Munkepedia - Användarbidrag [sv]

Familjer Håby Nedergård och Övergård 1700-talet

2026-11-05T20:14:02Z

EvaH: Testa att lägga en tabell

=== Test av ny sida ===

=== Familjerna som bodde på Håby Nedergård och Övergård under slutet av 1600-talet fram till 1800. ===
Det är svårt att veta vilken gård de bodde på. I kyrkböckerna står endast Håby för byn Håby. I andra handlingar kan det stå gården, men hur länge de bodde kvar där vet vi inte.

Familjen A bodde på Håby Nedergård till runt 1900. Tre av Anders Christenssons barn, fjärde generationen, bodde på och ägde på olika sätt Håby Nedergård 1/2 mantal. Storasyster Christina hade tillsammans med sin man köpt en av Håby Övergårdarna när hon dog.

Familjen B bodde kvar på Håby Nedergård 1/4 mantal. Anders Hanssons son Hilmer Niklasson hade 35/192 mantal i början av 1900-talet.

Den tredje Nedergården Sandklev blev 1859 boställe för provinsialläkaren.

Familjerna C och D bodde i minst två generationer på Håby.
{| class="wikitable"
|
|
|
|-
|Familj A generation 1
|
|Omg.13-1-1720 med
|-
|Hans Gunnarsson (Bonde)
|
|Jacob Andersson Bonde
|-
|F 1643
|
|F 1688 Ej i Fl.Se Gadderöd Svarteborg
|-
|D 9-6-1723
|
|D 18-3-1733
|-
|Bodde ej i Håby sn. 1672
|
|Son till
|-
|Astri Andersdotter
|
|Anders Bryngelsson o. Börta Pärsdotter
|-
|F
|
|Astri    F 2-3-1722
|-
|D 7-10-1716, 81 år?
|
|Anders F 17-3-1723
|-
|Kari F (Håby) G. 1703
|
|Astri    F 20-2-1726
|-
|Kirstin F 1681    G. 1705
|
|Marta F 26-12-1728
|-
|Pär F G. 1707 i Foss
|
|Kari    F 29-9-1731
|-
|.
|
|
|-
|Familj A generation 2
|
|Familj A generation 4
|-
|Dottern Kirstin gift 3 gånger
|
|Två bröder Christen och Anders
|-
|Christen Pärsson Bonde
|
|Christen Christensson Bonde
|-
|F 1679 Hult Foss sn.
|
|F 25-9-1741 Håby
|-
|D 7-1-1712
|
|D 23-11-1805
|-
|Son till Pär Olsson o. Marta Olsdotter
|
|G. 2-5-1767 i Foss sn.med pig.F St.Foss
|-
|G.13-8-1705
|
|Kirsti Hansdotter
|-
|Kirstin Hansdotter
|
|F 1741
|-
|F 1681 Håby
|
|D 1-4-1788
|-
|D 23-11-1747
|
|Marta F 1767 D 1768
|-
|Ingri F 2-4-1709
|
|Maria F 1776 enl.Hl.
|-
|Christen F 21-1-1712
|
|.
|-
|.
|
|Familj A generation 4
|-
|Pär Andersson Bonde
|
|Anders Christensson Bonde
|-
|Bodde 1715 på Övergård
|
|F 14-1-1744 Håby
|-
|F 1679 Smedberg Foss sn.
|
|D 1-5-1799 Buoppt.17-7-1799
|-
|D 15-3-1719
|
|G. 30-6-1776 i Brastad
|-
|Son till
|
|Maren Nilsdotter
|-
|Anders Jörgensson o. Ingri Andersdotter
|
|F 23-4-1752 Ryk Brastad
|-
|Engebret F 20-4-1712
|
|D 4-5-1807
|-
|Johannes F 1714 D 1714
|
|Christina F 15-7-1777
|-
|Elin F 21-12-1718
|
|Maja F 3-12-1778
|-
|Två äldre barn dog som små.
|
|Helena F 1781 D 1782
|-
|.
|
|Anders F 19-10-1783
|-
|.
|
|Helena F 6-6-1788
|-
|.
|
|Dödfött (F) 12-1792
|-
|xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
|xxx
|xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
|-
|Familj B generation 1
|
|Familj C generation 1
|-
|Anders Hindriksson Håberg Dragon Bonde
|
|Hans Andersson Bonde
|-
|F 19-9-1718 Knarrevik
|
|F 1645
|-
|D 20-2-1779
|
|D 1-7-1701
|-
|G.27-1-1754
|
|Anna Halfwardsdotter
|-
|Börta Andersdotter
|
|F 1650
|-
|F 2-2-1731 Håby
|
|D 23-5-1700
|-
|Ingeborg F 1754 D 1755
|
|Sigrid F G. 1701
|-
|Johan F 1755 D 1762
|
|Sören F 1687G. 171
|-
|Hans F 17-3-1760
|
|Ingri F 2-2-1689
|-
|Hindrik F 10-11-1761
|
|.
|-
|Gunla F 1763 D 1764
|
|Familj C generation 2
|-
|Johan F 4-2-1765
|
|Anders Markusson Bonde
|-
|Anders F 23-8-1767
|
|F Barhult Hede sn. Son till
|-
|Christina F 24-11-1769
|
|Markus Hindriksson o. Karin Simonsdotter
|-
|Gunila F 1772 D 1773
|
|G. 3-11-1701
|-
|Nils F 1776 D 1780(?)
|
|Sigrid Hansdotter Dotter till
|-
|Christina F 22-12-1779
|
|Hans Andersson och Anna Halfvardsd. i Håby
|-
|.
|
|F Håby
|-
|Familj B generation 2
|
|D
|-
|Hans Andersson Bonde
|
|Markus F 29-11-1703
|-
|F 17-3-1760 Håby
|
|Hans F 27-5-1706
|-
|G. 4-1-1791 Dr.F Håby o.pig.på Kasa
|
|Johannes F 1709 D 1709
|-
|D 30-03-1834
|
|Maria F 1714 D 1716
|-
|Anna Nilsdotter
|
|Kirstin F 5-1-1718
|-
|F 1761 enl.Hl.
|
|Anna F 2-7-1724 Harska mark
|-
|D 01-05-1811
|
|xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
|-
|Anders F 22-4-1792
|
|
|-
|Brita F 29-12-1794
|
|
|-
|Greta F 16-11-1798 D 16-10-1864 Dufveskär
|
|
|-
|Nils F -1-8-1802
|
|
|-
|
|
|
|-
|Sonen Anders tog över gården
|
|
|-
|xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
|
|
|}

[[:Fil:Håby Mantalslängd-1-kort.pdf|Länk till listan i PDF-format]]

[[:Fil:Word-Håby Mantalslängd-1-kort.docx|Länk till listan i Word-format]]
{| class="wikitable"
|'''Håby Nedergård och Övergård 1700-talet'''
|Tom kolumn
|Nästa kolumn
|-
|Från Familjer i Håby av Hans Karlsson.
|
|
|-
|Sid 41
|
|
|-
|..
|
|
|-
|'''Sven Andersson Bonde'''
|
|'''Astri Andersdotter'''
|-
|F. Ug. 1625
|
|F.
|-
|D. 12-2-1705
|
|D. 7-10-1716 81 år
|-
|Börta Jörgensdotter
|
|Kari F. (Håby) G. 1703
|-
|F. 1631
|
|Kirstin F. 1681 G. 1705
|-
|D. 26-5-1715
|
|Pär F. G. 1707 i Foss sn.
|-
|Barn:
|
|
|-
|Johannes F. 1655 G. på Valeberg
|
|Hans Andersson
|-
|Anders F. G. 1693
|
|Anna Halfwarsdotter Se ovan
|-
|Oluf F. G. 1693
|
|
|-
|Stifwer F. G. 1700
|
|Ingri F. 2-2-1689
|-
|Nils F. 1673 G. på Håby
|
|
|-
|
|
|
|-
|'''Hans Andersson Bonde'''
|
|'''Engebret Olsson Bonde'''
|-
|F. 1645
|
|F. 1649 Håby
|-
|D. 1-7-1701
|
|D. 5-6-1710
|-
|
|
|G. 11-9-1692
|-
|'''Anna Halfwardsdotter'''
|
|
|-
|F. 1650
|
|'''Eli Jonsdotter'''
|-
|D. 23-5-1700
|
|F. 1670 Liveröd Mo sn.
|-
|
|
|D. 12-4-1699
|-
|Sigrid F. G. 1701
|
|
|-
|Sören F. 1687 G. 1711
|
|Olle F. 5-1-1693
|-
|
|
|Två yngre barn dog som små.
|-
|
|
|Omg. 11-3-1700 med
|-
|
|
|Karin Jacobsdotter
|-
|'''Oluf Mårtensson Bonde'''
|
|F. 1663 Svenseröd Skredsvik sn.
|-
|'''Kari Olufsdotter'''
|
|
|-
|
|
|
|-
|Engebret F. 1649 (Håby) G. 2:a g. 1692
|
|Håby
|-
|
|
|D. 10-1-1743
|-
|
|
|Dot.till Jacob o. Börta Bodde i Håby 1700
|-
|'''Hans Gunnarsson Skräddare (Bonde)'''
|
|Börta F. 1710
|-
|F. 1643
|
|
|-
|D. 9-6-1723
|
|
|-
|
|
|
|-
|Bodde ej i Håby sn. 1672
|
|
|-
|'''Astri Andersdotter'''
|
|
|-
|F.
|
|
|-
|D. 7-10-1716 81 år
|
|
|-
|Kari F. (Håby) G. 1703
|
|
|-
|Kirstin F. 1681 G. 1705
|
|
|-
|Pär F. G. 1707 i Foss sn.
|
|
|-
|
|
|
|-
|
|
|
|-
|'''Hans Andersson'''
|
|
|-
|'''Anna Halfwarsdotter Se ovan'''
|
|
|-
|
|
|
|-
|Ingri F. 2-2-1689
|
|
|-
|
|
|
|-
|
|
|
|-
|Engebret Olsson Bonde
|
|
|-
|F. 1649 Håby
|
|
|-
|D. 5-6-1710
|
|
|-
|G. 11-9-1692
|
|
|-
|
|
|
|-
|Eli Jonsdotter
|
|
|-
|F. 1670 Liveröd Mo sn.
|
|
|-
|D. 12-4-1699
|
|
|-
|
|
|
|-
|Olle F. 5-1-1693
|
|
|-
|Två yngre barn dog som små.
|
|
|-
|Omg. 11-3-1700 med
|
|
|-
|Karin Jacobsdotter
|
|
|-
|F. 1663 Svenseröd Skredsvik sn.
|
|
|-
|
|
|
|-
|
|
|
|-
|Håby
|
|
|-
|D. 10-1-1743
|
|
|-
|Dot.till Jacob o. Börta Bodde i Håby 1700
|
|
|-
|Börta F. 1710
|
|Sigrid Hansdotter
|-
|Fyra äldre barn dog som små.
|
|F. Håby
|-
|Omg. 9-4-1711 med
|
|D.
|-
|Sören Hansson Se denne på Håby
|
|Markus F. 29-11-1703
|-
|
|
|Hans F. 27-5-1706
|-
|
|
|Johannes F. 1709 D. 1709
|-
|Oluf Andersson Bok Dragon
|
|Maria F. 1714 D. 1716
|-
|Son till Anders Bok o. Anna Nilsdotter
|
|Kirstin F. 5-1-1718
|-
|
|
|Anna F. 2-7-1724 Harska mark
|-
|Kari Hansdotter
|
|
|-
|Dot.till Hans o. Ingri Hultgränsen S-b.
|
|
|-
|
|
|Anders Johansson Bonde
|-
|Hans F. 20-1-1702 Holmens mark
|
|F. 1679 Se Valeberg
|-
|Pär F. 23-10-1704 u. Håby
|
|F. 22-4-1764
|-
|
|
|
|-
|
|
|G. 6-6-1704
|-
|
|
|Gunilla Hansdotter
|-
|Nils Svensson Bonde
|
|F. Kvarnbäcken u. Ekenäs
|-
|F. 1673 Håby
|
|
|-
|D. 1-1-1723
|
|
|-
|
|
|
|-
|G.
|
|
|-
|Kari Tollesdotter
|
|
|-
|F. 1678
|
|
|-
|D. 18-8-1723
|
|
|-
|Karin F. 1703 D. 1706
|
|
|-
|Anna F. 1704 D. 1706
|
|
|-
|Sven F. 20-8-1706
|
|
|-
|Karin F. 27-1-1708
|
|
|-
|Börta F. 1712 D. 1717
|
|
|-
|Tolle F. 1716 D. 1717
|
|
|-
|Tolle F. 17-5-1720
|
|
|-
|Oluf F. 1718 D. 1720
|
|
|-
|Oluf F. 1721 D. 1723
|
|
|-
|
|
|
|-
|
|
|
|-
|Anders Markusson Bonde
|
|
|-
|F. Barhult Hede sn.
|
|
|-
|
|
|
|-
|Son till
|
|
|-
|Markus Hindriksson o. Karin Simonsdotter
|
|
|-
|
|
|
|-
|G. 3-11-1701
|
|
|}

Familjer Håby Nedergård och Övergård 1700-talet

2026-11-04T18:06:58Z

EvaH:

[[:Fil:Håby Mantalslängd-1-kort.pdf|Länk till listan i PDF-format]]

[[:Fil:Word-Håby Mantalslängd-1-kort.docx|Länk till listan i Word-format]]
{| class="wikitable"
|'''Håby Nedergård och Övergård 1700-talet'''
|Tom kolumn
|Nästa kolumn
|-
|Från Familjer i Håby av Hans Karlsson.
|
|
|-
|Sid 41
|
|
|-
|..
|
|
|-
|'''Sven Andersson Bonde'''
|
|'''Astri Andersdotter'''
|-
|F. Ug. 1625
|
|F.
|-
|D. 12-2-1705
|
|D. 7-10-1716 81 år
|-
|Börta Jörgensdotter
|
|Kari F. (Håby) G. 1703
|-
|F. 1631
|
|Kirstin F. 1681 G. 1705
|-
|D. 26-5-1715
|
|Pär F. G. 1707 i Foss sn.
|-
|Barn:
|
|
|-
|Johannes F. 1655 G. på Valeberg
|
|Hans Andersson
|-
|Anders F. G. 1693
|
|Anna Halfwarsdotter Se ovan
|-
|Oluf F. G. 1693
|
|
|-
|Stifwer F. G. 1700
|
|Ingri F. 2-2-1689
|-
|Nils F. 1673 G. på Håby
|
|
|-
|
|
|
|-
|'''Hans Andersson Bonde'''
|
|'''Engebret Olsson Bonde'''
|-
|F. 1645
|
|F. 1649 Håby
|-
|D. 1-7-1701
|
|D. 5-6-1710
|-
|
|
|G. 11-9-1692
|-
|'''Anna Halfwardsdotter'''
|
|
|-
|F. 1650
|
|'''Eli Jonsdotter'''
|-
|D. 23-5-1700
|
|F. 1670 Liveröd Mo sn.
|-
|
|
|D. 12-4-1699
|-
|Sigrid F. G. 1701
|
|
|-
|Sören F. 1687 G. 1711
|
|Olle F. 5-1-1693
|-
|
|
|Två yngre barn dog som små.
|-
|
|
|Omg. 11-3-1700 med
|-
|
|
|Karin Jacobsdotter
|-
|'''Oluf Mårtensson Bonde'''
|
|F. 1663 Svenseröd Skredsvik sn.
|-
|'''Kari Olufsdotter'''
|
|
|-
|
|
|
|-
|Engebret F. 1649 (Håby) G. 2:a g. 1692
|
|Håby
|-
|
|
|D. 10-1-1743
|-
|
|
|Dot.till Jacob o. Börta Bodde i Håby 1700
|-
|'''Hans Gunnarsson Skräddare (Bonde)'''
|
|Börta F. 1710
|-
|F. 1643
|
|
|-
|D. 9-6-1723
|
|
|-
|
|
|
|-
|Bodde ej i Håby sn. 1672
|
|
|-
|'''Astri Andersdotter'''
|
|
|-
|F.
|
|
|-
|D. 7-10-1716 81 år
|
|
|-
|Kari F. (Håby) G. 1703
|
|
|-
|Kirstin F. 1681 G. 1705
|
|
|-
|Pär F. G. 1707 i Foss sn.
|
|
|-
|
|
|
|-
|
|
|
|-
|'''Hans Andersson'''
|
|
|-
|'''Anna Halfwarsdotter Se ovan'''
|
|
|-
|
|
|
|-
|Ingri F. 2-2-1689
|
|
|-
|
|
|
|-
|
|
|
|-
|Engebret Olsson Bonde
|
|
|-
|F. 1649 Håby
|
|
|-
|D. 5-6-1710
|
|
|-
|G. 11-9-1692
|
|
|-
|
|
|
|-
|Eli Jonsdotter
|
|
|-
|F. 1670 Liveröd Mo sn.
|
|
|-
|D. 12-4-1699
|
|
|-
|
|
|
|-
|Olle F. 5-1-1693
|
|
|-
|Två yngre barn dog som små.
|
|
|-
|Omg. 11-3-1700 med
|
|
|-
|Karin Jacobsdotter
|
|
|-
|F. 1663 Svenseröd Skredsvik sn.
|
|
|-
|
|
|
|-
|
|
|
|-
|Håby
|
|
|-
|D. 10-1-1743
|
|
|-
|Dot.till Jacob o. Börta Bodde i Håby 1700
|
|
|-
|Börta F. 1710
|
|Sigrid Hansdotter
|-
|Fyra äldre barn dog som små.
|
|F. Håby
|-
|Omg. 9-4-1711 med
|
|D.
|-
|Sören Hansson Se denne på Håby
|
|Markus F. 29-11-1703
|-
|
|
|Hans F. 27-5-1706
|-
|
|
|Johannes F. 1709 D. 1709
|-
|Oluf Andersson Bok Dragon
|
|Maria F. 1714 D. 1716
|-
|Son till Anders Bok o. Anna Nilsdotter
|
|Kirstin F. 5-1-1718
|-
|
|
|Anna F. 2-7-1724 Harska mark
|-
|Kari Hansdotter
|
|
|-
|Dot.till Hans o. Ingri Hultgränsen S-b.
|
|
|-
|
|
|Anders Johansson Bonde
|-
|Hans F. 20-1-1702 Holmens mark
|
|F. 1679 Se Valeberg
|-
|Pär F. 23-10-1704 u. Håby
|
|F. 22-4-1764
|-
|
|
|
|-
|
|
|G. 6-6-1704
|-
|
|
|Gunilla Hansdotter
|-
|Nils Svensson Bonde
|
|F. Kvarnbäcken u. Ekenäs
|-
|F. 1673 Håby
|
|
|-
|D. 1-1-1723
|
|
|-
|
|
|
|-
|G.
|
|
|-
|Kari Tollesdotter
|
|
|-
|F. 1678
|
|
|-
|D. 18-8-1723
|
|
|-
|Karin F. 1703 D. 1706
|
|
|-
|Anna F. 1704 D. 1706
|
|
|-
|Sven F. 20-8-1706
|
|
|-
|Karin F. 27-1-1708
|
|
|-
|Börta F. 1712 D. 1717
|
|
|-
|Tolle F. 1716 D. 1717
|
|
|-
|Tolle F. 17-5-1720
|
|
|-
|Oluf F. 1718 D. 1720
|
|
|-
|Oluf F. 1721 D. 1723
|
|
|-
|
|
|
|-
|
|
|
|-
|Anders Markusson Bonde
|
|
|-
|F. Barhult Hede sn.
|
|
|-
|
|
|
|-
|Son till
|
|
|-
|Markus Hindriksson o. Karin Simonsdotter
|
|
|-
|
|
|
|-
|G. 3-11-1701
|
|
|}

Släktforska Namnskick

2026-10-21T13:10:48Z

EvaH:

== Personnamn och stavning ==
'''Inledning'''

I släktforskning stöter man på att en persons namn skrivs på olika sätt i dokumentationen. Man frågar sig först: Är det samma person? Verkar det vara det, vilket namn ska man välja i sitt släktträd? Som släktforskare kan man välja att bestämma sig för en variant av stavning/namn. Det gjorde man förr i tiden, även för de namn som vi idag uppfattar som olika namn. Andra liknande namn kan ha olika ursprung och är inte utbytbara, med det visste inte alltid den som skrev i förr i tiden heller.

Vilket namn kallade de sig själva för?

Det vet vi ju inte, finns det dokument de själva skrivit eller skrivit under så är det nog det de hette. Men de kallades kanske ett smeknamn/öknamn eller till exempel Tilda i Berg i stället för Matilda Andersdotter från gården Berg. Hade de ett yrke som smed kunde de kallas Sven Smen. De visste inte själva vad det stod för namn i kyrkböcker eller domböcker. Det händer att det är olika namn i husförhörslängden vid tiden för dödsfallet, död och begravningsboken samt bouppteckningen. Finns det en gravsten eller en dödsannons är det de själva som valt namn och stavning.

Svårast är runt sekelskiftena:

1700 Norska namn har blivit svenska

1800 Ny skrivstil, stavning och nya namn

1900 Dubbla förnamn och fasta efternamn

Det blev ofta fel vid flyttar, speciellt när de bott i Göteborg eller i Kville efter kyrkböckerna brunnit.

'''Förnamn'''

Namn stavades olika beroende på vem som skrev, det fanns inga stavningsregler. Det är olika skrivstil och stavning innan och efter ca 1800.

Bokstaven J kan fortfarande skrivas ibland G. Exempel: Alla dessa namn är en variant på Georgius: Jörgen, Görgen, Giörgen, Göran, Jöran, Örjan, Jörn, Georg.

C och K kan man variera mellan och ett H kan man sätta in i namnet. Exempel Mathias Carlsson.

Förr gav de gärna (döda) far-och morföräldrarnas namn vidare till barnen eller så valde de namn från avlidna släktingar. Dog barnet som fått ett släktnamn så fick nästa barn samma namn.

Bunden namngivning förkom framför allt på 1700-talet. Det betydde att äldsta sonen fick namn efter farfar och andra sonen efter morfar. Äldsta dottern fick mormors och nästa dotter farmors namn. Hade morfar och farfar samma namn kunde det bli två pojkar med samma namn, om möjligt med två variationer som Anders och Andreas. En son som föddes efter att fadern avlidit fick faderns förnamn och en dotter som döptes efter sin mors bortgång fick hennes förnamn. Om en änkling gifte om sig så var regeln att förstfödda dottern i nya äktenskapet döptes efter faderns första hustru.

Under 1900-talet kunde lärarna tvinga barnen att byta namn. Var det flera barn i klassen med samma förnamn tvingades några att byta till ett annat namn. Det kunde även gälla efternamn, men då mera acceptabelt till pappans namn+son. Det finns exempel på detta i norra Bohuslän in på 1960-talet.

'''Efternamn'''

I slutet av 1800-talet började man med fasta efternamn som slutade med son. De kunde fortfarande välja patronymikon; faderns namn + dotter eller son. Det var en oreda med efternamnen i början av 1900-talet. Det var vanligt med två förnamn och syskon kunde tilldelas olika efternamn. De kunde bytas vid flyttar. De flesta trodde inte att de kunde ändra utan godtog det de fått.

Alla kunde ta ett eget släktnamn, det behövde de göra i städer. Det var många med samma namn och man saknade ett gårdsnamn att kombinera med förnamnet. Detta gällde även kvinnor som ibland valde att ha samma efternamn som sin man. 1920 – 1963 var makarna tvungna att ha samma efternamn. Patronymikon blev förbjudet först i namnlagen1963.

Soldaterna fick efternamn efter vilken tjänst de hade, bytte de soldattorp så byttes namnet. Soldatnamn som man gillade lever kvar i generationer.

== '''Namnlista''' ==
Ett urval av vanliga namn i Bohuslän. Hela listan finns på [https://www.rotter.se/faktabanken/personnamn/ Rotter.se Personnamn]. Listan behöver kompletteras med lokala variationer. I Bohuslän har vi namn med norskt ursprung som inte finns i östra Sverige. Jag har lagt till några varianter som jag har i mitt släktträd och som är vanliga i Bohuslän

{| class="wikitable"
|'''A'''
|
|
|-
|Adolfina
|Tyskt
|Bildning av Adolf. Kortform Fina.
|-
|Amund
|Nordiskt
|
|-
|Anders
|Fornsvenskt
|Svensk form av Andreas; mycket vanligt i hela Sverige.
|-
|Anna
|Hebreiskt
|Mycket vanligt. Variationer Anne, Annetta och Annika.
|-
|Asmund
|Nordiskt
|Vanligast i Skåne och Västsverige.
|-
|Alma
|Spanskt
|I bruk i Sverige sedan 1720-talet.
|-
|'''B'''
|
|
|-
|Bernhard
|Tyskt
|Varianter Benal och Bernt.
|-
|Bernhardina
|Tyskt
|Feminin form av Bernhard. I bruk iKortform Dina.
|-
|Betty
|Hebreiskt
|Engelsk smekform för Elisabet; ibland skrivet Betti.
|-
|Bolla
|Nordiskt
|Dialektal smekform för Ingeborg (och ibland Botilla); vanligast i Västergötland.
|-
|Bothild
|Nordiskt
|Varianter Botilda, Bolla, Boel (danskt ursprung)
|-
|Brita, Britta, Börta
|Keltiskt
|Kortformer av Birgitta (äldre Brigitta); ett av de vanligaste namnen i Sverige
|-
|'''C'''
|
|
|-
|Cecilia
|Latinskt
|Jfr Sissa och Sissela.
|-
|'''D'''
|
|
|-
|Didrik
|Tyskt
|Förekommer också som Tidrik och Tidik.
|-
|Dordi
|Grekiskt
|Svensk form av Dorotea; vanligast i mellersta Norrland (och i Bohuslän)
|-
|'''E'''
|
|
|-
|Elin
|Grekiskt
|Försvenskad form av Helena.
|-
|Elisabet
|Hebreiskt
|Jfr Lisa, Lisbet, Lisbeta, Lisken.
|-
|Erik
|Fornsvenskt
|Mycket vanligt i hela Sverige.
|-
|Erika
|Fornsvenskt
|Feminin form av Erik.
|-
|Ester
|Persiskt
|Bibliskt, troligen av persiskt ursprung.
|-
|Estrid
|Nordiskt
|
|-
|'''F'''
|
|
|-
|Frans
|Latinskt
|Tysk form av latinets Franciskus.
|-
|Fredrik
|Tyskt
|
|-
|Georg
|Grekiskt
|Av latinets Georgius, ursprungligen grekiskt. Jfr Jurgen, Jörgen och Örjan.
|-
|'''G'''
|
|
|-
|Gisle
|Nordiskt
|
|-
|Greta
|Grekiskt
|Kortform av Margareta; vanligt på 1700-talet.
|-
|Gude
|Nordiskt
|Kortform av namn med förleden Gud-; förekom i Bohuslän.
|-
|Gullbrand
|Fornsvenskt
|Vanligast i Västsverige.
|-
|Gunilla
|Nordiskt
|Latinisering av Gunhild.
|-
|Gunnar
|Nordiskt
|
|-
|Gustav
|Fornsvenskt
|
|-
|'''H'''
|
|
|-
|Hanna
|Hebreiskt
|Men vanligare kortform för Johanna.
|-
|Hans
|Tyskt
|Ursprungligen tysk kortform av Johannes.
|-
|Hedvig
|Tyskt
|Jfr Hedda.
|-
|Helena
|Grekiskt
|Jfr Elin, Eljena, Elna, Lena.
|-
|Helga
|Nordiskt
|Feminin form av Helge.
|-
|Helge
|Nordiskt
|Dialektala varianter som Helle, Hälje, etc.
|-
|Hemming
|Nordiskt
|
|-
|Henning
|Tyskt
|
|-
|Hilda
|Nordiskt
|
|-
|Hilma
|Fornsvenskt
|Troligen feminin form av Hilmar.
|-
|Hindrik
|Tyskt
|Variant på Henrik
|-
|Hulda
|Nordiskt
|
|-
|'''I'''
|
|
|-
|Inga
|Fornsvenskt
|Kortform av fornsvenska namn på Inge-.
|-
|Ingar
|Nordiskt
|Antingen yngre variant av Ingi(w)ara eller av Ing(e)gard, en sidoform till Ingegerd.
|-
|Ingeborg
|Nordiskt
|Jfr Bolla. (I Bohuslän Ingebor)
|-
|Ingegärd
|Nordiskt
|Dialektala varianter: Ingerd, Ingiärd, Inger, Inggiäl, Ingiel, Ingel, etc.
|-
|Ingel
|Nordiskt
|Yngre form för Ingjald och Ingolf.
|-
|Inger
|Nordiskt
|Variant av Ingegerd, i östra och norra Sverige en talspråksform för Ingrid.
|-
|Ingrid
|Nordiskt
|Sammandragning av Ingefrid (I Bohuslän ofta Ingri)
|-
|Ivar
|Nordiskt
|Stavas Ifwar
|-
|'''J'''
|
|
|-
|Jakob
|Hebreiskt
|
|-
|Joel
|Hebreiskt
|I bruk i Sverige sedan slutet av 1500-talet.
|-
|Joen
|Hebreiskt
|Sidoform till Johan (möjligen ibland också till Jon); vanligast på 1500- och 1600-talet.
|-
|Johan
|Hebreiskt
|Svensk form av Johannes, vanligt namn i hela Sverige.
|-
|Johanna
|Hebreiskt
|Feminin form av Johannes. Jfr Hanna, Janna.
|-
|Johannes
|Hebreiskt
|Johan, Jöns, Hans, John, Joen, Jan och Ivan . Jfr även Jonas. Kan stavas Johannis.
|-
|Jon
|Hebreiskt
|Kortform av Jonas, men ibland vara en sidoform till Johan (Joan, Joen).
|-
|Jonas
|Hebreiskt
|I äldre tid förekom det mest i kortformen Jon, som lätt förväxlas med Joen (av Johan).
|-
|Jöns
|Hebreiskt
|Svensk form av Johannes.
|-
|Jörgen
|Grekiskt
|Dansk form av Georg.
|-
|'''K'''
|
|
|-
|Kajsa
|Grekiskt
|Smekform för Karin.
|-
|Karin
|Grekiskt
|Svensk form av Katarina.
|-
|Karl
|Nordiskt
|
|-
|Kerstin
|Latinskt
|Nysvensk form av Kristina.
|-
|Kerstina
|Latinskt
|Skånsk form av Kristina. I Bohuslän stavades det Cherstina
|-
|Klemet
|Latinskt
|Av Klemens
|-
|Kristen
|Latinskt
|Sidoform till Kristian; vanligt i Bohuslän och Skåne.
|-
|Kristian
|Latinskt
|Av latinets Christianus. Jfr Kersten, Kristen, (Christena)
|-
|Kristina
|Latinskt
|Av äldre Kristiana. Jfr Kerstin, Kerstina, Stina. (Christena) I Bohuslän ofta Kirsti.
|-
|Kristofer
|Grekiskt
|
|-
|'''L'''
|
|
|-
|Lars
|Latinskt
|Svensk form av latinets Laurentius. Lasse är en variant.
|-
|Lena
|Grekiskt
|Kortform av Magdalena och Helena.
|-
|Lina
|Tyskt
|Kortform av namn som Adelina, Evelina, Karolina, Nikolina.
|-
|Lisa
|Hebreiskt
|Kortform för Elisabet och Lisbeta.
|-
|Lisbet
|Hebreiskt
|Försvenskning av Elisabet.
|-
|Lisbeta
|Hebreiskt
|Försvenskning av Elisabet.
|-
|Lisette
|Hebreiskt
|Fransk diminutiv till Elisabet.
|-
|Lisken
|Hebreiskt
|Lågtyskt, diminutiv till Elisabet.
|-
|'''M'''
|
|
|-
|Magdalena
|Hebreiskt
|Jfr Malena, Malin, Lena.
|-
|Magnus
|Latinskt
|Jfr Måns. I Bohuslän även Mogens (danskt)
|-
|Maja
|Hebreiskt
|Svensk smekform för Maria.
|-
|Malena
|Hebreiskt
|Svensk form av Magdalena
|-
|Malin
|Hebreiskt
|Svensk form av Magdalena.
|-
|Maren
|Latinskt
|Dansk form av Marina. (Vanlig i Bohuslän)
|-
|Margareta
|Persiskt
|Sengrekiskt namn, bildat av ett persiskt ord. Jfr Greta, Marit, Märet, Märta.
|-
|Marianne
|Franskt
|Diminutiv till Maria.
|-
|Marina
|Latinskt
|Bildat till mare (hav). Jfr Maren, Marna.
|-
|Marta
|Oklart
|Bibliskt namn, Kortform för Margareta (via Margta, Mareta, Marita) och Martina.
|-
|Martin
|Latinskt
|Av latinets Martinus.
|-
|Martina
|Latinskt
|Feminin form av Martin.
|-
|Matilda
|Tyskt
|Latinsk form av forntyska Mahthilt. Jfr Mektild. Kortform Tilda.
|-
|Mats
|Hebreiskt
|Svensk form av Mattias.
|-
|Måns
|Latinskt
|Svensk form av Magnus.
|-
|'''N'''
|
|
|-
|Nils
|Grekiskt
|Svensk form av Nikolaus. Niklas är en variant.
|-
|'''O'''
|
|
|-
|Ola
|Nordiskt
|Skånsk och västsvensk form av Olof.
|-
|Olaus
|Nordiskt
|Latinsk form av Olof.
|-
|Ole
|Nordiskt
|Dansk-norsk form för Olof; vanligast i Bohuslän.
|-
|Olena
|Nordiskt
|Feminin form av västsvenska Ole (= Olof). Även Oleana.
|-
|Olof
|Nordiskt
|Vanligt. I Bohuslän Oluf och Olle. Efternamnet kunde bli Olsson.
|-
|'''P'''
|
|
|-
|Per, Pehr, Pär Pähr
|Grekiskt
|Svensk form av Petrus.
|-
|Petter Peter
|Grekiskt
|Nysvenska former av Petrus.
|-
|'''R'''
|
|
|-
|Rangela
|Fornsvenskt
|Yngre form av Ragnhild; vanligast i Västsverige; varianter: Ragnil, Ragnila, Rangel,
|-
|Rasmus
|Grekiskt
|Vanligast på Gotland och i Bohuslän.
|-
|Rear
|Norskt
|Västsvensk variant av norska Reidar; variant: Reer.
|-
|Rebecka
|Hebreiskt
|
|-
|Regina
|Latinskt
|
|-
|Reinhold
|Tyskt
|Variant: Renholt.
|-
|'''S'''
|
|
|-
|Sissa
|Latinskt
|Smekform för Cecilia. Vanligast i Sydsverige.
|-
|Sissela
|Latinskt
|Försvenskad form av Cecilia.
|-
|Sivert
|Nordiskt
|Sidoform till Sigvard; varianter Sivar, Sivard, Siver.
|-
|'''T'''
|
|
|-
|Tolf
|Fornsvenskt
|Av äldre Torulf.
|-
|Tolla
|Fornsvenskt
|Kortform av fornsvenska Torlof. Vanligast i Sydsverige.
|-
|Tolle
|Fornsvenskt
|Smekform för Torlef; vanligast i Bohuslän.
|}

Släktforska Namnskick

2026-10-21T12:58:38Z

EvaH:

== Personnamn och stavning ==
'''Inledning'''

I släktforskning stöter man på att en persons namn skrivs på olika sätt i dokumentationen. Man frågar sig först: Är det samma person? Verkar det vara det, vilket namn ska man välja i sitt släktträd? Som släktforskare kan man välja att bestämma sig för en variant av stavning/namn. Det gjorde man förr i tiden, även för de namn som vi idag uppfattar som olika namn. Andra liknande namn kan ha olika ursprung och är inte utbytbara, med det visste inte alltid den som skrev i förr i tiden heller.

Vilket namn kallade de sig själva för?

Det vet vi ju inte, finns det dokument de själva skrivit eller skrivit under så är det nog det de hette. Men de kallades kanske ett smeknamn/öknamn eller till exempel Tilda i Berg i stället för Matilda Andersdotter från gården Berg. Hade de ett yrke som smed kunde de kallas Sven Smen. De visste inte själva vad det stod för namn i kyrkböcker eller domböcker. Det händer att det är olika namn i husförhörslängden vid tiden för dödsfallet, död och begravningsboken samt bouppteckningen. Finns det en gravsten eller en dödsannons är det de själva som valt namn och stavning.

Svårast är runt sekelskiftena:

1700 Norska namn har blivit svenska

1800 Ny skrivstil, stavning och nya namn

1900 Dubbla förnamn och fasta efternamn

Det blev ofta fel vid flyttar, speciellt när de bott i Göteborg eller i Kville efter kyrkböckerna brunnit.

'''Förnamn'''

Namn stavades olika beroende på vem som skrev, det fanns inga stavningsregler. Det är olika skrivstil och stavning innan och efter ca 1800.

Bokstaven J kan fortfarande skrivas ibland G. Exempel: Alla dessa namn är en variant på Georgius: Jörgen, Görgen, Giörgen, Göran, Jöran, Örjan, Jörn, Georg.

C och K kan man variera mellan och ett H kan man sätta in i namnet. Exempel Mathias Carlsson.

Förr gav de gärna (döda) far-och morföräldrarnas namn vidare till barnen eller så valde de namn från avlidna släktingar. Dog barnet som fått ett släktnamn så fick nästa barn samma namn.

Bunden namngivning förkom framför allt på 1700-talet. Det betydde att äldsta sonen fick namn efter farfar och andra sonen efter morfar. Äldsta dottern fick mormors och nästa dotter farmors namn. Hade morfar och farfar samma namn kunde det bli två pojkar med samma namn, om möjligt med två variationer som Anders och Andreas. En son som föddes efter att fadern avlidit fick faderns förnamn och en dotter som döptes efter sin mors bortgång fick hennes förnamn. Om en änkling gifte om sig så var regeln att förstfödda dottern i nya äktenskapet döptes efter faderns första hustru.

Under 1900-talet kunde lärarna tvinga barnen att byta namn. Var det flera barn i klassen med samma förnamn tvingades några att byta till ett annat namn. Det kunde även gälla efternamn, men då mera acceptabelt till pappans namn+son. Det finns exempel på detta i norra Bohuslän in på 1960-talet.

'''Efternamn'''

I slutet av 1800-talet började man med fasta efternamn som slutade med son. De kunde fortfarande välja patronymikon; faderns namn + dotter eller son. Det var en oreda med efternamnen i början av 1900-talet. Det var vanligt med två förnamn och syskon kunde tilldelas olika efternamn. De kunde bytas vid flyttar. De flesta trodde inte att de kunde ändra utan godtog det de fått.

Alla kunde ta ett eget släktnamn, det behövde de göra i städer. Det var många med samma namn och man saknade ett gårdsnamn att kombinera med förnamnet. Detta gällde även kvinnor som ibland valde att ha samma efternamn som sin man. 1920 – 1963 var makarna tvungna att ha samma efternamn. Patronymikon blev förbjudet först i namnlagen1963.

Soldaterna fick efternamn efter vilken tjänst de hade, bytte de soldattorp så byttes namnet. Soldatnamn som man gillade lever kvar i generationer.

== '''Namnlista''' ==
Ett urval av vanliga namn i Bohuslän. Hela listan finns på [https://www.rotter.se/faktabanken/personnamn/ Rotter.se Personnamn]. Jag har lagt till några varianter som jag har i mitt släktträd och som är vanliga i Bohuslän
{| class="wikitable"
|A
|
|
|-
|Adolfina
|Tyskt
|Bildning av Adolf. Kortform Fina.
|-
|Amund
|Nordiskt
|
|-
|Anders
|Fornsvenskt
|Svensk form av Andreas; mycket vanligt i hela Sverige.
|-
|Anna
|Hebreiskt
|Mycket vanligt. Variationer Anne, Annetta och Annika.
|-
|Asmund
|Nordiskt
|Vanligast i Skåne och Västsverige.
|-
|Alma
|Spanskt
|I bruk i Sverige sedan 1720-talet.
|-
|B
|
|
|-
|Bernhard
|Tyskt
|Varianter Benal och Bernt.
|-
|Bernhardina
|Tyskt
|Feminin form av Bernhard. I bruk i Sverige sedan början av 1700-talet. kortform Dina.
|-
|Betty
|Hebreiskt
|Engelsk smekform för Elisabet; ibland skrivet Betti. I bruk i Sverige sedan 1670-talet.
|-
|Bolla
|Nordiskt
|Dialektal smekform för Ingeborg (och ibland Botilla); vanligast i Västergötland.
|-
|Bothild
|Nordiskt
|Varianter Botilda, Bolla, Boel (danskt ursprung)
|-
|Brita, Britta, Börta (Västsverige)
|Keltiskt
|Kortformer av Birgitta (äldre Brigitta); ett av de vanligaste namnen i Sverige
|-
|C
|
|
|-
|Cecilia
|Latinskt
|Jfr Sissa och Sissela.
|-
|D
|
|
|-
|Didrik
|Tyskt
|Förekommer också som Tidrik och Tidik.
|-
|Dordi
|Grekiskt
|Svensk form av Dorotea; vanligast i mellersta Norrland (och i Bohuslän)
|-
|E
|
|
|-
|Elin
|Grekiskt
|Försvenskad form av Helena.
|-
|Elisabet
|Hebreiskt
|Jfr Lisa, Lisbet, Lisbeta, Lisken.
|-
|Erik
|Fornsvenskt
|Mycket vanligt i hela Sverige.
|-
|Erika
|Fornsvenskt
|Feminin form av Erik.
|-
|Ester
|Persiskt
|Bibliskt, troligen av persiskt ursprung.
|-
|Estrid
|Nordiskt
|
|-
|F
|
|
|-
|Frans
|Latinskt
|Tysk form av latinets Franciskus.
|-
|Fredrik
|Tyskt
|
|-
|Georg
|Grekiskt
|Av latinets Georgius, ursprungligen grekiskt. Jfr Jurgen, Jörgen och Örjan.
|-
|G
|
|
|-
|Gisle
|Nordiskt
|
|-
|Greta
|Grekiskt
|Kortform av Margareta; vanligt på 1700-talet.
|-
|Gude
|Nordiskt
|Kortform av namn med förleden Gud-; förekom i Bohuslän.
|-
|Gullbrand
|Fornsvenskt
|Vanligast i Västsverige.
|-
|Gunilla
|Nordiskt
|Latinisering av Gunhild.
|-
|Gunnar
|Nordiskt
|
|-
|Gustav
|Fornsvenskt
|
|-
|H
|
|
|-
|Hanna
|Hebreiskt
|Men vanligare kortform för Johanna.
|-
|Hans
|Tyskt
|Ursprungligen tysk kortform av Johannes.
|-
|Hedvig
|Tyskt
|Jfr Hedda.
|-
|Helena
|Grekiskt
|Jfr Elin, Eljena, Elna, Lena.
|-
|Helga
|Nordiskt
|Feminin form av Helge.
|-
|Helge
|Nordiskt
|Dialektala varianter som Helle, Hälje, etc.
|-
|Hemming
|Nordiskt
|
|-
|Henning
|Tyskt
|
|-
|Hilda
|Nordiskt
|
|-
|Hilma
|Fornsvenskt
|Troligen feminin form av Hilmar.
|-
|Hindrik
|Tyskt
|Se Henrik
|-
|Hulda
|Nordiskt
|
|-
|I
|
|
|-
|Inga
|Fornsvenskt
|Kortform av fornsvenska namn på Inge-.
|-
|Ingar
|Nordiskt
|Antingen yngre variant av Ingi(w)ara eller av Ing(e)gard, en sidoform till Ingegerd.
|-
|Ingeborg
|Nordiskt
|Jfr Bolla. (I Bohuslän Ingebor)
|-
|Ingegärd
|Nordiskt
|Dialektala varianter: Ingerd, Ingiärd, Inger, Inggiäl, Ingiel, Ingel, etc.
|-
|Ingel
|Nordiskt
|Yngre form för Ingjald och Ingolf.
|-
|Inger
|Nordiskt
|I södra Sverige en ombildning av Ingegerd, i östra och norra Sverige en talspråksform för Ingrid.
|-
|Ingrid
|Nordiskt
|Sammandragning av Ingefrid (I Bohuslän ofta Ingri)
|-
|Ivar
|Nordiskt
|Stavas Ifwar
|-
|J
|
|
|-
|Jakob
|Hebreiskt
|
|-
|Joel
|Hebreiskt
|I bruk i Sverige sedan slutet av 1500-talet.
|-
|Joen
|Hebreiskt
|Sidoform till Johan (möjligen ibland också till Jon); vanligast på 1500- och 1600-talet.
|-
|Johan
|Hebreiskt
|Svensk form av Johannes, vanligt namn i hela Sverige.
|-
|Johanna
|Hebreiskt
|Feminin form av Johannes. Jfr Hanna, Janna.
|-
|Johannes
|Hebreiskt
|Grekisk form av ett hebreiskt namn (Jochanan); många namn har sitt ursprung i detta namn: Johan, Jöns, Hans, John, Joen, Jan och Ivan (se dessa). Jfr även Jonas. Kan stavas Johannis.
|-
|Jon
|Hebreiskt
|För det mesta en kortform av Jonas, men kan under 1500- och 1600-talet ibland vara en sidoform till Johan (Joan, Joen).
|-
|Jonas
|Hebreiskt
|Grekisk form av ett hebreiskt namn (Jona). I äldre tid förekom det mest i kortformen Jon, som lätt förväxlas med Joen (av Johan). Sådana förväxlingar gjordes redan i samtiden, vilket ytterligare förvillar för forskaren. - Jfr Jon.
|-
|Jöns
|Hebreiskt
|Svensk form av Johannes.
|-
|Jörgen
|Grekiskt
|Dansk form av Georg.
|-
|K
|
|
|-
|Kajsa
|Grekiskt
|Smekform för Karin.
|-
|Karin
|Grekiskt
|Svensk form av Katarina.
|-
|Karl
|Nordiskt
|
|-
|Kerstin
|Latinskt
|Nysvensk form av Kristina.
|-
|Kerstina
|Latinskt
|Skånsk form av Kristina. I Bohuslän stavades det Cherstina
|-
|Klemet
|Latinskt
|Av Klemens
|-
|Kristen
|Latinskt
|Sidoform till Kristian; vanligt i Bohuslän och Skåne.
|-
|Kristian
|Latinskt
|Av latinets Christianus. Jfr Kersten, Kristen, (Christena)
|-
|Kristina
|Latinskt
|Av äldre Kristiana. Jfr Kerstin, Kerstina, Stina. (Christena) I Bohuslän ofta Kirsti.
|-
|Kristofer
|Grekiskt
|
|-
|L
|
|
|-
|Lars
|Latinskt
|Svensk form av latinets Laurentius. Lasse är en variant.
|-
|Lena
|Grekiskt
|Kortform av Magdalena och Helena.
|-
|Lina
|Tyskt
|Kortform av namn som Adelina, Evelina, Karolina, Nikolina.
|-
|Lisa
|Hebreiskt
|Kortform för Elisabet och Lisbeta.
|-
|Lisbet
|Hebreiskt
|Försvenskning av Elisabet.
|-
|Lisbeta
|Hebreiskt
|Försvenskning av Elisabet.
|-
|Lisette
|Hebreiskt
|Fransk diminutiv till Elisabet.
|-
|Lisken
|Hebreiskt
|Lågtyskt, diminutiv till Elisabet.
|-
|
|
|
|-
|M
|
|
|-
|Magdalena
|Hebreiskt
|Jfr Malena, Malin, Lena.
|-
|Magnus
|Latinskt
|Jfr Måns. I Bohuslän även Mogens (danskt)
|-
|Maja
|Hebreiskt
|Svensk smekform för Maria.
|-
|Malena
|Hebreiskt
|Svensk form av Magdalena
|-
|Malin
|Hebreiskt
|Svensk form av Magdalena.
|-
|Maren
|Latinskt
|Dansk form av Marina. (Vanlig i Bohuslän)
|-
|Margareta
|Persiskt
|Sengrekiskt namn, bildat av ett persiskt ord. Jfr Greta, Marit, Märet, Märta.
|-
|Marianne
|Franskt
|Diminutiv till Maria.
|-
|Marina
|Latinskt
|Bildat till mare (hav). Jfr Maren, Marna.
|-
|Marta
|Oklart
|Bibliskt namn, men kan också vara en kortform för Margareta (via Margta, Mareta, Marita) och Martina.
|-
|Martin
|Latinskt
|Av latinets Martinus.
|-
|Martina
|Latinskt
|Feminin form av Martin.
|-
|Matilda
|Tyskt
|Latinsk form av forntyska Mahthilt. Jfr Mektild. Kortform Tilda.
|-
|Mats
|Hebreiskt
|Svensk form av Mattias.
|-
|Måns
|Latinskt
|Svensk form av Magnus.
|-
|N
|
|
|-
|Nils
|Grekiskt
|Svensk form av Nikolaus. Niklas är en variant.
|-
|O
|
|
|-
|Ola
|Nordiskt
|Skånsk och västsvensk form av Olof.
|-
|Olaus
|Nordiskt
|Latinsk form av Olof.
|-
|Ole
|Nordiskt
|Dansk-norsk form för Olof; vanligast i Bohuslän.
|-
|Olena
|Nordiskt
|Feminin form av västsvenska Ole (= Olof). Även Oleana.
|-
|Olof
|Nordiskt
|Mycket vanligt i hela Sverige. I Bohuslän Oluf och Olle. Efternamnet kunde bli Olsson.
|-
|P
|
|
|-
|Per, Pehr, Pär Pähr
|Grekiskt
|Svensk form av Petrus.
|-
|Petter
|Grekiskt
|Nysvenska former av Petrus; varianterna Petter och Peter är dialektala skillnader.
|-
|R
|
|
|-
|Rangela
|Fornsvenskt
|Yngre form av Ragnhild; vanligast i Västsverige; varianter: Ragnil, Ragnila, Rangel, etc.
|-
|Rasmus
|Grekiskt
|Vanligast på Gotland och i Bohuslän.
|-
|Rear
|Norskt
|Västsvensk variant av norska Reidar; variant: Reer.
|-
|Rebecka
|Hebreiskt
|
|-
|Regina
|Latinskt
|
|-
|Reinhold
|Tyskt
|Variant: Renholt.
|-
|S
|
|
|-
|Sissa
|Latinskt
|Smekform för Cecilia. Vanligast i Sydsverige.
|-
|Sissela
|Latinskt
|Försvenskad form av Cecilia.
|-
|Sivert
|Nordiskt
|Sidoform till Sigvard; vanligast i Bohuslän och Dalsland i många varianter: Sivar, Sivard, Siver.
|-
|T
|
|
|-
|Tolf
|Fornsvenskt
|Av äldre Torulf.
|-
|Tolla
|Fornsvenskt
|Kortform av fornsvenska Torlof. Vanligast i Sydsverige.
|-
|Tolle
|Fornsvenskt
|Smekform för Torlef; vanligast i Bohuslän.
|}

Släktforska Namnskick

2026-10-21T12:56:42Z

EvaH:

== Personnamn och stavning ==

=== Inledning ===
I släktforskning stöter man på att en persons namn skrivs på olika sätt i dokumentationen. Man frågar sig först: Är det samma person? Verkar det vara det, vilket namn ska man välja i sitt släktträd? Som släktforskare kan man välja att bestämma sig för en variant av stavning/namn. Det gjorde man förr i tiden, även för de namn som vi idag uppfattar som olika namn. Andra liknande namn kan ha olika ursprung och är inte utbytbara, med det visste inte alltid den som skrev i förr i tiden heller.

==== Vilket namn kallade de sig själva för? ====
Det vet vi ju inte, finns det dokument de själva skrivit eller skrivit under så är det nog det de hette. Men de kallades kanske ett smeknamn/öknamn eller till exempel Tilda i Berg i stället för Matilda Andersdotter från gården Berg. Hade de ett yrke som smed kunde de kallas Sven Smen. De visste inte själva vad det stod för namn i kyrkböcker eller domböcker. Det händer att det är olika namn i husförhörslängden vid tiden för dödsfallet, död och begravningsboken samt bouppteckningen. Finns det en gravsten eller en dödsannons är det de själva som valt namn och stavning.

Svårast är runt sekelskiftena:

1700 Norska namn har blivit svenska

1800 Ny skrivstil, stavning och nya namn

1900 Dubbla förnamn och fasta efternamn

Det blev ofta fel vid flyttar, speciellt när de bott i Göteborg eller i Kville när kyrkböckerna brunnit.

==== '''Förnamn''' ====
Namn stavades olika beroende på vem som skrev, det fanns inga stavningsregler. Det är olika skrivstil och stavning innan och efter ca 1800.

Bokstaven J kan fortfarande skrivas ibland G. Exempel: Alla dessa namn är en variant på Georgius: Jörgen, Görgen, Giörgen, Göran, Jöran, Örjan, Jörn, Georg.

C och K kan man variera mellan och ett H kan man sätta in i namnet. Exempel Mathias Carlsson.

Förr gav de gärna (döda) far-och morföräldrarnas namn vidare till barnen eller så valde de namn från avlidna släktingar. Dog barnet som fått ett släktnamn så fick nästa barn samma namn.

Bunden namngivning förkom framför allt på 1700-talet. Det betydde att äldsta sonen fick namn efter farfar och andra sonen efter morfar. Äldsta dottern fick mormors och nästa dotter farmors namn. Hade morfar och farfar samma namn kunde det bli två pojkar med samma namn, om möjligt med två variationer som Anders och Andreas. En son som föddes efter att fadern avlidit fick faderns förnamn och en dotter som döptes efter sin mors bortgång fick hennes förnamn. Om en änkling gifte om sig så var regeln att förstfödda dottern i nya äktenskapet döptes efter faderns första hustru.

Under 1900-talet kunde lärarna tvinga barnen att byta namn. Var det flera barn i klassen med samma förnamn tvingades några att byta till ett annat namn. Det kunde även gälla efternamn, men då mera acceptabelt till pappans namn+son. Det finns exempel på detta i norra Bohuslän in på 1960-talet.

===== '''Efternamn''' =====
I slutet av 1800-talet började man med fasta efternamn som slutade med son. De kunde fortfarande välja patronymikon; faderns namn + dotter eller son. Det var en oreda med efternamnen i början av 1900-talet. Det var vanligt med två förnamn och syskon kunde tilldelas olika efternamn. De kunde bytas vid flyttar. De flesta trodde inte att de kunde ändra utan godtog det de fått.

Alla kunde ta ett eget släktnamn, det behövde de göra i städer. Det var många med samma namn och man saknade ett gårdsnamn att kombinera med förnamnet. Detta gällde även kvinnor som ibland valde att ha samma efternamn som sin man. 1920 – 1963 var makarna tvungna att ha samma efternamn. Patronymikon blev förbjudet först i namnlagen1963.

Soldaterna fick efternamn efter vilken tjänst de hade, bytte de soldattorp så byttes namnet. Soldatnamn som man gillade lever kvar i generationer.

== '''Namnlista''' ==
Ett urval av vanliga namn i Bohuslän. Hela listan finns på [https://www.rotter.se/faktabanken/personnamn/ Rotter.se Personnamn]. Jag har lagt till några varianter som jag har i mitt släktträd och som är vanliga i Bohuslän
{| class="wikitable"
|A
|
|
|-
|Adolfina
|Tyskt
|Bildning av Adolf. Kortform Fina.
|-
|Amund
|Nordiskt
|
|-
|Anders
|Fornsvenskt
|Svensk form av Andreas; mycket vanligt i hela Sverige.
|-
|Anna
|Hebreiskt
|Mycket vanligt. Variationer Anne, Annetta och Annika.
|-
|Asmund
|Nordiskt
|Vanligast i Skåne och Västsverige.
|-
|Alma
|Spanskt
|I bruk i Sverige sedan 1720-talet.
|-
|B
|
|
|-
|Bernhard
|Tyskt
|Varianter Benal och Bernt.
|-
|Bernhardina
|Tyskt
|Feminin form av Bernhard. I bruk i Sverige sedan början av 1700-talet. kortform Dina.
|-
|Betty
|Hebreiskt
|Engelsk smekform för Elisabet; ibland skrivet Betti. I bruk i Sverige sedan 1670-talet.
|-
|Bolla
|Nordiskt
|Dialektal smekform för Ingeborg (och ibland Botilla); vanligast i Västergötland.
|-
|Bothild
|Nordiskt
|Varianter Botilda, Bolla, Boel (danskt ursprung)
|-
|Brita, Britta, Börta (Västsverige)
|Keltiskt
|Kortformer av Birgitta (äldre Brigitta); ett av de vanligaste namnen i Sverige
|-
|C
|
|
|-
|Cecilia
|Latinskt
|Jfr Sissa och Sissela.
|-
|D
|
|
|-
|Didrik
|Tyskt
|Förekommer också som Tidrik och Tidik.
|-
|Dordi
|Grekiskt
|Svensk form av Dorotea; vanligast i mellersta Norrland (och i Bohuslän)
|-
|E
|
|
|-
|Elin
|Grekiskt
|Försvenskad form av Helena.
|-
|Elisabet
|Hebreiskt
|Jfr Lisa, Lisbet, Lisbeta, Lisken.
|-
|Erik
|Fornsvenskt
|Mycket vanligt i hela Sverige.
|-
|Erika
|Fornsvenskt
|Feminin form av Erik.
|-
|Ester
|Persiskt
|Bibliskt, troligen av persiskt ursprung.
|-
|Estrid
|Nordiskt
|
|-
|F
|
|
|-
|Frans
|Latinskt
|Tysk form av latinets Franciskus.
|-
|Fredrik
|Tyskt
|
|-
|Georg
|Grekiskt
|Av latinets Georgius, ursprungligen grekiskt. Jfr Jurgen, Jörgen och Örjan.
|-
|G
|
|
|-
|Gisle
|Nordiskt
|
|-
|Greta
|Grekiskt
|Kortform av Margareta; vanligt på 1700-talet.
|-
|Gude
|Nordiskt
|Kortform av namn med förleden Gud-; förekom i Bohuslän.
|-
|Gullbrand
|Fornsvenskt
|Vanligast i Västsverige.
|-
|Gunilla
|Nordiskt
|Latinisering av Gunhild.
|-
|Gunnar
|Nordiskt
|
|-
|Gustav
|Fornsvenskt
|
|-
|H
|
|
|-
|Hanna
|Hebreiskt
|Men vanligare kortform för Johanna.
|-
|Hans
|Tyskt
|Ursprungligen tysk kortform av Johannes.
|-
|Hedvig
|Tyskt
|Jfr Hedda.
|-
|Helena
|Grekiskt
|Jfr Elin, Eljena, Elna, Lena.
|-
|Helga
|Nordiskt
|Feminin form av Helge.
|-
|Helge
|Nordiskt
|Dialektala varianter som Helle, Hälje, etc.
|-
|Hemming
|Nordiskt
|
|-
|Henning
|Tyskt
|
|-
|Hilda
|Nordiskt
|
|-
|Hilma
|Fornsvenskt
|Troligen feminin form av Hilmar.
|-
|Hindrik
|Tyskt
|Se Henrik
|-
|Hulda
|Nordiskt
|
|-
|I
|
|
|-
|Inga
|Fornsvenskt
|Kortform av fornsvenska namn på Inge-.
|-
|Ingar
|Nordiskt
|Antingen yngre variant av Ingi(w)ara eller av Ing(e)gard, en sidoform till Ingegerd.
|-
|Ingeborg
|Nordiskt
|Jfr Bolla. (I Bohuslän Ingebor)
|-
|Ingegärd
|Nordiskt
|Dialektala varianter: Ingerd, Ingiärd, Inger, Inggiäl, Ingiel, Ingel, etc.
|-
|Ingel
|Nordiskt
|Yngre form för Ingjald och Ingolf.
|-
|Inger
|Nordiskt
|I södra Sverige en ombildning av Ingegerd, i östra och norra Sverige en talspråksform för Ingrid.
|-
|Ingrid
|Nordiskt
|Sammandragning av Ingefrid (I Bohuslän ofta Ingri)
|-
|Ivar
|Nordiskt
|Stavas Ifwar
|-
|J
|
|
|-
|Jakob
|Hebreiskt
|
|-
|Joel
|Hebreiskt
|I bruk i Sverige sedan slutet av 1500-talet.
|-
|Joen
|Hebreiskt
|Sidoform till Johan (möjligen ibland också till Jon); vanligast på 1500- och 1600-talet.
|-
|Johan
|Hebreiskt
|Svensk form av Johannes, vanligt namn i hela Sverige.
|-
|Johanna
|Hebreiskt
|Feminin form av Johannes. Jfr Hanna, Janna.
|-
|Johannes
|Hebreiskt
|Grekisk form av ett hebreiskt namn (Jochanan); många namn har sitt ursprung i detta namn: Johan, Jöns, Hans, John, Joen, Jan och Ivan (se dessa). Jfr även Jonas. Kan stavas Johannis.
|-
|Jon
|Hebreiskt
|För det mesta en kortform av Jonas, men kan under 1500- och 1600-talet ibland vara en sidoform till Johan (Joan, Joen).
|-
|Jonas
|Hebreiskt
|Grekisk form av ett hebreiskt namn (Jona). I äldre tid förekom det mest i kortformen Jon, som lätt förväxlas med Joen (av Johan). Sådana förväxlingar gjordes redan i samtiden, vilket ytterligare förvillar för forskaren. - Jfr Jon.
|-
|Jöns
|Hebreiskt
|Svensk form av Johannes.
|-
|Jörgen
|Grekiskt
|Dansk form av Georg.
|-
|K
|
|
|-
|Kajsa
|Grekiskt
|Smekform för Karin.
|-
|Karin
|Grekiskt
|Svensk form av Katarina.
|-
|Karl
|Nordiskt
|
|-
|Kerstin
|Latinskt
|Nysvensk form av Kristina.
|-
|Kerstina
|Latinskt
|Skånsk form av Kristina. I Bohuslän stavades det Cherstina
|-
|Klemet
|Latinskt
|Av Klemens
|-
|Kristen
|Latinskt
|Sidoform till Kristian; vanligt i Bohuslän och Skåne.
|-
|Kristian
|Latinskt
|Av latinets Christianus. Jfr Kersten, Kristen, (Christena)
|-
|Kristina
|Latinskt
|Av äldre Kristiana. Jfr Kerstin, Kerstina, Stina. (Christena) I Bohuslän ofta Kirsti.
|-
|Kristofer
|Grekiskt
|
|-
|L
|
|
|-
|Lars
|Latinskt
|Svensk form av latinets Laurentius. Lasse är en variant.
|-
|Lena
|Grekiskt
|Kortform av Magdalena och Helena.
|-
|Lina
|Tyskt
|Kortform av namn som Adelina, Evelina, Karolina, Nikolina.
|-
|Lisa
|Hebreiskt
|Kortform för Elisabet och Lisbeta.
|-
|Lisbet
|Hebreiskt
|Försvenskning av Elisabet.
|-
|Lisbeta
|Hebreiskt
|Försvenskning av Elisabet.
|-
|Lisette
|Hebreiskt
|Fransk diminutiv till Elisabet.
|-
|Lisken
|Hebreiskt
|Lågtyskt, diminutiv till Elisabet.
|-
|
|
|
|-
|M
|
|
|-
|Magdalena
|Hebreiskt
|Jfr Malena, Malin, Lena.
|-
|Magnus
|Latinskt
|Jfr Måns. I Bohuslän även Mogens (danskt)
|-
|Maja
|Hebreiskt
|Svensk smekform för Maria.
|-
|Malena
|Hebreiskt
|Svensk form av Magdalena
|-
|Malin
|Hebreiskt
|Svensk form av Magdalena.
|-
|Maren
|Latinskt
|Dansk form av Marina. (Vanlig i Bohuslän)
|-
|Margareta
|Persiskt
|Sengrekiskt namn, bildat av ett persiskt ord. Jfr Greta, Marit, Märet, Märta.
|-
|Marianne
|Franskt
|Diminutiv till Maria.
|-
|Marina
|Latinskt
|Bildat till mare (hav). Jfr Maren, Marna.
|-
|Marta
|Oklart
|Bibliskt namn, men kan också vara en kortform för Margareta (via Margta, Mareta, Marita) och Martina.
|-
|Martin
|Latinskt
|Av latinets Martinus.
|-
|Martina
|Latinskt
|Feminin form av Martin.
|-
|Matilda
|Tyskt
|Latinsk form av forntyska Mahthilt. Jfr Mektild. Kortform Tilda.
|-
|Mats
|Hebreiskt
|Svensk form av Mattias.
|-
|Måns
|Latinskt
|Svensk form av Magnus.
|-
|N
|
|
|-
|Nils
|Grekiskt
|Svensk form av Nikolaus. Niklas är en variant.
|-
|O
|
|
|-
|Ola
|Nordiskt
|Skånsk och västsvensk form av Olof.
|-
|Olaus
|Nordiskt
|Latinsk form av Olof.
|-
|Ole
|Nordiskt
|Dansk-norsk form för Olof; vanligast i Bohuslän.
|-
|Olena
|Nordiskt
|Feminin form av västsvenska Ole (= Olof). Även Oleana.
|-
|Olof
|Nordiskt
|Mycket vanligt i hela Sverige. I Bohuslän Oluf och Olle. Efternamnet kunde bli Olsson.
|-
|P
|
|
|-
|Per, Pehr, Pär Pähr
|Grekiskt
|Svensk form av Petrus.
|-
|Petter
|Grekiskt
|Nysvenska former av Petrus; varianterna Petter och Peter är dialektala skillnader.
|-
|R
|
|
|-
|Rangela
|Fornsvenskt
|Yngre form av Ragnhild; vanligast i Västsverige; varianter: Ragnil, Ragnila, Rangel, etc.
|-
|Rasmus
|Grekiskt
|Vanligast på Gotland och i Bohuslän.
|-
|Rear
|Norskt
|Västsvensk variant av norska Reidar; variant: Reer.
|-
|Rebecka
|Hebreiskt
|
|-
|Regina
|Latinskt
|
|-
|Reinhold
|Tyskt
|Variant: Renholt.
|-
|S
|
|
|-
|Sissa
|Latinskt
|Smekform för Cecilia. Vanligast i Sydsverige.
|-
|Sissela
|Latinskt
|Försvenskad form av Cecilia.
|-
|Sivert
|Nordiskt
|Sidoform till Sigvard; vanligast i Bohuslän och Dalsland i många varianter: Sivar, Sivard, Siver.
|-
|T
|
|
|-
|Tolf
|Fornsvenskt
|Av äldre Torulf.
|-
|Tolla
|Fornsvenskt
|Kortform av fornsvenska Torlof. Vanligast i Sydsverige.
|-
|Tolle
|Fornsvenskt
|Smekform för Torlef; vanligast i Bohuslän.
|}

Släktforska Namnskick

2026-10-21T12:55:41Z

EvaH: Skapat ny sida

== Personnamn och stavning ==

=== Inledning ===
I släktforskning stöter man på att en persons namn skrivs på olika sätt i dokumentationen. Man frågar sig först: Är det samma person? Verkar det vara det, vilket namn ska man välja i sitt släktträd? Som släktforskare kan man välja att bestämma sig för en variant av stavning/namn. Det gjorde man förr i tiden, även för de namn som vi idag uppfattar som olika namn. Andra liknande namn kan ha olika ursprung och är inte utbytbara, med det visste inte alltid den som skrev i förr i tiden heller.

==== Vilket namn kallade de sig själva för? ====
Det vet vi ju inte, finns det dokument de själva skrivit eller skrivit under så är det nog det de hette. Men de kallades kanske ett smeknamn/öknamn eller till exempel Tilda i Berg i stället för Matilda Andersdotter från gården Berg. Hade de ett yrke som smed kunde de kallas Sven Smen. De visste inte själva vad det stod för namn i kyrkböcker eller domböcker. Det händer att det är olika namn i husförhörslängden vid tiden för dödsfallet, död och begravningsboken samt bouppteckningen. Finns det en gravsten eller en dödsannons är det de själva som valt namn och stavning.

Svårast är runt sekelskiftena:

1700 Norska namn har blivit svenska

1800 Ny skrivstil, stavning och nya namn

1900 Dubbla förnamn och fasta efternamn

Det blev ofta fel vid flyttar, speciellt när de bott i Göteborg eller i Kville när kyrkböckerna brunnit.

'''Förnamn'''

Namn stavades olika beroende på vem som skrev, det fanns inga stavningsregler. Det är olika skrivstil och stavning innan och efter ca 1800.

Bokstaven J kan fortfarande skrivas ibland G. Exempel: Alla dessa namn är en variant på Georgius: Jörgen, Görgen, Giörgen, Göran, Jöran, Örjan, Jörn, Georg.

C och K kan man variera mellan och ett H kan man sätta in i namnet. Exempel Mathias Carlsson.

Förr gav de gärna (döda) far-och morföräldrarnas namn vidare till barnen eller så valde de namn från avlidna släktingar. Dog barnet som fått ett släktnamn så fick nästa barn samma namn.

Bunden namngivning förkom framför allt på 1700-talet. Det betydde att äldsta sonen fick namn efter farfar och andra sonen efter morfar. Äldsta dottern fick mormors och nästa dotter farmors namn. Hade morfar och farfar samma namn kunde det bli två pojkar med samma namn, om möjligt med två variationer som Anders och Andreas. En son som föddes efter att fadern avlidit fick faderns förnamn och en dotter som döptes efter sin mors bortgång fick hennes förnamn. Om en änkling gifte om sig så var regeln att förstfödda dottern i nya äktenskapet döptes efter faderns första hustru.

Under 1900-talet kunde lärarna tvinga barnen att byta namn. Var det flera barn i klassen med samma förnamn tvingades några att byta till ett annat namn. Det kunde även gälla efternamn, men då mera acceptabelt till pappans namn+son. Det finns exempel på detta i norra Bohuslän in på 1960-talet.

'''Efternamn'''

I slutet av 1800-talet började man med fasta efternamn som slutade med son. De kunde fortfarande välja patronymikon; faderns namn + dotter eller son. Det var en oreda med efternamnen i början av 1900-talet. Det var vanligt med två förnamn och syskon kunde tilldelas olika efternamn. De kunde bytas vid flyttar. De flesta trodde inte att de kunde ändra utan godtog det de fått.

Alla kunde ta ett eget släktnamn, det behövde de göra i städer. Det var många med samma namn och man saknade ett gårdsnamn att kombinera med förnamnet. Detta gällde även kvinnor som ibland valde att ha samma efternamn som sin man. 1920 – 1963 var makarna tvungna att ha samma efternamn. Patronymikon blev förbjudet först i namnlagen1963.

Soldaterna fick efternamn efter vilken tjänst de hade, bytte de soldattorp så byttes namnet. Soldatnamn som man gillade lever kvar i generationer.

=== '''Namnlista''' ===
Ett urval av vanliga namn i Bohuslän. Hela listan finns på [https://www.rotter.se/faktabanken/personnamn/ Rotter.se Personnamn]. Jag har lagt till några varianter som jag har i mitt släktträd och som är vanliga i Bohuslän
{| class="wikitable"
|A
|
|
|-
|Adolfina
|Tyskt
|Bildning av Adolf. Kortform Fina.
|-
|Amund
|Nordiskt
|
|-
|Anders
|Fornsvenskt
|Svensk form av Andreas; mycket vanligt i hela Sverige.
|-
|Anna
|Hebreiskt
|Mycket vanligt. Variationer Anne, Annetta och Annika.
|-
|Asmund
|Nordiskt
|Vanligast i Skåne och Västsverige.
|-
|Alma
|Spanskt
|I bruk i Sverige sedan 1720-talet.
|-
|B
|
|
|-
|Bernhard
|Tyskt
|Varianter Benal och Bernt.
|-
|Bernhardina
|Tyskt
|Feminin form av Bernhard. I bruk i Sverige sedan början av 1700-talet. kortform Dina.
|-
|Betty
|Hebreiskt
|Engelsk smekform för Elisabet; ibland skrivet Betti. I bruk i Sverige sedan 1670-talet.
|-
|Bolla
|Nordiskt
|Dialektal smekform för Ingeborg (och ibland Botilla); vanligast i Västergötland.
|-
|Bothild
|Nordiskt
|Varianter Botilda, Bolla, Boel (danskt ursprung)
|-
|Brita, Britta, Börta (Västsverige)
|Keltiskt
|Kortformer av Birgitta (äldre Brigitta); ett av de vanligaste namnen i Sverige
|-
|C
|
|
|-
|Cecilia
|Latinskt
|Jfr Sissa och Sissela.
|-
|D
|
|
|-
|Didrik
|Tyskt
|Förekommer också som Tidrik och Tidik.
|-
|Dordi
|Grekiskt
|Svensk form av Dorotea; vanligast i mellersta Norrland (och i Bohuslän)
|-
|E
|
|
|-
|Elin
|Grekiskt
|Försvenskad form av Helena.
|-
|Elisabet
|Hebreiskt
|Jfr Lisa, Lisbet, Lisbeta, Lisken.
|-
|Erik
|Fornsvenskt
|Mycket vanligt i hela Sverige.
|-
|Erika
|Fornsvenskt
|Feminin form av Erik.
|-
|Ester
|Persiskt
|Bibliskt, troligen av persiskt ursprung.
|-
|Estrid
|Nordiskt
|
|-
|F
|
|
|-
|Frans
|Latinskt
|Tysk form av latinets Franciskus.
|-
|Fredrik
|Tyskt
|
|-
|Georg
|Grekiskt
|Av latinets Georgius, ursprungligen grekiskt. Jfr Jurgen, Jörgen och Örjan.
|-
|G
|
|
|-
|Gisle
|Nordiskt
|
|-
|Greta
|Grekiskt
|Kortform av Margareta; vanligt på 1700-talet.
|-
|Gude
|Nordiskt
|Kortform av namn med förleden Gud-; förekom i Bohuslän.
|-
|Gullbrand
|Fornsvenskt
|Vanligast i Västsverige.
|-
|Gunilla
|Nordiskt
|Latinisering av Gunhild.
|-
|Gunnar
|Nordiskt
|
|-
|Gustav
|Fornsvenskt
|
|-
|H
|
|
|-
|Hanna
|Hebreiskt
|Men vanligare kortform för Johanna.
|-
|Hans
|Tyskt
|Ursprungligen tysk kortform av Johannes.
|-
|Hedvig
|Tyskt
|Jfr Hedda.
|-
|Helena
|Grekiskt
|Jfr Elin, Eljena, Elna, Lena.
|-
|Helga
|Nordiskt
|Feminin form av Helge.
|-
|Helge
|Nordiskt
|Dialektala varianter som Helle, Hälje, etc.
|-
|Hemming
|Nordiskt
|
|-
|Henning
|Tyskt
|
|-
|Hilda
|Nordiskt
|
|-
|Hilma
|Fornsvenskt
|Troligen feminin form av Hilmar.
|-
|Hindrik
|Tyskt
|Se Henrik
|-
|Hulda
|Nordiskt
|
|-
|I
|
|
|-
|Inga
|Fornsvenskt
|Kortform av fornsvenska namn på Inge-.
|-
|Ingar
|Nordiskt
|Antingen yngre variant av Ingi(w)ara eller av Ing(e)gard, en sidoform till Ingegerd.
|-
|Ingeborg
|Nordiskt
|Jfr Bolla. (I Bohuslän Ingebor)
|-
|Ingegärd
|Nordiskt
|Dialektala varianter: Ingerd, Ingiärd, Inger, Inggiäl, Ingiel, Ingel, etc.
|-
|Ingel
|Nordiskt
|Yngre form för Ingjald och Ingolf.
|-
|Inger
|Nordiskt
|I södra Sverige en ombildning av Ingegerd, i östra och norra Sverige en talspråksform för Ingrid.
|-
|Ingrid
|Nordiskt
|Sammandragning av Ingefrid (I Bohuslän ofta Ingri)
|-
|Ivar
|Nordiskt
|Stavas Ifwar
|-
|J
|
|
|-
|Jakob
|Hebreiskt
|
|-
|Joel
|Hebreiskt
|I bruk i Sverige sedan slutet av 1500-talet.
|-
|Joen
|Hebreiskt
|Sidoform till Johan (möjligen ibland också till Jon); vanligast på 1500- och 1600-talet.
|-
|Johan
|Hebreiskt
|Svensk form av Johannes, vanligt namn i hela Sverige.
|-
|Johanna
|Hebreiskt
|Feminin form av Johannes. Jfr Hanna, Janna.
|-
|Johannes
|Hebreiskt
|Grekisk form av ett hebreiskt namn (Jochanan); många namn har sitt ursprung i detta namn: Johan, Jöns, Hans, John, Joen, Jan och Ivan (se dessa). Jfr även Jonas. Kan stavas Johannis.
|-
|Jon
|Hebreiskt
|För det mesta en kortform av Jonas, men kan under 1500- och 1600-talet ibland vara en sidoform till Johan (Joan, Joen).
|-
|Jonas
|Hebreiskt
|Grekisk form av ett hebreiskt namn (Jona). I äldre tid förekom det mest i kortformen Jon, som lätt förväxlas med Joen (av Johan). Sådana förväxlingar gjordes redan i samtiden, vilket ytterligare förvillar för forskaren. - Jfr Jon.
|-
|Jöns
|Hebreiskt
|Svensk form av Johannes.
|-
|Jörgen
|Grekiskt
|Dansk form av Georg.
|-
|K
|
|
|-
|Kajsa
|Grekiskt
|Smekform för Karin.
|-
|Karin
|Grekiskt
|Svensk form av Katarina.
|-
|Karl
|Nordiskt
|
|-
|Kerstin
|Latinskt
|Nysvensk form av Kristina.
|-
|Kerstina
|Latinskt
|Skånsk form av Kristina. I Bohuslän stavades det Cherstina
|-
|Klemet
|Latinskt
|Av Klemens
|-
|Kristen
|Latinskt
|Sidoform till Kristian; vanligt i Bohuslän och Skåne.
|-
|Kristian
|Latinskt
|Av latinets Christianus. Jfr Kersten, Kristen, (Christena)
|-
|Kristina
|Latinskt
|Av äldre Kristiana. Jfr Kerstin, Kerstina, Stina. (Christena) I Bohuslän ofta Kirsti.
|-
|Kristofer
|Grekiskt
|
|-
|L
|
|
|-
|Lars
|Latinskt
|Svensk form av latinets Laurentius. Lasse är en variant.
|-
|Lena
|Grekiskt
|Kortform av Magdalena och Helena.
|-
|Lina
|Tyskt
|Kortform av namn som Adelina, Evelina, Karolina, Nikolina.
|-
|Lisa
|Hebreiskt
|Kortform för Elisabet och Lisbeta.
|-
|Lisbet
|Hebreiskt
|Försvenskning av Elisabet.
|-
|Lisbeta
|Hebreiskt
|Försvenskning av Elisabet.
|-
|Lisette
|Hebreiskt
|Fransk diminutiv till Elisabet.
|-
|Lisken
|Hebreiskt
|Lågtyskt, diminutiv till Elisabet.
|-
|
|
|
|-
|M
|
|
|-
|Magdalena
|Hebreiskt
|Jfr Malena, Malin, Lena.
|-
|Magnus
|Latinskt
|Jfr Måns. I Bohuslän även Mogens (danskt)
|-
|Maja
|Hebreiskt
|Svensk smekform för Maria.
|-
|Malena
|Hebreiskt
|Svensk form av Magdalena
|-
|Malin
|Hebreiskt
|Svensk form av Magdalena.
|-
|Maren
|Latinskt
|Dansk form av Marina. (Vanlig i Bohuslän)
|-
|Margareta
|Persiskt
|Sengrekiskt namn, bildat av ett persiskt ord. Jfr Greta, Marit, Märet, Märta.
|-
|Marianne
|Franskt
|Diminutiv till Maria.
|-
|Marina
|Latinskt
|Bildat till mare (hav). Jfr Maren, Marna.
|-
|Marta
|Oklart
|Bibliskt namn, men kan också vara en kortform för Margareta (via Margta, Mareta, Marita) och Martina.
|-
|Martin
|Latinskt
|Av latinets Martinus.
|-
|Martina
|Latinskt
|Feminin form av Martin.
|-
|Matilda
|Tyskt
|Latinsk form av forntyska Mahthilt. Jfr Mektild. Kortform Tilda.
|-
|Mats
|Hebreiskt
|Svensk form av Mattias.
|-
|Måns
|Latinskt
|Svensk form av Magnus.
|-
|N
|
|
|-
|Nils
|Grekiskt
|Svensk form av Nikolaus. Niklas är en variant.
|-
|O
|
|
|-
|Ola
|Nordiskt
|Skånsk och västsvensk form av Olof.
|-
|Olaus
|Nordiskt
|Latinsk form av Olof.
|-
|Ole
|Nordiskt
|Dansk-norsk form för Olof; vanligast i Bohuslän.
|-
|Olena
|Nordiskt
|Feminin form av västsvenska Ole (= Olof). Även Oleana.
|-
|Olof
|Nordiskt
|Mycket vanligt i hela Sverige. I Bohuslän Oluf och Olle. Efternamnet kunde bli Olsson.
|-
|P
|
|
|-
|Per, Pehr, Pär Pähr
|Grekiskt
|Svensk form av Petrus.
|-
|Petter
|Grekiskt
|Nysvenska former av Petrus; varianterna Petter och Peter är dialektala skillnader.
|-
|R
|
|
|-
|Rangela
|Fornsvenskt
|Yngre form av Ragnhild; vanligast i Västsverige; varianter: Ragnil, Ragnila, Rangel, etc.
|-
|Rasmus
|Grekiskt
|Vanligast på Gotland och i Bohuslän.
|-
|Rear
|Norskt
|Västsvensk variant av norska Reidar; variant: Reer.
|-
|Rebecka
|Hebreiskt
|
|-
|Regina
|Latinskt
|
|-
|Reinhold
|Tyskt
|Variant: Renholt.
|-
|S
|
|
|-
|Sissa
|Latinskt
|Smekform för Cecilia. Vanligast i Sydsverige.
|-
|Sissela
|Latinskt
|Försvenskad form av Cecilia.
|-
|Sivert
|Nordiskt
|Sidoform till Sigvard; vanligast i Bohuslän och Dalsland i många varianter: Sivar, Sivard, Siver.
|-
|T
|
|
|-
|Tolf
|Fornsvenskt
|Av äldre Torulf.
|-
|Tolla
|Fornsvenskt
|Kortform av fornsvenska Torlof. Vanligast i Sydsverige.
|-
|Tolle
|Fornsvenskt
|Smekform för Torlef; vanligast i Bohuslän.
|}

Börja släktforska och gårdsforska

2026-10-21T12:00:50Z

EvaH: /* Hjälp på Facebook */

=== '''Ta första steget''' ===

* Börja med att skriva ned det du vet. Börja med dig själv, dina föräldrar och så långt bak du vet.
* Ta fram och se på gamla foton, dokumentera vem det är på fotot, var de är och historier som du vet. Skanna gärna in foton och dokument.
* Prata med de äldsta i släkten och andra som kan vara intresserade. Är det någon som släktforskat tidigare?
* Vad är du mest nyfiken på? Var vill du börja? Begränsa dig och starta med det du kan hitta eller du är mest intresserad av.[[Fil:Sida ur kyrkbok från Håby 1836 .jpg|miniatyr|Döda och vad de dog av.]]

=== '''Lär dig mera''' ===

* Släktforskarförbundets hemsida Rötter har bra information. www.rotter.se. Se under fliken ”Börja släktforska”
* Se vad som finns på biblioteket.
* Se på filmer på Youtube.
* Gå en kurs. Uddevalla Släktforskare har släktforskningskurser och kurser om släktforskningsprogram.
* Möt andra släkt- och gårdsforskare. Släktforskarföreningarna har aktiviteter där man kan få hjälp och där man släktforskar tillsammans. De har lokalt material för sitt område. Hembygdsföreningarna har material om platser, gårdar, foto och om livet förr i tiden.
* Träna på att läsa handstil. Det finns böcker och sidor på internet till hjälp. Det är svårt i början, några skribenter är svåra, andra är lättare att förstå. Det går att använda AI som assistent.

=== '''Sök i arkiven''' ===
'''Riksarkivets digitala datasal''' är gratis. Du behöver ha en inloggning för nyare material.

Följ familjen i husförhörslängderna och leta upp dem i födelse/dopboken, vigselboken och i död/begravningsboken. Skriv var de bodde så du kan följa flyttarna.

'''Släktdata.org''' har sökbara avskrifter från kyrkböcker och ibland även andra böcker. Kolla under Reglist vilka böcker som är med. Socknarna häromkring är med och det är av god kvalité. Avskriften är gjord av lokala släktforskare som visste vad platserna hette.

'''Arkiv digital''' är en betaltjänst som ofta finns på bibliotek. Bra sökmöjligheter.

'''Sveriges dödbok''' 1800 – 2024 görs av Sveriges släktforskarförbund. Finns ofta på bibliotekets dator eller kan köpas. Äldre utgåvor kan räcka bra. Du får reda på dödsdatum, ort och om personen var gift, änka/änkling, frånskild eller ogift.

'''Gravar''' kan ge information om personen och familjen. Det finns flera olika se på Svenska kyrkan – hitta gravplatsen. På Rötters hemsida finns gravstensinventeringen. Sidan Find a grave är bra för att hitta amerikanska gravar, det finns även lite svenska gravar här.

=== '''Hjälp på Facebook''' ===
Det finns flera bra Facebook grupper där du kan lära dig genom att följa. Kör du fast kan du fråga och få hjälp. Släktforskning för noviser, släktforskning i Bohuslän, släktforskning på silverfat, vi som läser äldre handstil är några.
=== Dokumentera ===
Dokumentera vad du kom fram till noga och spara en länk till var du hittade det. Du kommer att behöva gå tillbaka. Du kan börja med papper och penna eller i ett dokument på datorn, men snart vill du ha bättre ordning.

Det finns tre typer av sätt att dokumentera. Lokalt på den egna datorn, släktträd hos ett släktforskningsföretag och världsträd på släktforskningsföretag.

==== 1. Program på datorn ====
De lokala programmen är bra på olika sätt och några fungerar bara på Windows eller bara på Mac. Är du intresserad av gårdsforskning så behöver det finnas funktioner för att söka på gårdar.
[[Fil:Släktträd från Håby Nedergård.jpg|miniatyr|Tre generationer från ett släktforskingsprogram. Hans Jörgen, Brita Maja, Anna Christina och Olof har bott på Håby Nedergård.]]

==== 2. Släktforskningsföretag med släktträd ====
'''Arkiv digital'''. Svenskt företag som är mycket bra när man släktforskar i Sverige. Har framför allt bra sökmöjligheter och inskannade kyrkböcker i färg. Har också möjlighet till släktträd. Abonnemang behövs, finns ofta på bibliotek.

'''Geneanet.''' Fransk bolag. Du kan skapa träd och söka gratis. Finns även betalversion.

'''Ancestry.''' Amerikanskt bolag. Man kan bygga släktträd gratis obegränsat och de har en del svenska källor gratis. Betalversion worldwide behövs för att söka emigranter i USA och Kanada. (Rabatt om man är med i en släktforskningsförening.) Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de är relativt ofta rätt.

'''My Heritage'''. Israelitiskt bolag. Kan bygga ett mindre träd gratis. Många svenska användare. De har en prismodell som bygger på att man ska pruta ned priset kraftigt. Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de kan vara rätt ibland. Om tipsen ska bli rätt behöver man betala och jobba med systemet.

==== 3. Världsträd. ====
Det finns endast ett släktträd där alla användare hjälps åt att bygga. Det som står behöver kontrolleras. Kan vara krångligt att rätta och ändra i innan man är van. Lägg inte in en fil från släktforskning du har gjort tidigare, då blir det dubbletter. Du ska knyta dig till det räd som redan finns. Det kan vara dina föräldrar eller släkt långt tillbaka.

'''Family Search''' ägs av mormonerna. Gratis och du har tillgång till kyrkböcker.

'''Geni''' Ägs av My Heritage. Gratis. Det finns en betalversion, behövs inte för egen forskning. Det kan vara bra att få hjälp av någon som kan systemet för att komma i gång. Det finns några svenska släktforskare som jobbar aktivt för att sprida släktforskning, exempelvis från Stångenäs. ''Varning:'' Någon har lagt in anor långt tillbaka utifrån Stångenäsbor, det stämmer inte. Systemet är stort i Finland.

=== '''Specialområden''' ===
Det finns många olika sätt att forska på beroende på vad det gäller. Exempelvis: Soldater, sjömän, emigranter och gårdar. För att hitta personer i städer behöver man ofta
Uppdaterat 2026-10-21 eva.hjort@gmail.com

Börja släktforska och gårdsforska

2026-10-21T11:58:37Z

EvaH:

=== '''Ta första steget''' ===

* Börja med att skriva ned det du vet. Börja med dig själv, dina föräldrar och så långt bak du vet.
* Ta fram och se på gamla foton, dokumentera vem det är på fotot, var de är och historier som du vet. Skanna gärna in foton och dokument.
* Prata med de äldsta i släkten och andra som kan vara intresserade. Är det någon som släktforskat tidigare?
* Vad är du mest nyfiken på? Var vill du börja? Begränsa dig och starta med det du kan hitta eller du är mest intresserad av.[[Fil:Sida ur kyrkbok från Håby 1836 .jpg|miniatyr|Döda och vad de dog av.]]

=== '''Lär dig mera''' ===

* Släktforskarförbundets hemsida Rötter har bra information. www.rotter.se. Se under fliken ”Börja släktforska”
* Se vad som finns på biblioteket.
* Se på filmer på Youtube.
* Gå en kurs. Uddevalla Släktforskare har släktforskningskurser och kurser om släktforskningsprogram.
* Möt andra släkt- och gårdsforskare. Släktforskarföreningarna har aktiviteter där man kan få hjälp och där man släktforskar tillsammans. De har lokalt material för sitt område. Hembygdsföreningarna har material om platser, gårdar, foto och om livet förr i tiden.
* Träna på att läsa handstil. Det finns böcker och sidor på internet till hjälp. Det är svårt i början, några skribenter är svåra, andra är lättare att förstå. Det går att använda AI som assistent.

=== '''Sök i arkiven''' ===
'''Riksarkivets digitala datasal''' är gratis. Du behöver ha en inloggning för nyare material.

Följ familjen i husförhörslängderna och leta upp dem i födelse/dopboken, vigselboken och i död/begravningsboken. Skriv var de bodde så du kan följa flyttarna.

'''Släktdata.org''' har sökbara avskrifter från kyrkböcker och ibland även andra böcker. Kolla under Reglist vilka böcker som är med. Socknarna häromkring är med och det är av god kvalité. Avskriften är gjord av lokala släktforskare som visste vad platserna hette.

'''Arkiv digital''' är en betaltjänst som ofta finns på bibliotek. Bra sökmöjligheter.

'''Sveriges dödbok''' 1800 – 2024 görs av Sveriges släktforskarförbund. Finns ofta på bibliotekets dator eller kan köpas. Äldre utgåvor kan räcka bra. Du får reda på dödsdatum, ort och om personen var gift, änka/änkling, frånskild eller ogift.

'''Gravar''' kan ge information om personen och familjen. Det finns flera olika se på Svenska kyrkan – hitta gravplatsen. På Rötters hemsida finns gravstensinventeringen. Sidan Find a grave är bra för att hitta amerikanska gravar, det finns även lite svenska gravar här.

=== Hjälp på Facebook ===
Det finns flera bra Facebook grupper där du kan lära dig genom att följa. Kör du fast kan du fråga och få hjälp. Släktforskning för noviser, släktforskning i Bohuslän, släktforskning på silverfat, vi som läser äldre handstil är några.
=== Dokumentera ===
Dokumentera vad du kom fram till noga och spara en länk till var du hittade det. Du kommer att behöva gå tillbaka. Du kan börja med papper och penna eller i ett dokument på datorn, men snart vill du ha bättre ordning.

Det finns tre typer av sätt att dokumentera. Lokalt på den egna datorn, släktträd hos ett släktforskningsföretag och världsträd på släktforskningsföretag.

==== 1. Program på datorn ====
De lokala programmen är bra på olika sätt och några fungerar bara på Windows eller bara på Mac. Är du intresserad av gårdsforskning så behöver det finnas funktioner för att söka på gårdar.
[[Fil:Släktträd från Håby Nedergård.jpg|miniatyr|Tre generationer från ett släktforskingsprogram. Hans Jörgen, Brita Maja, Anna Christina och Olof har bott på Håby Nedergård.]]

==== 2. Släktforskningsföretag med släktträd ====
'''Arkiv digital'''. Svenskt företag som är mycket bra när man släktforskar i Sverige. Har framför allt bra sökmöjligheter och inskannade kyrkböcker i färg. Har också möjlighet till släktträd. Abonnemang behövs, finns ofta på bibliotek.

'''Geneanet.''' Fransk bolag. Du kan skapa träd och söka gratis. Finns även betalversion.

'''Ancestry.''' Amerikanskt bolag. Man kan bygga släktträd gratis obegränsat och de har en del svenska källor gratis. Betalversion worldwide behövs för att söka emigranter i USA och Kanada. (Rabatt om man är med i en släktforskningsförening.) Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de är relativt ofta rätt.

'''My Heritage'''. Israelitiskt bolag. Kan bygga ett mindre träd gratis. Många svenska användare. De har en prismodell som bygger på att man ska pruta ned priset kraftigt. Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de kan vara rätt ibland. Om tipsen ska bli rätt behöver man betala och jobba med systemet.

==== 3. Världsträd. ====
Det finns endast ett släktträd där alla användare hjälps åt att bygga. Det som står behöver kontrolleras. Kan vara krångligt att rätta och ändra i innan man är van. Lägg inte in en fil från släktforskning du har gjort tidigare, då blir det dubbletter. Du ska knyta dig till det räd som redan finns. Det kan vara dina föräldrar eller släkt långt tillbaka.

'''Family Search''' ägs av mormonerna. Gratis och du har tillgång till kyrkböcker.

'''Geni''' Ägs av My Heritage. Gratis. Det finns en betalversion, behövs inte för egen forskning. Det kan vara bra att få hjälp av någon som kan systemet för att komma i gång. Det finns några svenska släktforskare som jobbar aktivt för att sprida släktforskning, exempelvis från Stångenäs. ''Varning:'' Någon har lagt in anor långt tillbaka utifrån Stångenäsbor, det stämmer inte. Systemet är stort i Finland.

=== Specialområden ===
Det finns många olika sätt att forska på beroende på vad det gäller. Exempelvis: Soldater, sjömän, emigranter och gårdar. För att hitta personer i städer behöver man ofta
Uppdaterat 2026-10-21 eva.hjort@gmail.com

Börja släktforska och gårdsforska

2026-10-21T11:10:50Z

EvaH:

=== '''Ta första steget''' ===

* Börja med att skriva ned det du vet. Börja med dig själv, dina föräldrar och så långt bak du vet.
* Ta fram och se på gamla foton, dokumentera vem det är på fotot, var de är och historier som du vet. Skanna gärna in foton och dokument.
* Prata med de äldsta i släkten och andra som kan vara intresserade. Är det någon som släktforskat tidigare?
* Vad är du mest nyfiken på? Var vill du börja? Begränsa dig och starta med det du kan hitta eller du är mest intresserad av.[[Fil:Sida ur kyrkbok från Håby 1836 .jpg|miniatyr|Döda och vad de dog av.]]

=== '''Lär dig mera''' ===

* Släktforskarförbundets hemsida Rötter har bra information. www.rotter.se. Se under fliken ”Börja släktforska”
* Se vad som finns på biblioteket.
* Se på filmer på Youtube.
* Gå en kurs. Uddevalla Släktforskare har släktforskningskurser och kurser om släktforskningsprogram.
* Möt andra släkt- och gårdsforskare. Släktforskarföreningarna har aktiviteter där man kan få hjälp och där man släktforskar tillsammans. De har lokalt material för sitt område. Hembygdsföreningarna har material om platser, gårdar, foto och om livet förr i tiden.
* Träna på att läsa handstil. Det finns böcker och sidor på internet till hjälp. Det är svårt i början, några skribenter är svåra, andra är lättare att förstå. Det går att använda AI som assistent.

=== '''Sök i arkiven''' ===
'''Riksarkivets digitala datasal''' är gratis. Du behöver ha en inloggning för nyare material.

Följ familjen i husförhörslängderna och leta upp dem i födelse/dopboken, vigselboken och i död/begravningsboken. Skriv var de bodde så du kan följa flyttarna.

'''Släktdata.org''' har sökbara avskrifter från kyrkböcker och ibland även andra böcker. Kolla under Reglist vilka böcker som är med. Socknarna häromkring är med och det är av god kvalité. Avskriften är gjord av lokala släktforskare som visste vad platserna hette.

'''Arkiv digital''' är en betaltjänst som ofta finns på bibliotek. Bra sökmöjligheter.

'''Sveriges dödbok''' 1800 – 2024 görs av Sveriges släktforskarförbund. Finns ofta på bibliotekets dator eller kan köpas. Äldre utgåvor kan räcka bra. Du får reda på dödsdatum, ort och om personen var gift, änka/änkling, frånskild eller ogift.

'''Gravar''' kan ge information om personen och familjen. Det finns flera olika se på Svenska kyrkan – hitta gravplatsen. På Rötters hemsida finns gravstensinventeringen. Sidan Find a grave är bra för att hitta amerikanska gravar, det finns även lite svenska gravar här.

=== Hjälp på Facebook ===
Det finns flera bra Facebook grupper där du kan lära dig genom att följa. Kör du fast kan du fråga och få hjälp. Släktforskning för noviser, släktforskning i Bohuslän, släktforskning på silverfat, vi som läser äldre handstil är några.
=== Dokumentera ===
Dokumentera vad du kom fram till noga och spara en länk till var du hittade det. Du kommer att behöva gå tillbaka. Du kan börja med papper och penna eller i ett dokument på datorn, men snart vill du ha bättre ordning.

Det finns tre typer av sätt att dokumentera. Lokalt på den egna datorn, släktträd hos ett släktforskningsföretag och världsträd på släktforskningsföretag.

==== 1. Program på datorn ====
De lokala programmen är bra på olika sätt och några fungerar bara på Windows eller bara på Mac. Är du intresserad av gårdsforskning så behöver det finnas funktioner för att söka på gårdar.
[[Fil:Släktträd från Håby Nedergård.jpg|miniatyr|Tre generationer från ett släktforskingsprogram. Hans Jörgen, Brita Maja, Anna Christina och Olof har bott på Håby Nedergård.]]

==== 2. Släktforskningsföretag med släktträd ====
'''Arkiv digital'''. Svenskt företag som är mycket bra när man släktforskar i Sverige. Har framför allt bra sökmöjligheter och inskannade kyrkböcker i färg. Har också möjlighet till släktträd. Abonnemang behövs, finns ofta på bibliotek.

'''Geneanet.''' Fransk bolag. Du kan skapa träd och söka gratis. Finns även betalversion.

'''Ancestry.''' Amerikanskt bolag. Man kan bygga släktträd gratis obegränsat och de har en del svenska källor gratis. Betalversion worldwide behövs för att söka emigranter i USA och Kanada. (Rabatt om man är med i en släktforskningsförening.) Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de är relativt ofta rätt.

'''My Heritage'''. Israelitiskt bolag. Kan bygga ett mindre träd gratis. Många svenska användare. De har en prismodell som bygger på att man ska pruta ned priset kraftigt. Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de kan vara rätt ibland. Om tipsen ska bli rätt behöver man betala och jobba med systemet.

==== 3. Världsträd. ====
Det finns endast ett släktträd där alla användare hjälps åt att bygga. Det som står behöver kontrolleras. Kan vara krångligt att rätta och ändra i innan man är van. Lägg inte in en fil från släktforskning du har gjort tidigare, då blir det dubbletter. Du ska knyta dig till det räd som redan finns. Det kan vara dina föräldrar eller släkt långt tillbaka.

'''Family Search''' ägs av mormonerna. Gratis och du har tillgång till kyrkböcker.

'''Geni''' Ägs av My Heritage. Gratis. Det finns en betalversion, behövs inte för egen forskning. Det kan vara bra att få hjälp av någon som kan systemet för att komma i gång. Det finns några svenska släktforskare som jobbar aktivt för att sprida släktforskning, exempelvis från Stångenäs. ''Varning:'' Någon har lagt in anor långt tillbaka utifrån Stångenäsbor, det stämmer inte. Systemet är stort i Finland.

Uppdaterat 2026-10-21 eva.hjort@gmail.com

Börja släktforska och gårdsforska

2026-10-21T11:03:00Z

EvaH:

=== '''Ta första steget''' ===

* Börja med att skriva ned det du vet. Börja med dig själv, dina föräldrar och så långt bak du vet.
* Ta fram och se på gamla foton, dokumentera vem det är på fotot, var de är och historier som du vet. Skanna gärna in foton och dokument.
* [[Fil:Sida ur kyrkbok från Håby 1836 .jpg|miniatyr|Döda och vad de dog av.]]Prata med de äldsta i släkten och andra som kan vara intresserade. Är det någon som släktforskat tidigare?
* Vad är du mest nyfiken på? Var vill du börja? Begränsa dig och starta på ett ställe

=== '''Lär dig mera''' ===

* Släktforskarförbundets hemsida Rötter har bra information. www.rotter.se. Se under fliken ”Börja släktforska”
* Se vad som finns på biblioteket.
* Se på filmer på Youtube.
* Gå en kurs. Uddevalla Släktforskare har släktforskningskurser och kurser om släktforskningsprogram.
* Möt andra släkt- och gårdsforskare. Släktforskarföreningarna har aktiviteter där man kan få hjälp och där man släktforskar tillsammans. De har lokalt material för sitt område. Hembygdsföreningarna har material om platser, gårdar, foto och om livet förr i tiden

=== '''Sök i arkiven''' ===
'''Riksarkivets digitala datasal''' är gratis. Du behöver ha en inloggning för nyare material.

Följ familjen i husförhörslängderna och leta upp dem i födelse/dopboken, vigselboken och i död/begravningsboken. Skriv var de bodde så du kan följa flyttarna.

'''Släktdata.org''' har sökbara avskrifter från kyrkböcker och ibland även andra böcker. Kolla under Reglist vilka böcker som är med. Socknarna häromkring är med och det är av god kvalité. Avskriften är gjord av lokala släktforskare som visste vad platserna hette.

'''Arkiv digital''' är en betaltjänst som ofta finns på bibliotek. Bra sökmöjligheter.

'''Sveriges dödbok''' 1800 – 2024 görs av Sveriges släktforskarförbund. Finns ofta på bibliotekets dator eller kan köpas. Äldre utgåvor kan räcka bra. Du får reda på dödsdatum, ort och om personen var gift, änka/änkling, frånskild eller ogift.

'''Gravar''' kan ge information om personen och familjen. Det finns flera olika se på Svenska kyrkan – hitta gravplatsen. På Rötters hemsida finns gravstensinventeringen. Sidan Find a grave är bra för att hitta amerikanska gravar, det finns även lite svenska gravar här.

=== Dokumentera ===
Dokumentera vad du kom fram till noga och spara en länk till var du hittade det. Du kommer att behöva gå tillbaka. Du kan börja med papper och penna eller i ett dokument på datorn, men snart vill du ha bättre ordning.

Det finns tre typer av sätt att dokumentera. Lokalt på den egna datorn, släktträd hos ett släktforskningsföretag och världsträd på släktforskningsföretag.

==== 1. Program på datorn ====
De lokala programmen är bra på olika sätt och några fungerar bara på Windows eller bara på Mac. Är du intresserad av gårdsforskning så behöver det finnas funktioner för att söka på gårdar.
[[Fil:Släktträd från Håby Nedergård.jpg|miniatyr|Tre generationer från ett släktforskingsprogram. Hans Jörgen, Brita Maja, Anna Christina och Olof har bott på Håby Nedergård.]]

==== 2. Släktforskningsföretag med släktträd ====
'''Arkiv digital'''. Svenskt företag som är mycket bra när man släktforskar i Sverige. Har framför allt bra sökmöjligheter och inskannade kyrkböcker i färg. Har också möjlighet till släktträd. Abonnemang behövs, finns ofta på bibliotek.

'''Geneanet.''' Fransk bolag. Du kan skapa träd och söka gratis. Finns även betalversion.

'''Ancestry.''' Amerikanskt bolag. Man kan bygga släktträd gratis obegränsat och de har en del svenska källor gratis. Betalversion worldwide behövs för att söka emigranter i USA och Kanada. (Rabatt om man är med i en släktforskningsförening.) Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de är relativt ofta rätt.

'''My Heritage'''. Israelitiskt bolag. Kan bygga ett mindre träd gratis. Många svenska användare. De har en prismodell som bygger på att man ska pruta ned priset kraftigt. Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de kan vara rätt ibland. Om tipsen ska bli rätt behöver man betala och jobba med systemet.

==== 3. Världsträd. ====
Det finns endast ett släktträd där alla användare hjälps åt att bygga. Det som står behöver kontrolleras. Kan vara krångligt att rätta och ändra i innan man är van. Lägg inte in en fil från släktforskning du har gjort tidigare, då blir det dubbletter. Du ska knyta dig till det räd som redan finns. Det kan vara dina föräldrar eller släkt långt tillbaka.

'''Family Search''' ägs av mormonerna. Gratis och du har tillgång till kyrkböcker.

'''Geni''' Ägs av My Heritage. Gratis. Det finns en betalversion, behövs inte för egen forskning. Det kan vara bra att få hjälp av någon som kan systemet för att komma i gång. Det finns några svenska släktforskare som jobbar aktivt för att sprida släktforskning, exempelvis från Stångenäs. ''Varning:'' Någon har lagt in anor långt tillbaka utifrån Stångenäsbor, det stämmer inte. Systemet är stort i Finland.

==== Hjälp på Facebook ====
Det finns flera bra Facebook grupper där du kan lära dig genom att följa. Kör du fast kan du fråga och få hjälp. Släktforskning för noviser, släktforskning i Bohuslän, släktforskning på silverfat, vi som läser äldre handstil är några.

Uppdaterat 2026-10-21 eva.hjort@gmail.com

Börja släktforska och gårdsforska

2026-10-21T11:02:09Z

EvaH:

=== '''Ta första steget''' ===

* Börja med att skriva ned det du vet. Börja med dig själv, dina föräldrar och så långt bak du vet.
* Ta fram och se på gamla foton, dokumentera vem det är på fotot, var de är och historier som du vet. Skanna gärna in foton och dokument.
* [[Fil:Sida ur kyrkbok från Håby 1836 .jpg|miniatyr|Döda och vad de dog av.]]Prata med de äldsta i släkten och andra som kan vara intresserade. Är det någon som släktforskat tidigare?
* Vad är du mest nyfiken på? Var vill du börja? Begränsa dig och starta på ett ställe

=== '''Lär dig mera''' ===

* Släktforskarförbundets hemsida Rötter har bra information. www.rotter.se. Se under fliken ”Börja släktforska”
* Se vad som finns på biblioteket.
* Se på filmer på Youtube.
* Gå en kurs. Uddevalla Släktforskare har släktforskningskurser och kurser om släktforskningsprogram.
* Möt andra släkt- och gårdsforskare. Släktforskarföreningarna har aktiviteter där man kan få hjälp och där man släktforskar tillsammans. De har lokalt material för sitt område. Hembygdsföreningarna har material om platser, gårdar, foto och om livet förr i tiden

=== '''Sök i arkiven''' ===
'''Riksarkivets digitala datasal''' är gratis. Du behöver ha en inloggning för nyare material.

Följ familjen i husförhörslängderna och leta upp dem i födelse/dopboken, vigselboken och i död/begravningsboken. Skriv var de bodde så du kan följa flyttarna.

'''Släktdata.org''' har sökbara avskrifter från kyrkböcker och ibland även andra böcker. Kolla under Reglist vilka böcker som är med. Socknarna häromkring är med och det är av god kvalité. Avskriften är gjord av lokala släktforskare som visste vad platserna hette.

'''Arkiv digital''' är en betaltjänst som ofta finns på bibliotek. Bra sökmöjligheter.

'''Sveriges dödbok''' 1800 – 2024 görs av Sveriges släktforskarförbund. Finns ofta på bibliotekets dator eller kan köpas. Äldre utgåvor kan räcka bra. Du får reda på dödsdatum, ort och om personen var gift, änka/änkling, frånskild eller ogift.

'''Gravar''' kan ge information om personen och familjen. Det finns flera olika se på Svenska kyrkan – hitta gravplatsen. På Rötters hemsida finns gravstensinventeringen. Sidan Find a grave är bra för att hitta amerikanska gravar, det finns även lite svenska gravar här.

=== Dokumentera ===
Dokumentera vad du kom fram till noga och spara en länk till var du hittade det. Du kommer att behöva gå tillbaka. Du kan börja med papper och penna eller i ett dokument på datorn, men snart vill du ha bättre ordning.

Det finns tre typer av sätt att dokumentera. Lokalt på den egna datorn, släktträd hos ett släktforskningsföretag och världsträd på släktforskningsföretag.

==== 1. Program på datorn ====
De lokala programmen är bra på olika sätt och några fungerar bara på Windows eller bara på Mac. Är du intresserad av gårdsforskning så behöver det finnas funktioner för att söka på gårdar.
[[Fil:Släktträd från Håby Nedergård.jpg|miniatyr|Tre generationer från ett släktforskingsprogram. Hans Jörgen, Brita Maja, Anna Christina och Olof har bott på Håby Nedergård.]]

==== 2. Släktforskningsföretag med släktträd ====
'''Arkiv digital'''. Svenskt företag som är mycket bra när man släktforskar i Sverige. Har framför allt bra sökmöjligheter och inskannade kyrkböcker i färg. Har också möjlighet till släktträd. Abonnemang behövs, finns ofta på bibliotek.

'''Geneanet.''' Fransk bolag. Du kan skapa träd och söka gratis. Finns även betalversion.

'''Ancestry.''' Amerikanskt bolag. Man kan bygga släktträd gratis obegränsat och de har en del svenska källor gratis. Betalversion worldwide behövs för att söka emigranter i USA och Kanada. (Rabatt om man är med i en släktforskningsförening.) Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de är relativt ofta rätt.

'''My Heritage'''. Israelitiskt bolag. Kan bygga ett mindre träd gratis. Många svenska användare. De har en prismodell som bygger på att man ska pruta ned priset kraftigt. Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de kan vara rätt ibland. Om tipsen ska bli rätt behöver man betala och jobba med systemet.

==== 3. Världsträd. ====
Det finns endast ett släktträd där alla användare hjälps åt att bygga. Det som står behöver kontrolleras. Kan vara krångligt att rätta och ändra i innan man är van. Lägg inte in en fil från släktforskning du har gjort tidigare, då blir det dubbletter. Du ska knyta dig till det räd som redan finns. Det kan vara dina föräldrar eller släkt långt tillbaka.

'''Family Search''' ägs av mormonerna. Gratis och du har tillgång till kyrkböcker.

'''Geni''' Ägs av My Heritage. Gratis. Det finns en betalversion, behövs inte för egen forskning. Det kan vara bra att få hjälp av någon som kan systemet för att komma i gång. Det finns några svenska släktforskare som jobbar aktivt för att sprida släktforskning, exempelvis från Stångenäs. ''Varning:'' Någon har lagt in anor långt tillbaka utifrån Stångenäsbor, det stämmer inte. Systemet är stort i Finland.

Uppdaterat 2026-10-21 eva.hjort@gmail.com

Börja släktforska och gårdsforska

2026-10-21T11:01:29Z

EvaH:

=== '''Ta första steget''' ===

* Börja med att skriva ned det du vet. Börja med dig själv, dina föräldrar och så långt bak du vet.
* Ta fram och se på gamla foton, dokumentera vem det är på fotot, var de är och historier som du vet. Skanna gärna in foton och dokument.
* [[Fil:Sida ur kyrkbok från Håby 1836 .jpg|miniatyr|Döda och vad de dog av.]]Prata med de äldsta i släkten och andra som kan vara intresserade. Är det någon som släktforskat tidigare?
* Vad är du mest nyfiken på? Var vill du börja? Begränsa dig och starta på ett ställe

=== '''Lär dig mera''' ===

* Släktforskarförbundets hemsida Rötter har bra information. www.rotter.se. Se under fliken ”Börja släktforska”
* Se vad som finns på biblioteket.
* Se på filmer på Youtube.
* Gå en kurs. Uddevalla Släktforskare har släktforskningskurser och kurser om släktforskningsprogram.
* Möt andra släkt- och gårdsforskare. Släktforskarföreningarna har aktiviteter där man kan få hjälp och där man släktforskar tillsammans. De har lokalt material för sitt område. Hembygdsföreningarna har material om platser, gårdar, foto och om livet förr i tiden

=== '''Sök i arkiven''' ===
'''Riksarkivets digitala datasal''' är gratis. Du behöver ha en inloggning för nyare material.

Följ familjen i husförhörslängderna och leta upp dem i födelse/dopboken, vigselboken och i död/begravningsboken. Skriv var de bodde så du kan följa flyttarna.

'''Släktdata.org''' har sökbara avskrifter från kyrkböcker och ibland även andra böcker. Kolla under Reglist vilka böcker som är med. Socknarna häromkring är med och det är av god kvalité. Avskriften är gjord av lokala släktforskare som visste vad platserna hette.

'''Arkiv digital''' är en betaltjänst som ofta finns på bibliotek. Bra sökmöjligheter.

'''Sveriges dödbok''' 1800 – 2024 görs av Sveriges släktforskarförbund. Finns ofta på bibliotekets dator eller kan köpas. Äldre utgåvor kan räcka bra. Du får reda på dödsdatum, ort och om personen var gift, änka/änkling, frånskild eller ogift.

'''Gravar''' kan ge information om personen och familjen. Det finns flera olika se på Svenska kyrkan – hitta gravplatsen. På Rötters hemsida finns gravstensinventeringen. Sidan Find a grave är bra för att hitta amerikanska gravar, det finns även lite svenska gravar här.

=== Dokumentera ===
Dokumentera vad du kom fram till noga och spara en länk till var du hittade det. Du kommer att behöva gå tillbaka. Du kan börja med papper och penna eller i ett dokument på datorn, men snart vill du ha bättre ordning.

Det finns tre typer av sätt att dokumentera. Lokalt på den egna datorn, släktträd hos ett släktforskningsföretag och världsträd på släktforskningsföretag.

==== 1. Program på datorn ====
De lokala programmen är bra på olika sätt och några fungerar bara på Windows eller bara på Mac. Är du intresserad av gårdsforskning så behöver det finnas funktioner för att söka på gårdar.
[[Fil:Släktträd från Håby Nedergård.jpg|miniatyr|Tre generationer från ett släktforskingsprogram. Hans Jörgen, Brita Maja, Anna Christina och Olof har bott på Håby Nedergård.]]

==== 2. Släktforskningsföretag med släktträd ====
'''Arkiv digital'''. Svenskt företag som är mycket bra när man släktforskar i Sverige. Har framför allt bra sökmöjligheter och inskannade kyrkböcker i färg. Har också möjlighet till släktträd. Abonnemang behövs, finns ofta på bibliotek.

'''Geneanet.''' Fransk bolag. Du kan skapa träd och söka gratis. Finns även betalversion.

'''Ancestry.''' Amerikanskt bolag. Man kan bygga släktträd gratis obegränsat och de har en del svenska källor gratis. Betalversion worldwide behövs för att söka emigranter i USA och Kanada. (Rabatt om man är med i en släktforskningsförening.) Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de är relativt ofta rätt.

'''My Heritage'''. Israelitiskt bolag. Kan bygga ett mindre träd gratis. Många svenska användare. De har en prismodell som bygger på att man ska pruta ned priset kraftigt. Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de kan vara rätt ibland. Om tipsen ska bli rätt behöver man betala och jobba med systemet.

==== 3. Världsträd. ====
Det finns endast ett släktträd där alla användare hjälps åt att bygga. Det som står behöver kontrolleras. Kan vara krångligt att rätta och ändra i innan man är van. Lägg inte in en fil från släktforskning du har gjort tidigare, då blir det dubbletter. Du ska knyta dig till det räd som redan finns. Det kan vara dina föräldrar eller släkt långt tillbaka.

'''Family Search''' ägs av mormonerna. Gratis och du har tillgång till kyrkböcker.

'''Geni''' Ägs av My Heritage. Gratis. Det finns en betalversion, behövs inte för egen forskning. Det kan vara bra att få hjälp av någon som kan systemet för att komma i gång. Det finns några svenska släktforskare som jobbar aktivt för att sprida släktforskning, exempelvis från Stångenäs. ''Varning:'' Någon har lagt in anor långt tillbaka utifrån Stångenäsbor, det stämmer inte. Systemet är stort i Finland.

==== Hjälp på Facebook ====
Det finns flera bra Facebook grupper där du kan lära dig genom att följa. Kör du fast kan du fråga och få hjälp. Släktforskning för noviser, släktforskning i Bohuslän, släktforskning på silverfat, vi som läser äldre handstil är några.

Uppdaterat 2026-10-21 eva.hjort@gmail.com

Börja släktforska och gårdsforska

2026-10-21T10:58:51Z

EvaH: Lagt till bilder

=== '''Ta första steget''' ===

* Börja med att skriva ned det du vet. Börja med dig själv, dina föräldrar och så långt bak du vet.
* Ta fram och se på gamla foton, dokumentera vem det är på fotot, var de är och historier som du vet. Skanna gärna in foton och dokument.
* [[Fil:Sida ur kyrkbok från Håby 1836 .jpg|miniatyr|Döda och vad de dog av.]]Prata med de äldsta i släkten och andra som kan vara intresserade. Är det någon som släktforskat tidigare?
* Vad är du mest nyfiken på? Var vill du börja? Begränsa dig och starta på ett ställe

=== '''Lär dig mera''' ===

* Släktforskarförbundets hemsida Rötter har bra information. www.rotter.se. Se under fliken ”Börja släktforska”
* Se vad som finns på biblioteket.
* Se på filmer på Youtube.
* Gå en kurs. Uddevalla Släktforskare har släktforskningskurser och kurser om släktforskningsprogram.
* Möt andra släkt- och gårdsforskare. Släktforskarföreningarna har aktiviteter där man kan få hjälp och där man släktforskar tillsammans. De har lokalt material för sitt område. Hembygdsföreningarna har material om platser, gårdar, foto och om livet förr i tiden

=== '''Sök i arkiven''' ===
'''Riksarkivets digitala datasal''' är gratis. Du behöver ha en inloggning för nyare material.

Följ familjen i husförhörslängderna och leta upp dem i födelse/dopboken, vigselboken och i död/begravningsboken. Skriv var de bodde så du kan följa flyttarna.

'''Släktdata.org''' har sökbara avskrifter från kyrkböcker och ibland även andra böcker. Kolla under Reglist vilka böcker som är med. Socknarna häromkring är med och det är av god kvalité. Avskriften är gjord av lokala släktforskare som visste vad platserna hette.

'''Arkiv digital''' är en betaltjänst som ofta finns på bibliotek. Bra sökmöjligheter.

'''Sveriges dödbok''' 1800 – 2024 görs av Sveriges släktforskarförbund. Finns ofta på bibliotekets dator eller kan köpas. Äldre utgåvor kan räcka bra. Du får reda på dödsdatum, ort och om personen var gift, änka/änkling, frånskild eller ogift.

'''Gravar''' kan ge information om personen och familjen. Det finns flera olika se på Svenska kyrkan – hitta gravplatsen. På Rötters hemsida finns gravstensinventeringen. Sidan Find a grave är bra för att hitta amerikanska gravar, det finns även lite svenska gravar här.

=== Dokumentera ===
Dokumentera vad du kom fram till noga och spara en länk till var du hittade det. Du kommer att behöva gå tillbaka. Du kan börja med papper och penna eller i ett dokument på datorn, men snart vill du ha bättre ordning.

Det finns tre typer av sätt att dokumentera. Lokalt på den egna datorn, släktträd hos ett släktforskningsföretag och världsträd på släktforskningsföretag.

==== 1. Program på datorn ====
De lokala programmen är bra på olika sätt och några fungerar bara på Windows eller bara på Mac. Är du intresserad av gårdsforskning så behöver det finnas funktioner för att söka på gårdar.
[[Fil:Släktträd från Håby Nedergård.jpg|miniatyr|Tre generationer från ett släktforskingsprogram. Hans Jörgen, Brita Maja, Anna Christina och Olof har bott på Håby Nedergård.]]

==== 2. Släktforskningsföretag med släktträd ====
'''Arkiv digital'''. Svenskt företag som är mycket bra när man släktforskar i Sverige. Har framför allt bra sökmöjligheter och inskannade kyrkböcker i färg. Har också möjlighet till släktträd. Abonnemang behövs, finns ofta på bibliotek.

'''Geneanet.''' Fransk bolag. Du kan skapa träd och söka gratis. Finns även betalversion.

'''Ancestry.''' Amerikanskt bolag. Man kan bygga släktträd gratis obegränsat och de har en del svenska källor gratis. Betalversion worldwide behövs för att söka emigranter i USA och Kanada. (Rabatt om man är med i en släktforskningsförening.) Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de är relativt ofta rätt.

'''My Heritage'''. Israelitiskt bolag. Kan bygga ett mindre träd gratis. Många svenska användare. De har en prismodell som bygger på att man ska pruta ned priset kraftigt. Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de kan vara rätt ibland. Om tipsen ska bli rätt behöver man betala och jobba med systemet.

==== 3. Världsträd. ====
Det finns endast ett släktträd där alla användare hjälps åt att bygga. Det som står behöver kontrolleras. Kan vara krångligt att rätta och ändra i innan man är van. Lägg inte in en fil från släktforskning du har gjort tidigare, då blir det dubbletter. Du ska knyta dig till det räd som redan finns. Det kan vara dina föräldrar eller släkt långt tillbaka.

'''Family Search''' ägs av mormonerna. Gratis och du har tillgång till kyrkböcker.

'''Geni''' Ägs av My Heritage. Gratis. Det finns en betalversion, behövs inte för egen forskning. Det kan vara bra att få hjälp av någon som kan systemet för att komma i gång. Det finns några svenska släktforskare som jobbar aktivt för att sprida släktforskning, exempelvis från Stångenäs. ''Varning:'' Någon har lagt in anor långt tillbaka utifrån Stångenäsbor, det stämmer inte. Systemet är stort i Finland.

==== '''Hjälp på Facebook''' ====
Det finns flera bra Facebook grupper där du kan lära dig genom att följa. Kör du fast kan du fråga och få hjälp. Släktforskning för noviser, släktforskning i Bohuslän, släktforskning på silverfat, vi som läser äldre handstil är några.

Uppdaterat 2026-10-21 eva.hjort@gmail.com

Fil:Släktträd från Håby Nedergård.jpg

2026-10-21T10:54:21Z

EvaH:

Tre generationer som bott på Håby Nedergård. Släktträdet är hämtat från ett lokalt släktforskningsprogram.

Fil:Sida ur kyrkbok från Håby 1836 .jpg

2026-10-21T10:50:31Z

EvaH:

Döda och vad de dog av.

Börja släktforska och gårdsforska

2026-10-21T10:43:42Z

EvaH:

=== '''Ta första steget''' ===

* Börja med att skriva ned det du vet. Börja med dig själv, dina föräldrar och så långt bak du vet.
* Ta fram och se på gamla foton, dokumentera vem det är på fotot, var de är och historier som du vet. Skanna gärna in foton och dokument.
* Prata med de äldsta i släkten och andra som kan vara intresserade. Är det någon som släktforskat tidigare?
* Vad är du mest nyfiken på? Var vill du börja? Begränsa dig och starta på ett ställe

=== '''Lär dig mera''' ===

* Släktforskarförbundets hemsida Rötter har bra information. www.rotter.se. Se under fliken ”Börja släktforska”
* Se vad som finns på biblioteket.
* Se på filmer på Youtube.
* Gå en kurs. Uddevalla Släktforskare har släktforskningskurser och kurser om släktforskningsprogram.
* Möt andra släkt- och gårdsforskare. Släktforskarföreningarna har aktiviteter där man kan få hjälp och där man släktforskar tillsammans. De har lokalt material för sitt område. Hembygdsföreningarna har material om platser, gårdar, foto och om livet förr i tiden

=== '''Sök i arkiven''' ===
'''Riksarkivets digitala datasal''' är gratis. Du behöver ha en inloggning för nyare material.

Följ familjen i husförhörslängderna och leta upp dem i födelse/dopboken, vigselboken och i död/begravningsboken. Skriv var de bodde så du kan följa flyttarna.

'''Släktdata.org''' har sökbara avskrifter från kyrkböcker och ibland även andra böcker. Kolla under Reglist vilka böcker som är med. Socknarna häromkring är med och det är av god kvalité. Avskriften är gjord av lokala släktforskare som visste vad platserna hette.

'''Arkiv digital''' är en betaltjänst som ofta finns på bibliotek. Bra sökmöjligheter.

'''Sveriges dödbok''' 1800 – 2024 görs av Sveriges släktforskarförbund. Finns ofta på bibliotekets dator eller kan köpas. Äldre utgåvor kan räcka bra. Du får reda på dödsdatum, ort och om personen var gift, änka/änkling, frånskild eller ogift.

'''Gravar''' kan ge information om personen och familjen. Det finns flera olika se på Svenska kyrkan – hitta gravplatsen. På Rötters hemsida finns gravstensinventeringen. Sidan Find a grave är bra för att hitta amerikanska gravar, det finns även lite svenska gravar här.

=== Dokumentera ===
Dokumentera vad du kom fram till noga och spara en länk till var du hittade det. Du kommer att behöva gå tillbaka. Du kan börja med papper och penna eller i ett dokument på datorn, men snart vill du ha bättre ordning.

Det finns tre typer av sätt att dokumentera. Lokalt på den egna datorn, släktträd hos ett släktforskningsföretag och världsträd på släktforskningsföretag.

==== 1. Program på datorn ====
De lokala programmen är bra på olika sätt och några fungerar bara på Windows eller bara på Mac. Är du intresserad av gårdsforskning så behöver det finnas funktioner för att söka på gårdar.

==== 2. Släktforskningsföretag med släktträd ====
'''Arkiv digital'''. Svenskt företag som är mycket bra när man släktforskar i Sverige. Har framför allt bra sökmöjligheter och inskannade kyrkböcker i färg. Har också möjlighet till släktträd. Abonnemang behövs, finns ofta på bibliotek.

'''Geneanet.''' Fransk bolag. Du kan skapa träd och söka gratis. Finns även betalversion.

'''Ancestry.''' Amerikanskt bolag. Man kan bygga släktträd gratis obegränsat och de har en del svenska källor gratis. Betalversion worldwide behövs för att söka emigranter i USA och Kanada. (Rabatt om man är med i en släktforskningsförening.) Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de är relativt ofta rätt.

'''My Heritage'''. Israelitiskt bolag. Kan bygga ett mindre träd gratis. Många svenska användare. De har en prismodell som bygger på att man ska pruta ned priset kraftigt. Ignorera tipsen. Man får många tips som man kan se som man betalar, de kan vara rätt ibland. Om tipsen ska bli rätt behöver man betala och jobba med systemet.

==== 3. Världsträd. ====
Det finns endast ett släktträd där alla användare hjälps åt att bygga. Det som står behöver kontrolleras. Kan vara krångligt att rätta och ändra i innan man är van. Lägg inte in en fil från släktforskning du har gjort tidigare, då blir det dubbletter. Du ska knyta dig till det räd som redan finns. Det kan vara dina föräldrar eller släkt långt tillbaka.

'''Family Search''' ägs av mormonerna. Gratis och du har tillgång till kyrkböcker.

'''Geni''' Ägs av My Heritage. Gratis. Det finns en betalversion, behövs inte för egen forskning. Det kan vara bra att få hjälp av någon som kan systemet för att komma i gång. Det finns några svenska släktforskare som jobbar aktivt för att sprida släktforskning, exempelvis från Stångenäs. ''Varning:'' Någon har lagt in anor långt tillbaka utifrån Stångenäsbor, det stämmer inte. Systemet är stort i Finland.

==== '''Hjälp på Facebook''' ====
Det finns flera bra Facebook grupper där du kan lära dig genom att följa. Kör du fast kan du fråga och få hjälp. Släktforskning för noviser, släktforskning i Bohuslän, släktforskning på silverfat, vi som läser äldre handstil är några.

Uppdaterat 2026-10-21 eva.hjort@gmail.com

Börja släktforska och gårdsforska

2026-10-21T10:37:55Z

EvaH:

=== '''Ta första steget''' ===

* Börja med att skriva ned det du vet. Börja med dig själv, dina föräldrar och så långt bak du vet.
* Ta fram och se på gamla foton, dokumentera vem det är på fotot, var de är och historier som du vet. Skanna gärna in foton och dokument.
* Prata med de äldsta i släkten och andra som kan vara intresserade. Är det någon som släktforskat tidigare?
* Vad är du mest nyfiken på? Var vill du börja? Begränsa dig och starta på ett ställe

=== '''Lär dig mera''' ===

* Släktforskarförbundets hemsida Rötter har bra information. www.rotter.se. Se under fliken ”Börja släktforska”
* Se vad som finns på biblioteket.
* Se på filmer på Youtube.
* Gå en kurs. Uddevalla Släktforskare har släktforskningskurser och kurser om släktforskningsprogram.
* Möt andra släkt- och gårdsforskare. Släktforskarföreningarna har aktiviteter där man kan få hjälp och där man släktforskar tillsammans. De har lokalt material för sitt område. Hembygdsföreningarna har material om platser, gårdar, foto och om livet förr i tiden

=== '''Sök i arkiven''' ===
'''Riksarkivets digitala datasal''' är gratis. Du behöver ha en inloggning för nyare material.

Följ familjen i husförhörslängderna och leta upp dem i födelse/dopboken, vigselboken och i död/begravningsboken. Skriv var de bodde så du kan följa flyttarna.

'''Släktdata.org''' har sökbara avskrifter från kyrkböcker och ibland även andra böcker. Kolla under Reglist vilka böcker som är med. Socknarna häromkring är med och det är av god kvalité. Avskriften är gjord av lokala släktforskare som visste vad platserna hette.

'''Arkiv digital''' är en betaltjänst som ofta finns på bibliotek. Bra sökmöjligheter.

'''Sveriges dödbok''' 1800 – 2024 görs av Sveriges släktforskarförbund. Finns ofta på bibliotekets dator eller kan köpas. Äldre utgåvor kan räcka bra. Du får reda på dödsdatum, ort och om personen var gift, änka/änkling, frånskild eller ogift.

'''Gravar''' kan ge information om personen och familjen. Det finns flera olika se på Svenska kyrkan – hitta gravplatsen. På Rötters hemsida finns gravstensinventeringen. Sidan Find a grave är bra för att hitta amerikanska gravar, det finns även lite svenska gravar här.

=== Dokumentera ===
Dokumentera vad du kom fram till noga och spara en länk till var du hittade det. Du kommer att behöva gå tillbaka. Du kan börja med papper och penna eller i ett dokument på datorn, men snart vill du ha bättre ordning.

Det finns tre typer av sätt att dokumentera. Lokalt på den egna datorn, släktträd hos ett släktforskningsföretag och världsträd på släktforskningsföretag.

==== 1. Program på datorn ====
De lokala programmen är bra på olika sätt och några fungerar bara på Windows eller bara på Mac. Är du intresserad av gårdsforskning så behöver det finnas funktioner för att söka på gårdar.

==== 2. Släktforskningsföretag med släktträd ====
'''Arkiv digital'''. Svenskt företag som är mycket bra när man släktforskar i Sverige. Har framför allt bra sökmöjligheter och inskannade kyrkböcker i färg. Har också möjlighet till släktträd. Abonnemang behövs, finns ofta på bibliotek.

Fransk bolag. Du kan skapa träd och söka gratis. Finns även betalversion.

'''Ancestry.''' Amerikanskt bolag. Man kan bygga släktträd gratis obegränsat och de har en del svenska källor gratis. Betalversion worldwide för att söka emigranter i USA och Kanada. (Rabatt om man är med i en släktforskningsförening.) Man får många tips som man kan se som man betalar, de är relativt ofta rätt.

'''My Heritage'''. Israelitiskt bolag. Kan bygga ett mindre träd gratis. Många svenska användare. De har en prismodell som bygger på att man ska pruta ned priset kraftigt. Man får många tips som man kan se som man betalar, de kan vara rätt ibland. Om tipsen ska bli rätt behöver man betala och jobba med systemet.

==== 3. Världsträd. ====
Det finns endast ett släktträd där alla användare hjälps åt att bygga. Det som står behöver kontrolleras. Kan vara krångligt att rätta och ändra i innan man är van. Lägg inte in en fil från släktforskning du har gjort tidigare, då blir det dubbletter. Du ska knyta dig till det räd som redan finns. Det kan vara dina föräldrar eller långt tillbaka.

'''Family Search''' ägs av mormonerna. Gratis och du har tillgång till kyrkböcker.

'''Geni''' Ägs av My Heritage. Gratis. Det finns en betalversion, behövs inte för egen forskning, kan vara bra att få hjälp av någon för att komma i gång. Det finns några svenska släktforskare som jobbar aktivt för att sprida släktforskning, exempelvis från Stångenäs. Varning: Någon har lagt in anor långt tillbaka utifrån Stångenäsbor, det stämmer inte. Systemet är stort i Finland.

==== '''Hjälp på Facebook''' ====
Det finns flera bra Facebook grupper där du kan lära dig genom att följa. Kör du fast kan du fråga och få hjälp. Släktforskning för noviser, släktforskning i Bohuslän, släktforskning på silverfat, vi som läser äldre handstil är några.

Börja släktforska och gårdsforska

2026-10-21T10:20:49Z

EvaH: Skapade sidan med '=== '''Ta första steget''' === * Börja med att skriva ned det du vet. Börja med dig själv, dina föräldrar och så långt bak du vet. * Ta fram och se på gamla foton, dokumentera vem det är på fotot, var de är och historier som du vet. Skanna gärna in foton och dokument. * Prata med de äldsta i släkten och andra som kan vara intresserade. Är det någon som släktforskat tidigare? * Vad är du mest nyfiken på? Var vill du börja? Begränsa dig och starta p...'

Håby Nedergård 10-1

2026-06-15T16:40:27Z

EvaH:

== '''Håby Nedergård''' ==

'''''Håby står just nu inför stora förändringar när planerna på ett köpcenter sätts i verket. En av de gårdar som blir mest påverkade är Håby Nedergård. Husen ligger väster om E6 och mitt för platsen för köpcentrat. Det kan därför vara på sin plats att berätta lite mera om människorna som bott där under gångna tider fram tills nu.'''''
[[Fil:Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 .png|miniatyr|''Källa: Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet: Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 ritad av Carl Gripenhielm.'']]I 1659 års jordebok står det att Håby Neder- och Övergård låg ”alldeles öde och för fäfot efter den senaste fejden”.

I domboken för år 1680 skrevs att hela kronohemmanet Håby, som i tio år legat öde, hade tre åbor. Dessa var Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Sven Andersson. Hemmanet spolierades av fienden eftersom det var beläget ”mitt på landsvägen”. Det fanns en lada, ett gammalt fähus och en gammal nedrutten stuga. Man hade inte sått mer än tre åkrar och det mesta av ängen låg i fäfot. Det fanns ingen skog mer än till lite ”eldebrand”. Rätten beviljade fyra års skattefrihet.//''Lilli-Anne Sihlberg,(källanvisning saknas)''

=== Gylldenlöwefejden ===
Under Gylldenlöwefejden (1675–1679) drabbades Bohuslän hårt, särskilt de som bodde längs landsvägen. 1675 stod ett slag vid Kvistrum, Ascheberg med 2700 man försvarade emot Gyldenlöwes 6000. Till tinget i Kvistrum i oktober 1675 blev folket förhindrade av krigshärarna från att ta sig dit.

Kriget medförde stor förstörelse och befolkningen tvingades gömma sig och sina värdesaker i skogen. Fiende härjade, stal och brände ned gårdarna. Många gårdar blev ödelagda och låg i flera år utan att kunna brukas. Tingsprotokollet på Kvistrum1680 visar att bönder fick skattefrihet på grund av krigets påverkan. Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Swen Andersson, som var åbor på det hela kronohemmanet Håby, framförde att den större delen av gården legat öde, de har endast sått tre åkrar och det fanns ingen skog kvar, bara lite till ved. De behövde återställa markerna samt bygga upp nya hus, fähus och lador. De beviljades fyra års skattefrihet, vilket var mera än grannarna. <ref>[[Sven Rydstrand]] (1967) Med lag och slag </ref> Husen var små och de de bodde många tillsammans. Det var en osäker tid, den brända markens krig hade utsatt Bohuslän för fiendens angrepp flera gånger under 1600-talet. De byggde upp sina gårdar, men missväxtår och krigen som fortsatte fram till freden1720 gjorde livet svårt .

=== De första svenska kartorna från Håby ===
När Bohuslän blev svenskt 1658 behövdes kartor över Bohuslän, både för förvaltning och för militära ändamål. Detta en del av en vacker karta med många detaljer. Det var svårt att rida omkring och få allt rätt, så några mindre fel finns. Kartan var det sekretess på, den var endast för militärt bruk. På denna karta står om hur gårdarna ägdes, de var krono, frälse eller skattegårdar. Röda punkter med en krona var kronogårdar, alltså ägda av kronan. Det var många kronogårdar runt landsvägen i Håby, Bro och Svarteborg. I Ferlevfjorden var det en hamn och det gick en bro över Ferlev älv på vägen till Stångenäs.//Eva H
[[Fil:Geometrisk avmätning 1711.png|miniatyr|''Källa: Lantmäteristyrelsens arkiv, 1711. Geometrisk avmätning'']]
1711 kom Lantmätaren Erik Kuus och gjorde en ägobeskrivning för Lycke, Håby och Östra Gläborg. Han mätte upp marken och beskriv jorden samt vilken avkastning jorden gav. De hade byggt en ny balkkvarn i bäcken. Det står inte vilka som bor på gårdarna, all mark ägdes av kronan.

=== Taxering 1715 ===
Karl den XII behövde på 1710-talet mycket pengar för att kunna finansiera de dyrbara krigen. Han beslöt år 1712 att införa en förmögenhetsskatt som skulle handläggas av en ny myndighet, kontributionsränteriet. Skatten togs ut åren 1712–18 varefter den avskaffades. Det kom att dröja nästan 100 år innan en motsvarande skatt åter togs ut.

Tabellen nedan är hämtad från en längd som har beteckningen "Kontributionsränteriet för år 1715, Skattningslängd för Göteborg och Bohuslän, volym G 38". Den är upprättad i slutet av år 1714 enligt underskrifterna i längden. Längden är tolkad av Rolf Berlin, 1995. <ref>Taxeringslängden år 1715</ref>
{| class="wikitable"
|+
!Gård
!Crono
!Taxering 1715
!Fast
!Lös
|-
|Östre Gläborg
|Cr 1
|Jacob med barnearf
|0
|50
|-
|
|
| valign="top" |Mårten med barnearf
|0
|30
|-
|Håby Nedergård
|Cr 1
| valign="top" |Pehr med barnearf
|0
|30
|-
|
|
| valign="top" |Anders
|0
|30
|-
|Håby Öfwergård
|Cr 1
| valign="top" |Nills
|0
|60
|-
|
|
| valign="top" |Sörfen
|0
|20
|-
|Neder Lycke
|Cr 1
| valign="top" |Mårten med barnearf
|0
|60
|-
|Öfwer Lycke
|Cr 1
| valign="top" |Joen
|0
|30
|-
|
|
| valign="top" |Chresten
|0
|40
|-
|
|
| valign="top" |Dragonen
|0
|10
|}
Kronan sålde gårdar när de behövde pengar eller för att gården inte längre behövdes för militärt ändamål. Ibland delades gårdar och slogs ihop igen senare. Håby Nedergård hade två gårdar i taxeringen, men en kan ha varit utan arrendator vid detta tillfälle.

Hans Karlsson skriver i en bok från mantalslängderna i Håby att det 1785 fanns följande gårdar:<ref>Hans Karlsson (1990) Familjer i Håby socken</ref>

* Nedre Lycke, 1 Mantal krono. 3 gårdar, 1 soldattorp
* Övre Lycke, 1 Mantal krono. 4 gårdar, 1 soldattorp
* Håby Nedergård, 1 Mantal. 3 gårdar, 1 soldattorp
* Håby Övergård, 1 Mantal. 3 gårdar, 2 torp

=== Landsvägen ===
Landsvägen genom Bohuslän förband många av kyrkorna och den gick igenom Håby by. Den byggdes i första hand på Berghemsmoränen som bildades när inlandsisen smälte. Det är en förhöjning i landskapet som innebär att det är torrare här<ref>Berghemsmoränen – Wikipedia</ref>. Det var mera vatten förr i tiden när vi saknade skogar. Bönderna som bodde längst med vägen hade ansvar för att underhålla den vår och höst. När Bohuslän blev svenskt 1658 var landsvägen i mycket dåligt skick, den förbättrades under slutet av 1600-talet och runt 1700 kunde man åka med häst och vagn i alla fall vid tjänligt väglag.

På Häradstinget den 17 maj 1724 i § 8 anklagade Länsmannen Sören Hansson åborna på Håby, Lycke, Torp och Skottene uti Håby Socken och Tunge härad, för det de inte underhållit den tilldelade vägen.

På svarandenas sida inställde sig för rätten Jacob Andersson i Håby, uppvisandes en fullmakt underskriften av de andra instämde, varuti de honom befullmäktigat på deras vägnar att svara. De beklagade sig att den svåra väderleken förhindrat dem ifrån att underhålla vägen. De lovade att vid första görliga tillfälle efterkomma orderna. De bad om förskoning denna gång för straff. Befallningsmannen Gråå gav med sig, om de nu i vår, så snart tjälen går ur jorden underhöll vägen. Om de inte gjorde det skulle de vid nästa ting plikta dubbelt.<ref>''Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAABA:629 (1724) Bild 420 (AID: v331146.b420, NAD: SE/VALA/03825/03'')</ref>

=== Håby Nedergård 1757 Storskifte ===
[[Fil:Familjer på Håby Nedergård .png|vänster|ram|Familjer som bodde på Håby Nedergård vid storskiftet 1757]]
[[Fil:Lanmäterikarta.png|miniatyr|Lantmäterikarta 1759]]
1757 förrättades storskifte på Håby Nedergård, det blev klart 1759. På lantmäteriet finns två akter på samma förrättning men från olika arkiv: Lantmäteristyrelsens arkiv. Akt N41-10:1 och Lantmäterimyndigheternas arkiv. Akt 14-håb-15

De gjorde sammanslagningar av marken, men inte så stora förändringar. Det var en Krono Rusthåll på tillsammans 1 mantal. ”Hemmanet räntar årligen med Crono tionden inberäknad 35 Daler och 14 ./. silvermynt” står det under kartan. Det var fyra gårdar som delade på marken. På två av dem bodde syskonen Anders Hindriksson och Anna Hindriksdotter från Knarrevik. Hindrik eller stavat Henric var ett vanligt namn på 1700-talet, stavningen ändrades senare till Hedrik och Henrik.

Vi följer nu det som ska bli min släktgren Christen Christenssons son Anders (1744–1799) gift med Maren Andersdotter (1752 Ryk, Brastad–1857 Skinnfälleröd). De fick fyra barn som blev vuxna Christina, Anders, Maria kallades Maja och Helena. De bodde på Håby. Christina gifte sig 1797 och de bodde först på Haga Nedre och hade köpt en av gårdarna på Håby Övergård innan hennes död 1818.

I slutet av 1700-talet sålde kronan flera gårdar i Bohuslän. Anders och Maren köpte den 27 maj 1794 ett halvt mantal av Håby Nedergård, alltså två av gårdarna. Pappa Anders dog 1799, 55 år gammal och efterlämnade hustru och de fyra barnen. Gården var enligt bouppteckningen värd 1800 och den var belånad.

Sonen Andreas ärver och köper så att han äger ½ mantal. Det var ett undantag för änkan och han var skyldig att sörja för sina ogifta systrar. Början av 1800-talet var det mycket svåra tider i Bohuslän med krig, missväxt och höga skatter. Det var en hög dödlighet bland befolkningen. Andreas blev inte gift som han sannolikt hade planerat för när han köpte gården.

=== Min släkt från Håby ===
Min allra äldsta släkt som går att hitta relativt säkra uppgifter om var från Håby, den äldsta kyrkbok är från 1688. Från dem härstammar min farmors släkt. Sven Andersson (1625–1705) och Börta Jörgensdotter (1631–1715) bodde på Håby 1693 när deras son Oluf gifte sig. I vigselnotisen är antecknat föräldrarnas namn och var de bodde. Oluf tog landsvägen norrut och bosatte sig på sin hustrus gård, Stora Dingevall. Brodern Johannes gifte sig och bosatte sig på Hvalerberget, deras son Anders flyttade tillbaka till Håby. Bröderna är båda anfäder på var sin släktgren.

Farfarsfar var från Håby Nedergård, där var hans mormor uppväxt. Hans fars släkt hade bott på Lycke så långt bak i tiden vet.
[[Fil:Döpta och begravda .png|vänster|miniatyr|Döpta och begravda ]]
Släkten har rört sig framför allt utefter den gamla landvägen mellan Foss kyrka och till Bullaresjön. Krigen påverkade dem mycket, soldater som rörde sig spred sjukdomar, det blev matbrist och om rent vatten. Det finns forskning från Skåne om dödligheten utifrån hur hären drog fram där. Jag har räknat antalet döpta och begravda registrerade i kyrkböckerna från Håby och Svarteborg och vi kan se liknande mönster här. Det är endast de som begravdes i vigd jord på kyrkogården som är med i kyrkböckerna. Soldater i fält och andra som dog i en annan socken är inte med.

Jag kommer här att berätta om min släkt, den kommer att uppdateras. I min släktforskning använder jag mantalslängderna och husförhörslängderna som register, de är osäkra källor, det blev ofta fel när prästen skrev av föregående bok. De var inte heller avsedda att användas flera hundra år senare. De tar bara upp ägoförhållandena utifrån familjen, det var inte mannen som alltid ägde gården utan lika ofta kvinnan eller vanligast paret tillsammans. Ibland hade barn och syskon ärvt delar och det kan vara många ägare till en gård. Ägandet hittar vi i bouppteckningar, bodelningar, äktenskapskontrakt och domböcker. För personerna använder jag bland annat födelse/dödböcker, vigsel och död/begravningsböcker som källor, husförhörslängder för flyttningar samt domböckerna och många andra källor.

Jag har lagt in stora delar av min släkt på GENI<ref>www.geni.com</ref> som är ett gratis världssläktträd. Det räcker att skapa ett konto och sedan lägga till några led fram till du kan haka i tidigare forskning. Trädet har fel som tidigare forskare gjort så man behöver kontrollera och inte bara tro på det man ser. Där kan du som är intresserade se mera fakta, här kommer mera av en berättelse.

''Fortsättning följer''

//Av Eva H

Husförhörslängder

''Lilli-Anne Sihlberg har skrivit av husförhörhörslängder, (källanvisningar saknas.)''
Jag undrar var de tre åborna bodde. Alla tre var gifta och de hade tre, två respektive fem barn. Alltså var det femton personer som skulle ha mat och husrum. Kanske hade de också gamla släktingar att ta hand om och eventuellt någon piga eller dräng.

Jag väljer nu att följa Hans Gunnarsson. Han var född 1643, står som skräddare och bodde inte i Håby 1872. Hans hustru var Astri Andersdotter. Paret hade barnen Kari, Kirstin (Kirsti) och Pär. Astri dog 17161007 och Hans dog 17230609.

Dottern Kirstin vigdes tre gånger: 17050813, 17130101 och 17200113. Hon födde i äkten-skapen två, tre och fem barn. Hennes förste make var Christen Pärsson född 1679 på Hult i [[Foss socken]]. Han var son till Pär Olsson och Marta Olsdotter. Christen dog 17120107. Kirstins andre make var Pär Andersson född 1679 på Smedberg i [[Foss socken]]. Han var son till Anders Jörgensson och Ingrid Andersdotter. Pär dog 17190315. Den tredje maken var Jacob Andersson född 1688 och han var son till Anders Bryngelsson och Börta Pärsdotter. Eventuellt var Jacob från Svarteborg. Han dog 17330318. Kirstin dog 1747, antingen 23 oktober eller 23 november.

Sonen Christen från Kirstins första äktenskap blev den som tog över gården. Han var född 17120112 och vigdes 17381101 med Anna Hendriksdotter som var född 17150826 på Knarrevik. Paret fick åtta barn. Christen dog 17770301 av hosta och bröstsjuka och begravdes 17770309. Hans hustru dog 17961024 av frossan och begravdes 17961106. Deras son Anders blev kvar. Sonen Christen som var född 17410925 blev också bonde. Delades gården eller tog han över en annan del av Håby?

Anders var född 17440114 och dog 17990501 av colik. Han vigdes 17760631 med Maren Nilsdotter som var född 17520423 på Ryk i Brastads socken. Hon dog 18070504 av håld och styng (lunginflammation) och begravdes 18070518. Paret fick sex barn varav ett dog litet och det sista var dödfött. Dottern Maria (Maja) blev den som tog över.

Maria var född 17781203. Hon vigdes 18040404 med änklingen Hans Georg (Giörgen, Jörgen) Eriksson som vid vigseln kom från Lilla Foss. Han var född 17580605. Paret får dottern Anna Lisa född 18050907 som anges vara sjuk: Mal. Morb. I längden 1806-16 anges att Maria är bräcklig men hon repade sig. Hans Georg dog 18360103 av ålderdom. I längden 1833-41 står det att Anna Lisa är sjuk av kräftan i munnen, men läkt.

På gården fanns drängen Lars Svensson. Han var född 1811 i Mellby i Västergötland och han gifte sig 18370912 med Anna Lisa. Nu stod han som ägare till 3/8 medan 1/8 ägdes av Elias Andreasson på Nedre Lycke. Lars och Anna Lisa fick barnen Anders August född 18390320, Hedvig född 18370807 och Julia Wilhelmina född 18410716. Maria bodde kvar hos dottern. Så dog Anna Lisa av ros 18450122 och Lars gifte om sig. Han blev förmanad av pastor 18510502 att låta sina barn besöka skolan. 1852 flyttade Lars med familj till Skinnfälleröd.

I längden 1847-54 äger Maria fortfarande 1/8 men 3/8 av gården har fått ny ägare: Olof Johansson på Lycke Övergård. Han arrenderar Marias del. 1854 flyttade Maria och hennes dotterdotter till Heden och 1856 därifrån till backstugan Liden under Skinnfälleröd. Maria dog där 18570901 av ålderdom.

1857 är Olof Johansson ägare till 1/2 och nu bor han på gården. På 1850-talet byggs ett nytt bostadshus. Olof var född 18281011 i Håby socken och hans hustru Anna Christina Christiansdotter var född 18321007 i Svarteborgs socken. Paret får barnen Adolfina Paulina född 18560405 och Frans Oscar född 18571216 och dessutom har de fostersonen Elison Jacobsson som var född 18430527 i Bärfendal. Den sistnämnde flyttade 18641021 till Göteborg. I längden 1861-68 föddes sonen Johan Robert 18620109 och svärmodern och änkan Brita Maja Hansdotter kom 18641101 inflyttande från Sör Leråker i Svarteborgs socken. Brita Maja var född 17890325 i Håby socken.

18740414 vigdes Adolfina Paulina med hemmansägaren Gustaf Emanuel Olausson från Gläborg Öster.

I längden 1876-84 anges att sonen Johan Robert har varit i Amerika sedan 3 á 4 år. Svärmodern Brita Maja dog av vänstersidig lunginflammation 18760524. Så kommer Adolfina Paulina 18831112 inflyttande med sin dotter Agnes Theresia. Denna var född 18791202 och det anges då att hennes far är arrendator. Sedan står det att han varit i Amerika sedan 1880.

I längden 1885-89 står att Johan Robert uppgives vara gift i Amerika. Han skrevs upp på särskilda förteckningen 18891120. Adolfina Paulinas make står på samma förteckning sedan 18861119. Frans Oscar var befriad från att bevista beväringsmöte.

Frans Oscar vigdes 18900718 med Serafia Mathilda Johannesdotter som var född 18680915 på Bärby Östergård i Svarteborgs socken. De får dottern Agnes Evelina född 18910213 och på hösten samma år flyttade de och tar över åborätten till Bärby Östergård, i Svarteborgs socken av hennes bror. Johan Robert emigrerade 1886 till svenskstaden Rockford, Illinois, USA. Han gifte sig och arbetade på en av de många svenskägda möbelfabrikerna som fanns där. Äldsta dottern Adolfina Paulinas, kallades Fina, hennes man hade rest till Amerika och övergivit henne och dottern Agnes. Hon blev tvungen att ansöka om skilsmässa, det var en procedur som tog tid med flera steg. Det var inte ovanligt att män försvann utomlands och började ett nytt liv i Amerika utan sin gamla familj. Hennes äktenskap blev ”upplöst genom Tunge häradsrätts utslag d. 31/7 -90 och Göteborgs domkapitels skiljebref d. 17/2 -92. Mannen i Amerika. Äntligen kunde kunde de boka sin sedan länge planerade resa till brodern i Rockford, Illinois, USA. De reste med skeppet Romeo till Hull och sedan vidare till Amerika. 1894 gifte hon om sig med dansken James Jensen. Adolfina dog 1922-05-22 i Rockford och begravdes på Scandinavian Cementry.//Eva H
[[Fil:Håby Nedergård 2010-1.jpg|miniatyr|Håby Nedergård (Bild Håby NG_13)]]

Olof och Anna Christina bodde nu på undantag. Ny ägare till gården blev bagaren Olof Andersson i Drammen i Norge men det blev nog inte så långvarigt för hans namn är överstruket och nu är Carl August Andreasson i Bäckevall Mellangård ny ägare. Han var född 18440522 i Håby socken och vigdes 18820630 med Amalia Charlotta Carlsdotter som var född 18541212 – även hon i Håby socken. Vid vigseln var hon piga från Skottene. Paret fick barnen Axel Edvin född 18820430, Carl Oskar född 18830704, tvillingarna Frida Viktoria och Anny Debora födda 18840702, Agda Elvira född 18850922, Einar Richard född 18870324, John Rutger född 18890122 och Gerda Charlotta född 18901210. Frida Viktoria dog 18850601 av kikhosta och Einar Richard dog 18940303 av difteri. Carl August dog 18980112 av hjärnsjukdom och förlamning. Änkan drev gården vidare.
[[Fil:Amalia Charlotta Carlsdotter 2010-1.jpg|miniatyr|Amalia Charlotta Carlsdotter (Bild Håby NG_8)]]

I längden år 1900 bor änkan och hennes sex barn kvar. Sonen Axel Edvin flyttade sedan till Göteborg där han 19020109 dog av scharlakansfeber. Han begravdes i Håby.

År 1910 är sonen Carl Oskar Karlsson Scotting hemmansägare och ingenjör. Hans mor och fyra syskon bor kvar och brodern John Rutger står som med. stud. Agda Elvira vigdes 19140624 med handlaren Karl Gustaf Alfred Cederholm von Schmalensee från Önne. De fick barnen ”Kicki”, Valborg och Gösta födda 1915, 1917 och 1919. Agda Elvira med familj flyttade till Eskilstuna där de på 1930-talet råkade i ekonomiska svårigheter på grund av att maken varit snäll nog att gå i borgen. De fick dock hjälp från släkten i Håby. Agda Elvira dog omkring 1958.

Carl Oscar gifte sig 19160723 med Ruth Elisabeth Pettersson som var född 18920509 i Uppsala. Paret får barnen Karl Olle Vilhelm född 19160912, Karl Einar Philip född 19181028, Rut Margit Charlotta född 19200413 och Karl Sune Bertil född 19220701.

Anny Debora dog 19181116 av vattensot och hjärtfel och är begravd i grav nummer 20 på Håby kyrkogård. Carl Oskars mor bodde kvar men gården arrenderas ut till John Paulsson på Harska.
[[Fil:Oscar och Ruth Persson 2010-1.jpg|miniatyr|Oscar och Ruth med barnen Olle, Margit, Eje (Ejnar) och Sune (Bild Håby NG_12)]]

År 1930 bor Amalia Charlotta kvar men nu är det sonen John Rutger som är hemmansägare. Dottern Gerda Charlotta bor också kvar på gården. John Rutger tog sitt liv. Gerda Charlotta dog först på 1980-talet.

1936 såldes gården till Mats Georg och Elsa Nohle. Han var född 19010914 och hustrun 19020207. Paret hade barnen Inge född 1927, Gullvig född 1930, Irma född 1932, Rolf född 1935 och Inga Lisa född 1942.

I boken Gods och gårdar från 1943 står följande: ”48,5 ha varav 26,5 ha åker, tax.v 36 300, ek. byggn uppf i slutet av 1800-talet, 4 hästar, 1-2 ungh., 10 kor, 6-7 ungdjur, 6 svin.” Ny ladugård byggdes 1947.

I boken Bohusläns bygd och folk från 1959 kan man läsa följande om Håby Nedergård: ”49 ha varav 26 åker, lera, barrskog. Tax.v. 76 000, 1 häst, 12 kor, 7-8 ungdjur, 8 modersuggor, 1 avelsgalt, 80 höns. Mangårdsbyggn. från 1850-talet, mod. och tillbyggt 1948, timmer under tegeltak, 5 rum, kök, 2 hallar, alla bekväml. utom bad, ladugård från 1947, timmer under eternittak, magasin m.m.” Efter att Mats Georg Nohle dog blev det sterbhus och det var sonen Inge som blev boende på gården. Efter Inges död har gården bytt ägare. Först köpte Vägverket fastigheten och sålde den till [[Munkedals kommun]]. Kommunen avverkade skogen och hade därefter som avsikt att sälja gården till ett norskt bolag. I februari 2010 står ännu Vägverket som lagfaren ägare då kommunen ännu inte fått lagfart. Innan det norska bolaget kan köpa fastigheten bör det hända något med visionen och planen för marken på östra sidan om E6:an. Framtiden för gården är därför i skrivande stund okänd.

Fotografier (Bild Håby NG_13, 8, 12) och uppgifter har Owe Scotting bidragit med. Uppgifter har också lämnats av Tobias Cederholm von Schmalensee.

''Text: Lilli-Anne Sihlberg, uppdaterat av Eva Österlund Hjort''

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 10-1]]

Håby Nedergård 10-1

2026-06-15T16:36:46Z

EvaH: Lagt till om 1700-talet

== '''Håby Nedergård''' ==

'''''Håby står just nu inför stora förändringar när planerna på ett köpcenter sätts i verket. En av de gårdar som blir mest påverkade är Håby Nedergård. Husen ligger väster om E6 och mitt för platsen för köpcentrat. Det kan därför vara på sin plats att berätta lite mera om människorna som bott där under gångna tider fram tills nu.'''''
[[Fil:Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 .png|miniatyr|''Källa: Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet: Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 ritad av Carl Gripenhielm.'']]I 1659 års jordebok står det att Håby Neder- och Övergård låg ”alldeles öde och för fäfot efter den senaste fejden”.

I domboken för år 1680 skrevs att hela kronohemmanet Håby, som i tio år legat öde, hade tre åbor. Dessa var Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Sven Andersson. Hemmanet spolierades av fienden eftersom det var beläget ”mitt på landsvägen”. Det fanns en lada, ett gammalt fähus och en gammal nedrutten stuga. Man hade inte sått mer än tre åkrar och det mesta av ängen låg i fäfot. Det fanns ingen skog mer än till lite ”eldebrand”. Rätten beviljade fyra års skattefrihet.//''Lilli-Anne Sihlberg,(källanvisning saknas)''

=== Gylldenlöwefejden ===
Under Gylldenlöwefejden (1675–1679) drabbades Bohuslän hårt, särskilt de som bodde längs landsvägen. 1675 stod ett slag vid Kvistrum, Ascheberg med 2700 man försvarade emot Gyldenlöwes 6000. Till tinget i Kvistrum i oktober 1675 blev folket förhindrade av krigshärarna från att ta sig dit.

Kriget medförde stor förstörelse och befolkningen tvingades gömma sig och sina värdesaker i skogen. Fiende härjade, stal och brände ned gårdarna. Många gårdar blev ödelagda och låg i flera år utan att kunna brukas. Tingsprotokollet på Kvistrum1680 visar att bönder fick skattefrihet på grund av krigets påverkan. Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Swen Andersson, som var åbor på det hela kronohemmanet Håby, framförde att den större delen av gården legat öde, de har endast sått tre åkrar och det fanns ingen skog kvar, bara lite till ved. De behövde återställa markerna samt bygga upp nya hus, fähus och lador. De beviljades fyra års skattefrihet, vilket var mera än grannarna. <ref>[[Sven Rydstrand]] (1967) Med lag och slag </ref> Husen var små och de de bodde många tillsammans. Det var en osäker tid, den brända markens krig hade utsatt Bohuslän för fiendens angrepp flera gånger under 1600-talet. De byggde upp sina gårdar, men missväxtår och krigen som fortsatte fram till freden1720 gjorde livet svårt .

=== De första svenska kartorna från Håby ===
När Bohuslän blev svenskt 1658 behövdes kartor över Bohuslän, både för förvaltning och för militära ändamål. Detta en del av en vacker karta med många detaljer. Det var svårt att rida omkring och få allt rätt, så några mindre fel finns. Kartan var det sekretess på, den var endast för militärt bruk. På denna karta står om hur gårdarna ägdes, de var krono, frälse eller skattegårdar. Röda punkter med en krona var kronogårdar, alltså ägda av kronan. Det var många kronogårdar runt landsvägen i Håby, Bro och Svarteborg. I Ferlevfjorden var det en hamn och det gick en bro över Ferlev älv på vägen till Stångenäs.//Eva H
[[Fil:Geometrisk avmätning 1711.png|miniatyr|''Källa: Lantmäteristyrelsens arkiv, 1711. Geometrisk avmätning'']]
1711 kom Lantmätaren Erik Kuus och gjorde en ägobeskrivning för Lycke, Håby och Östra Gläborg. Han mätte upp marken och beskriv jorden samt vilken avkastning jorden gav. De hade byggt en ny balkkvarn i bäcken. Det står inte vilka som bor på gårdarna, all mark ägdes av kronan.

=== Taxering 1715 ===
Karl den XII behövde på 1710-talet mycket pengar för att kunna finansiera de dyrbara krigen. Han beslöt år 1712 att införa en förmögenhetsskatt som skulle handläggas av en ny myndighet, kontributionsränteriet. Skatten togs ut åren 1712–18 varefter den avskaffades. Det kom att dröja nästan 100 år innan en motsvarande skatt åter togs ut.

Tabellen nedan är hämtad från en längd som har beteckningen "Kontributionsränteriet för år 1715, Skattningslängd för Göteborg och Bohuslän, volym G 38". Den är upprättad i slutet av år 1714 enligt underskrifterna i längden. Längden är tolkad av Rolf Berlin, 1995. <ref>Taxeringslängden år 1715</ref>
{| class="wikitable"
|+
!Gård
!Crono
!Taxering 1715
!Fast
!Lös
|-
|Östre Gläborg
|Cr 1
|Jacob med barnearf
|0
|50
|-
|
|
| valign="top" |Mårten med barnearf
|0
|30
|-
|Håby Nedergård
|Cr 1
| valign="top" |Pehr med barnearf
|0
|30
|-
|
|
| valign="top" |Anders
|0
|30
|-
|Håby Öfwergård
|Cr 1
| valign="top" |Nills
|0
|60
|-
|
|
| valign="top" |Sörfen
|0
|20
|-
|Neder Lycke
|Cr 1
| valign="top" |Mårten med barnearf
|0
|60
|-
|Öfwer Lycke
|Cr 1
| valign="top" |Joen
|0
|30
|-
|
|
| valign="top" |Chresten
|0
|40
|-
|
|
| valign="top" |Dragonen
|0
|10
|}
Kronan sålde gårdar när de behövde pengar eller för att gården inte längre behövdes för militärt ändamål. Ibland delades gårdar och slogs ihop igen senare. Håby Nedergård hade två gårdar i taxeringen, men en kan ha varit utan arrendator vid detta tillfälle.

Hans Karlsson skriver i en bok från mantalslängderna i Håby att det 1785 fanns följande gårdar:<ref>Hans Karlsson (1990) Familjer i Håby socken</ref>

* Nedre Lycke, 1 Mantal krono. 3 gårdar, 1 soldattorp
* Övre Lycke, 1 Mantal krono. 4 gårdar, 1 soldattorp
* Håby Nedergård, 1 Mantal. 3 gårdar, 1 soldattorp
* Håby Övergård, 1 Mantal. 3 gårdar, 2 torp

=== Landsvägen ===
Landsvägen genom Bohuslän förband många av kyrkorna och den gick igenom Håby by. Den byggdes i första hand på Berghemsmoränen som bildades när inlandsisen smälte. Det är en förhöjning i landskapet som innebär att det är torrare här<ref>Berghemsmoränen – Wikipedia</ref>. Det var mera vatten förr i tiden när vi saknade skogar. Bönderna som bodde längst med vägen hade ansvar för att underhålla den vår och höst. När Bohuslän blev svenskt 1658 var landsvägen i mycket dåligt skick, den förbättrades under slutet av 1600-talet och runt 1700 kunde man åka med häst och vagn i alla fall vid tjänligt väglag.

På Häradstinget den 17 maj 1724 i § 8 anklagade Länsmannen Sören Hansson åborna på Håby, Lycke, Torp och Skottene uti Håby Socken och Tunge härad, för det de inte underhållit den tilldelade vägen.

På svarandenas sida inställde sig för rätten Jacob Andersson i Håby, uppvisandes en fullmakt underskriften av de andra instämde, varuti de honom befullmäktigat på deras vägnar att svara. De beklagade sig att den svåra väderleken förhindrat dem ifrån att underhålla vägen. De lovade att vid första görliga tillfälle efterkomma orderna. De bad om förskoning denna gång för straff. Befallningsmannen Gråå gav med sig, om de nu i vår, så snart tjälen går ur jorden underhöll vägen. Om de inte gjorde det skulle de vid nästa ting plikta dubbelt.<ref>''Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAABA:629 (1724) Bild 420 (AID: v331146.b420, NAD: SE/VALA/03825/03'')</ref>

=== Håby Nedergård 1757 Storskifte ===
[[Fil:Familjer på Håby Nedergård .png|vänster|ram|Familjer som bodde på Håby Nedergård vid storskiftet 1757]]
[[Fil:Lanmäterikarta.png|miniatyr|Lantmäterikarta 1759]]
1757 förrättades storskifte på Håby Nedergård, det blev klart 1759. På lantmäteriet finns två akter på samma förrättning men från olika arkiv: Lantmäteristyrelsens arkiv. Akt N41-10:1 och Lantmäterimyndigheternas arkiv. Akt 14-håb-15

De gjorde sammanslagningar av marken, men inte så stora förändringar. Det var en Krono Rusthåll på tillsammans 1 mantal. ”Hemmanet räntar årligen med Crono tionden inberäknad 35 Daler och 14 ./. silvermynt” står det under kartan. Det var fyra gårdar som delade på marken. På två av dem bodde syskonen Anders Hindriksson och Anna Hindriksdotter från Knarrevik. Hindrik var ett vanligt namn på 1700-talet som stavningen ändrades på till Hedrik och Henrik.

Vi följer nu det som ska bli min släktgren Christen Christenssons son Anders (1744–1799) gift med Maren Andersdotter (1752 Ryk, Brastad–1857 Skinnfälleröd). De fick fyra barn som blev vuxna Christina, Anders, Maria kallades Maja och Helena. De bodde på Håby. Christina gifte sig 1797 och de bodde först på Haga Nedre och hade köpt en av gårdarna på Håby Övergård innan hennes död 1818.

I slutet av 1700-talet sålde kronan flera gårdar i Bohuslän. Anders och Maren köpte den 27 maj 1794 ett halvt mantal av Håby Nedergård, alltså två av gårdarna. Pappa Anders dog 1799, 55 år gammal och efterlämnade hustru och de fyra barnen. Gården var enligt bouppteckningen värd 1800 och den var belånad.

Sonen Andreas ärver och köper så att han äger ½ mantal. Det var ett undantag för änkan och han var skyldig att sörja för sina ogifta systrar. Början av 1800-talet var det mycket svåra tider i Bohuslän med krig, missväxt och höga skatter. Det var en hög dödlighet bland befolkningen. Andreas blev inte gift som han sannolikt hade planerat för när han köpte gården.

=== Min släkt från Håby ===
Min allra äldsta släkt som går att hitta relativt säkra uppgifter om var från Håby, den äldsta kyrkbok är från 1688. Från dem härstammar min farmors släkt. Sven Andersson (1625–1705) och Börta Jörgensdotter (1631–1715) bodde på Håby 1693 när deras son Oluf gifte sig. I vigselnotisen är antecknat föräldrarnas namn och var de bodde. Oluf tog landsvägen norrut och bosatte sig på sin hustrus gård, Stora Dingevall. Brodern Johannes gifte sig och bosatte sig på Hvalerberget, deras son Anders flyttade tillbaka till Håby. Bröderna är båda anfäder på var sin släktgren.

Farfarsfar var från Håby Nedergård, där var hans mormor uppväxt. Hans fars släkt hade bott på Lycke så långt bak i tiden vet.
[[Fil:Döpta och begravda .png|vänster|miniatyr|Döpta och begravda ]]
Släkten har rört sig framför allt utefter den gamla landvägen mellan Foss kyrka och till Bullaresjön. Krigen påverkade dem mycket, soldater som rörde sig spred sjukdomar, det blev matbrist och om rent vatten. Det finns forskning från Skåne om dödligheten utifrån hur hären drog fram där. Jag har räknat antalet döpta och begravda registrerade i kyrkböckerna från Håby och Svarteborg och vi kan se liknande mönster här. Det är endast de som begravdes i vigd jord på kyrkogården som är med i kyrkböckerna. Soldater i fält och andra som dog i en annan socken är inte med.

Jag kommer här att berätta om min släkt, den kommer att uppdateras. I min släktforskning använder jag mantalslängderna och husförhörslängderna som register, de är osäkra källor, det blev ofta fel när prästen skrev av föregående bok. De var inte heller avsedda att användas flera hundra år senare. De tar bara upp ägoförhållandena utifrån familjen, det var inte mannen som alltid ägde gården utan lika ofta kvinnan eller vanligast paret tillsammans. Ibland hade barn och syskon ärvt delar och det kan vara många ägare till en gård. Ägandet hittar vi i bouppteckningar, bodelningar, äktenskapskontrakt och domböcker. För personerna använder jag bland annat födelse/dödböcker, vigsel och död/begravningsböcker som källor, husförhörslängder för flyttningar samt domböckerna och många andra källor.

Jag har lagt in stora delar av min släkt på GENI<ref>www.geni.com</ref> som är ett gratis världssläktträd. Det räcker att skapa ett konto och sedan lägga till några led fram till du kan haka i tidigare forskning. Trädet har fel som tidigare forskare gjort så man behöver kontrollera och inte bara tro på det man ser. Där kan du som är intresserade se mera fakta, här kommer mera av en berättelse.

''Fortsättning följer''

//Av Eva H

Husförhörslängder

''Lilli-Anne Sihlberg har skrivit av husförhörhörslängder, (källanvisningar saknas.)''
Jag undrar var de tre åborna bodde. Alla tre var gifta och de hade tre, två respektive fem barn. Alltså var det femton personer som skulle ha mat och husrum. Kanske hade de också gamla släktingar att ta hand om och eventuellt någon piga eller dräng.

Jag väljer nu att följa Hans Gunnarsson. Han var född 1643, står som skräddare och bodde inte i Håby 1872. Hans hustru var Astri Andersdotter. Paret hade barnen Kari, Kirstin (Kirsti) och Pär. Astri dog 17161007 och Hans dog 17230609.

Dottern Kirstin vigdes tre gånger: 17050813, 17130101 och 17200113. Hon födde i äkten-skapen två, tre och fem barn. Hennes förste make var Christen Pärsson född 1679 på Hult i [[Foss socken]]. Han var son till Pär Olsson och Marta Olsdotter. Christen dog 17120107. Kirstins andre make var Pär Andersson född 1679 på Smedberg i [[Foss socken]]. Han var son till Anders Jörgensson och Ingrid Andersdotter. Pär dog 17190315. Den tredje maken var Jacob Andersson född 1688 och han var son till Anders Bryngelsson och Börta Pärsdotter. Eventuellt var Jacob från Svarteborg. Han dog 17330318. Kirstin dog 1747, antingen 23 oktober eller 23 november.

Sonen Christen från Kirstins första äktenskap blev den som tog över gården. Han var född 17120112 och vigdes 17381101 med Anna Hendriksdotter som var född 17150826 på Knarrevik. Paret fick åtta barn. Christen dog 17770301 av hosta och bröstsjuka och begravdes 17770309. Hans hustru dog 17961024 av frossan och begravdes 17961106. Deras son Anders blev kvar. Sonen Christen som var född 17410925 blev också bonde. Delades gården eller tog han över en annan del av Håby?

Anders var född 17440114 och dog 17990501 av colik. Han vigdes 17760631 med Maren Nilsdotter som var född 17520423 på Ryk i Brastads socken. Hon dog 18070504 av håld och styng (lunginflammation) och begravdes 18070518. Paret fick sex barn varav ett dog litet och det sista var dödfött. Dottern Maria (Maja) blev den som tog över.

Maria var född 17781203. Hon vigdes 18040404 med änklingen Hans Georg (Giörgen, Jörgen) Eriksson som vid vigseln kom från Lilla Foss. Han var född 17580605. Paret får dottern Anna Lisa född 18050907 som anges vara sjuk: Mal. Morb. I längden 1806-16 anges att Maria är bräcklig men hon repade sig. Hans Georg dog 18360103 av ålderdom. I längden 1833-41 står det att Anna Lisa är sjuk av kräftan i munnen, men läkt.

På gården fanns drängen Lars Svensson. Han var född 1811 i Mellby i Västergötland och han gifte sig 18370912 med Anna Lisa. Nu stod han som ägare till 3/8 medan 1/8 ägdes av Elias Andreasson på Nedre Lycke. Lars och Anna Lisa fick barnen Anders August född 18390320, Hedvig född 18370807 och Julia Wilhelmina född 18410716. Maria bodde kvar hos dottern. Så dog Anna Lisa av ros 18450122 och Lars gifte om sig. Han blev förmanad av pastor 18510502 att låta sina barn besöka skolan. 1852 flyttade Lars med familj till Skinnfälleröd.

I längden 1847-54 äger Maria fortfarande 1/8 men 3/8 av gården har fått ny ägare: Olof Johansson på Lycke Övergård. Han arrenderar Marias del. 1854 flyttade Maria och hennes dotterdotter till Heden och 1856 därifrån till backstugan Liden under Skinnfälleröd. Maria dog där 18570901 av ålderdom.

1857 är Olof Johansson ägare till 1/2 och nu bor han på gården. På 1850-talet byggs ett nytt bostadshus. Olof var född 18281011 i Håby socken och hans hustru Anna Christina Christiansdotter var född 18321007 i Svarteborgs socken. Paret får barnen Adolfina Paulina född 18560405 och Frans Oscar född 18571216 och dessutom har de fostersonen Elison Jacobsson som var född 18430527 i Bärfendal. Den sistnämnde flyttade 18641021 till Göteborg. I längden 1861-68 föddes sonen Johan Robert 18620109 och svärmodern och änkan Brita Maja Hansdotter kom 18641101 inflyttande från Sör Leråker i Svarteborgs socken. Brita Maja var född 17890325 i Håby socken.

18740414 vigdes Adolfina Paulina med hemmansägaren Gustaf Emanuel Olausson från Gläborg Öster.

I längden 1876-84 anges att sonen Johan Robert har varit i Amerika sedan 3 á 4 år. Svärmodern Brita Maja dog av vänstersidig lunginflammation 18760524. Så kommer Adolfina Paulina 18831112 inflyttande med sin dotter Agnes Theresia. Denna var född 18791202 och det anges då att hennes far är arrendator. Sedan står det att han varit i Amerika sedan 1880.

I längden 1885-89 står att Johan Robert uppgives vara gift i Amerika. Han skrevs upp på särskilda förteckningen 18891120. Adolfina Paulinas make står på samma förteckning sedan 18861119. Frans Oscar var befriad från att bevista beväringsmöte.

Frans Oscar vigdes 18900718 med Serafia Mathilda Johannesdotter som var född 18680915 på Bärby Östergård i Svarteborgs socken. De får dottern Agnes Evelina född 18910213 och på hösten samma år flyttade de och tar över åborätten till Bärby Östergård, i Svarteborgs socken av hennes bror. Johan Robert emigrerade 1886 till svenskstaden Rockford, Illinois, USA. Han gifte sig och arbetade på en av de många svenskägda möbelfabrikerna som fanns där. Äldsta dottern Adolfina Paulinas, kallades Fina, hennes man hade rest till Amerika och övergivit henne och dottern Agnes. Hon blev tvungen att ansöka om skilsmässa, det var en procedur som tog tid med flera steg. Det var inte ovanligt att män försvann utomlands och började ett nytt liv i Amerika utan sin gamla familj. Hennes äktenskap blev ”upplöst genom Tunge häradsrätts utslag d. 31/7 -90 och Göteborgs domkapitels skiljebref d. 17/2 -92. Mannen i Amerika. Äntligen kunde kunde de boka sin sedan länge planerade resa till brodern i Rockford, Illinois, USA. De reste med skeppet Romeo till Hull och sedan vidare till Amerika. 1894 gifte hon om sig med dansken James Jensen. Adolfina dog 1922-05-22 i Rockford och begravdes på Scandinavian Cementry.//Eva H
[[Fil:Håby Nedergård 2010-1.jpg|miniatyr|Håby Nedergård (Bild Håby NG_13)]]

Olof och Anna Christina bodde nu på undantag. Ny ägare till gården blev bagaren Olof Andersson i Drammen i Norge men det blev nog inte så långvarigt för hans namn är överstruket och nu är Carl August Andreasson i Bäckevall Mellangård ny ägare. Han var född 18440522 i Håby socken och vigdes 18820630 med Amalia Charlotta Carlsdotter som var född 18541212 – även hon i Håby socken. Vid vigseln var hon piga från Skottene. Paret fick barnen Axel Edvin född 18820430, Carl Oskar född 18830704, tvillingarna Frida Viktoria och Anny Debora födda 18840702, Agda Elvira född 18850922, Einar Richard född 18870324, John Rutger född 18890122 och Gerda Charlotta född 18901210. Frida Viktoria dog 18850601 av kikhosta och Einar Richard dog 18940303 av difteri. Carl August dog 18980112 av hjärnsjukdom och förlamning. Änkan drev gården vidare.
[[Fil:Amalia Charlotta Carlsdotter 2010-1.jpg|miniatyr|Amalia Charlotta Carlsdotter (Bild Håby NG_8)]]

I längden år 1900 bor änkan och hennes sex barn kvar. Sonen Axel Edvin flyttade sedan till Göteborg där han 19020109 dog av scharlakansfeber. Han begravdes i Håby.

År 1910 är sonen Carl Oskar Karlsson Scotting hemmansägare och ingenjör. Hans mor och fyra syskon bor kvar och brodern John Rutger står som med. stud. Agda Elvira vigdes 19140624 med handlaren Karl Gustaf Alfred Cederholm von Schmalensee från Önne. De fick barnen ”Kicki”, Valborg och Gösta födda 1915, 1917 och 1919. Agda Elvira med familj flyttade till Eskilstuna där de på 1930-talet råkade i ekonomiska svårigheter på grund av att maken varit snäll nog att gå i borgen. De fick dock hjälp från släkten i Håby. Agda Elvira dog omkring 1958.

Carl Oscar gifte sig 19160723 med Ruth Elisabeth Pettersson som var född 18920509 i Uppsala. Paret får barnen Karl Olle Vilhelm född 19160912, Karl Einar Philip född 19181028, Rut Margit Charlotta född 19200413 och Karl Sune Bertil född 19220701.

Anny Debora dog 19181116 av vattensot och hjärtfel och är begravd i grav nummer 20 på Håby kyrkogård. Carl Oskars mor bodde kvar men gården arrenderas ut till John Paulsson på Harska.
[[Fil:Oscar och Ruth Persson 2010-1.jpg|miniatyr|Oscar och Ruth med barnen Olle, Margit, Eje (Ejnar) och Sune (Bild Håby NG_12)]]

År 1930 bor Amalia Charlotta kvar men nu är det sonen John Rutger som är hemmansägare. Dottern Gerda Charlotta bor också kvar på gården. John Rutger tog sitt liv. Gerda Charlotta dog först på 1980-talet.

1936 såldes gården till Mats Georg och Elsa Nohle. Han var född 19010914 och hustrun 19020207. Paret hade barnen Inge född 1927, Gullvig född 1930, Irma född 1932, Rolf född 1935 och Inga Lisa född 1942.

I boken Gods och gårdar från 1943 står följande: ”48,5 ha varav 26,5 ha åker, tax.v 36 300, ek. byggn uppf i slutet av 1800-talet, 4 hästar, 1-2 ungh., 10 kor, 6-7 ungdjur, 6 svin.” Ny ladugård byggdes 1947.

I boken Bohusläns bygd och folk från 1959 kan man läsa följande om Håby Nedergård: ”49 ha varav 26 åker, lera, barrskog. Tax.v. 76 000, 1 häst, 12 kor, 7-8 ungdjur, 8 modersuggor, 1 avelsgalt, 80 höns. Mangårdsbyggn. från 1850-talet, mod. och tillbyggt 1948, timmer under tegeltak, 5 rum, kök, 2 hallar, alla bekväml. utom bad, ladugård från 1947, timmer under eternittak, magasin m.m.” Efter att Mats Georg Nohle dog blev det sterbhus och det var sonen Inge som blev boende på gården. Efter Inges död har gården bytt ägare. Först köpte Vägverket fastigheten och sålde den till [[Munkedals kommun]]. Kommunen avverkade skogen och hade därefter som avsikt att sälja gården till ett norskt bolag. I februari 2010 står ännu Vägverket som lagfaren ägare då kommunen ännu inte fått lagfart. Innan det norska bolaget kan köpa fastigheten bör det hända något med visionen och planen för marken på östra sidan om E6:an. Framtiden för gården är därför i skrivande stund okänd.

Fotografier (Bild Håby NG_13, 8, 12) och uppgifter har Owe Scotting bidragit med. Uppgifter har också lämnats av Tobias Cederholm von Schmalensee.

''Text: Lilli-Anne Sihlberg, uppdaterat av Eva Österlund Hjort''

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 10-1]]

Fil:Lanmäterikarta.png

2026-06-15T16:10:58Z

EvaH:

Storskifte 1759

Fil:Familjer på Håby Nedergård .png

2026-06-15T15:54:10Z

EvaH:

Dessa familjer finns med i storskiftet 1757

Håby Nedergård 10-1

2026-03-14T10:26:53Z

EvaH: Lagt till och förtydligat

== '''Håby Nedergård''' ==

'''''Håby står just nu inför stora förändringar när planerna på ett köpcenter sätts i verket. En av de gårdar som blir mest påverkade är Håby Nedergård. Husen ligger väster om E6 och mitt för platsen för köpcentrat. Det kan därför vara på sin plats att berätta lite mera om människorna som bott där under gångna tider fram tills nu.'''''
[[Fil:Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 .png|miniatyr|''Källa: Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet: Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 ritad av Carl Gripenhielm.'']]I 1659 års jordebok står det att Håby Neder- och Övergård låg ”alldeles öde och för fäfot efter den senaste fejden”.

I domboken för år 1680 skrevs att hela kronohemmanet Håby, som i tio år legat öde, hade tre åbor. Dessa var Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Sven Andersson. Hemmanet spolierades av fienden eftersom det var beläget ”mitt på landsvägen”. Det fanns en lada, ett gammalt fähus och en gammal nedrutten stuga. Man hade inte sått mer än tre åkrar och det mesta av ängen låg i fäfot. Det fanns ingen skog mer än till lite ”eldebrand”. Rätten beviljade fyra års skattefrihet.//''Lilli-Anne Sihlberg,(källanvisning saknas)''

=== Gylldenlöwefejden ===
Under Gylldenlöwefejden (1675–1679) drabbades Bohuslän hårt, särskilt de som bodde längs landsvägen. 1675 stod ett slag vid Kvistrum, Ascheberg med 2700 man försvarade emot Gyldenlöwes 6000. Till tinget i Kvistrum i oktober 1675 blev folket förhindrade av krigshärarna från att ta sig dit.

Kriget medförde stor förstörelse och befolkningen tvingades gömma sig och sina värdesaker i skogen. Fiende härjade, stal och brände ned gårdarna. Många gårdar blev ödelagda och låg i flera år utan att kunna brukas. Tingsprotokollet på Kvistrum1680 visar att bönder fick skattefrihet på grund av krigets påverkan. Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Swen Andersson, som var åbor på det hela kronohemmanet Håby, framförde att den större delen av gården legat öde, de har endast sått tre åkrar och det fanns ingen skog kvar, bara lite till ved. De behövde återställa markerna samt bygga upp nya hus, fähus och lador. De beviljades fyra års skattefrihet, vilket var mera än grannarna. <ref>Sven Rydstrand (1967) Med lag och slag </ref> Husen var små och de de bodde många tillsammans. Det var en osäker tid, den brända markens krig hade utsatt Bohuslän för fiendens angrepp flera gånger under 1600-talet. De byggde upp sina gårdar, men missväxtår och krigen som fortsatte fram till freden1720 gjorde livet svårt .

=== De första svenska kartorna från Håby ===
När Bohuslän blev svenskt 1658 behövdes kartor över Bohuslän, både för förvaltning och för militära ändamål. Detta en del av en vacker karta med många detaljer. Det var svårt att rida omkring och få allt rätt, så några mindre fel finns. Kartan var det sekretess på, den var endast för militärt bruk. På denna karta står om hur gårdarna ägdes, de var krono, frälse eller skattegårdar. Röda punkter med en krona var kronogårdar, alltså ägda av kronan. Det var många kronogårdar runt landsvägen i Håby, Bro och Svarteborg. I Ferlevfjorden var det en hamn och det gick en bro över Ferlev älv på vägen till Stångenäs.//Eva H
[[Fil:Geometrisk avmätning 1711.png|miniatyr|''Källa: Lantmäteristyrelsens arkiv, 1711. Geometrisk avmätning'']]
1711 kom Lantmätaren Erik Kuus och gjorde en ägobeskrivning för Lycke, Håby och Östra Gläborg. Han mätte upp marken och beskriv jorden samt vilken avkastning jorden gav. De hade byggt en ny balkkvarn i bäcken. Det står inte vilka som bor på gårdarna, all mark ägdes av kronan.

=== Taxering 1715 ===
Karl den XII behövde på 1710-talet mycket pengar för att kunna finansiera de dyrbara krigen. Han beslöt år 1712 att införa en förmögenhetsskatt som skulle handläggas av en ny myndighet, kontributionsränteriet. Skatten togs ut åren 1712–18 varefter den avskaffades. Det kom att dröja nästan 100 år innan en motsvarande skatt åter togs ut.

Tabellen nedan är hämtad från en längd som har beteckningen "Kontributionsränteriet för år 1715, Skattningslängd för Göteborg och Bohuslän, volym G 38". Den är upprättad i slutet av år 1714 enligt underskrifterna i längden. Längden är tolkad av Rolf Berlin, 1995. <ref>Taxeringslängden år 1715</ref>
{| class="wikitable"
|+
!Gård
!Crono
!Taxering 1715
!Fast
!Lös
|-
|Östre Gläborg
|Cr 1
|Jacob med barnearf
|0
|50
|-
|
|
| valign="top" |Mårten med barnearf
|0
|30
|-
|Håby Nedergård
|Cr 1
| valign="top" |Pehr med barnearf
|0
|30
|-
|
|
| valign="top" |Anders
|0
|30
|-
|Håby Öfwergård
|Cr 1
| valign="top" |Nills
|0
|60
|-
|
|
| valign="top" |Sörfen
|0
|20
|-
|Neder Lycke
|Cr 1
| valign="top" |Mårten med barnearf
|0
|60
|-
|Öfwer Lycke
|Cr 1
| valign="top" |Joen
|0
|30
|-
|
|
| valign="top" |Chresten
|0
|40
|-
|
|
| valign="top" |Dragonen
|0
|10
|}
Kronan sålde gårdar när de behövde pengar eller för att gården inte längre behövdes för militärt ändamål. Ibland delades gårdar och slogs ihop igen senare. Håby Nedergård hade två gårdar i taxeringen, men en kan ha varit utan arrendator vid detta tillfälle.

Hans Karlsson skriver i en bok från mantalslängderna i Håby att det 1785 fanns följande gårdar:<ref>Hans Karlsson (1990) Familjer i Håby socken</ref>

* Nedre Lycke, 1 Mantal krono. 3 gårdar, 1 soldattorp
* Övre Lycke, 1 Mantal krono. 4 gårdar, 1 soldattorp
* Håby Nedergård, 1 Mantal. 3 gårdar, 1 soldattorp
* D Håby Övergård, 1 Mantal. 3 gårdar, 2 torp

=== Landsvägen ===
Landsvägen genom Bohuslän förband många av kyrkorna och den gick igenom Håby by. Den byggdes i första hand på Berghemsmoränen som bildades när inlandsisen smälte. Det är en förhöjning i landskapet som innebär att det är torrare här<ref>Berghemsmoränen – Wikipedia</ref>. Det var mera vatten förr i tiden när vi saknade skogar. Bönderna som bodde längst med vägen hade ansvar för att underhålla den vår och höst. När Bohuslän blev svenskt 1658 var landsvägen i mycket dåligt skick, den förbättrades under slutet av 1600-talet och runt 1700 kunde man åka med häst och vagn i alla fall vid tjänligt väglag.

På Häradstinget den 17 maj 1724 i § 8 anklagade Länsmannen Sören Hansson åborna på Håby, Lycke, Torp och Skottene uti Håby Socken och Tunge härad, för det de inte underhållit den tilldelade vägen.

På svarandenas sida inställde sig för rätten Jacob Andersson i Håby, uppvisandes en fullmakt underskriften av de andra instämde, varuti de honom befullmäktigat på deras vägnar att svara. De beklagade sig att den svåra väderleken förhindrat dem ifrån att underhålla vägen. De lovade att vid första görliga tillfälle efterkomma orderna. De bad om förskoning denna gång för straff. Befallningsmannen Gråå gav med sig, om de nu i vår, så snart tjälen går ur jorden underhöll vägen. Om de inte gjorde det skulle de vid nästa ting plikta dubbelt.<ref>''Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAABA:629 (1724) Bild 420 (AID: v331146.b420, NAD: SE/VALA/03825/03'')</ref>

=== Min släkt från Håby ===
Min allra äldsta släkt som går att hitta relativt säkra uppgifter om var från Håby, den äldsta kyrkbok är från 1688. Från dem härstammar min farmors släkt. Sven Andersson (1625–1705) och Börta Jörgensdotter (1631–1715) bodde på Håby 1693 när deras son Oluf gifte sig. I vigselnotisen är antecknat föräldrarnas namn och var de bodde. Oluf tog landsvägen norrut och bosatte sig på sin hustrus gård, Stora Dingevall. Brodern Johannes gifte sig och bosatte sig på Hvalerberget, deras son Anders flyttade tillbaka till Håby. Bröderna är båda anfäder på var sin släktgren.

Farfarsfar var från Håby Nedergård, där var hans mormor uppväxt. Hans fars släkt hade bott på Lycke så långt bak i tiden vet.
[[Fil:Döpta och begravda .png|vänster|miniatyr|Döpta och begravda ]]
Släkten har rört sig framför allt utefter den gamla landvägen mellan Foss kyrka och till Bullaresjön. Krigen påverkade dem mycket, soldater som rörde sig spred sjukdomar, det blev matbrist och om rent vatten. Det finns forskning från Skåne om dödligheten utifrån hur hären drog fram där. Jag har räknat antalet döpta och begravda registrerade i kyrkböckerna från Håby och Svarteborg och vi kan se liknande mönster här. Det är endast de som begravdes i vigd jord på kyrkogården som är med i kyrkböckerna. Soldater i fält och andra som dog i en annan socken är inte med.

Jag kommer här att berätta om min släkt, den kommer att uppdateras. I min släktforskning använder jag mantalslängderna och husförhörslängderna som register, de är osäkra källor, det blev ofta fel när prästen skrev av föregående bok. De var inte heller avsedda att användas flera hundra år senare. De tar bara upp ägoförhållandena utifrån familjen, det var inte mannen som alltid ägde gården utan lika ofta kvinnan eller vanligast paret tillsammans. Ibland hade barn och syskon ärvt delar och det kan vara många ägare till en gård. Ägandet hittar vi i bouppteckningar, bodelningar, äktenskapskontrakt och domböcker. För personerna använder jag bland annat födelse/dödböcker, vigsel och död/begravningsböcker som källor, husförhörslängder för flyttningar samt domböckerna och många andra källor.

Jag har lagt in stora delar av min släkt på GENI<ref>www.geni.com</ref> som är ett gratis världssläktträd. Det räcker att skapa ett konto och sedan lägga till några led fram till du kan haka i tidigare forskning. Trädet har fel som tidigare forskare gjort så man behöver kontrollera och inte bara tro på det man ser. Där kan du som är intresserade se mera fakta, här kommer mera av en berättelse.

''Fortsättning följer''

//Av Eva H

Husförhörslängder

''Lilli-Anne Sihlberg har skrivit av husförhörhörslängder, (källanvisningar saknas.)''
Jag undrar var de tre åborna bodde. Alla tre var gifta och de hade tre, två respektive fem barn. Alltså var det femton personer som skulle ha mat och husrum. Kanske hade de också gamla släktingar att ta hand om och eventuellt någon piga eller dräng.

Jag väljer nu att följa Hans Gunnarsson. Han var född 1643, står som skräddare och bodde inte i Håby 1872. Hans hustru var Astri Andersdotter. Paret hade barnen Kari, Kirstin (Kirsti) och Pär. Astri dog 17161007 och Hans dog 17230609.

Dottern Kirstin vigdes tre gånger: 17050813, 17130101 och 17200113. Hon födde i äkten-skapen två, tre och fem barn. Hennes förste make var Christen Pärsson född 1679 på Hult i [[Foss socken]]. Han var son till Pär Olsson och Marta Olsdotter. Christen dog 17120107. Kirstins andre make var Pär Andersson född 1679 på Smedberg i [[Foss socken]]. Han var son till Anders Jörgensson och Ingrid Andersdotter. Pär dog 17190315. Den tredje maken var Jacob Andersson född 1688 och han var son till Anders Bryngelsson och Börta Pärsdotter. Eventuellt var Jacob från Svarteborg. Han dog 17330318. Kirstin dog 1747, antingen 23 oktober eller 23 november.

Sonen Christen från Kirstins första äktenskap blev den som tog över gården. Han var född 17120112 och vigdes 17381101 med Anna Hendriksdotter som var född 17150826 på Knarrevik. Paret fick åtta barn. Christen dog 17770301 av hosta och bröstsjuka och begravdes 17770309. Hans hustru dog 17961024 av frossan och begravdes 17961106. Deras son Anders blev kvar. Sonen Christen som var född 17410925 blev också bonde. Delades gården eller tog han över en annan del av Håby?

Anders var född 17440114 och dog 17990501 av colik. Han vigdes 17760631 med Maren Nilsdotter som var född 17520423 på Ryk i Brastads socken. Hon dog 18070504 av håld och styng (lunginflammation) och begravdes 18070518. Paret fick sex barn varav ett dog litet och det sista var dödfött. Dottern Maria (Maja) blev den som tog över.

Maria var född 17781203. Hon vigdes 18040404 med änklingen Hans Georg (Giörgen, Jörgen) Eriksson som vid vigseln kom från Lilla Foss. Han var född 17580605. Paret får dottern Anna Lisa född 18050907 som anges vara sjuk: Mal. Morb. I längden 1806-16 anges att Maria är bräcklig men hon repade sig. Hans Georg dog 18360103 av ålderdom. I längden 1833-41 står det att Anna Lisa är sjuk av kräftan i munnen, men läkt.

På gården fanns drängen Lars Svensson. Han var född 1811 i Mellby i Västergötland och han gifte sig 18370912 med Anna Lisa. Nu stod han som ägare till 3/8 medan 1/8 ägdes av Elias Andreasson på Nedre Lycke. Lars och Anna Lisa fick barnen Anders August född 18390320, Hedvig född 18370807 och Julia Wilhelmina född 18410716. Maria bodde kvar hos dottern. Så dog Anna Lisa av ros 18450122 och Lars gifte om sig. Han blev förmanad av pastor 18510502 att låta sina barn besöka skolan. 1852 flyttade Lars med familj till Skinnfälleröd.

I längden 1847-54 äger Maria fortfarande 1/8 men 3/8 av gården har fått ny ägare: Olof Johansson på Lycke Övergård. Han arrenderar Marias del. 1854 flyttade Maria och hennes dotterdotter till Heden och 1856 därifrån till backstugan Liden under Skinnfälleröd. Maria dog där 18570901 av ålderdom.

1857 är Olof Johansson ägare till 1/2 och nu bor han på gården. På 1850-talet byggs ett nytt bostadshus. Olof var född 18281011 i Håby socken och hans hustru Anna Christina Christiansdotter var född 18321007 i Svarteborgs socken. Paret får barnen Adolfina Paulina född 18560405 och Frans Oscar född 18571216 och dessutom har de fostersonen Elison Jacobsson som var född 18430527 i Bärfendal. Den sistnämnde flyttade 18641021 till Göteborg. I längden 1861-68 föddes sonen Johan Robert 18620109 och svärmodern och änkan Brita Maja Hansdotter kom 18641101 inflyttande från Sör Leråker i Svarteborgs socken. Brita Maja var född 17890325 i Håby socken.

18740414 vigdes Adolfina Paulina med hemmansägaren Gustaf Emanuel Olausson från Gläborg Öster.

I längden 1876-84 anges att sonen Johan Robert har varit i Amerika sedan 3 á 4 år. Svärmodern Brita Maja dog av vänstersidig lunginflammation 18760524. Så kommer Adolfina Paulina 18831112 inflyttande med sin dotter Agnes Theresia. Denna var född 18791202 och det anges då att hennes far är arrendator. Sedan står det att han varit i Amerika sedan 1880.

I längden 1885-89 står att Johan Robert uppgives vara gift i Amerika. Han skrevs upp på särskilda förteckningen 18891120. Adolfina Paulinas make står på samma förteckning sedan 18861119. Frans Oscar var befriad från att bevista beväringsmöte.

Frans Oscar vigdes 18900718 med Serafia Mathilda Johannesdotter som var född 18680915 på Bärby Östergård i Svarteborgs socken. De får dottern Agnes Evelina född 18910213 och på hösten samma år flyttade de och tar över åborätten till Bärby Östergård, i Svarteborgs socken av hennes bror. Johan Robert emigrerade 1886 till svenskstaden Rockford, Illinois, USA. Han gifte sig och arbetade på en av de många svenskägda möbelfabrikerna som fanns där. Äldsta dottern Adolfina Paulinas, kallades Fina, hennes man hade rest till Amerika och övergivit henne och dottern Agnes. Hon blev tvungen att ansöka om skilsmässa, det var en procedur som tog tid med flera steg. Det var inte ovanligt att män försvann utomlands och började ett nytt liv i Amerika utan sin gamla familj. Hennes äktenskap blev ”upplöst genom Tunge häradsrätts utslag d. 31/7 -90 och Göteborgs domkapitels skiljebref d. 17/2 -92. Mannen i Amerika. Äntligen kunde kunde de boka sin sedan länge planerade resa till brodern i Rockford, Illinois, USA. De reste med skeppet Romeo till Hull och sedan vidare till Amerika. 1894 gifte hon om sig med dansken James Jensen. Adolfina dog 1922-05-22 i Rockford och begravdes på Scandinavian Cementry.//Eva H
[[Fil:Håby Nedergård 2010-1.jpg|miniatyr|Håby Nedergård (Bild Håby NG_13)]]

Olof och Anna Christina bodde nu på undantag. Ny ägare till gården blev bagaren Olof Andersson i Drammen i Norge men det blev nog inte så långvarigt för hans namn är överstruket och nu är Carl August Andreasson i Bäckevall Mellangård ny ägare. Han var född 18440522 i Håby socken och vigdes 18820630 med Amalia Charlotta Carlsdotter som var född 18541212 – även hon i Håby socken. Vid vigseln var hon piga från Skottene. Paret fick barnen Axel Edvin född 18820430, Carl Oskar född 18830704, tvillingarna Frida Viktoria och Anny Debora födda 18840702, Agda Elvira född 18850922, Einar Richard född 18870324, John Rutger född 18890122 och Gerda Charlotta född 18901210. Frida Viktoria dog 18850601 av kikhosta och Einar Richard dog 18940303 av difteri. Carl August dog 18980112 av hjärnsjukdom och förlamning. Änkan drev gården vidare.
[[Fil:Amalia Charlotta Carlsdotter 2010-1.jpg|miniatyr|Amalia Charlotta Carlsdotter (Bild Håby NG_8)]]

I längden år 1900 bor änkan och hennes sex barn kvar. Sonen Axel Edvin flyttade sedan till Göteborg där han 19020109 dog av scharlakansfeber. Han begravdes i Håby.

År 1910 är sonen Carl Oskar Karlsson Scotting hemmansägare och ingenjör. Hans mor och fyra syskon bor kvar och brodern John Rutger står som med. stud. Agda Elvira vigdes 19140624 med handlaren Karl Gustaf Alfred Cederholm von Schmalensee från Önne. De fick barnen ”Kicki”, Valborg och Gösta födda 1915, 1917 och 1919. Agda Elvira med familj flyttade till Eskilstuna där de på 1930-talet råkade i ekonomiska svårigheter på grund av att maken varit snäll nog att gå i borgen. De fick dock hjälp från släkten i Håby. Agda Elvira dog omkring 1958.

Carl Oscar gifte sig 19160723 med Ruth Elisabeth Pettersson som var född 18920509 i Uppsala. Paret får barnen Karl Olle Vilhelm född 19160912, Karl Einar Philip född 19181028, Rut Margit Charlotta född 19200413 och Karl Sune Bertil född 19220701.

Anny Debora dog 19181116 av vattensot och hjärtfel och är begravd i grav nummer 20 på Håby kyrkogård. Carl Oskars mor bodde kvar men gården arrenderas ut till John Paulsson på Harska.
[[Fil:Oscar och Ruth Persson 2010-1.jpg|miniatyr|Oscar och Ruth med barnen Olle, Margit, Eje (Ejnar) och Sune (Bild Håby NG_12)]]

År 1930 bor Amalia Charlotta kvar men nu är det sonen John Rutger som är hemmansägare. Dottern Gerda Charlotta bor också kvar på gården. John Rutger tog sitt liv. Gerda Charlotta dog först på 1980-talet.

1936 såldes gården till Mats Georg och Elsa Nohle. Han var född 19010914 och hustrun 19020207. Paret hade barnen Inge född 1927, Gullvig född 1930, Irma född 1932, Rolf född 1935 och Inga Lisa född 1942.

I boken Gods och gårdar från 1943 står följande: ”48,5 ha varav 26,5 ha åker, tax.v 36 300, ek. byggn uppf i slutet av 1800-talet, 4 hästar, 1-2 ungh., 10 kor, 6-7 ungdjur, 6 svin.” Ny ladugård byggdes 1947.

I boken Bohusläns bygd och folk från 1959 kan man läsa följande om Håby Nedergård: ”49 ha varav 26 åker, lera, barrskog. Tax.v. 76 000, 1 häst, 12 kor, 7-8 ungdjur, 8 modersuggor, 1 avelsgalt, 80 höns. Mangårdsbyggn. från 1850-talet, mod. och tillbyggt 1948, timmer under tegeltak, 5 rum, kök, 2 hallar, alla bekväml. utom bad, ladugård från 1947, timmer under eternittak, magasin m.m.” Efter att Mats Georg Nohle dog blev det sterbhus och det var sonen Inge som blev boende på gården. Efter Inges död har gården bytt ägare. Först köpte Vägverket fastigheten och sålde den till [[Munkedals kommun]]. Kommunen avverkade skogen och hade därefter som avsikt att sälja gården till ett norskt bolag. I februari 2010 står ännu Vägverket som lagfaren ägare då kommunen ännu inte fått lagfart. Innan det norska bolaget kan köpa fastigheten bör det hända något med visionen och planen för marken på östra sidan om E6:an. Framtiden för gården är därför i skrivande stund okänd.

Fotografier (Bild Håby NG_13, 8, 12) och uppgifter har Owe Scotting bidragit med. Uppgifter har också lämnats av Tobias Cederholm von Schmalensee.

''Text: Lilli-Anne Sihlberg, uppdaterat av Eva Österlund Hjort''

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 10-1]]

Fil:Döpta och begravda .png

2026-03-14T09:44:05Z

EvaH:

Döpta och begravda i Svarteborg och Håby 1690-1798

Håby Nedergård 10-1

2026-01-23T12:15:23Z

EvaH: Lagt till om 1700-talet

'''Håby Nedergård'''

'''''Håby står just nu inför stora förändringar när planerna på ett köpcenter sätts i verket. En av de gårdar som blir mest påverkade är Håby Nedergård. Husen ligger väster om E6 och mitt för platsen för köpcentrat. Det kan därför vara på sin plats att berätta lite mera om människorna som bott där under gångna tider fram tills nu.'''''
[[Fil:Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 .png|miniatyr|''Källa: Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet: Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 ritad av Carl Gripenhielm.'']]I 1659 års jordebok står det att Håby Neder- och Övergård låg ”alldeles öde och för fäfot efter den senaste fejden”.

I domboken för år 1680 skrevs att hela kronohemmanet Håby, som i tio år legat öde, hade tre åbor. Dessa var Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Sven Andersson. Hemmanet spolierades av fienden eftersom det var beläget ”mitt på landsvägen”. Det fanns en lada, ett gammalt fähus och en gammal nedrutten stuga. Man hade inte sått mer än tre åkrar och det mesta av ängen låg i fäfot. Det fanns ingen skog mer än till lite ”eldebrand”. Rätten beviljade fyra års skattefrihet.

=== De första svenska kartorna från Håby ===
När Bohuslän blev svenskt 1658 behövdes kartor över Bohuslän, både för förvaltning och för militära ändamål. Detta en del av en vacker karta med många detaljer. Det var svårt att rida omkring och få allt rätt, så några mindre fel finns. Kartan var det sekretess på, den var endast för militärt bruk. På denna karta står om hur gårdarna ägdes, de var krono, frälse eller skattegårdar. Röda punkter med en krona var kronogårdar, alltså ägda av kronan. Det var många kronogårdar runt landsvägen i Håby, Bro och Svarteborg. I Ferlevfjorden var det en hamn och det gick en bro över Ferlev älv på vägen till Stångenäs.//Eva H
[[Fil:Geometrisk avmätning 1711.png|miniatyr|''Källa: Lantmäteristyrelsens arkiv, 1711. Geometrisk avmätning'']]
1711 kom Lantmätaren Erik Kuus och gjorde en ägobeskrivning för Lycke, Håby och Östra Gläborg. Han mätte upp marken och beskriv jorden samt vilken avkastning jorden gav. Det står inte vilka som bor på gårdarna, all mark ägdes av kronan.

=== Taxering 1715 ===
Karl den XII behövde på 1710-talet mycket pengar för att kunna finansiera de dyrbara krigen. Han beslöt år 1712 att införa en förmögenhetsskatt som skulle handläggas av en ny myndighet, kontributionsränteriet. Skatten togs ut åren 1712–18 varefter den avskaffades. Det kom att dröja nästan 100 år innan en motsvarande skatt åter togs ut.

Tabellen nedan är hämtad från en längd som har beteckningen "Kontributionsränteriet för år 1715, Skattningslängd för Göteborg och Bohuslän, volym G 38". Den är upprättad i slutet av år 1714 enligt underskrifterna i längden. Längden är tolkad av Rolf Berlin, 1995. <ref>Taxeringslängden år 1715</ref>
{| class="wikitable"
|+
!Gård
!Crono
!Taxering 1715
!Fast
!Lös
|-
|Östre Gläborg
|Cr 1
|Jacob med barnearf
|0
|50
|-
|
|
| valign="top" |Mårten med barnearf
|0
|30
|-
|Håby Nedergård
|Cr 1
| valign="top" |Pehr med barnearf
|0
|30
|-
|
|
| valign="top" |Anders
|0
|30
|-
|Håby Öfwergård
|Cr 1
| valign="top" |Nills
|0
|60
|-
|
|
| valign="top" |Sörfen
|0
|20
|-
|Neder Lycke
|Cr 1
| valign="top" |Mårten med barnearf
|0
|60
|-
|Öfwer Lycke
|Cr 1
| valign="top" |Joen
|0
|30
|-
|
|
| valign="top" |Chresten
|0
|40
|-
|
|
| valign="top" |Dragonen
|0
|10
|}
Kronan sålde gårdar när de behövde pengar eller för att gården inte längre behövdes för militärt ändamål. Ibland delades gårdar och slogs ihop igen senare. Håby Nedergård hade två gårdar i taxeringen, men en kan ha varit utan arrendator vid detta tillfälle.

Hans Karlsson skriver i sin bok från mantalslängderna i Håby (Familjer i Håby socken, 1990):

* Nedre Lycke, 1 Mantal krono. 3 gårdar, 1 soldattorp
* Övre Lycke, 1 Mantal krono. 4 gårdar, 1 soldattorp
* Håby Nedergård, 1 Mantal. 3 gårdar, 1 soldattorp
* D Håby Övergård, 1 Mantal. 3 gårdar, 2 torp

//Av Eva H

Jag undrar var de tre åborna bodde. Alla tre var gifta och de hade tre, två respektive fem barn. Alltså var det femton personer som skulle ha mat och husrum. Kanske hade de också gamla släktingar att ta hand om och eventuellt någon piga eller dräng.

Jag väljer nu att följa Hans Gunnarsson. Han var född 1643, står som skräddare och bodde inte i Håby 1872. Hans hustru var Astri Andersdotter. Paret hade barnen Kari, Kirstin (Kirsti) och Pär. Astri dog 17161007 och Hans dog 17230609.

Dottern Kirstin vigdes tre gånger: 17050813, 17130101 och 17200113. Hon födde i äkten-skapen två, tre och fem barn. Hennes förste make var Christen Pärsson född 1679 på Hult i [[Foss socken]]. Han var son till Pär Olsson och Marta Olsdotter. Christen dog 17120107. Kirstins andre make var Pär Andersson född 1679 på Smedberg i [[Foss socken]]. Han var son till Anders Jörgensson och Ingrid Andersdotter. Pär dog 17190315. Den tredje maken var Jacob Andersson född 1688 och han var son till Anders Bryngelsson och Börta Pärsdotter. Eventuellt var Jacob från Svarteborg. Han dog 17330318. Kirstin dog 1747, antingen 23 oktober eller 23 november.

Sonen Christen från Kirstins första äktenskap blev den som tog över gården. Han var född 17120112 och vigdes 17381101 med Anna Hendriksdotter som var född 17150826 på Knarrevik. Paret fick åtta barn. Christen dog 17770301 av hosta och bröstsjuka och begravdes 17770309. Hans hustru dog 17961024 av frossan och begravdes 17961106. Deras son Anders blev kvar. Sonen Christen som var född 17410925 blev också bonde. Delades gården eller tog han över en annan del av Håby?

Anders var född 17440114 och dog 17990501 av colik. Han vigdes 17760631 med Maren Nilsdotter som var född 17520423 på Ryk i Brastads socken. Hon dog 18070504 av håld och styng (lunginflammation) och begravdes 18070518. Paret fick sex barn varav ett dog litet och det sista var dödfött. Dottern Maria (Maja) blev den som tog över.

Maria var född 17781203. Hon vigdes 18040404 med änklingen Hans Georg (Giörgen, Jörgen) Eriksson som vid vigseln kom från Lilla Foss. Han var född 17580605. Paret får dottern Anna Lisa född 18050907 som anges vara sjuk: Mal. Morb. I längden 1806-16 anges att Maria är bräcklig men hon repade sig. Hans Georg dog 18360103 av ålderdom. I längden 1833-41 står det att Anna Lisa är sjuk av kräftan i munnen, men läkt.

På gården fanns drängen Lars Svensson. Han var född 1811 i Mellby i Västergötland och han gifte sig 18370912 med Anna Lisa. Nu stod han som ägare till 3/8 medan 1/8 ägdes av Elias Andreasson på Nedre Lycke. Lars och Anna Lisa fick barnen Anders August född 18390320, Hedvig född 18370807 och Julia Wilhelmina född 18410716. Maria bodde kvar hos dottern. Så dog Anna Lisa av ros 18450122 och Lars gifte om sig. Han blev förmanad av pastor 18510502 att låta sina barn besöka skolan. 1852 flyttade Lars med familj till Skinnfälleröd.

I längden 1847-54 äger Maria fortfarande 1/8 men 3/8 av gården har fått ny ägare: Olof Johansson på Lycke Övergård. Han arrenderar Marias del. 1854 flyttade Maria och hennes dotterdotter till Heden och 1856 därifrån till backstugan Liden under Skinnfälleröd. Maria dog där 18570901 av ålderdom.

1857 är Olof Johansson ägare till 1/2 och nu bor han på gården. På 1850-talet byggs ett nytt bostadshus. Olof var född 18281011 i Håby socken och hans hustru Anna Christina Christiansdotter var född 18321007 i Svarteborgs socken. Paret får barnen Adolfina Paulina född 18560405 och Frans Oscar född 18571216 och dessutom har de fostersonen Elison Jacobsson som var född 18430527 i Bärfendal. Den sistnämnde flyttade 18641021 till Göteborg. I längden 1861-68 föddes sonen Johan Robert 18620109 och svärmodern och änkan Brita Maja Hansdotter kom 18641101 inflyttande från Sör Leråker i Svarteborgs socken. Brita Maja var född 17890325 i Håby socken.

18740414 vigdes Adolfina Paulina med hemmansägaren Gustaf Emanuel Olausson från Gläborg Öster.

I längden 1876-84 anges att sonen Johan Robert har varit i Amerika sedan 3 á 4 år. Svärmodern Brita Maja dog av vänstersidig lunginflammation 18760524. Så kommer Adolfina Paulina 18831112 inflyttande med sin dotter Agnes Theresia. Denna var född 18791202 och det anges då att hennes far är arrendator. Sedan står det att han varit i Amerika sedan 1880.

I längden 1885-89 står att Johan Robert uppgives vara gift i Amerika. Han skrevs upp på särskilda förteckningen 18891120. Adolfina Paulinas make står på samma förteckning sedan 18861119. Frans Oscar var befriad från att bevista beväringsmöte.

Frans Oscar vigdes 18900718 med Serafia Mathilda Johannesdotter som var född 18680915 på Bärby Östergård i Svarteborgs socken. De får dottern Agnes Evelina född 18910213 och på hösten samma år flyttade de och tar över åborätten till Bärby Östergård, i Svarteborgs socken av hennes bror. Johan Robert emigrerade 1886 till svenskstaden Rockford, Illinois, USA. Han gifte sig och arbetade på en av de många svenskägda möbelfabrikerna som fanns där. Äldsta dottern Adolfina Paulinas, kallades Fina, hennes man hade rest till Amerika och övergivit henne och dottern Agnes. Hon blev tvungen att ansöka om skilsmässa, det var en procedur som tog tid med flera steg. Det var inte ovanligt att män försvann utomlands och började ett nytt liv i Amerika utan sin gamla familj. Hennes äktenskap blev ”upplöst genom Tunge häradsrätts utslag d. 31/7 -90 och Göteborgs domkapitels skiljebref d. 17/2 -92. Mannen i Amerika. Äntligen kunde kunde de boka sin sedan länge planerade resa till brodern i Rockford, Illinois, USA. De reste med skeppet Romeo till Hull och sedan vidare till Amerika. 1894 gifte hon om sig med dansken James Jensen. Adolfina dog 1922-05-22 i Rockford och begravdes på Scandinavian Cementry.//Eva H

Bild Håby NG_13

Olof och Anna Christina bodde nu på undantag. Ny ägare till gården blev bagaren Olof Andersson i Drammen i Norge men det blev nog inte så långvarigt för hans namn är överstruket och nu är Carl August Andreasson i Bäckevall Mellangård ny ägare. Han var född 18440522 i Håby socken och vigdes 18820630 med Amalia Charlotta Carlsdotter som var född 18541212 – även hon i Håby socken. Vid vigseln var hon piga från Skottene. Paret fick barnen Axel Edvin född 18820430, Carl Oskar född 18830704, tvillingarna Frida Viktoria och Anny Debora födda 18840702, Agda Elvira född 18850922, Einar Richard född 18870324, John Rutger född 18890122 och Gerda Charlotta född 18901210. Frida Viktoria dog 18850601 av kikhosta och Einar Richard dog 18940303 av difteri. Carl August dog 18980112 av hjärnsjukdom och förlamning. Änkan drev gården vidare.

Amalia Charlotta Carlsdotter (bild Håby NG_8)

I längden år 1900 bor änkan och hennes sex barn kvar. Sonen Axel Edvin flyttade sedan till Göteborg där han 19020109 dog av scharlakansfeber. Han begravdes i Håby.

År 1910 är sonen Carl Oskar Karlsson Scotting hemmansägare och ingenjör. Hans mor och fyra syskon bor kvar och brodern John Rutger står som med. stud. Agda Elvira vigdes 19140624 med handlaren Karl Gustaf Alfred Cederholm von Schmalensee från Önne. De fick barnen ”Kicki”, Valborg och Gösta födda 1915, 1917 och 1919. Agda Elvira med familj flyttade till Eskilstuna där de på 1930-talet råkade i ekonomiska svårigheter på grund av att maken varit snäll nog att gå i borgen. De fick dock hjälp från släkten i Håby. Agda Elvira dog omkring 1958.

Carl Oscar gifte sig 19160723 med Ruth Elisabeth Pettersson som var född 18920509 i Uppsala. Paret får barnen Karl Olle Vilhelm född 19160912, Karl Einar Philip född 19181028, Rut Margit Charlotta född 19200413 och Karl Sune Bertil född 19220701.

Anny Debora dog 19181116 av vattensot och hjärtfel och är begravd i grav nummer 20 på Håby kyrkogård. Carl Oskars mor bodde kvar men gården arrenderas ut till John Paulsson på Harska.

Oscar och Ruth med barnen Olle, Margit, Eje (Ejnar) och Sune (bild Håby NG_12)

År 1930 bor Amalia Charlotta kvar men nu är det sonen John Rutger som är hemmansägare. Dottern Gerda Charlotta bor också kvar på gården. John Rutger tog sitt liv. Gerda Charlotta dog först på 1980-talet.

1936 såldes gården till Mats Georg och Elsa Nohle. Han var född 19010914 och hustrun 19020207. Paret hade barnen Inge född 1927, Gullvig född 1930, Irma född 1932, Rolf född 1935 och Inga Lisa född 1942.

I boken Gods och gårdar från 1943 står följande: ”48,5 ha varav 26,5 ha åker, tax.v 36 300, ek. byggn uppf i slutet av 1800-talet, 4 hästar, 1-2 ungh., 10 kor, 6-7 ungdjur, 6 svin.” Ny ladugård byggdes 1947.

I boken Bohusläns bygd och folk från 1959 kan man läsa följande om Håby Nedergård: ”49 ha varav 26 åker, lera, barrskog. Tax.v. 76 000, 1 häst, 12 kor, 7-8 ungdjur, 8 modersuggor, 1 avelsgalt, 80 höns. Mangårdsbyggn. från 1850-talet, mod. och tillbyggt 1948, timmer under tegeltak, 5 rum, kök, 2 hallar, alla bekväml. utom bad, ladugård från 1947, timmer under eternittak, magasin m.m.” Efter att Mats Georg Nohle dog blev det sterbhus och det var sonen Inge som blev boende på gården. Efter Inges död har gården bytt ägare. Först köpte Vägverket fastigheten och sålde den till [[Munkedals kommun]]. Kommunen avverkade skogen och hade därefter som avsikt att sälja gården till ett norskt bolag. I februari 2010 står ännu Vägverket som lagfaren ägare då kommunen ännu inte fått lagfart. Innan det norska bolaget kan köpa fastigheten bör det hända något med visionen och planen för marken på östra sidan om E6:an. Framtiden för gården är därför i skrivande stund okänd.

Fotografier och uppgifter har Owe Scotting bidragit med. Uppgifter har också lämnats av Tobias Cederholm von Schmalensee.

''Text: Lilli-Anne Sihlberg, uppdaterat av Eva Österlund Hjort''

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 10-1]]

Håby Nedergård 10-1

2026-01-20T21:07:45Z

EvaH: Jag har ändrat informationen om Robert, Oskar och Adolfina Olofsson, lag till två kartor och information om dessa.

'''Håby Nedergård'''

'''''Håby står just nu inför stora förändringar när planerna på ett köpcenter sätts i verket. En av de gårdar som blir mest påverkade är Håby Nedergård. Husen ligger väster om E6 och mitt för platsen för köpcentrat. Det kan därför vara på sin plats att berätta lite mera om människorna som bott där under gångna tider fram tills nu.'''''
[[Fil:Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 .png|miniatyr|''Källa: Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet: Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 ritad av Carl Gripenhielm.'']]

I 1659 års jordebok står det att Håby Neder- och Övergård låg ”alldeles öde och för fäfot efter den senaste fejden”.

I domboken för år 1680 skrevs att hela kronohemmanet Håby, som i tio år legat öde, hade tre åbor. Dessa var Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Sven Andersson. Hemmanet spolierades av fienden eftersom det var beläget ”mitt på landsvägen”. Det fanns en lada, ett gammalt fähus och en gammal nedrutten stuga. Man hade inte sått mer än tre åkrar och det mesta av ängen låg i fäfot. Det fanns ingen skog mer än till lite ”eldebrand”. Rätten beviljade fyra års skattefrihet.

När Bohuslän blev svenskt 1658 behövdes kartor över Bohuslän, både för förvaltning och för militära ändamål. Detta en del av en vacker karta med många detaljer. Det var svårt att rida omkring och få allt rätt, så några mindre fel finns. Kartan var det sekretess på, den var endast för militärt bruk. På denna karta står om hur gårdarna ägdes, de var krono, frälse eller skattegårdar. Röda punkter med en krona var kronogårdar, alltså ägda av kronan. Det var många kronogårdar runt landsvägen i Håby, Bro och Svarteborg. I Ferlevfjorden var det en hamn och det gick en bro över Ferlev älv på vägen till Stångenäs.//Eva H
[[Fil:Geometrisk avmätning 1711.png|miniatyr|''Källa: Lantmäteristyrelsens arkiv, 1711. Geometrisk avmätning'']]
1711 kom Lantmätaren Erik Kuus och gjorde en ägobeskrivning för Lycke, Håby och Östra Gläborg. Han mätte upp marken och beskriv jorden samt vilken avkastning jorden gav. Det står inte vilka som bor på gårdarna, all mark ägdes av kronan.//Eva H

Jag undrar var de tre åborna bodde. Alla tre var gifta och de hade tre, två respektive fem barn. Alltså var det femton personer som skulle ha mat och husrum. Kanske hade de också gamla släktingar att ta hand om och eventuellt någon piga eller dräng.

Jag väljer nu att följa Hans Gunnarsson. Han var född 1643, står som skräddare och bodde inte i Håby 1872. Hans hustru var Astri Andersdotter. Paret hade barnen Kari, Kirstin (Kirsti) och Pär. Astri dog 17161007 och Hans dog 17230609.

Dottern Kirstin vigdes tre gånger: 17050813, 17130101 och 17200113. Hon födde i äkten-skapen två, tre och fem barn. Hennes förste make var Christen Pärsson född 1679 på Hult i [[Foss socken]]. Han var son till Pär Olsson och Marta Olsdotter. Christen dog 17120107. Kirstins andre make var Pär Andersson född 1679 på Smedberg i [[Foss socken]]. Han var son till Anders Jörgensson och Ingrid Andersdotter. Pär dog 17190315. Den tredje maken var Jacob Andersson född 1688 och han var son till Anders Bryngelsson och Börta Pärsdotter. Eventuellt var Jacob från Svarteborg. Han dog 17330318. Kirstin dog 1747, antingen 23 oktober eller 23 november.

Sonen Christen från Kirstins första äktenskap blev den som tog över gården. Han var född 17120112 och vigdes 17381101 med Anna Hendriksdotter som var född 17150826 på Knarrevik. Paret fick åtta barn. Christen dog 17770301 av hosta och bröstsjuka och begravdes 17770309. Hans hustru dog 17961024 av frossan och begravdes 17961106. Deras son Anders blev kvar. Sonen Christen som var född 17410925 blev också bonde. Delades gården eller tog han över en annan del av Håby?

Anders var född 17440114 och dog 17990501 av colik. Han vigdes 17760631 med Maren Nilsdotter som var född 17520423 på Ryk i Brastads socken. Hon dog 18070504 av håld och styng (lunginflammation) och begravdes 18070518. Paret fick sex barn varav ett dog litet och det sista var dödfött. Dottern Maria (Maja) blev den som tog över.

Maria var född 17781203. Hon vigdes 18040404 med änklingen Hans Georg (Giörgen, Jörgen) Eriksson som vid vigseln kom från Lilla Foss. Han var född 17580605. Paret får dottern Anna Lisa född 18050907 som anges vara sjuk: Mal. Morb. I längden 1806-16 anges att Maria är bräcklig men hon repade sig. Hans Georg dog 18360103 av ålderdom. I längden 1833-41 står det att Anna Lisa är sjuk av kräftan i munnen, men läkt.

På gården fanns drängen Lars Svensson. Han var född 1811 i Mellby i Västergötland och han gifte sig 18370912 med Anna Lisa. Nu stod han som ägare till 3/8 medan 1/8 ägdes av Elias Andreasson på Nedre Lycke. Lars och Anna Lisa fick barnen Anders August född 18390320, Hedvig född 18370807 och Julia Wilhelmina född 18410716. Maria bodde kvar hos dottern. Så dog Anna Lisa av ros 18450122 och Lars gifte om sig. Han blev förmanad av pastor 18510502 att låta sina barn besöka skolan. 1852 flyttade Lars med familj till Skinnfälleröd.

I längden 1847-54 äger Maria fortfarande 1/8 men 3/8 av gården har fått ny ägare: Olof Johansson på Lycke Övergård. Han arrenderar Marias del. 1854 flyttade Maria och hennes dotterdotter till Heden och 1856 därifrån till backstugan Liden under Skinnfälleröd. Maria dog där 18570901 av ålderdom.

1857 är Olof Johansson ägare till 1/2 och nu bor han på gården. På 1850-talet byggs ett nytt bostadshus. Olof var född 18281011 i Håby socken och hans hustru Anna Christina Christiansdotter var född 18321007 i Svarteborgs socken. Paret får barnen Adolfina Paulina född 18560405 och Frans Oscar född 18571216 och dessutom har de fostersonen Elison Jacobsson som var född 18430527 i Bärfendal. Den sistnämnde flyttade 18641021 till Göteborg. I längden 1861-68 föddes sonen Johan Robert 18620109 och svärmodern och änkan Brita Maja Hansdotter kom 18641101 inflyttande från Sör Leråker i Svarteborgs socken. Brita Maja var född 17890325 i Håby socken.

18740414 vigdes Adolfina Paulina med hemmansägaren Gustaf Emanuel Olausson från Gläborg Öster.

I längden 1876-84 anges att sonen Johan Robert har varit i Amerika sedan 3 á 4 år. Svärmodern Brita Maja dog av vänstersidig lunginflammation 18760524. Så kommer Adolfina Paulina 18831112 inflyttande med sin dotter Agnes Theresia. Denna var född 18791202 och det anges då att hennes far är arrendator. Sedan står det att han varit i Amerika sedan 1880.

I längden 1885-89 står att Johan Robert uppgives vara gift i Amerika. Han skrevs upp på särskilda förteckningen 18891120. Adolfina Paulinas make står på samma förteckning sedan 18861119. Frans Oscar var befriad från att bevista beväringsmöte.

Frans Oscar vigdes 18900718 med Serafia Mathilda Johannesdotter som var född 18680915 på Bärby Östergård i Svarteborgs socken. De får dottern Agnes Evelina född 18910213 och på hösten samma år flyttade de och tar över åborätten till Bärby Östergård, i Svarteborgs socken av hennes bror. Johan Robert emigrerade 1886 till svenskstaden Rockford, Illinois, USA. Han gifte sig och arbetade på en av de många svenskägda möbelfabrikerna som fanns där. Äldsta dottern Adolfina Paulinas, kallades Fina, hennes man hade rest till Amerika och övergivit henne och dottern Agnes. Hon blev tvungen att ansöka om skilsmässa, det var en procedur som tog tid med flera steg. Det var inte ovanligt att män försvann utomlands och började ett nytt liv i Amerika utan sin gamla familj. Hennes äktenskap blev ”upplöst genom Tunge häradsrätts utslag d. 31/7 -90 och Göteborgs domkapitels skiljebref d. 17/2 -92. Mannen i Amerika. Äntligen kunde kunde de boka sin sedan länge planerade resa till brodern i Rockford, Illinois, USA. De reste med skeppet Romeo till Hull och sedan vidare till Amerika. 1894 gifte hon om sig med dansken James Jensen. Adolfina dog 1922-05-22 i Rockford och begravdes på Scandinavian Cementry.//Eva H

Bild Håby NG_13

Olof och Anna Christina bodde nu på undantag. Ny ägare till gården blev bagaren Olof Andersson i Drammen i Norge men det blev nog inte så långvarigt för hans namn är överstruket och nu är Carl August Andreasson i Bäckevall Mellangård ny ägare. Han var född 18440522 i Håby socken och vigdes 18820630 med Amalia Charlotta Carlsdotter som var född 18541212 – även hon i Håby socken. Vid vigseln var hon piga från Skottene. Paret fick barnen Axel Edvin född 18820430, Carl Oskar född 18830704, tvillingarna Frida Viktoria och Anny Debora födda 18840702, Agda Elvira född 18850922, Einar Richard född 18870324, John Rutger född 18890122 och Gerda Charlotta född 18901210. Frida Viktoria dog 18850601 av kikhosta och Einar Richard dog 18940303 av difteri. Carl August dog 18980112 av hjärnsjukdom och förlamning. Änkan drev gården vidare.

Amalia Charlotta Carlsdotter (bild Håby NG_8)

I längden år 1900 bor änkan och hennes sex barn kvar. Sonen Axel Edvin flyttade sedan till Göteborg där han 19020109 dog av scharlakansfeber. Han begravdes i Håby.

År 1910 är sonen Carl Oskar Karlsson Scotting hemmansägare och ingenjör. Hans mor och fyra syskon bor kvar och brodern John Rutger står som med. stud. Agda Elvira vigdes 19140624 med handlaren Karl Gustaf Alfred Cederholm von Schmalensee från Önne. De fick barnen ”Kicki”, Valborg och Gösta födda 1915, 1917 och 1919. Agda Elvira med familj flyttade till Eskilstuna där de på 1930-talet råkade i ekonomiska svårigheter på grund av att maken varit snäll nog att gå i borgen. De fick dock hjälp från släkten i Håby. Agda Elvira dog omkring 1958.

Carl Oscar gifte sig 19160723 med Ruth Elisabeth Pettersson som var född 18920509 i Uppsala. Paret får barnen Karl Olle Vilhelm född 19160912, Karl Einar Philip född 19181028, Rut Margit Charlotta född 19200413 och Karl Sune Bertil född 19220701.

Anny Debora dog 19181116 av vattensot och hjärtfel och är begravd i grav nummer 20 på Håby kyrkogård. Carl Oskars mor bodde kvar men gården arrenderas ut till John Paulsson på Harska.

Oscar och Ruth med barnen Olle, Margit, Eje (Ejnar) och Sune (bild Håby NG_12)

År 1930 bor Amalia Charlotta kvar men nu är det sonen John Rutger som är hemmansägare. Dottern Gerda Charlotta bor också kvar på gården. John Rutger tog sitt liv. Gerda Charlotta dog först på 1980-talet.

1936 såldes gården till Mats Georg och Elsa Nohle. Han var född 19010914 och hustrun 19020207. Paret hade barnen Inge född 1927, Gullvig född 1930, Irma född 1932, Rolf född 1935 och Inga Lisa född 1942.

I boken Gods och gårdar från 1943 står följande: ”48,5 ha varav 26,5 ha åker, tax.v 36 300, ek. byggn uppf i slutet av 1800-talet, 4 hästar, 1-2 ungh., 10 kor, 6-7 ungdjur, 6 svin.” Ny ladugård byggdes 1947.

I boken Bohusläns bygd och folk från 1959 kan man läsa följande om Håby Nedergård: ”49 ha varav 26 åker, lera, barrskog. Tax.v. 76 000, 1 häst, 12 kor, 7-8 ungdjur, 8 modersuggor, 1 avelsgalt, 80 höns. Mangårdsbyggn. från 1850-talet, mod. och tillbyggt 1948, timmer under tegeltak, 5 rum, kök, 2 hallar, alla bekväml. utom bad, ladugård från 1947, timmer under eternittak, magasin m.m.” Efter att Mats Georg Nohle dog blev det sterbhus och det var sonen Inge som blev boende på gården. Efter Inges död har gården bytt ägare. Först köpte Vägverket fastigheten och sålde den till [[Munkedals kommun]]. Kommunen avverkade skogen och hade därefter som avsikt att sälja gården till ett norskt bolag. I februari 2010 står ännu Vägverket som lagfaren ägare då kommunen ännu inte fått lagfart. Innan det norska bolaget kan köpa fastigheten bör det hända något med visionen och planen för marken på östra sidan om E6:an. Framtiden för gården är därför i skrivande stund okänd.

Fotografier och uppgifter har Owe Scotting bidragit med. Uppgifter har också lämnats av Tobias Cederholm von Schmalensee.

''Text: Lilli-Anne Sihlberg''
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 10-1]]

Fil:Geometrisk avmätning 1711.png

2026-01-20T20:58:48Z

EvaH:

Ägobeskrivning 1711 för Lycke, Håby och Öster Gläborg. Karta från Lantmäteriet

Fil:Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 .png

2026-01-20T20:53:47Z

EvaH:

Utsnitt från karta över Bohuslän ritad av Carl Gripenhielm. Källa Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet