmo. Den största: Livets vatten, invigdes 1983.
[[Fil:Foss kyrka flygfoto.jpg|miniatyr|Flygfoto, troligen 2020]]
Orgelbyggaren N. Hammarberg byggde nuvarande orgel år 1968.

Enligt sägnen har korset i kyrkan skänkts av en dödsdömd förrymd straffånge som gömde sig i en bergshåla kallad [[Reors grotta 09-1]] vid Skulevik i Håby socken. Med korset köpte han sig nåd.

I Göteborgs historiska museums samlingar finns en madonnaskulptur av trä daterad till 1200-talet som stått i Foss kyrka. Även en gravsten från Foss kyrka finns numera i samlingarna. Gravstenen har följande text (fritt översatt till nutida svenska av [[Sven Rydstrand]]): "Här under vilar lagmannens i Viken Thore Simonssons hustru, som avled i Herranom i Herrens år 1310". Thore Simonsson var lagman i Viken och ägde troligtvis en eller flera gårdar i Foss. A E Holmberg nämner dock, att en Peter var lagman för de båda lagtingen i Vikens lagsaga år 1314, och att Thorgeir Symunarson, som han rätteligen hette, var lagman först efter Peter. Stenen kan alltså ha ett senare tillkomstdatum än 1310.

== Mordet på kung Eystein ==
Äldsta skriftliga belägget för kyrkan är från 1157 då den isländske skalden Snorre Sturlasson skrev att kung Eystein blev mördad i närheten av, och sedan begravd i Foss kyrka.

Kung Eystein blev avrättad genom att bli huggen i kors i ryggen. Där hans blod rann ner på marken sprang en källa upp, som kallades Korskällan. Källan fanns kvar vid nuvarande vårdcentralen fram till 1950-talet då den lades igen.

En andra källa rann upp, där kungen stod lik före gravsättningen. Denna källa kallas Skårkällan och den finns fortfarande kvar som Snorre beskrev den, i backen sydväst om kyrkan.

Enligt Heimskringla blev han sedan helgonförklarad..

== Utgrävningen 2004 ==
Under restaureringen av kyrkan 2004 gjordes samtidigt en arkeologisk utgrävning för att fastställa kyrkans ålder. Vid utgrävningen fann man bland annat ett silvermynt från 1300-talet, mynt från 1500-1600-1700-talen, kritpipor och en pärla.

Under kyrkgolvet fann man människoskelett efter människor som begravts där. Att begrava människor under kyrkgolvet var ganska vanligt. Ofta var det människor av högre stånd som kunde köpa sig en begravningsplats i kyrkan. Man fann ingen grav efter Kung Eystein som många hade hoppats på.

Kanske Eysteins grav försvann vid en tidigare restaurering under 1700-talet. Tanumsprosten och historikern Johan Oedman skrev om gravarna som hittades då att man under gången och koret i kyrkan fann åtskilliga murade gravar uti vilka förnäma lik blivit begravna. Pastor Eckerstein berättade för Oedman att när några av dessa öppnades spred sig en stark aromatisk lukt av balsamerade kroppar. I gravarna hade man funnit förgyllda ekkistor och krucifix av mässing. Vart dessa nu har tagit vägen är okänt.

Vid en restaurering på 1800-talet skall man återigen ha funnit flera gravar under koret. Däruti låg försilvrade kistor med namnskyltar där man kunde läsa att gravarna tillhörde tre av Rutger von Aschebergs barn.

== Series Pastorum ==
[[Fil:Foss Series pastorum.jpg|miniatyr]]
Förteckning över kyrkoherdar i Foss socken och senare Foss församling:
{| class="wikitable"
|Herr Amund
|1540-1551
|-
|Herr Christen
|1551-1566
|-
|Herr Nils
|död 1595
|-
|Mogens Jenssen
|1595-1612
|-
|Jens Jenssen Nortman
|1613 - 1646
|-
|Peder Lauritzen
|1647 - 1658
|-
|Christoffer Iversson
|1660 - 1668
|-
|Claus Nilsson
|1669 - 1695
|-
|Andreas Seth
|1697 - 1725
|-
|Lars Eckersten
|1726 - 1753
|-
|Peter Grundell
|1754 - 1782
|-
|Dr. Arent Grimberg
|1783 - 1797
|-
|Dr. Magnus Lönberg
|1798 - 1830
|-
|Dr. Carl Elof Ekman
|1831 - 1851
|-
|Dr. Gustaf Wilhelm Carlsson
|1853 - 1880
|-
|Dr. Gustaf Jacobsson
|1882 - 1884
|-
|Dr. Carl Olof Möller
|1884 - 1903
|-
|Sven Gottfrid Cajander
|1904 - 1924
|-
|Dr. Carl Olof Norborg
|1926 - 1953
|-
|Gösta Bertil Envall
|1954 - 1963
|-
|Nils G. Granström
|1964 - 1982
|}

== Hitta till kyrkan: ==
Från E6: Vid avfart Munkedalsmotet följ anvisning mot Munkedal och Munkeland, fortsätt in på Fossvägen. Efter 400 meter, sväng höger, sen vänster.

Källa: https://www.svenskakyrkan.se/munkedal/foss-kyrka

[[Kategori:Byggnader i Munkedal]]

Foss kyrka

2026-05-08T14:47:23Z

Lennart: Bild infogad

[[Fil:Foss kyrka.jpg|miniatyr|Foto: Oskar Färdig, mellan 1904 och 1930]]
Foss kyrka är helgad åt Johannes Döparen och uppfördes sannolikt under 1100-talets första hälft.

== Kyrkobeskrivning ==
Kyrkan har fått sin nuvarande form efter en ombyggnad 1733-34, då bland annat det gamla korets sidomurar och triumfbågen revs, norr- och sydingångarna på västra sidan murades igen och en ny västport uppfördes.

1887 uppfördes tornet, innan dess fanns ett trätorn från 1754. Predikstolen är från 1617 och dopfunten är tillverkad av bildhuggaren Marcus Jäger senior år 1705. Takmålningarna i kyrkan är gjorda av Kristian Lundstedt 1928 och altartavlan är en oljemålning på duk med Golgatamotiv av Pehr Hörberg från 1798, den kom dock inte till Foss kyrka förrän 1846.

De stora textila konstverken är utförda av konstnärerna Ulla-Britt Emitslöf-Dejmo, Kurt Dejmo och Jan Dejmo. Den största: Livets vatten, invigdes 1983.
[[Fil:Foss kyrka flygfoto.jpg|miniatyr|Flygfoto, troligen 2020]]
Orgelbyggaren N. Hammarberg byggde nuvarande orgel år 1968.

Enligt sägnen har korset i kyrkan skänkts av en dödsdömd förrymd straffånge som gömde sig i en bergshåla kallad [[Reors grotta 09-1]] vid Skulevik i Håby socken. Med korset köpte han sig nåd.

I Göteborgs historiska museums samlingar finns en madonnaskulptur av trä daterad till 1200-talet som stått i Foss kyrka. Även en gravsten från Foss kyrka finns numera i samlingarna. Gravstenen har följande text (fritt översatt till nutida svenska av [[Sven Rydstrand]]): "Här under vilar lagmannens i Viken Thore Simonssons hustru, som avled i Herranom i Herrens år 1310". Thore Simonsson var lagman i Viken och ägde troligtvis en eller flera gårdar i Foss. A E Holmberg nämner dock, att en Peter var lagman för de båda lagtingen i Vikens lagsaga år 1314, och att Thorgeir Symunarson, som han rätteligen hette, var lagman först efter Peter. Stenen kan alltså ha ett senare tillkomstdatum än 1310.

== Mordet på kung Eystein ==
Äldsta skriftliga belägget för kyrkan är från 1157 då den isländske skalden Snorre Sturlasson skrev att kung Eystein blev mördad i närheten av, och sedan begravd i Foss kyrka.

Kung Eystein blev avrättad genom att bli huggen i kors i ryggen. Där hans blod rann ner på marken sprang en källa upp, som kallades Korskällan. Källan fanns kvar vid nuvarande vårdcentralen fram till 1950-talet då den lades igen.

En andra källa rann upp, där kungen stod lik före gravsättningen. Denna källa kallas Skårkällan och den finns fortfarande kvar som Snorre beskrev den, i backen sydväst om kyrkan.

Enligt Heimskringla blev han sedan helgonförklarad..

== Utgrävningen 2004 ==
Under restaureringen av kyrkan 2004 gjordes samtidigt en arkeologisk utgrävning för att fastställa kyrkans ålder. Vid utgrävningen fann man bland annat ett silvermynt från 1300-talet, mynt från 1500-1600-1700-talen, kritpipor och en pärla.

Under kyrkgolvet fann man människoskelett efter människor som begravts där. Att begrava människor under kyrkgolvet var ganska vanligt. Ofta var det människor av högre stånd som kunde köpa sig en begravningsplats i kyrkan. Man fann ingen grav efter Kung Eystein som många hade hoppats på.

Kanske Eysteins grav försvann vid en tidigare restaurering under 1700-talet. Tanumsprosten och historikern Johan Oedman skrev om gravarna som hittades då att man under gången och koret i kyrkan fann åtskilliga murade gravar uti vilka förnäma lik blivit begravna. Pastor Eckerstein berättade för Oedman att när några av dessa öppnades spred sig en stark aromatisk lukt av balsamerade kroppar. I gravarna hade man funnit förgyllda ekkistor och krucifix av mässing. Vart dessa nu har tagit vägen är okänt.

Vid en restaurering på 1800-talet skall man återigen ha funnit flera gravar under koret. Däruti låg försilvrade kistor med namnskyltar där man kunde läsa att gravarna tillhörde tre av Rutger von Aschebergs barn.

== Series Pastorum ==
[[Fil:Foss Series pastorum.jpg|miniatyr]]
Förteckning över kyrkoherdar i Foss socken och senare Foss församling:

== Hitta till kyrkan: ==
Från E6: Vid avfart Munkedalsmotet följ anvisning mot Munkedal och Munkeland, fortsätt in på Fossvägen. Efter 400 meter, sväng höger, sen vänster.

Källa: https://www.svenskakyrkan.se/munkedal/foss-kyrka

[[Kategori:Byggnader i Munkedal]]

Fil:Foss Series pastorum.jpg

2026-05-08T14:46:47Z

Lennart:

Bild tagen från Facebook maj 2026

Foss Möe (trakt)

2026-05-08T09:44:26Z

Lennart: Bild uppdaterad

[[Fil:Möe karta Ekonomisk karta 1939.jpg|miniatyr]]
[[Trakt]] namn för ett antal underenheter som ingår i [[Sockeninventering (artikel) 14-2|sockeninventeringen]] som gjorts av [[Munkedals Hembygdsförening]]

Se även artikel om [[Möe]]
{| class="wikitable"
|Län
|
|Socken
|Gård
|ID-nr
|Sidnr
|-
|O
|
|Foss
|Möe
|42
|1
|-
|Anteckning
|
|
|
|
|
|-
|
|
|
|
|
|
|-
|U-nr
|Typ
|Namn
|Annat namn
|Anteckning
|Beskrivning finns
|-
|1
|
|
|
|
|K
|-
|2
|Jb
|
|Bjurströms gård
|1:86
|K
|-
|3
|
|Egelsbo
|Gunnar Heldén
|1:75
|K
|-
|4
|Jb
|
|Davidssons gård
|1:13
|K
|-
|5
|
|Elleborg 2
|John Hansson
|1:51
|K
|-
|6
|
|Björkhamra
|Henry Oskarsson
|1:65
|K
|-
|7
|
|Solbacken
|Enok Emanuelsson
|1:42
|K
|-
|8
|
|
|Stig Florin 1
|
|K
|-
|9
|
|
|Florins 2
|
|K
|-
|10
|
|Solhem
|Ödegården, sjukkassörn´s
|1:12
|K
|-
|11
|
|Livesand
|Anna Karlsson (ogift)
|1:38
|K
|-
|12
|
|Strömhagen
|Strömmen Hjalmar Olsson
|1:39
|K
|-
|13
|
|Korpås
|Språngs
|1:16
|K
|-
|14
|
|Intaget
|Lättåkarn´s, 'Sötekull'
|1:36
|K
|-
|15
|
|Surnås
|
|1:35
|K
|-
|16
|
|Nyborg
|Lööv´s
|1:79
|K
|-
|17
|
|Fjällbo
|Tohlen´s
|1:33
|K
|-
|18
|
|Lunden
|Kalle i Stallmyr
|1:73
|K
|-
|19
|
|Hagalund 2
|Kalle Baaz affär
|1:71
|K
|-
|20
|
|Granliden
|Filialen
|1:6
|K
|-
|21
|
|
|"Lunds"/Lundgrens
|1:10
|K
|-
|22
|
|
|"Lindebergs"
|1:10
|K
|-
|23
|
|Fabriksporten
|
|
|K
|-
|24
|
|Fabrikskontoret
|
|
|K
|-
|25
|
|Blomsholm
|"Hammars" Einar och Viktor Hammar
|1:10
|K
|-
|26
|
|
|Göthlins
|1:10
|K
|-
|27
|
|Asplunda
|Vingården 1
|1:10
|K
|-
|28
|
|
|Kjellgrens
|1:10
|K
|-
|29
|
|Telegraf
|Sjukstuga
|1:10
|K
|-
|30
|
|Mässen
|
|1:10
|K
|-
|31
|
|Ahlunda
|"Grundbergs"
|1:10
|K
|-
|32
|
|Dalaskog
|"Dahlqvist"
|1:10
|K
|-
|33
|
|Eneborg
|"Vingård 2"
|1:10
|K
|-
|34
|
|Avfallsstuga
|
|1:10
|K
|-
|35
|
|Tvättstuga
|
|1:5
|K
|-
|36
|
|Pumphus
|
|
|K
|-
|37
|
|
|Nilsson/Wallin
|1:10
|K
|-
|38
|
|
|Lindberg/Lindqvist
|1:10
|K
|-
|39
|
|
|Hanssons
|1:10
|K
|-
|40
|
|Källviken
|"Knut Karlssons"
|1:10
|K
|-
|41
|
|Bakstuga/utedass/förråd/artesisk vattenpump
|
|
|K
|-
|42
|
|Sättingen
|Erik Amandusson
|1:6
|K
|-
|43
|
|Bracka
|
|1:5
|K
|-
|44
|
|Hammars kiosk
|
|
|K
|-
|45
|
|Industribyggnader
|Lokstallar
|
|K, B
|-
|46
|
|
|Sören Grundberg
|1:18
|K
|-
|47
|
|Hasselbacken
|Ernst Grundberg
|1:18
|K
|-
|48
|
|Fagerhult
|Bror Grundberg
|1:9
|K
|-
|49
|
|
|
|
|K
|-
|50
|
|
|
|
|K
|-
|51
|
|Holmen
|"Gert på Holmen"
|1:5
|K
|-
|52
|
|
|"Hedlunds"
|1:5
|K
|-
|53
|
|Sorgenfri
|"Byggens"
|1:5
|K
|-
|54
|
|Järnvägsstationen
|
|
|K
|-
|55
|
|
|Strandbergs
|
|K
|-
|56
|
|Mariedal
|"Gula huset"
|1:28
|K
|-
|57
|
|
|"Rundqvists hus"
|1:5
|K
|-
|58
|
|Förrådet
|
|
|K
|-
|59
|
|Förråd
|
|
|K
|-
|60
|
|Förråd, Mekanisk verkstad
|
|
|K
|-
|61
|
|Slipverkstad
|Vagnverkstad
|
|K
|-
|62
|
|Brandbod
|
|
|K
|-
|63
|
|Mekanisk verkstad
|
|
|K
|-
|64
|
|Fridhem nr 1
|
|1:7
|K
|-
|65
|
|Hagalund 2
|Anna Rösberg
|1:44
|K
|-
|66
|
|Granbacken
|Sandbergs
|1:46
|K
|-
|67
|
|Lyckebo
|Sahlberg
|1:26
|K
|-
|68
|
|Frideborg
|Skräddarns
|1:19
|K
|-
|69
|
|
|Herrekipering
|1:19
|K
|-
|70
|
|Karlsberg
|Karl Emanuelsson, "Lilja"
|1:23 John Hansson
|K
|-
|71
|
|Karlslund
|"Kalle Baaz"
|1:49
|K
|-
|72
|
|Solbacken(?)
|Einar Smith
|1:41
|K
|-
|73
|
|Solhaga
|Fredriksson
|1:53
|K
|-
|74
|
|Allén
|"Sandberg"
|1:54
|K
|-
|75
|
|
|Signe Baaz
|1:64
|K
|-
|76
|
|
|Sten Berglie
|1:62
|K
|-
|77
|
|Brinkebo
|Rut Brink
|1:55
|K
|-
|78
|
|Erikslund
|"Sune Aina"
|1:52
|K
|-
|79
|
|Gunnarsbo
|Bernardina Zackrisson
|1:57
|K
|-
|80
|
|
|Olle o Elin Larsson
|1:47
|K
|-
|81
|
|Alaborg
|Olle Adriansson Skomakeri bedrevs av Ludvig Fredriksson
|1:40
|K
|-
|82
|
|Höglunda (brann 1952)
|Tord Baaz, Bertil Baaz
|1:32
|K
|-
|83
|
|Björklunda
|Clary Amandusson, Axel, Sören
|1:48
|K
|-
|84
|
|Majtuna
|Ernst Lövberg, Claes Claesson
|1:56
|K
|-
|85
|
|
|
|1:82
|K
|-
|86
|
|
|V. Hagarnev. 2, Kihlstedt
|1:85
|K
|-
|87
|
|
|V. Hagarnev. 4
|1:88
|K
|-
|88
|
|Elleborg
|V. Hagarnev. 1
|1:50
|K
|-
|89
|
|Hammarby
|
|1:72
|K
|-
|90
|
|
|V. Hagarnev. 5, Sten-Erik Hedlund
|1:83
|K
|-
|91
|
|
|V. Hagarnev. 7, Ryno Olsson
|1:87
|K
|-
|92
|
|Solliden (rivet)
|Gustav Jansson
|1:20
|K
|-
|93
|
|Dalafors (Nyhem 1?)
|Harry Johansson
|
|K
|-
|94
|
|Kvarnen
|Stina Mattsson
|
|K
|-
|95
|
|Lyckhem
|Tångev. 4, Kirre-Erik Johansson
|1:24 Karl Hilmersson
|K
|-
|96
|
|Solstigen
|Tångev. 6, Ernst Dahlqvist
|1:61
|K
|-
|97
|
|Annedal
|Tångev. 8, Johan Svensson
|1:45
|K
|-
|98
|
|Romdal, Rondal
|Tångev. 12, Wallin
|1:58
|K
|-
|99
|
|Bommen
|Vedupptagningsanordning
|
|K
|-
|100
|
|Hagarna
|Dahlqvist
|1:76
|K
|-
|101
|
|
|Wikners väg 1
|1:97
|K
|-
|102
|
|
|Wikners väg 3
|1:98
|K
|-
|103
|
|
|Wikners väg 5
|1:99
|K
|-
|104
|
|
|Wikners väg 7
|1:100
|K
|-
|105
|
|
|Wikners väg 9
|1:101
|K
|-
|106
|
|
|Wikners väg 11
|1:102
|K
|-
|107
|
|
|Wikners väg 13
|1:103
|K
|-
|108
|
|
|Wikners väg 2
|1:110
|K
|-
|109
|
|
|Wikners väg 4
|1:109
|K
|-
|110
|
|
|Wikners väg 6
|1:108
|K
|-
|111
|
|
|Wikners väg 8
|1:107
|K
|-
|112
|
|
|Wikners väg 10
|1:106
|K
|-
|113
|
|
|Wikners väg 12
|1:105
|K
|-
|114
|
|
|Wikners väg 14
|1:104
|K
|-
|115
|
|
|Möevägen 39, Wallins
|1:96
|K
|-
|116
|
|
|Möevägen 41, Björksten
|1:95
|K
|-
|117
|
|Karlsberg ?
|Möevägen 50, Albin Johansson
|1:80
|K
|-
|118
|
|Möeklint nr1
|Möevägen 54
|1:8
|K
|-
|119
|
|Ekvalla
|Winberg
|
|K
|-
|120
|
|Hagabo
|Sörbygdsv. 29, Niklassons
|1:70
|K
|-
|121
|
|Lillstugan
|Sörbygdsv. 27, Nils Gustavsson
|1:69
|K
|-
|122
|
|Björkebo
|Sörbygdsv. 25, Friman
|1:68
|K
|-
|123
|
|
|Sörbygdsv. 23, Edvinsson
|1:67
|K
|-
|124
|
|Haga
|Sörbygdsv. 21 Filip Karlsson (Matsson)
|1:27
|K
|-
|125
|
|
|Sörbygdsv. 19 Sara Efraimsson
|1:74
|K
|-
|126
|
|Överås
|Möevägen 67 Anna och Johanna Efraimsson
|1:30
|K
|-
|127
|
|Olofsborg (Bokebo)
|Möevägen 65, Olle o Agda
|1:63
|K
|-
|128
|
|Anneberg
|Möevägen 63, Forsblad
|1:84
|K
|-
|129
|
|Utsikten
|Möevägen 61, Yngve Carlsson
|1:59
|K
|-
|130
|
|Minke-tomten
|
|
|K
|-
|131
|
|Rösängen
|
|
|K
|-
|132
|
|Munkedals kapell
|
|1:66
|K
|-
|133
|
|Möe
|Smedjevägen 2, Axels
|1:94
|K
|-
|134
|
|
|Smedjevägen 4
|1:93
|K
|-
|135
|
|
|Smedjevägen 7, Bräck ek.
|1:92
|K
|-
|136
|
|Tomt
|Smedjevägen 5
|1:91
|K
|-
|137
|
|
|Smedjevägen 3, Resmark
|1:90
|K
|-
|138
|
|
|Smedjevägen 1
|1:89
|K
|-
|139
|
|Nyhem, "Urmakarhuset"
|Sörbygdsv. 7, Fürst
|1:60
|K
|-
|140
|
|Kvarnebacken
|"Kvarna" (?)
|2:1 (?)
|?
|-
|142
|
|Nyhem 2
|Einar Smith
|1:41
|K
|-
|143
|
|Elleborg 2
|
|jfr 42-88
|
|-
|144
|
|
|
|
|
|-
|145
|
|
|
|
|
|-
|146
|
|
|
|
|
|-
|147
|
|
|
|
|
|-
|148
|
|
|
|
|
|-
|149
|
|
|
|
|
|}

== Scannade dokument ==
[[:Fil:Foss Möe.pdf|Länk till förteckningen]]
[[Kategori:Sockeninventering Foss]]

Fingals grottor 80-2

2026-05-04T16:49:14Z

Lennart: Ny sida

'''Fingals grottor'''

Hösten 1979 var en tid för utflykter för hembygds- föreningen och bland andra företogs en sådan till [[Fingals grottor]], mycket nära Modalen. Då flera personer efterlyst visan om Fingal, återges den här:

Ensam i skuggrika dalen, tätt vid den svalkande flod,

där bodde befriad från kvalen, Fingal en herde så god

Sorger och oro och smärta, och andra jordiska kval

hade ej rum i hans hjärta, och trivdes ej uti hans dal.

Kärlek som plågar så många, hade ej rum i hans bröst, blommornas doftande ånga, och fåglarnas himmelska röst.

Vare de enda som hade, rum i hans sorgfria själ,

uti sin oskuld han sade, himlen vill Fingal så väl.

Nitton år ensam han bodde, lugn i sin fredliga dal,

drömmande saligt han trodde, sig bo uti änglarnas dal.

Då sâg han en morgon vid strömmen, en tärna som låg där och bad,

from som en ängel i drömmen,som själva drömmen så glad. Fingal går ned till den sköna, fattade ömt hennes hand

drog henne ner i det gröna,tätt vid den leende strand.

Skönaste flicka han sade, vem har fört dig till mig?

fört dig till Fingal den glade, som aldrig vill skiljas från dig.
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 80-2]]

En vårfest på Kaserna 80-2

2026-05-04T16:45:20Z

Lennart: Ny sida

'''En vårfest på Kaserna'''

I rent av sommarväder, samlades mycket folk på [[Kaserna]] hembygdsgård den artonde maj, dels för att träffa hembygdsvänner från annan ort och dels för att njuta av den goda underhållning som bjöds samtliga.

Hembygdsföreningen hade tidigare i brev, inbjudit ej mindre än 21 hembygdsföreningar i länets mellersta del och av dem hade sju föreningar hörsammat kallelsen och infunnit sig på Kaserna.

Det första inslaget i programmet blev en gemytlig kafferast där det inemot hundratalet besökande bänkat sig i det vackra vädret och där hembygdsföreningens ordförande Jean Ohlsson hälsade alla välkomna från när och fjärran. Sedan vidtog underhållningen i form av musik och sång av Gunbergs från Lur och därpå gav en grupp från pensionärsföreningen en show, som livligt uppskattades av en tacksam publik.

Representanter hade kommit från Bokenäs, Dragsmark, Skredsvik-Högås, Lane-Ryr, Bovallstrand, Bro-Brastad och Svarteborg. Vid en samling efter nöjesinslaget kom det fram många synpunkter på arbetet inom hembygdsföreningarna runt om i bygderna. De inbjudna till träffen var belåtna med arrangemanget att komma tillsammans och dryfta problem och tankar kring det aktuella ämne, som hembygdsrörelsen utgör.

Efter en stunds överläggning, kom samtliga till den slutsatsen, att man borde inbjuda varandra på en liknande träff, som den på Kaserna. De personer som infunnit sig från berörda hembygdsföreningar, ämnade senare vid styrelsesammanträden, framlägga resultatet från denna träff på Kaserna. Alla ansåg,att dagens sammankomst givit ett positivt utbyte och att man borde i fortsättningen ha kontakt med varandra, när det gäller allt som rör. hembygdsföreningarnas arbete och uppgifter. Samtalen mellan personer från de olika föreningarna leddes av ordförande i Munkedals fornminnes-och hembygdsförening, Jean Ohlsson.

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 80-2]]

Innehållsförteckning 80-2

2026-05-04T16:38:08Z

Lennart: Länkar

[[Gökotta 80-2]]

[[En vårfest på Kaserna 80-2]]

[[Fingals grottor 80-2]]

[[Wiknerspelen 80-2]]

[[Bröllopet i Bränna 80-2]]

[[Catharina Rosaura Carlén 80-2]]

[[Fem socknar i Munkedal 80-2]]

[[Tankar och minnen 80-2]]

[[Ritningar till Wiknerstugan 80-2]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 80-2]]