Munkepedia - Användarbidrag [sv]

Skeppsreda

2025-07-12T09:49:22Z

0:0:0:0:0:0:0:1: Skapade sidan med 'En skeppsreda indelades i 40 lider och i varje lid fanns fyra gårdar. Varje skeppsreda ansvarade för att utrusta ett skepp med 40 krigare eller roddare, en per lid (två per roddarbänk). Denna krigstjänstplikt avlöstes på 1200-talet av ”stående skatter”, men den lokala indelningen bibehölls som förvaltnings- och lagskipningsområden. Vårt landskap var i äldre tid, från 1200-talet till 1658, indelat i 16 skeppsredor (skipreidhe, skipreda, skiberi, schiberi...'

En skeppsreda indelades i 40 lider och i varje lid fanns fyra gårdar. Varje skeppsreda ansvarade för att utrusta ett skepp med 40 krigare eller roddare, en per lid (två per roddarbänk). Denna krigstjänstplikt avlöstes på 1200-talet av ”stående skatter”, men den lokala indelningen bibehölls som förvaltnings- och lagskipningsområden.
Vårt landskap var i äldre tid, från 1200-talet till 1658, indelat i 16 skeppsredor (skipreidhe, skipreda, skiberi, schiberi). Den äldre termen, skeppsreda, hänger samman med det nordiska ledungsväsendet. Indelningen infördes av den norske kungen Sverre Sigurdsson.

Livet på Gästis 18-2

2025-05-04T17:55:44Z

0:0:0:0:0:0:0:1: länk

'''Livet på Gästis'''

En karl från Skaveröd kom och knackade på hos slaktare Larsson i Stale men denne var inte hemma. Var är han? Fru Larsson svarade: Ja, han sitter väl nere på [[Kviström|Kvistrum]] och dricker sin sura dricka.

Denna förmodan visade sig vara riktig. Larsson återfanns på Gästgivaregården, närmare bestämt i undervåningens serveringslokal som också fungerade som ölstuga. Där satt han tillsammans med Harald i Kasa, Bror i Lia, Ernst i Snipen och andra kumpaner. Nu skall jag sannerligen ha en dricka! sa han.

Och August i Jonshogen, som också satt där, underströk: Pripp & Pilt ska det vara! Det var Pripp & Son han menade, det kända bryggeriet i Göteborg, föregångare till Pripp &Lyckholm. Utom detta fanns här på västkusten en del andra kända bryggerier. Utsiktens bryggeri i Uddevalla var ett, Karlssons i Lysekil ett annat.

Med ordet ”dricka” avsågs ofta vanlig pilsner, så kallad ”päsa”. Det var det som dracks mest. Sa man ”drick” menades däremot svagdricka. Naturligtvis fanns det också Carnegie porter, ett mörkt mustigt öl. Ofta blandade man den med päsa, slog ihop porter och pilsner i glaset. Två halvflaskor päsa och en porter var den ideala blandningen.

Var försiktig med porterhanden, sa Johan i Kvarna, portern skummar mer än pilsnern och glaset kan bli fullt fortare än du tror. Johan i Kvarna var en av stamgästerna på Gästis, jovialisk och populär, han föredrog ljus lager. Han kunde berätta om restriktionstider då det fanns möjlighet att ta in ” skattefritt”, en klass Ett maltdryck, motsvarighet till senare tiders Lyckholms Ljusa. Rättare Brynolf Sjödin beställde en ”räva” när han ville ha skattefritt.

Mitt i salen stod ett stort bord med bröd, smör, sill och ost. Tallrikar stod uppstaplade. Salt och kryddor fick man ta från ett litet bord som stod nära ingången. Beställda maträtter bars ut direkt från köket som låg mot söder. Det var antingen Margit eller Ida som kom med maten, de två var de mest kända servitriserna i slutet av 1950-talet.

Det var bekvämt och bra för oss ungkarlar att komma hit och äta. Vi hade så kallat abonnemangspris, betalade tre kronor och sjuttiofem öre för dagens huvudmål. Jag brukade sitta vid samma bord som Gustav och Algot.

Gustav Gustavsson var anställd vid [[Hugo Sohlberg]]<nowiki/>s [[Munkedals cementgjuteri|Cementgjuteri]]. Algot kallades ”den väldige” och var lastbilschaufför. Privat körde han en stor svart Mercedes. Gustav däremot hade en liten blåvit Ford Anglia. En som körde motorcykel var Harald i Tångenäbbet. Vi var lite ofina mot honom: Vågar du köra mc hem nu när du har druckit så mycket bärs? Han blev inte svaret skyldig; Det står inskrivet i mitt körkort att jag har rättighet att dricka så och så många flaskor.

Men innan han gav sig av ville han höra en liten musiksnutt. Han gick till jukeboxen som stod vid nordväggen, tryckte in ett mynt och valde ut en låttitel. Grammofonskivorna var av typen EP, 45-varvare. Det var mest aktuella schlagermelodier det handlade om, en del gamla Jules Sylvain-favoriter fanns också, lite dragspel förstås och en och annan militärmarsch. När jukeboxen stod tyst kunde det hända att Gustav Gustavsson sjöng en liten visstump, till exempel den här:

''Av landsfiskal Sjöblom i Munkedal blev jag tagen.''

''Han sa: Min gosse, du bör nog tänka på lagen!''

''Men nu jag jobbar och mina läxor jag sköter.''

''På sista löningen'' stod ''det avdrag för böter.''

Åke Henriksson, ”Örnen”, lyssnade med road min. Han var nämligen vaktmästare i det närbelägna tingshuset. Där bodde han också i övervåningen tillsammans med sin fru Ida och det var just den Ida som serverade oss här på Gästis. På lediga stunder kom Åke ofta hit ner och tog sig en bira. Han hade alltid sina tre viktiga listor med sig; det var dels föredragningslistan, sedan SJ:s tågtidtabell och slutligen och inte minst viktig Gästgivargårdens meny. Efter rättsförhandlingar var det många deltagare som behövde en bit mat och det var också bra att veta när tåget skulle gå.

Åke berättade om en av Gästis mer kända öldrickare, Kalle Pripp, som också vid ett tillfälle varit tågresenär. Kalle hade vunnit några tusen på tips, slog på stort och bjöd några polare på en festresa till Uddevalla för att besöka Nypan (Rane I och Rane II, en restaurang på Trädgårdsgatan). En av de inbjudna var ”Rosenthal”. Sällskapet stod på perrongen vid Munkedals Central när Kalle upptäckte att Rosenthals galoscher inte var i bästa skick.

Du har taskiga galoscher, sa han och tog upp en femtiolapp och gav vännen. Du får inte åka tillsammans med mig på tåget med sådana galoscher. Gå in på station och pollettera dem till Uddevalla!

Åke nämnde också att Kalle Pripp hade en som han sa ”anmärkningsvärd nasus”. Kalles näsa var nämligen ganska stor och demonstrerade olika nyanser av blå färg. En storögd gosse pekade: Mamma, har farbrorn fått blåbärskräm på näsan?

Men en som hade en ännu mer spektakulär näsa var Uddevallaoriginalet Ola D. Var han någon gång i Munkedal besökte han givetvis Gästis. Olas näsa var mjuk och blöt, blå och violett till färgen och översållad av små svarta prickar. Ett ungt par satt vid fönsterbord och åt sin söndagslunch. De betraktade honom med visst intresse. Ola märkte det och gick fram till dem. Jag ser att herrskapet tittar på min stora näsa, sa han, men det skall jag säga herrskapet att det är pormaskar alltsammans! Smaklig måltid. Och så lyfte han på sin tunga skinnmössa och hälsade avmätt. Go medda! sa han. Det unga paret hade aldrig varit på Gästis förr och de kom inte tillbaka. Tillfälliga gäster fanns annars mest var dag. De flesta kände vi inte, några var bekanta. En gång kom Alvar in. Han satte sig hos mig och Gustav.

Men har inte du maten hos din principal? Brukar inte du äta middag med hans familj?

Jo, det gjorde han och erkände att han just hade suttit vid deras bord och spisat. Men, sa han, en horngädda med en massa gröna ben – för tre personer! – det är ju rena svältkosten …

Just då kom Margit fram med det han beställt. Hon bar in ett närmast överfyllt fat med ångande varm potatis, tjocka korvar och stekta ägg.

Det var ett stort fat, sa Alvar, men det var lite på det! Då skrattade man vid borden runtomkring. Där var stoj och stim. Tjo och tjim. Johan i Lersik höll sig för magen, skrothandlare [[Landin]] sträckte på sig och lade huvudet på sned, han hörde lite dåligt.

Johan i Lersik, i folkmun kallad ”Lersige-Johan”, hade en gång i tiden varit medhjälpare till den kände kreaturhandlaren Ferdinand Millingen i Millingeröd. De samlade ihop koflockar och drev dem landvägen till Norge för att sälja dem. Nu var Johan pensionär sedan länge. Den här dagen hade jag sett honom när han var på väg till sitt stamlokus. Han hade gått ute på Kvistrumsbron och kryssat sig fram i den täta biltrafiken. På den tiden gick ju Rikstvåan genom samhället och särskilt sommartid var bilarna många. Men nu var han lyckligt inne på Gästis. Axel Nilsson i Ekelunden kom också in, han hade sällskap med en man från Foss väster som kallades ”Hôsspas”. Allt var frid och fröjd.

Men plötsligt slogs dörren upp och det blev alldeles tyst i den annars så larmande salen. Det var polisman Kring som stod där och lät blicken söka runt. Oskar Kring var uniformerad och batongen hade han med sig. Ute på gården stod polis Alfred och vaktade och han var beväpnad med sabel. Det verkade som om de sökte efter någon. Ja, så var det. Kring frågade med barsk stämma: Finns här någon som kallas för ”Vresige Johan”?

Nä, men Lersige-Johan.

''Yngve Carlsson''
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 18-2]]

Scanner IRIScan Desk 6 Pro

2025-02-27T13:20:25Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

[[Fil:Iriscan 6 Pro.jpg|miniatyr]]

Mjukvara installerad på [[MHF PC-14]]
==== Allmänt ====
Varumärke: Iris

==== Design ====
Skanningstyp: Overhead-skanner

Inbyggd display: Nej

Produktens färg: Svart

==== Skanning ====
Maximal skanningsstorlek: 420 x 297 mm

Optisk skanningsupplösning: 300 x 300 dpi

Fast fokus: Ja

Dubbelsidig skanning: Nej

==== Prestanda ====
Megapixel: 13 MP

Bildsensortyp: CMOS

Scanners filformat: JPG, PDF, XLS

Daglig arbetscykel (max): 5000 pages

Maximal bildupplösning: 4160 x 3120 pixels

==== Strömtillförsel ====
Nätaggregatstyp: USB

Spänning: 5 V

==== Förpackning ====
Förpackningens bredd: 490 mm

Antal per förpackning: 1 pc(s)

Vikt inkl. förpackning: 1470 g

Låddjup:150 mm

Höjd: 130 mm

==== Pappershantering ====
Högsta ISO A-seriestorlek: A3

==== Anslutningar ====
USB-port: Ja

USB-version: 2.0

USB-anslutning: USB Type-A

==== Vikt & dimension: ====

==== Bredd:120 mm ====
Vikt: 1150 g

Djup: 282 mm

Höjd: 396 mm
[[Kategori:Datorer]]

Scanner IRIScan Desk 6 Pro

2025-02-27T13:19:36Z

0:0:0:0:0:0:0:1: Länk

[[Fil:Iriscan 6 Pro.jpg|miniatyr]]Mjukvara installerad på [[MHF PC-14]]

==== Allmänt ====
Varumärke: Iris

==== Design ====
Skanningstyp: Overhead-skanner

Inbyggd display: Nej

Produktens färg: Svart

==== Skanning ====
Maximal skanningsstorlek: 420 x 297 mm

Optisk skanningsupplösning: 300 x 300 dpi

Fast fokus: Ja

Dubbelsidig skanning: Nej

==== Prestanda ====
Megapixel: 13 MP

Bildsensortyp: CMOS

Scanners filformat: JPG, PDF, XLS

Daglig arbetscykel (max): 5000 pages

Maximal bildupplösning: 4160 x 3120 pixels

==== Strömtillförsel ====
Nätaggregatstyp: USB

Spänning: 5 V

==== Förpackning ====
Förpackningens bredd: 490 mm

Antal per förpackning: 1 pc(s)

Vikt inkl. förpackning: 1470 g

Låddjup:150 mm

Höjd: 130 mm

==== Pappershantering ====
Högsta ISO A-seriestorlek: A3

==== Anslutningar ====
USB-port: Ja

USB-version: 2.0

USB-anslutning: USB Type-A

==== Vikt & dimension: ====

==== Bredd:120 mm ====
Vikt: 1150 g

Djup: 282 mm

Höjd: 396 mm
[[Kategori:Datorer]]

Scanner Epson Perfection V800

2025-02-27T13:18:07Z

0:0:0:0:0:0:0:1: Länkar

[[Fil:EpsonPerfectionV800 02.jpg|miniatyr]]
Scanner

Mjukvara är installerad på [[MHF PC-10]] och [[MHF PC-15]]

=== Teknik ===
Skannertyp Flatbäddsskanner

Skanningsupplösning 6.400 DPI (horisontell x vertikal)

Optisk tjocklek 4 Dmax

Skanningsyta (maximal) 216 mm x 297 mm (horisontell x vertikal)

Pappersformat A4 (21.0x29,7 cm)

Färgdjup Ingång: 48 BitarFärg , Utgång: 48 BitarFärg

Effekt Hög upplösning

=== Skanner ===
Optical Sensor Matrix CCD med mikrolins

Ljuskälla Vit LED, IR LED med ReadyScan LED-teknik

Scanning Method Fixed documents and moving carriage

Output Resolution 25~12 800 (1 dpi-steg) DPI

=== Scan speed ===
Reflektiv skanning A4 Preview: 6 s/sida ,, Color (speed/best):12/ 15 s/sida ,

Filmskanning 35mm positive film, 2400dpi: 40 s - Best, 35mm positive film, 4800dpi: 70 s - Best, 35mm negative film, 2400dpi: 37 s - Best, 35mm negative film, 4800dpi: 67 s - Best

Pappersspecifikationer och sensorer

Filmtyper som stöds – TPU

35 mm filmremsa: 3 x 6 bilder, 35 mm objektglas: 12 bilder, 120/220 mellanformat (max. 6 x 20 cm): 1 bild, 5 x 4 tum: 1 bild, upp till 203 x 254 mm (8 x 10 tum) med skena för filmyta, upp till 149 x 247 mm med Digital ICE

=== Scanning Features ===
Utgåveformat

BMP, JPEG, TIFF, Skanna till multi-TIFF, PDF, Skanna till genomsökningsbar PDF

Bildförbättring

Kornighetsreducering, Avlägsna damm, Utskriftsbildmatchning II, Färgpalettverktyg för Easy Color Fix, Korrigering av motljus, Färgrestaurering, Oskarp mask med brusreducering, De-Screening med dokumenttypsoptimering, Digital ICE-teknik (för film och foto), Tonkorrigering med kurva och histogram

=== Connectivity ===
Anslutningar Hi-Speed USB – kompatibel med USB 2.0-specifikation

=== Allmänt ===
Supply Voltage AC 220 V - 240 V, 50 Hz - 60 Hz

Energiförbrukning 23 Watt(Operation), 12 WattRedo, 1,5 Watt(sleep mode), 0,3 Watt(stänga av)

Mått 503‎ x 308 x 152 mm (Bredd x Djup x Höjd)

Vikt 6,6 kg

=== Medföljande programvara ===
Epson Copy Utility, Epson Event Manager, Epson Scanner, LaserSoft Imaging™ SilverFast® SE 8

Kompatibla operativsystem

Mac OS X 10.6.8 or later, Windows 10, Windows 7, Windows 8, Windows 8.1, Windows Vista, Windows XP SP2 eller högre

Ljudeffekt Drift:6 B (A)

Luftfuktighet Drift 10% - 80%, Förvaring 10% - 85%

Temperatur Drift 5° C - 35° C, Förvaring -25° C - 60° C
[[Kategori:Datorer]]

Gullmarsberg (underenhet)

2025-01-16T17:29:36Z

0:0:0:0:0:0:0:1: Ny sida

Huset har sannolikt fått namnet Gullmarsberg därför att föräldrarna till de som byggde huset bodde en tid under Gullmarsberg på Skredsvik. Det huset brann och de hamnade sedan på Stallmyr. De som hamnade på Stallmyr hette Brita och Johannes Persson.

Foss Lycke Nedre (trakt)

2025-01-16T17:26:43Z

0:0:0:0:0:0:0:1: länk

[[Fil:Bild Karta Lycke Nedre 2.jpg|miniatyr|Karta Lycke Nedre]]
[[Fil:Foss Lycke Nedre karta.jpg|miniatyr]]
Stamfastighet för ett antal underenheter som ingår i sockeninventeringen som gjorts av [[Munkedals Hembygdsförening]]

[[:Fil:Foss Lycke Nedre DOK 801 125-137 (small).pdf|Fil:Foss Lycke Nedre DOK 801 125-137 (small).pdf]]

Underenheter:
{| class="wikitable"
|Län
|
|Socken
|Gård
|ID-nr
|Sidnr
|-
|O
|
|Foss
|Lycke Nedre
|39
|1
|-
|Anteckning
|
|
|
|
|
|-
|
|
|
|
|
|
|-
|U-nr
|Typ
|Namn
|Annat namn
|Anteckning
|Beskrivning finns
|-
|1
|
|Huvudgården
|
|
|
|-
|2
|T
|Ängen, Husängen
|Änghagen
|Se även nr 85 - 87
|K (B)
|-
|3
|T
|Myrberget
|Sörbygdsvägen 40
|2:43
|K (B)
|-
|4
|T
|Stallmyr
|
|2:61
|K (B)
|-
|5
|
|
|
|
|
|-
|6
|
|Kleven
|Klevhuset 1729, Sörb.v. 20
|S, Bergh, 2:45
|K
|-
|7
|
|L. Hogen
|
|
|I
|-
|8
|
|Myrarna
|
|
|I
|-
|9
|
|Skansen
|
|
|I
|-
|10
|
|Askedalen
|
|
|
|-
|11
|B
|Backa
|Backen
|Sörbygdsväg. 2:50
|K
|-
|12
|
|Berghagen
|Båset
|Sadelm.v 3, 2:34
|K
|-
|13
|
|Ekebacken
|
|
|
|-
|14
|
|Fridhem
|
|Skaverödsv? 2:51
|K
|-
|15
|
|Gröna giljan
|
|Kan tillhöra annat
|
|-
|16
|
|Hagen
|
|Lyckev 11, 2:62
|K
|-
|17
|
|Hålan
|
|Tillhör ev Möe?
|
|-
|18
|
|Intakan
|Intagan
|Bebodd 1865. 2:60
|K
|-
|19
|
|Kaniken
|
|Nu öde
|
|-
|20
|
|Skolhus
|Småskolan
|Färgarev 10, 2:66
|K
|-
|21
|
|Kasen
|Bertil Friman
|Sörb.v 30, 2:44
|K
|-
|22
|
|Klevberget
|
|Sörb.v 12, 2:52
|K
|-
|23
|
|Lyckhem
|
|Lyckev 13, 2:39
|K
|-
|24
|
|Lunden
|
|Sörb.v 28, 2:41
|K
|-
|25
|
|Stampen
|Björidsvägen
|2:63
|K
|-
|26
|
|Underås
|Kroken? Färgarevägen 1
|Färgarev 1, 2:7
|K
|-
|27
|
|Östebo
|
|Skaverödsv? 2:49
|K
|-
|28
|
|[[Gullmarsberg (underenhet)|Gullmarsberg]]
|Sven's
|Sadelm.v 12, 2:30
|K
|-
|29
|
|
|
|
|
|-
|30
|
|
|
|
|
|-
|31
|
|
|
|
|
|-
|32
|
|
|
|
|
|-
|33
|
|
|
|
|
|-
|34
|
|
|
|
|
|-
|35
|
|Nybergs
|
|Färgarev 2, 2:72
|K
|-
|36
|
|Logen
|
|Färgarev 4, 2:71
|K
|-
|37
|
|Missionshuset
|Betlehem
|Färgarev 6, 2:11
|K
|-
|38
|
|Lyckebo
|Konrads
|Färgarev 3, 2:14
|K
|-
|39
|
|Lyckeby
|Meyers
|Färgarev 5, 2:22
|K
|-
|40
|
|Folkskolan
|Skolhus
|Färgarev 8, 2:65
|K
|-
|41
|
|Ekhem
|Strandings
|Färgarev 12, 2:28
|K
|-
|42
|
|Almbo
|Oskarssons
|Färgarev 14, 2:26
|K
|-
|43
|
|Lundeby
|Tommy Trygg
|Färgarev 16, 2:27
|K
|-
|44
|
|Militärförråd
|
|Färgarev 13, 2:12
|K
|-
|45
|
|Asplunden
|Fors
|Färgarev 15, 2:21
|K
|-
|46
|
|Tomtplats nr 5
|Efraimssons, Lyckev 10
|2:19 = 1/28 mtl
|K
|-
|47
|
|Landala
|
|Lyckeväg 12, 2:55
|K
|-
|48
|
|Flinkebacken
|Backen, Höglunda
|Flinkeb. 2, 2:36
|K
|-
|49
|
|Skogslunden
|Fördrängens
|Flinkeb. 4, 2:35?
|K
|-
|50
|
|Björkbacka
|Åke Martinsson
|Sadelmakv 10, 2:31
|K
|-
|51
|
|Ej använd
|Haugerud
|Lyckev 10 B, 2:40
|K
|-
|52
|
|Bergdala
|Arne Friman
|Färgarev 7, 2:23
|K
|-
|53
|
|Strömsborg
|
|Färgarev 9, 2:24
|K
|-
|54
|
|Mariehöjd
|Gunnar Palm
|Färgarev 11, 2:25
|K
|-
|55
|
|
|
|
|
|-
|56
|
|
|
|
|
|-
|57
|
|
|
|
|
|-
|58
|
|
|
|
|
|-
|59
|
|
|
|
|
|-
|60
|
|F d Konsum
|Lindboms
|Bageriv 2, 2:5
|K
|-
|61
|
|F d Bageriet
|Bagerivägen 4
|2:57 + 2:70
|K
|-
|62
|
|Tomtplats nr 6
|F d Petterssons, Hedéns
|Bageriv 6, 2:69
|K
|-
|63
|
|Tomtplats nr 1
|Mor Ebba i Lycke
|Lyckeväg 1, 2:20
|K
|-
|64
|
|Tomtplats nr 2
|Algot Sahlsten
|Lyckeväg 2, 2:16
|K
|-
|65
|
|Tomtplats nr 3
|Slaktarns
|Lyckeväg 5, 2:17
|K
|-
|66
|
|Tomtplats nr 4
|Lasse på Gärdet
|Lyckeväg 7, 2:18
|K
|-
|67
|
|Arnoldsborg
|Rickard Sahlsten
|Lyckeväg 4, 2:15
|K
|-
|68
|
|Bräcka
|Grönbacken
|Lyckeväg 9, 2:47
|K
|-
|69
|
|Utsikten
|Löfbergs
|Sörbygdsv 8, 2:48
|K
|-
|70
|
|Berghem
|Ernst Oskarsson
|Sörbygdsv 10, 4:1?
|K
|-
|71
|
|Högliden
|Dalingens
|Sörbygdsv 14, 2:53
|K
|-
|72
|
|Cederslund
|Emilssons
|Sörbygdsv 16, 2:37
|K
|-
|73
|
|Hagaborg
|Karin Johansson
|Sadelmak.v 6, 2:33
|K
|-
|74
|
|
|Står tomt
|Sadelmak.v 4, 2:38
|K
|-
|75
|
|Salsbo
|
|Sörbygdsv. 18, 2:46
|K
|-
|76
|
|Se nr 6, Kleven
|
|
|
|-
|77
|
|Åke Johansson
|Sonjas
|Sörbygdsv 22, 2:64
|K
|-
|78
|
|Solbacken
|Knut Forsberg
|Sörbygdsv 24, 2:54
|K
|-
|79
|
|Lyckemyr
|Sörbygdsvägen?
|2:42
|Rivet
|-
|80
|
|
|
|Sörbygdsv. 2:60?
|
|-
|81
|
|Skjutbana
|
|
|
|-
|82
|
|Eriksberg
|Färgeri
|Rivet
|K
|-
|83
|
|Lövskogen
|Berggren
|Sadelmak.v 8, 2:32
|K
|-
|84
|B
|Grönbacken? enl Hfl
|Se nr 68
|
|
|-
|85
|
|Änghagen
|Husängen
|2:8
|Rivet
|-
|86
|
|"Husängen"
|Skrebergs
|
|Rivet
|-
|87
|T
|"Carolius-torpet"
|Husängen
|
|Rivet
|-
|88
|
|Askebacken
|
|
|
|-
|89
|
|Lycke klev
|Bit av vägen sö Sadelm.v
|
|
|-
|90
|
|Högliden
|Samma som nr 71
|
|
|-
|91
|
|Höglunda
|Samma som nr 48
|Flinkebacken
|
|-
|92
|B
|Kullen
|
|
|
|-
|93
|T
|Liden
|
|
|
|-
|94
|B
|Nyhem
|Tillhör Möe
|
|
|-
|95
|
|Utsikten
|Samma som nr 69?
|
|
|-
|96
|
|Svarta giljan
|
|
|
|-
|97
|
|
|Husgrund
|
|
|-
|98
|
|Sveaborg
|Axel Sahlsten (Savik)
|Gjutarev 4, 2:13
|
|-
|99
|
|Elfåker
|Alvar o Rosita Johansson
|Gjutarev 8, 2:68
|
|-
|100
|
|
|Dick Hermansson
|Gjutarev 2, 2:58
|
|-
|101
|
|
|
|Gjutarev 1, 2:59
|
|-
|102
|
|Nytt hus
|Rune Bengtsson
|Färgareväg11 A
|
|-
|103
|
|Samma plats som nr 79
|Lars-Erik Gustafsson
|Sörbygdsväg 38
|
|-
|104
|
|
|Lars Bjurström
|Sadelmak.v 5
|
|-
|105
|
|Nytt hus
|Ingmar Karlsson
|Sörbygdsväg 32
|
|-
|106
|
|
|
|
|
|-
|107
|
|
|
|
|
|}

== Scannade dokument ==
[[:Fil:Foss Lycke Nedre sid 1-6.pdf|Länk till Foss Lycke Nedre sid 1-6]]

[[:Fil:Karta Lycke Nedre 1.pdf|Länk till karta Lycke Nedre 1 (med hänvisningar)]]

[[:Fil:Karta Lycke Nedre 2.pdf|Länk till karta Lycke Nedre 2 (en del av området i större skala)]]

[[:Fil:Karta Lycke Nedre 3.pdf|Länk till karta Lycke Nedre 3]]

[[:Fil:Karta Lycke Nedre 4.pdf|Länk till karta från år 1800 över Lycke Nedre]]
[[Kategori:Sockeninventering Foss]]

Kategori:Munkedalsbygden 94-1

2024-01-05T15:46:48Z

0:0:0:0:0:0:0:1: kategori tillagd

[[Fil:Munkedalsbygden 1994-1 01 omslag.jpg|miniatyr]]
Munkedalsbygden 1994 nummer 1 utkom under 1994.

Här återfinns ett urval av artiklar och bilder som ingått i numret. Tidningen i sin helhet finns att läsa på hembygdsmuseet, Önnebacka

[[:Fil:Munkedalsbygden 1994-1.pdf|Fil:Munkedalsbygden 1994-1.pdf]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]

Kategori:Munkedalsbygden 95-1

2024-01-05T15:46:01Z

0:0:0:0:0:0:0:1: kategori tillagd

[[Fil:Munkedalsbygden 1995-1 01 omslag.jpg|miniatyr]]
Munkedalsbygden 1995 nummer 1 utkom under 1995.

Här återfinns ett urval av artiklar och bilder som ingått i numret. Tidningen i sin helhet finns att läsa på hembygdsmuseet, Önnebacka

[[:Fil:Munkedalsbygden 1995-1.pdf|Fil:Munkedalsbygden 1995-1.pdf]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]

Diskussion:Huvudsida

2023-10-17T09:36:00Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

Ingen kommentar ännu

Antal artiklar: {{ANTALARTIKLAR}} (notera att endast de artiklar som har en Wikilänk i sig räknas. Det finns åtskilliga fler som listas på http://78.69.130.236/mediawiki/index.php/Special:Alla_sidor?from=&to=&namespace=0&hideredirects=1

Number of articles: {{NUMBEROFARTICLES}}

Antal sidor: {{NUMBEROFPAGES}}

Svarteborg husförhörslängd intro

2023-08-17T16:50:57Z

0:0:0:0:0:0:0:1: /* Rotar & Hemman */

[[Fil:S14MH SV HF intro.pdf|miniatyr]]

== Introduktion ==
Svarteborgs husförhörslängd 1803-1897 som först skrivits av efter mikrofilm och nu skrivits ner på maskin.
[[Fil:Gustaf Hermansson.jpg|centrerad|miniatyr|Gustaf Hermansson född 1911 ]]

== Rotar & Hemman ==
enl. Svarteborgs Husförhörslängd. Har skrivit nr. på sidorna för hand för att undvika förväxling.

Första Roten Andra Roten

Här finner du sidorna på ovan nämnda Här finner Du Sidorna på nämnda gårdar.
gårdar. Sör & Norr Lågum 1-52
Troneröd sid.1-5 Tyft 53-65
Leråker 5-16 + 10 för torpen. Dingle 66-124
Bräcke 17-36 Bärby 125-184
Saknas sida 37
Fibendal 38-58 Stockebro 185-194
östeby 59-103 Staxängen 195-210
Folkesberg 104-133 Fjäll 211-217
Tosemarken 134-140 Bäck 218-223
Råhed 141-155 Backa 224-231
Rom 156-214 Åhs 232-244
Heden 215-223 Medbo 245-252
Råhed 224-244 Torp 253-280
Torp 253-280

Tredje Roten Fjärde Roten

Här finner Du sidorna på ovan nämnda Här finner Du sidorna på ovan nämnda
gårdar Gårdar
Österöd 1-10 Wässjö 1-34
Klåfvene 11-35 Stenehed 35-48
Dromelseröd 36-45 Kålstorp 51-66
Berg 46-64 Gässjö 67-90
Prästgården 65-69 Hällevat 91-94
Sisselängen 100-103 Dryp 91-98
Skärvhem 104-132 Steneröd 99-106
Skogen 133-150 Ungevall 107-138
Gadderöd 151-155 Hermanseröd 139-145
Svarteborg 156-207 St.Aspång 146-188
Köpestad 208-217 Aspång & Skulestad 189-198
Blåsupp 218-222 Lilla Aspång 199-240
Gregeröd 223-235 St.Dingevall 241-246
Slaängen 236-241 Lilla Dingevall 256-278
Ramberg 242-266

Femte Roten Sjätte Roten
Här finner Du sidorna på Här finner Du sidorna på
ovan nämnda gårdar ovan nämnda gårdar

Nedre Haga sid. -37 Julseröd 1-26
Hagaskog 38-43 Löfvås & Studerås 27-35
Spångetorp 44-54 Sladalen 36-40
Wassändan & Carleholm 55-88 Kyrkoryr 41-50
Nedre Hede 89-102 Mögärde 51-54
Fiskebo 103-108 Sandvik 55-61
St.& Lilla Öremjält. 109-123 Skrapeland & Övre Haga 62-86
Hökärr 124-135 Torfve & Grinås 87-108
Skåneröd 136-163 Böhn 109-115
Wästersäter 164-188 Hult med Island & Hålan 115-137
Håfveröd 189-207 Hee Övre 138-151
Hillebo 208-217 Påstigen 152-189
Suttene 218-235 Klafossen 190-193
Toröd 236-247 St.Dalen 194-224
Dufveskår 248-254 Liane 225-226
Fähn 255-269 Gunghult 227-240
Änneröd 270-273 St. Stackekärr 241-255
Lilla Stackekärr 256-271

== Svarteborgs församling ==

=== Series Pastorum ===
Komministrar:
Peder Saltum 1597
Nils Christensson 1611
Michel Munchius 1614
Matts Christenssön 1628
Guido Petri 1642
Canutus Johannis 1650
P. Nilsson 1653
Peder Gudeson Giädda 1672
Petrus Olai
Hans Rasmusson Bruhn 1694-1701
Anders Ahlander 1701-1742
Lars Fridlezius 1743-1758
Laurentius Bruhn 1759-1764
Johan Dahlström 1764-1765
Peter. Elfvendahl 1768-1786
Johan Lack 1787-1800
Johan Jacob Landberg 1801-1844
Emanuel Fagerström 1845-1852
Johan Fredrik Fast 1853-1865
Carl Johan Granfeldt 1872-1902
Axel Emil Anderberg 1904-1921
Kyrkoherdar;
Axel Emil Anderberg 1921-1952
Olof William Wallin 1933-1958
John Alrik Johammar 1958-1975
Lennart Nilsson 1975-

== Innehåll i Svarteborgs Kyrkböcker ur original. ==
Dopbok 1688-1729 sidan 5-339
Vigselbok 1690-1729 sid 343-441
Begrafningsbok 1690-1729 sidan: i 445-584
Svarteborgs Födelsebok 1688-1729.Vigselbok och Dödbok 1690-1729
1688-1729 Häri äfven Vigse1bok1690-1729 samt Död och Begrafvningsbok 1690-1729
1730-1788 Häri äfven Vigselbok samt död och Begrafvningsbok samma år.
1788-1835 Häri äfven Vigselbok 1789-1834 samt samt död och Begrafvningsbok 1788-1835
Leverans till Landsarkivet i Göteborg 1950

Inskription på Svarteborgs Klocka: Christen Christensson har den Klocka Låtit Stöben i den Svarteborg ANNO 1618
Stöbe Mich Hans Kemner.

== Befolkningsstatistik ==
[[:Fil:S14MH SV HF intro.pdf|Endast i PDF-filen:]]
Befolkningsrörelser i Svarteborgs socken åren 1749-1800
Befolkningsrörelser i Svarteborgs socken åren 1801-1860
Befolkningsrörelser i Svarteborgs socken åren 1861-1920
Svarteborgs befolknings omflyttning med främmande land åren 1861-1920 efter vissa åldersklasser
Befolkningens fördelning efter ålder och civilstånd samt hushåll i Svarteborgs socken åren 1749-1920
[[Kategori:Kyrkböcker]]

MHFs datorer generellt

2023-08-13T17:44:48Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

[[Munkedals Hembygdsförening|Hembygdsföreningens]] datorer namnges enligt serien MHF PC-XX i stigande sekvens. Gamla nummer återanvänds ej.

Grundkrav för samtliga:

Windows 10 eller senare

Microsoft Office 2007 eller senare

Acrobat Reader DC eller senare.

Google Chrome som webläsare (MS Edge finns kvar på datorn för de händelser operativsystemet behöver det)

Länkar till NAS, MHF-Dokument och Databaser

Länk till Sofie, inloggning användare MuHe och PW Alfred64

Anslutning till skrivare Brother MFC-J5945

Brother Utilities

Anslutning till lokalt nätverk "Museum"

[[Kategori:Datorer]]

Svarteborg vigselbok 1715-1724

2023-08-13T16:46:29Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

[[Fil:S14MH SV VB 1715-1724.pdf|miniatyr]]

[[Svarteborg vigselbok intro#Förkortningar|Förkortningar i vigselböckerna]]

== ANNO 1715 ==
20-4 Vigdes Dr,fr Wästersäter Nils Halfvarsson og Jertrud Gullbrandsdotter Vittne Halfvar Nilsson og Kirsti Jonsdotter i Wästersäter Gullbrand Hansson og Marta Nilsdotter Som före detta bott i Nockeröd i Moo sn.B0 på Nockeröd i Moo Sn.

20-5 Vigdes Gunnar Olsson Gregeröd og Sigrid Ifvarsdotter Köpestad Oluf Olsson og Ingebor Olufsdotter Vilka Fordom bott på Slaängen Ifvar Sörensson og Karin Johansdr Köpestad.

20-5 Vigdes Nils Eriksson og Kirstin Olufsdotter Rom Vittne Erik Erik Andersson og Anna Nilsdotter på Heden i Berfendal Oluf Jonsson og Gunilla Christensdotter Rom ibm Bo i Dalen.

27-6 Vigdes Lars Eriksson og Börtha Hemminksdotter Vittne Erik Olufsson og Anna Knutsdr.Öremjält i Nafverstads sn.Hemming Pärsson og Karin Hansdotter i Haga Bo i Mögärde.

7-8 Vigdes Dragon Hans Wipa og Malin Olufsdotter Mögärdet Vittne Hans Vipa og Malin Jörgensdotter på Wibbehuset Oluf Ingemårsson og Kirstin Hansdotter på Mögärdet

7-9 Vigdes Jacob Thorsson Haga/Botilda Torgirsdotter fr Blåsupp Vittne Thor Ifvarsson og Ingrid Olsdotter Vilka före detta hållit till i L.Aspång,Torgir Torgirsson og Kirstin ... Vilka före detta bott på Kingelbo u L.Dingevall,

16-10 Vigdes Sven Amundsson i Bärby og Barbro Olsdotter i Bärby Vittne Amund Nilsson og Kirstin Svensdotter ibm.Oluf Amundsson og Jertru Svensdotter ibm.Var de gifta bo.

20-11 Vigdes Oluf Olufsson Skåneröd og Kirstin Nilsdotter Heddum i Kville sn.Vittne Oluf Halfvarsson og Börta Olsdotter ibm Nils Pärsson og Asa Christensdotter i Hamn i Kville sn, Bo i Gässjö.

27-11 Vigdes Dragonnen Nils Eskilsson og Ryman og Kirstin Olufsdotter Carmentes=Vittnen Eskil Nilsson og Henna Olufsdr,Oluf Börgesson og Anna Nilsdotter Vilka hållit till hennes där nog intet vistest-
eställe Haft att bo på

== ANNO 1716 ==
29-1 Vigdes Rotebåtsm.Svenning Thorsson Folkesbergs Rote og Karin Andersdotter vid Roms Vatten Thor Phersson og og Mali Olugsdotter Wällö i Tanums Sn.Anders Jonsson og Barbro Christensdr Medbo i Bro.

18-11 Vigdes Börge Olufsson og Marta Hansdotter (Jonsdr)Vittne Oluf Börgesson og Kirsti Andersdr.Påstigen.Hans Svennungsson og Anna Tolfsdr.på Skogen De gifta bo På Påstigen.

28-12 Vigdes Svenning Olsson Säleby i Foss sn,Mali Nilsdotter Vittne Oluf Svenningsson og Elin Thorsdotter flee Övre.fadern bott i Böhn Nils Christensson og Alma Olufsdr Vilka före detta bott i Rom Bo i Säleby i Foss sn.
== ANNO 1717 ==
3-2 Vigdes Arfved Hansson og Ingrid Halfvarsdotter Vittne Hans Arvedsson og Ingrid Olsdotter i Rom Halfvar Bengtsson og Malin ... Vilka före detta bott på Bingane u St,Stackekärr.

3-2 Vigdes Corp.för St,Dingevall Måns Andersson Fröstorp og Kirstin Svensdotter Vittne Anders Månsson og Ingeborg Månsdr Vilka äro boende i Baskerna Förs,Laske Härad Västergötland,Hennes f.Corpr.Sven Hall og Börtha ... som bott på L.Dingevall förr.

3-2 Vides Rotebåtsm Hans Bleck og Karin Hansdotter Vittne Hans Olsson og Börta Torstensdotter Vilka förr hafva bott på Skåneröd.

10-2 Vigdes Bengt Andersson Helgebo og Johanna Olufsdotter Vittne Anders Bengtsson og Börta Ifvarsdotter Rarseröd i Hede sn, Oluf Clementsson og Ingrid ... Vilka bott i Helgebo Där var de nygifta ännu hemma,

24-2 Vigdes Anders Jacobsson og Börta Ifvarsdotter Vittne Jacob Andersson og Anna Mårtensdotter Förä.Ifvar Andersson og Börtha Nilsdr.Lågum.

24-2 Vigdes Hans Amundsson og Marta Eriksdotter Vittne Amund Svenningsson og Kirstin Larsdotter Dingle Erik Jonsson og Kirstin Pär-dr Bärby Boi Bärby.

3-3 Vigdes Jacob Månsson Julseröd og Hällia Tolfsdotter Vittne Måns Rasmusson og Kirstin Biörnsdotter Vilka före detta bott i Julseröd. Tolf Rasmusson og Inger Anstensdotter Sandviken.

23-3 Vigdes Anders Pärsson Norder i Aspång og Gun i Jacobsdotter Vittne Pär Eriksson og Johanna Andersdotter L.Aspång Jacob Hansson og Marta Hansdr.Påstigen De nygifta bo i Norr Aspång

5-5 Vigdes Börge Olufsson Slaängen till sin andra Hustru Inger Olufsdotter Vittne Oluf Ifvarsson og Ingrid Pärsdotter Wässjö Oluf Olsson og Johanna Svensdotter Skärvhem.

10-6 Vigdes Lars TRulsson i Bäck og Karin Svensdotter Vittne Truls Olsson og Johanna Gullbrandsdotter Vilka Fordom bott i Hagen Sven og Börta Thoresdotter Som fordom bott i Väsder Gläborg.

12-6 Vigdes Anders Thorsson Sisseläng og Barbro Andersdotter Vittne Thor Larsson og Ingrid Svensdr,And.Svennungsson og Kirstin Svensdotter Skärvhem.

16-6 Vigdes Anders Thorsson Sisseläng og Johanna Svensdotter Vittne Lars Olsson og Anna Gunnarsdotter Vilka före detta bott i Råhed Mod. död. Fad håller till på Tryggeröd u Bärby Svenning Andersson og Kani Biörnsdr Fibendal,

fl Obs,Något fel är det med dessa vigslar den12-6 och den 16-6-1717.

11-8 Vigdes Jacob Olufsson Böön med sin andra hustru Karin Olufsdotter Vittne Oluf og Jertru hemma i Mörken i Moo sn.Oluf Gunnarsson og Börta Hansdotter Vid Skrapelands Såg.

25-8 Vigdes Erik Engelbertsson Raanäs i Håby og Anna Nilsdotter Vittne Engelbert Halfvarsson og Johanna Biörnsdotter Orreberg i Berfendal Nils Jacobsson og Anna Jacobsdr Dingle.

25-9 Vigdes Claes Hansson Svarteborg og Barbro Juuelsdotter Vittne Hans Eskilsson og Astri Jörgensdotter Fad, död. Medbo i Sv, Juuel Amundsson Dingle,

27-9 Vigdes Petter Halfvarsson Steneged og Kirstin Andersdotter Vittne Halfvar Olufsson og Barbro Jonsdotter Vilka före Detta bott på gässjö Anders Hindriksson og Sigrid Jacobsdotter Dessa Hava bott Torp

6-10 Vigdes Erik Jacobsson Torp og Inger Halfvarsdotter Vittne Jacob Hindriksson og Mali Eriksdr.Som före detta bott i Torp Halfvar og Barbro som före detta Bott i Gässjö.

23-10 Vigdes Stan- Johänsson i: Gässjö og Marta_Olovsdotter Vittne Johannes Stensson og Aslaug Andersdoter i bm.som är död. Oluf Svensson og Marta Ingvallsdotter Hållevat.

27-10 Vigdes Thor Engelbertsson og Jertrud Jörgensdotter Fiskebo Vittne Engebert Thorsson og og Börtha Trulsdotter i Smedviken i Moo sn.Jörgen og ... Vilka före detta bott på Rör i Bullaren Nafversa.

27-10 Vigdes Oluf Olsson og Börta Torbiörnsdotter i Blåsupp Vittne Oluf Börgesson og Inga Hansdotter,Totbiörn og Johanna Svensdotter Vilka före detta bott på Skärvhem.

27-10 Vigdes Oluf Andersson og Barbro Svensdotter Vittnen Anders Hannson og Mali Andersdr,Sven Fredriksson og Marta Jonsdr.Dingevall.

1-11 Vigdes Oluf Pärsson på Trampen og Börta Eriksdotter fr L.Aspång Vittne Pär Olufsson og Ingrid Olufsdr Ellingebo i Sörbygden Erik Ingvallsson og Dordi Alfsdr Som före detta bott på L.Aspång.

3-11 Vigdes Oluf Svensson i Kolstorp og Börta Andersdotter Gässjö Vittne Sven Hansson og Karin Hansdotter Vilka före detta Bott i Ånneröd Anders og Anna Vilka före detta bott på Ängen i Kville sn

3-11 Vigdes Jon Matsson og Sisela Månsdotter Vittne Moris Svensson og Dörta Rasmusdotter Vilka förut Bott i Bäckevall i Håby. Mårten Og Sigrid Vilka före Detta Bott i Lingatan i Bro sn

17-11 Vigdes Dragonen Måns Andersson og Ingrid Jacobsdotter Vittne Anders Månsson og Elin Pärsdr.Jon Svenningsson og Ingrid Hansdr på Trampen u Stackekärr.

24-11 Vigdes Dragonen Albrekt Dalberg for Dingevall og Änkan Kirstin Andersdotter på Rahytt u St,Dingevall Vittnen Anders Albrektsson og Karin Kansdotter På Platsen Huset u Flofvene i Krokstad sn. Anders og Kirstin Hansdr,Vilka bott på gården Torp Ed på Dahl.

28-12 Vigdes Jöns Nilsson Og Kirstin Olufsdotter Vittne Nils Aslagsson og Johanna Jönsdotter Före detta Bott i Fibendal.Oluf Svensson og Ingrid Olsdotter Vilka före detta bott i Bärby.

29-12 Vigdes Anders Thomasson Bräcke og Malin Hemmingsdotter i Påstigen Vittne Thomas Olufsson og Kirstin Andersdotter Bräcke Hemming Ingvallsson og Anna Biörnsdotter Före detta bott i Påstigen som Nygifta.

29-12 Vigdes Lars Jörgensson og Barbro Pettersdotter Vittne Jörgen Larsson og Barbro Andersdotter i Wässjö Petter Halfvarsson og Ingebor Torstensdotter Stenehed Dessa Bo Kålstorp.

29-12 Vigdes Hindrik Eriksson i Torp og Ingrid Simonsdotter Vittne Erik Jacobsson og Kirstin Larsdotter Torp Simon Hansson og Karini Bärby.

33 par vigda 1717

== ANNO 1718 ==
5-1 Vigdes Dosent Sten Larsson i Prästgården og Ingebor Nilsdotter Vittne Lars Thorsson og Marta Andersdotter Vilka Bott i Prästgården.

5-1 Vigdes 1718? Jon Asmundsson i Dalen i Kville sn,og Elin Svensdotter Som varit gift förutog bott på Gässjö og hållit till något år på Stenehe Vittne Asmund Nilsson og Dordi Wernixdr. Som förr lång tid bott på Harska Mrk

6-1 Vigdes Ifvar Asmundsson i Ramberg og Kirstin Stensdotter Vittne Asmund Andersson og Kirstin Thorsdr.Vilka före detta bott i Ramberg Sten Jonsson og Elin ... Som förut bott i Wässjö detta paret bor i Ramberg.

26-1 Vigdes Sven Olufsson fr Hållevat og Börta Michelsdotter Vittne Oluf Svensson og Marta Ingvallsdotter Hållevat Michel Salesson og Mali Andersdr Hermanseröd.

26-1 Vigdes Oluf Andersson Södra Wassändan og Johanna Olsdotter Vittne Anders Hendriksson og og Sigrid Jacobsdotter Förut bott i torp på L.Aspång Olud Andersson og Elin Eriksdr,ibm.Bo i Wassändan.

26-1 Vigdes Hans Månsson og Martha Pärsdotter Vittne Måns Nilsson og Karin Torsdotter i Lågum,Pär Eriksson og Börta Wetlesdotter Vilka före detta bott på Julseröd. Hans Månsson lät Värva sig till Dragon.

26-1 Vigdes Ingemåhr Olufsson og Barbro Svensdotter Vittne Oluf Ingemahrsson og Sisela Hansdotter Mögärdet.Sven Olsson og Og Barbro Thorsdr Vilka före detta bott i Gläborg.

2-2 Vigdes Erik Jönsson og Börta Olufsdotter Prästgården Vittne Jöns Mårtensson og Anna Eriksdr.Vilka före detta bott i Långevall. Oluf Svensson og Marta Ingevallsdr PÅ Hällevat Bo i Prestgården.

23-2 Vigdes Simon Halfvarsson i Leråker og Ingebor Olufsdotter ibm. Bo i Leråker

23-2 Vigdes Ingvall Olson Hällevad og Karin Andersdotter Vittne Oluf Svensson og Marta Ingvallsdotter i Hällevat Anders Nilsson og Mali Andersdr på Platsen Huset u Sv.Bo i Spångetorp.

16-4 Vigdes Dragon Gunnar Stork Brastedalen og Änkan Dordi Hansdotter Wibbehuset Vittne Hans Svensson og Ingebor Larsdsoterer Vilka före detta bott i Knutsdalen i Askum.sn.på Sotenäs,Hennes far Gamle Dragonen Hans Wipa.

20-4 Vigdes Erik Hansson fr Fähn og Maria Olsdotter fr Skåneröd. Vittne Hans Andersson og Ingebor Andersdoter Fähn Oluf Halfvarsson og Börta Olsdotter Skåneröd.

25-5 Vigdes Prostdrängen Oluf Raa og Kirstin Hansdotter Heden Född på Platsen Raa u St,Dingevall Förä.DragonJon Månsson og Kan i Olsdr. Hon fr Öremjält Förä. Hans Andersson og Karin Larsdotter.

28-8 Vigdes Oluf HZansson og Anna Rasmusdotter på Hee i HUltsgränsen Vittne Hans Svensson og Inger Biörnsdotter Grinås.Rasmus Mårtensson og Johanna Olsdotter

20-7 Vigdes Dragonen för Håfveröd Jon Wahl og Anna Hansdotter Han fr Sandåker i Krokstad Hon fr Svenungseröd i Moo sn.

5-10 Vigdes Drag.Otto Järnberg för Skåneröd og Anna Hansdr fr Västergötland Hon fr Bullaren o.Nafverstad.

19-10 Vigdes Dragon Oluf Österling og Kirstin Arfvesdotter Hans föräld, Hans Clementsson Hällungsbacka i Håby sn. og Sigrid Fredriksdr ibm. Hennes förä. fr Skrapelands Såg och fr Torfve, Såg Skiörrer og Karin Hindriksdotter.

19-10 Vigdes Oluf Knutsson og Inger Josefsdotter Hans f.Knut Olufsson Önnebacka og Börta Larsdotter Hon fr Torfve Josef og Anna N.N.

19-10 Vigdes Johannes Jönsson og Elsa Eriksdotter ha n fr Alnäs i Kville sn Jöns Andersson og Kirstin Svensdotter Hon född på Hökärr Förä.Erik Jonsson og Anna Torsdotter.

== ANNO 1719 ==
1-1 Vigdes Sören Börgesson og Elin Jacobsdotter Hee Han f.på Bant i Håby sn.son till Börge Sörensson og Johanna Andersdr.Hon f.på logen i Håby sn f.Jacob Eriksson m,Johanna

18-2 Vigdes Furiren under Smålänska Tremanningens Inf,Regemante Lars Lindqvist og*Catharina Torkelsdr,Spak hans f.i'Svanmos sn i Västergötland og Jönköpings Län fad.Johan Svensson mod. Kirstin Larsdotter Hon Hafvande och Haft sina föräldrar bonad på Platsen Raay Vid Namn Torkel Spakog Brita Larsdotter Han Varit Regemenstväbel under Ståndsdragonen

8-7 Vigdes Oluf Dunderhake för Lågum og Kirstin Svensdotter fr Väster GläborgVittnen Hans Hansson og Malin Olufsdr.dessa bott på Bön. Sven Olufson og Börta Thorsdotter Vilka fordom bott på V.Gläborg.

13-9 Vigdes Anders Halfvarsson og Gunda Larsdotter Vittne Halfvar Thorsson og Karin Andersdotter Vilka före Dtta Bott i Loftsby I Daln på Sotenäs.Lars Olsson Blek og Anna Asmundsdr.Vilka fordon bott i Råhed Bo i Heden i Tose Socken.

11-10 Vigdes Sven Olsson i Svarteborg og Malin Hansdotter i Medbo. Vittne Oluf Sörensson og Ingebor Bengtsdr.Vilka fordom bott i ills. hennes förä.Hans Eriksson og Marta Andersdr,Medbo Bo i Stockebro.

11-10 Vigdes Anders Olufsson Berg og Karin Eriksdotter i Steneröds Mark Vittne Oluf Knutsson og Karin Hansdr,Vilka fordom bott i Siviken i Hede sn.hennes förä.Erik Olsson og Inga Hansdotter Backen under Steneröd.

1-11 Vigdes Oluf Hansson og Brota Larsdotter Vittne Hans Bengtsson og Tora Jonsdotter Vilka fordom bott i Krokstad sn på gården Gure Lars Jörgensson og Kam n Svensdotter Förut hott på Pulsevadet u Påstigen

8-11 Vigdes Hans Olsson i Torp og Anna Hansdotter Sladalen Vittne Oöuf Hannsn og Anna Larsdr.i Torp Hennes f.Hans Ormsson og Dordi Alfsdr. Fordom hafva bott i L. Stackekärr. Bi Torp.

8-11 Vigdes Oluf Andersson i Åhs og Inggeborg Jönsdotter Tryggeröd u.Bärby eller Berfendal r?.Vittne Anders Olufsson og Gun i Andersdotter Vilka fordom bott i Bodeland i Kville sn. Jöns og Marta Vilka Fordom bott på Mörken i Moo sn.

15-11 Vigdes Engebert Nilsson Vattneröd i Dahl og Anna Andersdotter. Vittne Nils Larsson og Gunilla Olsdr.Före detta bott i Vattneröd i Dah1=Berfendal.sn.Anders Olsson og Karin Andersdotter iths.Bo i Vattneröd i Berfendal.

15-11 Vigdes Hans Andersson og Anna Halfvarsdotter Vittne Anders Hansson og Börta Hemmingsdotter i Dufvesgård,hennes f.Halfvar Nilsson og Mali Nilsdr förut på Platsen Stigeröd u Haga eller L.Aspång.

6-12 Vigdes Svenning Hansson og Hälga Tolfsdotter Vittne Hans Svenningsson og Anna Tolfsdr.som före detta bott på Skogen.Tolf Rasmusson og Ingrid Anstensdr Sandviken.Bo i Julseröd.

13-12 Vigdes Dragon Pär Jonsson Herde og Börta Hansdotter Vittne Jon Herde og Anna Gunnarsdotter Förut bott på Platsen u Råröd Jon ... og Johanna Larsdotter Berget,

6-12 Vigdes Oluf Jacobsson fr.Väntorp i Håby sn.og Barbro Olufsdotter Vittne Jacob Trulsson og Kan i Nilsdotter fr Hogen i Håby Oluf Andersson og Ingrid Reorsdr.Som Bott i Lågum.Bo i Väntorp i Håby sn.

6-12 Vigdes Hans Andersson og Börta Eriksdotter Vittne Anders Månsson og Sigrid Nilsdr.Erik ... og Börtha ... i Hökärr Bo i Sskeröd I Kville sn.

13-12 Vigdes Lars Larsson og Ingrid Pärsdotterfr Torp Vittne Lars Jonsson og Anna Asmundsdr.Varit Hemma i Västergyllen.Oär Andersson og Elin Pärsdr,Varit Hemma i Samma by som ders Jonssone?:

27-12 Vigdes Dragon Christen Stål og Kirstin Olufsdotter Vittne Pär Christensson og Sisela Vilka Fordom bott på Platsen Tungene i Kville sn. Oluf Svensson og Anna Ferdriksdr St. Dingevall.

27-12 Vigdes Torbiörn Jonsson Klåfvene og og Ingebor Bengtsdotter Vittne Jon Hansson og Anna Bengtsdr,Bengt Jonsson og Inga Jörgensdr. som fordom bott i Dromelseröd.

28-12 Vigdes Anders Olsson og Ingrid Gullbrandsdotter Vittne Oluf Svensson og Anna Andersdr.som före detta bott i Kålstorp. Gullbrand Olsson og Karin Johansdr.som förr bott på Pipen i Moo.Bo på Kålstorp.

28-12 Vigdes Svenning Hansson og Malin Olufsdotter Vittne Hans Hansson og Börta Olufsdr.Före detta bott i Böön.Oluf Fredriksson og Ingebor Larsdoter Före Detta bott i St,Dingevall.de gifta bo på platsen Holmane.

28-12 Vigdes Dragonen Lars Ahlqvist og Helga Rasmusdotter Vittne Larsson og Karin Toresdotter Var hemma vid Bogesund i Elfsborgs län.Bo i Grund.Rasmus Olsson og Ingrid Rasmusdr Stenarna u sv.

28-12 Vigdes Jacob Nilsson og Börta Andersdotter Vittne Nils Jacobsson og Anna Jacobsdotter Fordom bott i Dingle Anders ...-.Gunla.. .. Som Västra Sör i Dingle.

28-12 Vigdes Dragonen Petter Flink og Ingebor Olsdotter Vittne Dragon: Järnberg og Ingrid Bengtsdr.Oluf Olsson og Ingrid Hans dr. Före Detta Bott i Hga Dragon För Tosemarken og Dromelseröd.

== ANNO 1720 ==
1-1 Vigdes Dragon Oluf Månsson Romelseröd og Karin Olufsdr. Vittne Mattes Svensson og Börta Rasmusdr,Som hållit till i Trynan u Staxängen Oluf Svensson og Marta Ingvallsdr Holmarna Nockeröd i Moo sn.

3-1 Vigdes Oluf Olsson og Ingrid Stensdotter Vittne Oluf Fredrikson og Ingebor Carlsdr.på St,Dingevall Sten Nilsson og Marta Christensdr Har fordom varit gifta bo i Wässjö.

31-1 Vigdes Anders Jonsson og Börta Nilsdotter Vittne Jon Andersson og Börta Nilsdr på Platsen u Harska i Håby sn.Nils Halfvarsson og Karin Olsdr Leråker.

6-1 Vigdes Oluf Pärsson og Kirsti Torbiörnsdotter Vittne Jon(THOR) Andersson og Börta Börgesdr,i Håfveröd Torbjörn og Johanna Svensdr, Som före Detta bott på Skärvum.

30-1 Vigdes Anders Jonsson og Barbro Ifvarsdotter Vittne Johan Andersson og Börta Bengtsdr.före detta Fähn Ifvar Eriksson og Anna Olsdotter St,Stackekärr.

2-2 Vigdes Truls Olsson og Gunnilla Bengtsdotter Vittne Oluf Olsson og Börta Pedersdr Svenshult i Nafverstad,Bengt Svensson og Mari Olsdr.i Dalen. Bo i Svenslhul;.

7-2 Vigdes Erik Nilsson og Marta Olsdotter vittne Nils Jacobsson og Mali Pärsdotter Fordom bott i Bärby.Oluf Jeppsson N.N.Som före detta bott i Hajum i Krokstad sn.

24-2 Vigdes Hans Svennungsson og Marta Andersdotter (Han gift 2 dra gången tillförne,VittneAnders Engebertsson og Sigrid Andersdr. Som före detta bott på platsen Sanjoher?(Stallhytt?)under Gunghult.

28-2 Vigdes Oluf Hansson og Dordi Asmundsdotter Vittne Hans Månsson og Anna Larsdotter som fordom bott i Sågebacken u(Gunnarsbo) Grinås. og N.Ielingebo i Hede Sn. Bo i Holma i Berfendal.

6-6 Vigdes Erik Eriksson og Kirsti Olsdotter Vittne Erik Tollesson og Dordi Larsdotter på Platsen Fjället i Berfendal Oluf Svensson og Inger Olsdotter Bott i Bärby Bo i Dingle.

26-5 Vigdes Anders Christensson og Martha Olsdotter Vittne Nämdman. Christopher Andersson Tohoröd.? Tyft Ingebor Andersdoter.Oluf Olsson og Börta Olsdotter Före detta Bott på Rom Bo i Tyft.

3-7 Vigdes Förr avsk,Dragonen Pär Olsson og Kirstin Jonsdotter Vittne A... Pärsson og Ingrid Larsdotter Fordom bott i Stånghärd i Vånga Sn.Jonas Andersson og Dordi Olsdr Fordom bott i St.Dingevall.

24-7 Vigdes Anders Halvarsson og Anna Olsdotter Fad.Halfvar Larsson og Karin Andersdr Loftsby i Berfendal,Oluf Olsson og Og Börta Olsdotter Förut bott i Röom.

21-9 Vigdes Simon Jeansson og Dordi Ifvarsdotter1? Vittne Johan Trulsson og Christin Simonsdr.Jore i Kville.sn.Ifvar Simonsson og Karin Johansdr I Köpestad Bi Lilla Foss.

25-9 Vigdes Oluf Nilsson og Karin Rasmusdotter Vittne Nils Jacobson og Tore Asbiörnsson og Börta Thomasdr Thoröd Ifvar Eriksson og Anna Olsdr Stackekärr Bo i Thoröd-.Christin Olsdr.Klev i Kville. Rasmus Hansson og og Ingrid Osldr Julseröf.Bi Klev i Kville.

25-9 Vigdes Tomas Toresson og Anna Ifvarsdotter fad.Tore Asbiörnsson og Börta Tomasdr,Thoröd Ifvar Eriksson og Anna Olsdr Stackekärr. Bo i Thoröd.

2-10 Vigdes Hans Ifvarsson og Bärta Pärsdotter Bo i Lågum Vittne Ifvar Andersson og Börta Nilsdr.i Lågun Pär Invallsson og Johanna Andersdr i L.Aspång.

8-10 Vigdes Juul Månsson og Inrid Olsdotter Vittne Pär Olufsson og Asa Jonsdr,Folkesberg Jon på Lunden , Bo i Gregeröd.,

2-10 Vigdes Lars Eriksson og Karin Hansdotter Vittne Erik Jonsson Og Anna Larsdotter Höhärr.Lars Eriksson Hans i Suttene Bo i Hökårr

20-10 Vigdes Bryngel Olsson og Karin Hansdotter Vittne Oluf Pärsson og Marta Nilsdotter före detta bott på Grinås.på Dahl.Henrik Svensson og Börta Olsdr Skåneröd. ,

30-10 Vigdes Johannes Hansson fr Norr Svandal i TanUms sn.og Olaug Halfvarsdotter Vittne Han&-Svehsacin og Mari Pärsdotter i Örere i Tanum sn. Halfvar Nilsson og Kirsti Jonsdr. Wästersäter.

28-12 Vigdes Hendrik Halfvarsson og Börta Andersdotter Vittne Halfvar Hendriksson og Gunla Andersdotter og Gunlat Andersdr. som före detta Bott på Gregeröd Anders Svensson og Karin Torbiörnsdr, Som fordom bott på i Skärvhem.'

== ANNO 1721 ==
15-1 Vigdes Jon Andersson og Martha Gunnarsdotter Vittne Anders Hansson og Maria Andersdotter Vilka äro hemma i Barms Härad Rya Gålds og Gårdes ? Tore Gunnarsson og Inga Pärsdotter i Elingebo i Hede sn De vigda bo i L.Aspång.

15-1 Vigdes Cronobåtsman Anders Mårtensson Hougman og Helena Jönsdotter Vittne Mårten Jönsson og Anna Wilhelmsdr. i Öster Askum Sn. Hennes fad,hetat Jörens og varit Byggmästare fordom på Martrand Mod,Anna Lucasdr.og Båtsman här på Bärby og Wässjö.

22-1 Vigdes Änklingen Lars Eriksson og pig.Christin Svensdotter Vittne Lars Nilsson og Johanna Nilsdr.i Bärby Sven Olsson og Börta Jacobsdr.Foglekärr i Kville sn.

22-1 Vigdes Dragoen för Krokstad Måns Wångberg og Pigan Marta Hansdotter Torp i Krokstad?:Måns Börgesson og Kirstin ?Jonsdr.torp i Krokstad sn.Hans Andersson og Ingebor Andwersdotter i Fähn.

18-6 Vigdes förut Vigda Dragonen Arvid Olsson og Malin Olufsdotter Vittne Oluf Olsson og Börta Halfvarsdotter Vilka före detta bott i Skaneröd Oluf Julsson og Tora Vilka fordom bott i Fressland i Bularen og Moo sn.

25-6 Vigdes Anders Svensson og Chirstin Amundsdotter Vittne Sven Hansson og Barbro Hansdr,Vilka före detta bott i Väster Gläborg. Amund Nilsson og Anna Jacobsdr Vilka före detta bott i Stockebro.

2-7 Vigdes Thore Phärsson og Anna Stephansdotter Vittne Pär Olsson og Börta Thoresdr på Barkedalen Stephan Jacobsson og Anna Knutsdr Hult

23-7 Vigdes Änkl.Hans Olufsson og Änkan Christin Andersdotter Vittne Oluf Jönsson og Ragnilla Vilka fordom bott på Lunnen i Moo sn. Anders Thoresson og Ingrid Andersdr PåSågen i Moo sn.

(10 Vigdes Hans Olsson og Ogmalin Jacobsdotter Vittne Oluf Gunnarsson og Börta Jonsdr.u.Skrapelands Sågen.Jacob Jepsson ? Og Ingebor Larsdotter Julseröd.

8-10 Vigdes Asmund? Svensson og Chirstin Hansdotter Vittne Sven og N.N. som fordom bott på Trynebacke i Hede Sn.Hans og Agneta Vilka före detta bott på Kyrkeryr.

15-10 Vigdes Dradon Alfred Andersson og Ragnilla Olsdotter Vittne Anders og Ingrid vilka voro hemma i Grinns Härad og Åsaka Sn.på ett Torp Utslinga under Suttorp.Oluf Hanson og Johanna Hansdr Sördalen.

22-10 Vigdes Jon Andersson og Malin Jönsdotter Vittne Anders Nilsson og Karl Nilsdr,Vilka före detta bott i Ferle i Broo sn.Jöns Clementsson og Elin Jacobsdr.Vilka före detta bott i Östeby.

12-11 Vigdes Änkl. Oluf Ingemårsson og Barbro Jonsdotter Vittne Ingemår Amundsson og Torbor Hindriksdr.förr i Barhult Hede sn. Thor Hansson og Ingebor Christensdr.Folkesberg.

19-11 Vigdes Änkl.Oluf Amundsson og Anna Jacobsdotter Vittne Amund Olsson og Elin Hansdr,Vilka före detta hafva bott i Gregeröd, Jacob Gunnarsson og Christin Larsdr.som före detta bott i Slaängen Bägge döda.

28-12 Vigdes Jon Olsson og Elin Eriksdoter Vittne Oluf Svensson og N:::: Jacobsdr Vilkaföre detta bott på Platsen Hagen u Wästersäter Erik Olsson og Kirstin Pärsdr.Förut på Fjäll.

29-11 Vugdes Dragon Oluf Olsson og Maren Pärsdotter Vittne Oluf Pärsson Oluf Pärsson og Ingebor Knutsdr Vilka varit Hemma på Öyersbyn Torsbo Gäld i Moo sn.på Dahl.Pär Nilsson og Og Malin Svensdr. Som före detta bott på flee i Hultsdgränssen.

28-12 Vigdes Cronobåtsman Hans Olsson Biörnåsog Anna E ksdotter Vittne Oluf Hansson og Ingegierd Hansdr,Erik N. s og.. N.N. L.Stackekärr.

== ANNO 1722 ==
7-1 Vigdes Oluf Biörnsson og Elsa Andei-sdotter Vittne Biörn Olsson og Karin Biörnsdr,Vilka före detta bott i Påstigen.Anders Hansson og Inger Bengtsdotter Fordom död och mod.bor i Grängåhs.

7-1 Vigdes Hans Olsson og Änkan Börta Pärsdotter Vittne Oluf Ingemårsson og Sisela Hansdr.som före detta bott på Mögärdet,Änkan Börta Som varit gift förut og är ålderstigen.

18-2 Vigdes Anders Zackariasson og Botella Eriksdotter Vittne Zackris Zackrisson og Anna N,.. Vilka före detta bott i Örebro Erik Hansson og Ingrid Andersdr, fr L. Stackekärr.

8-4 Vigdes Nämdeman Svennong Amundsson og Groo Olsdotter Vittne Amund Amundsson og Chirstin Larsdotter i Dingle Bägge döda,Oluf Olsson og Börta Olsdr Staby i Kville sn,

14-5 Vigdes Änkl.Anders Thoresson og Anna Svensdotter Vittne Thor Larsson og Ingrid Svensdr fr Sisselängen.Bägge Döda Sven Fredriksson og Martha Jonsdotter Dingevall.

17-6 Vigdes Dragonen Oluf Tärnberg og Maren Eriksdotter Vittne Odd Torsson og Ingrid Andersdr-Åsen på Dhl Valbo Härad og Högsäters Gäll Erik .. i Hökärr,

22-6 Vigdes Erik Bryngelsson og Ingebor Jonsdotter Vittne Bryngel Eriksson og Dordi Hansdr i Julseröd Hans Nilsson og Ingebor Reorsdr I Kyrkoryr. Bägge Döda.

22-6 Vigdes Sven Olufsson og Chirstin Olsdotter Vittne Oluf Svensson og Börta Hansdr i Kålstorp Bägge döda Oluf Svensson og Marta Ingvallsdr Hällevat.

1-7 Vigdes Jon Olsson og Börta Amundsdotter Vittne Oluf Amundsson og Gretru Torstensdr Hälsebacka Bägge döda,Amun Nilsson og Anna Jacobsdr.Bägge DZöda. i Stockebro.

30-9 Vigdes Hindrik Eriksson og Inger Simonsdotter Vittne Erk Hennes f.Simon • Begge hemma i Bärby.

10-10 Vigdes Länsmannen Sören Hansson og Karl Ifvarsdotter Vittne Hans Mårtensson og Anna Pärsdotter Vilka hafva bott på Eldsbacken i Berfendal sn.Ifvar Sörensson og og Karen Johansdr.Köpestad han död

28-12 Vigdes Drag,Pär Dalberg og Elin Hansdotter Vittne Lars Rasmussob og Anna Gödesdr Bo på Klingseröd i Kville sn,And,og Marta i Fähn.

== ANNO 1723 ==

27-1 Vigdes Änkl.Amund Larsson og Dordi Eriksdotter Vittne Hennes föräld.Erik Olsson og Inga Olufsdr Skåneröd,

17-2 Vigdes Dragonen Christen Stråhle og Laurina Hansdotter Vittne Pär Christensson og Sisela Andersdotter Fad bott på Platsen Kasene u. Tungene i Kville sn. Tor Larsson og Ingrid Svensdr Siseläng.

31-3 Vigdes Gästgivaren Sven Lundberg og pigan Helena Lisbeth Gottfridsdr Pohl Fad Sven Lundberg og Dordi Svensdr Rabbalshede i Kvile Sn. Pistolsmeden Gottfrid Phol Og Annicka Schröder Backa.

6-5 Vigdes Gullbrand Gullbrandsson og Pigan Martha Corneliussdr. og Vittne Gullbrand Larsson og Anna Jonsdr på Kohagen Cornelia Pärsson og Malin ... i Gaddaröd,

6-5 Vigdes Rasmus Mattson og Pigan Christin Michelsdotter Vittne Mattis Svensson og og Börta Rasmusdr.Hållit till på Liane u Staxängen Michel Andersson og Malin Hindriksdr Hermanseröd.

8-5 Vigdes Hans Hansson og Anna Maria Gottfridsdotter Pohl Vittne Hans Claesson og Astri Jörgensdotter Gottfrid Pohl og Annicka Schröder Backa,

9-6 Vigdes Drängen Bengt Jönsson og Pigan Barbro Jonsdotter Vittne Jon Andersson og Börta Börgesdotter på Slåggedalen Jon Svensson og Anna Ingvallsdr Store Backa u.LAspång.

16-6 Vigdes Cronobåtsman Jacob Svart og Malin Olufsdotter Vittne Anders Hansson og Börta Hemmingsdr,Som före detta bott på Duesgård. Bägge Döda Oluf Jonsson og Anna Före detta bott på Rom

24-6 Vigdes Prossorn Aslag Svennungsson og Elin Svenningsdotter Vittne * Har varit gift förut,Sven Olsson og Anna i Stenshult i Forshälla sn i Fräkne Härad.

27-10 Vigdes Oluf Pärsson og Anna Rasmusdotter Vittne Pär Bengtsson og Cherstin Olsdotter Fad.bott i Råröd Rasmus og Malin Vilka Bott i Bärby.

17-11 Vigdes Hans Olsson og Sisela Olufsdotter Vittne Oluf Gregersson og Börta Hansdotter i Wejebol i Hede sn,Bägge döda Oluf Jönsson Gunilla Christensdr Rom Bägge döda.

24-11 Vigdes Dragon Hans Olsson för Ödsmål i Håby sn. og Lisabeth Claesdotter Förä.0öuf Börgesson og Inga Pausdotter före detta bott på Skärvhem Bägge döda Claes Olsson og Martha Olsdr,på Mögärde.

fl 29-12 Vigdes Nils Larsson og Börta Larssdotter föräl.Lars Nilsson og Martha Josephsdr i Bärby Lars Jönsson og Börtha Svensdr.Vilka fordon bott i Tosteröd i Bottna sn bägge döda.

29-12 Vigdes Cronobåtsman Hans Heyman og Pigan Christina Rasmusdotter Föräl-Jon Hansson og Anna Hansdr,som före detta bott på Sladalen Rasmus Olsson og Inga Rasmusdr som före detta bott på Kyrkoryr.

29-12 Vigdes Dr.Oluf Ifvarsson og Ingebor Sörensdotter Föräl- Ifvar Olsson og Anna Salesdotter fr.ST:Aspång Sören Olsson og Kam n Pärsdr.Vilka fordom bott på Kålstorp.

== ANNO 1724 ==
2-2 Vigdes DR:Hans Ljungberg og Pigan Eifva Hansdotter Förä. Måns Nilsson og Karin Toresdr Norr LågumHans Nilsson og Johanna Larsdotter på Berget fad,död.

16-2 Vigdes Enkl.Tore Engebertsson Fiskebo og pig.Christin Eriksdotter Föräl-Engebert Toresson og Börta Trulsdr.i Smevik i Moo sn. Erik Pärsson og Inga Eriksdr Backen u Skåneröd. fad.död.

25-3 Vigdes Anders Hansson og Anna Svennungsdotter Föräld.Hans Anersson og Ingebor Andersdotter i Fähn Svenning Larsson og Elin Eriksdr L.Aspång.

25-3 Vigdes Änkl.Oluf Olssorrog-Elin-Larsdotter Föräl. Oluf Hansson og Börta Jönsdotter Som fordom bott på Enern u Fibendal.Lars Trullsson og Chirstin Andersdr,i Bräcke mod.Död.

17-5 Vigdes Lars Reorsson og Kam n Svensdotter Föräl.Marta Andersdr.og Larsreorsson i Råhed Bägge döda.Sven Olsson og BZörta Jacobsdr. Folkesberg,

31-5 Vigdes Lars Eriksson og Börta Månsdotter föräl.Erik Jacobsson og Christin Larsdr.i Torp Måns Nilsson og Karin Pärsdr Moen i Loum.

31-5 Vigdes Jon Hendriksson og Dordi Nilsdotter Föräl.Hindrik Jonsson og Anna Ifvarsdr.Fad.bott i Wässjö Nils Jacobsson og Anna Jacobsdr i Dingle.

21-6 Vigdes Enders Olufsson og Änk.Börtha Hansdotter föräld. Oluf Endersson og Anna Sifvarsdotter som fordom bott i st.Ryk i Tanum sn. Bägge Döda Hans Eriksson og Anna zfvarsdr. Fordom bott i Lilla Aspång. Bägge döda Skola bo på Hee.

8-11 Vigdes Pär eriksson i Bärby og Änkan Babro Olsdotter ibm.Förä. Erik Jönsson og Christin Pärsdotter hemma i Bärby fad,död,Oluf Amundsson og Jertru Torstensdr,Förut bott i Bärby.

8-11 Vigdes Jon Andersson fr Långevall og Åsa Eriksdotter fr Stenneröd Föräl Anders Thoresson og Anna Helgirsdr i Långevall Erik Phersson og Inger Eriksdotter Steneröd Skola bo på Backen.u.ibm.

24-11 Vigdes Oluf Asmundsson fr Dalen og Karin Bengtsdotter föräl. Asmund Olsson og Inger Olsdotter i Dalen.Bengt Svensson og Marin Olsdr.ibm.Har Afvlat barn före vigseln.
[[Kategori:Kyrkböcker]]

Svarteborg vigselbok 1715-1724

2023-08-13T16:43:46Z

0:0:0:0:0:0:0:1: /* ANNO 1715 */

Kategori:Kyrkböcker

2023-08-01T12:48:37Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

Scannade och OCR-inlästa kyrkböcker

När den OCR-tolkade textfilen skall läggas in görs detta som oformaterad Wikitext, detta för att sökfunktionen att söka direkt i böckerna från wikin:s sökmotor skall fungera någorlunda. Alla radbrytningar och formateringar är troligen inte korrekta. Med viss försiktighet är det därför fritt fram för alla att arbeta igenom böckerna så att alla felstavningar och onödiga mellanslag försvinner och radbrytningar blir tillrättade.

Tyvärr kan vi inte garantera att den automatiska avkodningen från inläsningen till text är felfri så det kan finnas fel som beror på det också. Gå alltid tillbaka till pdf-filen och om så erfordras tillbaka till de mikrofilmade kyrkböckerna om det måste kollas.

Kommentarer:

Husförhörslängd 2a roten, Sida 38 saknas. "Hack i numreringen"? Sida 64 saknas i PDF-filen.

[[Kategori:Digitaliserade skrifter]]

MHF PC-9

2023-08-01T12:35:41Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

Dell Optoplex 3070

Inköpt från Teleradio och installerad januari 2021

Användare: MHF

Installerade program Office 2019: Access, Word, Excel, Outlook mm.

XAMPP är installerat, används för MHF-Wiki

Används för medlemsregistret

Enhetsnamn MHFPC-9

Processor Intel(R) Core(TM) i5-9500T CPU @ 2.20GHz 2.21 GHz

Installerat RAM-minne 8,00 GB (7,81 GB går att använda)

Enhets-ID 0DC5A34F-29B9-4AE3-8714-16645F478893

Produkt-ID 00330-53229-75465-AAOEM

Systemtyp 64-bitars operativsystem, x64-baserad processor

Penna och pekskärm Penn- eller tryckinmatning är inte tillgängligt för den här bildskärmen

Hårddisk 240 GB
[[Category:Datorer]]

Svarteborgs kyrkböcker

2023-02-27T15:43:01Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

Kyrkböcker från Svarteborg, renskrivna av Gustav Hermansson

När den OCR-tolkade textfilen skall läggas in görs detta som oformaterad Wikitext, detta för att sökfunktionen att söka direkt i böckerna från wikin:s sökmotor skall fungera någorlunda. Alla radbrytningar och formateringar är troligen inte korrekta. Med viss försiktighet är det därför fritt fram för alla att arbeta igenom böckerna så att alla felstavningar och onödiga mellanslag försvinner och radbrytningar blir tillrättade.

Se exempel i inledningen av dödsbok 1690-1699

Webläsarens (t.ex. Google Chrome:s) sökning på sida fungerar bättre, men då måste man ju öppna rätt sida först.

Förkortningar:

DB = Dödsbok

FB = Födelsebok

VB = Vigselbok

Här nedan följer förordet som Gustav Hermansson skrivit.

Den scannade pdf-filen finns som länk överst på sidan

[[Kategori:Kyrkböcker]]

Trollsjön i Torreby 11-1

2022-11-07T09:56:30Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

”Det var en lördag morgon i september, ljuva september. Solen lyste inte, grått och mulet var det, Yngve traskade på, och vi efter, tills han gav sig snett ut över åkrarna.” Det är Christine Kristensson som berättar. Vart var då hon och hennes sällskap på väg? Jo, till de sorgliga resterna av det som en gång var Sjöritz damm, den mångomtalade Trollsjön.
[[Fil:Trollsjön vid Torreby -1.jpg|miniatyr|''Bild …674'']]
En av grosshandlare Sörensens många idéer förverkligades här i början av förra seklet. Han tänkte försörja Torreby och närliggande gårdar med elektricitet och började med att dämma upp Sjöritzälven på den här platsen. Skånska Cementgjuteriet inledde arbetet med dammfästet 1912 och det kompletterades efter hand med turbin- och dammlucka och dessutom byggdes en förnäm laxtrappa. Men det var ganska svårt att få fundamentet tätt, sägs det, och det var kanske därför det dröjde ända till 1916 innan dammen stod färdig. Men då var redan Trollhättans kraftverk i full gång och kunde erbjuda billigare elektrisk ström än den man kunde generera själv. Därför gick Sörensens planer i stå och dammbyggnaden stod där till ingen nytta. Intressenterna lämnade den åt sitt öde.

Men genom uppdämningsarbete hade man alltså skapat en liten sjö som sträckte sig närmare en kilometer upp i älven. Den fick det poetiska namnet Trollsjön och vackra sommarkvällar kunde man få se mamsellerna på Torreby roa sig med romantiska roddturer.
[[Fil:Dammen vid Trollsjön.jpg|miniatyr|''Bild ….689'']]
Om laxtrappan någonsin kom till användning vet vi inte men i dammen inplanterades sutare (lokalt uttalat ”suttare”), även kallade lindare. Även kallade skomakare, ''Tinca tinca'' (enligt Filip Trybom ''Tinca vulgaris''). Sutaren kan bli en halv meter lång, tjugo år gammal och väga upp till fem kilo. Den har mycket små fjäll och slemmigt tjockt skinn. På grund av sin klibbighet häftar den lätt fast vid vattenväxter. ”De skulle ha ålsmak men smakade mest dy”, menar vår sagesman Roland Johansson i Skälleröd. ”Numera används de mest till grismat”, sa han. Roland kände till en del pojkar som varit där och tjuvfiskat i den konstgjorda sjön.

Så stod Sjöritz damm i år efter år. I början av 1940-talet började den raseras. Vattnet åt sig ut på ömse sidor av fundamentet. Trollsjön blev mindre och mindre. En gång hade den varit åttio meter bred, nu var den knappt trettio.

Dödsstöten fick den när man helt sonika sprängde en del hål i den. Dammen tömdes på vatten och Sjöritzälven återtog sitt naturliga utseende.

''Yngve Carlsson''

Foton: Oscar Färdig
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 11-1]]
[[Kategori:Torreby]]

Hänt sedan sist 18-1

2022-11-07T09:56:08Z

0:0:0:0:0:0:0:1: länk

== Berättarkväll på Kaserna. ==
En mycket intressant berättelse om hur Owe Svensson vandrade i Peru upp till den gamla Inkastaden Machu Picchu fick vi den 8 februari. Owe berättade och visade fina bilder från sin vandring. Han berättade om 42 km långa vandring upp bland molnen på 2400 meters höjd.. Ingen mer bland åhörarna hade besökt detta mål men snart visade det sig att två stycken hade bestämt sig för att besöka ruinstaden senare i vår. En intressant diskussion följde och genom att andra vitt beresta personer berättade och sina upplevelser. Det är ju precis så vi vill att berättarkväll skall vara med en huvudtalare men flera delar med sig av sina berättelser.

Även om vi kan se mycket av reseäventyr på TV så är det ändå något speciellt att höra direkt från den som varit med och som man kan ställa följdfrågor till. Ett stort tack till Owe Svensson.

== Danmarksresan den 15 och 16 maj 2018 ==
I maj 2018 genomförde hembygdsföreningen en resa till danska Skagen. Ett fyrtiotal resenärer samlades tidigt på morgonen den 15 maj. Redan kl. 07.00 var bussen med resenärerna på väg mot Göteborg, för vidare färjetransport mot Fredrikshamn och vårt resmål, Skagen.

Vädergudarna var på sitt allra bästa humör och vi kunde glädja oss åt en härlig båttur över till Danmark.

”Vår egen” Mikael Lindahl, guidade oss på ett mästerligt sätt ombord på bussen, hela vägen till Skagen. Mikael var oerhört påläst. Intressant och spännande att lyssna på och han var vår perfekte guide och reseledare under hela resan.

Väl i Skagen lotsades vi till Skagens Kystemuseum. Där kunde vi, bland annat, se hur Skagen hade utvecklat sig under de senaste århundradena. På kvällen, när vi installerat oss i fyrstjärniga Color Hotell, fick vi en välsmakande 3-rätters supé, kombinerad med Mikaels fängslande och trevliga information om Skagen, samt info om morgondagens höjdpunkter.

Följande dag intogs konstmuseet, där vi beundrade de välkända konstverken av Skagenmålarna. Nästa mål var Ankers hus, som de flesta av oss besökte.

Några ville testa att bada sina fötter i två olika hav vid den berömda Grenen. Efter några timmar med fritt strövande i Skagen och påfyllning av våra redan överfyllda magar, mötte vi mangrant upp vid den svenska sjömanskyrkan.

Mikael berättade om kyrkan, och hans hustru, Gunilla, spelade piano och vi försökte unisont sjunga ett par vackra sånger till hennes ackompanjemang. Efter fika i sjömanskyrkan äntrades bussen och hemfärden anträddes. Vi anlände, utan missöden, och utan passagerarsvinn, till Munkedal omkring klockan två på natten.

Ett mycket stort tack till Mikael, Catharina med flera som ordnat och administrerat den mycket trevliga resan.

Fler bilder från Skagenresan skall läggas in på föreningens hemsida.

Text och bild: [[Håkan Grundberg]]

== Gökotta ==
Klockan åtta prick den 10 maj, var det åter dags för gökotta och friluftsgudstjänst på Kaserna. Ett femtiotal personer hade mött upp i ett vackert högsommarväder. Efter välkomstanförande av Mikael Lindahl höll vår tf kyrkoherde Bengt Magnusson, som kommit hit från Strömstad på sin MC, en uppskattad predikan och Hanna Persson spelade vackert till unison psalmsång och ackompanjerade skickligt sin solosång.

Efter Gudstjänsten intogs den medhavda förtäringen under livligt samspråk mellan fikaborden.

== Vandring till Trollsjön på Torreby. ==
Ett 30-tal personer mötte upp vid [[Torreby]] slott när Mikael Lindahl ledde vandringen till [[Trollsjön i Torreby|Trollsjön]]. Efter en gedigen historisk sammanfattning av Sörensens bakgrund och leverne bl.a. på Torreby gick så vandringen längst bort mot Sjöritz. Här kunde vi ännu skåda den stora dammen som byggdes redan

1916 . Den byggdes för att driva ett vattenkraftturbin som skulle ge elektricitet åt [[Torreby]] slott och inte minst ladugården med alla sina kor.

Mikael berättade att dammen byggdes av Skånska Cement och var som sagt klar 1916. Det är dock tveksamt om den hann att producera någon elektrisk kraft.

Dels dog Sörensen strax därefter och dels kom en bit in på 1920-talet elkraft från Trollhättan. Dammen höll dock sitt vatten fram till 1940-talet så de mycket hårda vintrarna gjorde skada . Därefter försvann Trollsjön för gott.

[[Sverker Balksten|Sverker]]

== Årsmöte 2018 ==
2018-års årsmöte avhölls traditionsenligt den 22 mars kl. 18.00 i Bagarstugan på Kaserna.

Björn Jacobsson ledde förtjänstfullt de ca 40 årsmötesdelegaterna till kloka beslut. Efter omval av ordförande och omval/val av ledamöter, samt fastställande av verksamhetsplaner, budget, medlemsavgifter, etc. tackade föreningens omvalde ordförande, Sverker Balksten, Björn Jacobsson för hans utomordentliga sätt att leda årsmötet. Vidare tackade Sverker för att han återigen fått förtroendet att leda föreningen under kommande två årsperiod. Han tackade också för all frivillig hjälp, samt generösa bidrag till föreningen. Därefter vidtog underhållning med ett tiotal medlemmar ur Svarteborgs spelmanslag, som underhöll med härliga låtar, många från vår trakt. Efter en stunds musiknjutande gjordes ett uppehåll och föreningen bjöd de närvarande på god fika. Under denna fikapaus såldes också lotter. De toppenfina vinsterna kom från utförsäljningen i Hanssons affär 2017.

Dag Legnesjö informerade om det pågående arbetet med Ideell kraft, där även Munkedals kommun medverkar. Närmast satsar vi framför allt på ”turism” i Munkedals kommun.

Mikael Lindahl informerade om den kommande resan till Skagen i maj, samt promenaden till Trollsjön vid Torreby. Efter fikapausen fortsatte Svarteborgs spelmanslag med att underhålla med sin medryckande musik.

Så småningom kunde ordföranden, Sverker Balksten, tacka alla dem som mött upp till årsmötet och som bidragit till mötets trevliga stämning. Och vid halv tiotiden på kvällen kunde årsmötet ”avrundas”.

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 18-1]]

Kviströms gästgiveri 13-1

2022-10-10T18:06:16Z

0:0:0:0:0:0:0:1: Bild

[[Fil:Kviströms gästgiveri före ombyggnaden.png|miniatyr|Kviströms gästgiveri före ombyggnaden Foto: Oskar Färdig. Ur Munkedalsbygden 13-1 |697x697px]]
Gästgiveri, är ett ställe där en resenär, mot betalning, kan få kost, logi och skjuts. I ”Alsnöstadgan” från 1280-talet, förbjöds ”våldgästning”, och i varje by skulle tillsättas en så kallad ”Rättare”, som mot betalning skulle anordna kost och logi åt de resande.

Under Erik XIV:s regering föreskrevs (1560), att vid allmänna vägar skulle, för de resandes bekvämlighet, finnas så kallade ”Taverner” (värdshus). År 1584 utfärdades en ”taxa” på de förnödenheter en resande kunde behöva.

Först i mitten av 1600-talet kom ”gästgiveriväsendet” att fungera på ett bra sätt över hela landet. Gästgiverier skulle finnas på ca 2 mils avstånd från varandra, och de skulle ha ”en våning för adel” och ”en våning för annat hederligt folk” samt ”en för gement sällskap”.

Gästgiverierna skulle, till skillnad från ”skjutshållen”, som endast skulle verkställa skjutsning, ombesörja skjuts, men även kost och logi. Kvistrums gård hörde ännu på 1500-talet till Dragsmarks kloster, dit den förmodligen skänkts under digerdöden. När Bohuslän blev svenskt 1658, kom gården i svenska kronans ägo. År 1668 bytte riksrådet Harald Stake till sig gården, som då omfattade ett helt hemman. På grund av sitt utsatta läge och genom att åkrarna förstördes genom uppgrävande av skansar, blev gården förmedlad till ett halvt hemman.

[[Kviström|Kvistrum]]<nowiki/>s gästgivaregård är troligen en av de äldsta i Bohuslän. Med säkerhet vet man att gästgiveri bedrivits där ända sedan 1600-talet. Det äldsta datum man känner till för verksamheten är från 1642, och det första gästgivarehuset byggdes troligen 1664, enligt en uppgift från tinget i Kvistrum den 25 november samma år.

”Allmogen i Tunge härad, som är här tillstädes, tillsades att låta gästgivarehusen fullfärdiga. Därtill att giva en slät daler av varje gård till näver, deller och materialier samt till murande. Därtill tio öre silvermynt till timmerkarlarna om dagen”.

Ett nytt gästgivarehus byggdes redan 1686. Denna byggnad finns ännu kvar, men är något tillbyggd och förändrad. Kvistrums gästgivaregård låg på verkligt historisk mark, helt nära den strategiskt belägna bron över älven, mitt emellan Svinesund och Göteborg och med de närmsta gästgivaregårdarna Svarteborg, Åboland och Herrestad på lagom avstånd.

Några resenärer vid 1700-talets slut har skildrat sina upplevelser från Kvistrum på ett målande sätt (Mary Wollenstonecraft år 1795 och Ludvig Hausmann år 1806).

Det första köpebrev, som är tillgängligt, är daterat 9 april 1667. Det har följande lydelse:

”Bekänner vi underskrevne Peder Nielsen, rådman i Aadewaldt (Uddevalla) och Torger Willumsson, borgare (Uddevalla) på den ena sidan och på den andra sidan Anders Joensen, boendes vid Saltkielen, att vi således i Jesu namn äro förlikte att Anders Joensen oss vår gård vid Qwiströms bro haver avköpt, efter vilken oss efter Herr Hans …….. riksdaler”.

En av de första gästgivarna som man känner namnet på är Söffren Matsson från Marstrand, som blev begravd (1691) på den numera försvunna kyrkogården vid Sanden (Saltkällan).

På 1680-talet fanns här också en kvinnlig krögare, som sålde öl och brännvin till de resande. Hon kallades i domboken för ”Påfwels Margareta”, och det är troligt att hennes far hade varit gästgivare här före Söffren Matsson.

I slutet av 1600-talet erhöll gästgivaren Eskil Persson-Falk en del av Kvistrums gård som livstids förläning för sig och sina barn. Falk hade tjänat som mönsterskrivare under konung Carl XI och skött sig mycket väl. Då han dog, 1719, efterträddes han av sin måg Magnus Wallengren, som tidigare varit så kallad ”strandridare”. Wallengrens änka, Catharina Falk, gifte sig senare med inspektoren från Holma säteri, Johan Gavelholm, som övertog gästgiveriet. Han dog på Kvistrum 1740. Hans dotter, Anna Maria gifte sig 1741 med Rasmus Kihlström, som tog över som gästgivare efter sin svärmor. Han efterträddes av bland andra Jacob Landberg (1770-talet), Maria Elisabeth Hedelius och Johan Bäckvall.

Från slutet av 1800-talet till våra dagar har gästgiveriet drivits av bland andra Julia Andersson (”Julia på Kvistrum”), som på 1880-talet arrenderade rörelsen. Julia förvärvade rörelsen 1895. Hennes son Ivar, med hustrun Ester övertog rörelsen 1924. Deras son Hans, och hans hustru Lilian övertog rörelsen helt 1959, som den tredje generationen av gästgivaresläkten Andersson på Kvistrums gästgivaregård.

De senaste åren har olika krögare försökt bedriva krögarverksamhet i fastigheten, men det har varit svårt att få rörelsen att fungera. Då byggnaden under några år stod tom inträffade en svår vattenskada.

Idag fungerar fastigheten som förråd och ägs av Jimmy Hoppe. Byggnaden kväver sedan många år en omfattande, renovering som sker på ett försiktigt sätt, något som är väldigt kostnadskrävande.

Källor: Kvistrums gästgivaregård av Gunnar Dahlqvist

Vid Kviströms bro, uppsats av Sven Rydstrand

Mary Wollenstonecrafts beskrivn av resa 1795

Ludvig Hausmanns beskrivning av sin resa, 1806

Nordisk Familjebok, 1909

Nationalencyklopedin,

Förlaget Bra böcker AB 1997, 1998, 1999,2000

Smakprov och citat ur Professor Gunnar Tilanders bok

“Stång i vägg och hemlighus”

Gästgivare är skyldig hålla stång.

“Om en resande sitter på stången och gästgivarens gris biter av honom tasken är gästgivaren icke ansvarsskyldig..”

Annan variant är: Värd vare skyldig hålla stång i vägg.

Nu kommer so, biter resande taskorna av, stående ensam för skadan.

Gästgivare är skyldig till resandes bekvämlighet hålla stång i vägg på viss höjd över marken.

Om stången ej är på rätt höjd, böte gästgivaren en mansbot om grisen biter av tasken på resande, men om stången är på rätt höjd och grisen biter av tasken är det

resandes ensak
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 13-1]]

Lökebergsristningen 13-1

2022-10-10T18:05:42Z

0:0:0:0:0:0:0:1: styckebrytning

Hällristningar och livet kring dem.

Lökebergsristningen i [[Munkedal]].

Hällristningarna, som egentligen är huggningar, är förmodligen av magisk –religiös natur. De flesta hällristningar kom till under bronsåldern, som fått sitt namn efter att man lärt sig använda brons – en legering av ca 90% koppar och 10% tenn. (Bronsåldern inföll ca 1800 – 500 år f. Kr).

Ljudet vid själva huggningen var troligen en del av en ritual.

Hällristningarna berättar om en religion vi inte vet så mycket om. Men religionen måste ha innefattat betydelsefulla fruktbarhetsriter - som all religion gör. Här ingick också förstås dyrkan av solen. Vid slutet av bronsåldern då klimatet, som var medelhavsliknande, kraftigt försämrades, måste soldyrkan ha intensifierats. Skördarna slog fel. Frosten kom. Folket i skogen måste haft det mycket svårt. Herremännen har även offrat människor. De mosslik som har hittats från denna tid är rituella avrättningar. Dessa offer var troligen fruktbarhetsoffer. De heliga offerplatserna hade ofta namn med ordet ”Käring” i. Man tror att namnet ”käring” var benämning på en fruktbarhetsgudinna. Käring - käresta - kärlek - vårt ord för fruktbarheten har gamla rötter!

Av våra hällristningar, kan vi få en uppfattning om hur livet gestaltade sig för ca 3000 år sedan. Bilderna berättar om skepp, resor, jakt, dueller, strider och om motsatsen – kärleksakter. Havets yta låg i våra trakter, för ca 1500 år sedan, ca 15 – 20 meter över dagens havsyta. Lökebergsristningen är som de flesta ristningar från bronsåldern (1800 – 500 f. Kr). Idag ligger ristningarna här ca 35 meter över havsytan.

Totalt finns sex ristningsytor med sammanlagt 425 figurer. Bl.a. 169 skepp, 32 människor, 55 fotsulor, 8 djur, 2 cirklar, 3 ringkors och 151 älvkvarnar samt ett träd (gran). Närmare 400 figurer finns på den största ristningsytan. Här förekommer flest fotsulor i Bohuslän och näst flest skepp (efter Torsbo) och så sent som vid inventeringen 1975 registrerades hela 40 nya skepp (av Riksantikvarieämbetet).

Ristningen visar bl.a:

* 10 människor utan armar som bildar en procession.
* Den största falliska människofiguren, som är känd i Sverige. Den (hela figuren alltså…) är 65 cm lång med förstorade vader och svärdskida med ”vingad” doppsko. (Förstorade vader kan beskriva någon form av skydd för benen – detsamma gäller för människor med ”fyrkantiga” kroppar, vilket kan vara någon form av läderrustning).
* Ett träd som utgörs av en mycket tydlig gran. (Granen var ovanlig i Bronsålderns Bohuslän och granskogen bredde inte ut sig förrän runt början av 1000-talet. Barrträden som ju behåller sina gröna blad på vintern, kan ha representerat livets odödlighet under de långa dystra vintermånaderna då jorden verkade kall och död).

Figurerna på den centrala ristningsytan är extremt djupt huggna. Ristningen är mycket enhetlig, bl.a. skeppen och fotsulorna har troligen tillkommit under ganska kort tidsperiod, trots sin figurrikedom. Ristningshällen består av gnejs och är den största utanför granitområdet. Ristningen avbildades första gången 1874 (Baltzer).

Det mellersta fältet är ca 9 meter brett. Det innehåller många skepp och människor, bland dem flera skepp med lurblåsare vars instrument möts och bildar skivor över skeppen. Många olika tolkningar av bilderna finns: ”Uti en skeppsfigur står en gran eller dylikt träd, vilket erinrar om ett ännu ganska vanligt bruk att i nödfall bruka en gran-, eller lövruska istället för segel – eller kanhända om en äntring verkställd förmedelst fällda träd, uppresta mot ett högbordat fartyg”.

1963 tolkades ”gyttergestalten” över det översta skeppet som Loke vilken enligt Gylfaginnings myt slog den till örn förvandlade jätten, Tjaste, med en stång, som emellertid blev sittande fast i örnens rygg, liksom Loke vid stången, så att han vid örnens flykt släpades över stock och sten. I samma mytdrama spelar också gudarna Odin och Haenir med, vilka i så fall kunde tänkas vara mansgestalterna närmast till vänster. Den större av dessa tolkades som Tyr (p.g.a ena armens bristfälliga utritning hos Baltzer, som 1874 avritat ristningen).

Senare (vid avfotografering) befanns Tyr ha både armar och händer i behåll samt att han ej slår örnen, utan kastar boll med en tidigare oupptäckt ring.
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 13-1]]

Åtorp

2022-09-26T18:14:33Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

[[Fil:Åtorps herrgård.jpg|miniatyr|Enligt noteringar: "Åtorps herrgård. Huvudbyggnaden uppförd i början på 1800-talet. Gården har haft många ägare, bland annat släkten Schiller och direktör Meier.Den köptes 1932 av byggmästare Axel Sohlberg, i början av 1950-talet av källarmästare Tore Andersson och blev hotell och restaurang. Rörelsen drivs idag av sonen Jörgen Andersson.Foto: Oskar Färdig]]
Åtorp, lantbruk, sedermera hotell och herrgårdsrestaurang. Inköptes och ägdes av [[Axel Sohlberg]] som dennes bostad.

[[Axel Sohlberg AB]] hade även ett sågverk på platsen och så småningom flyttades även cementgjuteriet till granntomten från det gamla läget vid "Staben".

[https://digitaltmuseum.se/011014439779/enligt-noteringar-atorps-herrgard-huvudbyggnaden-uppford-i-borjan-pa-1800 Länk till bilden på Digitalt Museum]

[https://kartor.eniro.se/?c=58.455564,11.682522&z=16&q=%22%C3%85torp,%20MUNKEDAL%22;207788811;geo Plats på kartan]

[http://runeberg.org/hgsl/7/0625.html Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö]

''"'''Åtorp,''' gård uti Foss socken, Tunge härad af Göteborgs och Bohus län, med vackert läge vid Qvistrumselfven, ungefär 2’ mil från Uddevalla, består af ½ mtl''

''Åtorp (enligt uppgift från orten, men enligt mantalslängd och jordeböckerna är hemmanets namn Öfra Torp), i sambruk med 1 4 mtl frälse Risvarp.Hufvudgår-den är köpt till skatte 1823 samt bebyggd af kanslirådet och riddaren O. Werlin, från hvars enka godset köptes af kapiten J. R. G. von Hausswolff och egdes 1865 af gymnasiifogden G. Schiller; utsädet är 30 t:r och skörden 230 t:r.Andra hiilften af hemmanet Öfra Torp köptes till skatte 1760, se vidare under art. Torp- Öster och Wester."''
[[Kategori:Namn på platser]]

1 kvm lin 21-1

2022-05-17T14:43:11Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

Under 2020 skapades ett linodlingsprojekt på initiativ av Hemslöjdskonsulenterna i VGR. Detta innebär att alla som ville fick vara med och odla en kvadratmeter med spånadslin. Inte mindre än 700 m2 odlades i fjol i Västra Götaland. Under hösten 2020 planerade vi i Munkedals Hembygdsförening att ordna ett så kallat ”Bråkkalas” tillsammans med Föreningen Munkedalsslöjd, Södra Valbo Hembygdsförening och hemslöjdskonsulenterna. Vi har en lingrop på Kaserna som vi proveldade, våra gamla linberedningsredskap som finns i samlingarna är framtagna, rengjorda och lagade för att om möjligt kunna användas. En hel uppsättning nya redskap med bråka, skäktknivar, skäktstol, sländor och häckla har vi också fått nytillverkade av Björn Balksten Regnér. För att få en inblick i hur man använder allt så ordnande vi tillsammans med de andra föreningarna studiebesök på Linmuseet i Kville en sommardag ifjol. Pga. Corona fick vi ställa in Bråkkalaset under hösten 2020 men linet och odlingslusten finns kvar.

Under 2021 har projektet växt och blivit till ett nationellt projekt. Vi har anmält oss att odla igen och vi kommer ordna nytt Bråkkalas tillsammans med övriga föreningar i höst. Ett sådant är planerat på Kaserna till den 9 oktober. Då ska lingropen kunna tändas och man får komma med sitt lin för beredning. I år vet vi redan att det är fler som kommer vara med och odla här i Munkedalstrakten och vi vill såklart uppmuntra alla som vill att komma med oss i detta spännande projekt. Genom att söka på nätet efter #1kvmlin så hittar ni hur man anmäler sig. Då hittar ni också en Facebook-grupp som man kan gå med i.

Spånadslin kan sås under april och maj och det finns många gamla berättelser om hur man bör bära sig åt för att få så långt lin som möjligt. Bl.a. önskar man att istapparna ska vara långa under fastlagsnatten och det var de verkligen häromkring så nu håller vi tummarna att linet ska växa.

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 21-1]]

1 kvm lin 21-1

2022-05-17T14:42:40Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

Huvudsida

2022-05-06T08:16:47Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

Hej och välkommen till Munkedals Hembygdsförenings Wiki ! 

Vår MHF-Wiki är öppen för alla att bidra i, att lägga upp artiklar och bilder och även att komplettera befintliga artiklar.

Man kan även komplettera med länkar och kategorier så att det går snabbare att navigera.
[[Fil:Museet.jpg|ingen|miniatyr|Föreningens museum på Önnebacka]]

Information om hur wiki-programvaran används finns i [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/postorius/lists/mediawiki-announce.lists.wikimedia.org/ E-postlista för nya versioner av MediaWiki]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Localisation#Translation_resources Lokalisera MediaWiki för ditt språk]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Combating_spam Läs om hur du bekämpar spam på din wiki]

Bengt Blomberg

2022-04-22T16:33:22Z

0:0:0:0:0:0:0:1: Skapade sidan med 'Bosatt på Stale Gård, son till Gunhild och Hilding Blomberg. Gift med Astrid.'

Bosatt på Stale Gård, son till Gunhild och Hilding Blomberg. Gift med Astrid.

Ledare 21-2

2022-04-18T08:55:13Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

Ett aktivt år trots Corona. Successivt har samhället öppnats upp under senaste halvåret. Detta har vi kunnat utnyttja till många aktiviteter i Hembygdsförenin gen, som framgår av texten

Hänt sedan sist. Vandringarna på olika platser i Munkedal har varit uppskattade och lärorika. Munkedal har mycket mer att upptäcka och vi kommner att fortsätta att göra det.

En del av de personer som varit med har varit relativt nyinflyttade men mânga fler av denna kategori borde ta tillfället i akt att lära sig mera om sin nya hembygd. Här har hembygdsföreningen en viktig uppgift Ett annat sätt att lära känna sin hembygd är att läsa sig till kunskapen t.ex. i denna tidning. Den har till uppgift att förmedla kunskap om hembygden oavsett om man är ny i samhället eller har tillhört bygden i generationer.

Mânga företeelser ser man inte eller lägger inte märke till därför att man saknar kunskap om dess värden. Ett sådant exempel på hus som har stort värde, särskilt om man kan dess historia, är Gästgiveriet pả Kviström. I detta fall fanns det tvà personer som såg huset, insåg dess värden och hade förmåga att göra nägot fint av det. Hade det inte funnits en känd historia med detta hus hade det kanske inte bevarats. Munkedals Hembygdsförening har här en viktig uppgift nämligen att lyfta fram och tydliggöra intressanta byggnaders värden så att de kan bevaras för framtiden.

Ett annat exempeli Munkedal är Gula villan på Gảrvik. Detta hus ville Munkedals kommun riva, säkerligen i det närmaste helt ovetande om dess speciella värden. Som tur var fanns det en grupp av människor som agerade och nu har renoverat huset. Det finns andra byggnader som är mycket vackra och har en viktig historia. Jag tănker särskilt på hansonska huset vid järnvägsstationen. Detta hus har en intressant historia och utgör en mycket viktig del av hela bebyggelsemiljön omkring järnvägsstationen. Låt oss hoppas på det bästa och att huset bevaras.

För att bevara och göra historia känd räcker det inte bara med vandringar och tidningsartiklar. Ibland behöver man dyka betydligt djupare än så. Som vi kan läsa i denna tidning så har en grupp på nio personer från Hembygdsföreningen nu publicerat boken Munkedals Bruk 150 år. Tack vare djup insikt hos ledningen på Arctic Paper med Göran Lindqvist och UIf Johannesson i spetsen kunde uppdraget genomföras. Resultatet blev en praktbok på 420 sidor med ca 550 bilder. Boken kan givetvis inte berätta om allt som hänt och det kommer säkert läsare som saknar delar eller händelser som varit viktig för vederbörande och undrar varför inte just det beskrivits.

Att läsa och lära sig mera om vår bygd är inte bara ett nöje för de som bor i samhället. Både tidningen och nu den nya boken läses av personer som bor på helt andra orter men som har någon slags anknytning till Munkedal. Detta gläder oss som arbetar med dessa skrifter och bådar gott för framtiden.

Text: [[Sverker Balksten]]

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 21-2]]

Lennart Sennung

2022-04-11T08:41:56Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

Född 1956

Medlem i MHFs Styrelse

Sekreterare

[[Category:Personer]]
[[Kategori:Styrelsemedlemmar]]

Lennart Sennung

2022-04-11T08:40:21Z

0:0:0:0:0:0:0:1: Skapade sidan med 'Född 1956 Medlem i MHFs Styrelse Sekreterare'

Född 1956

Medlem i MHFs Styrelse

Sekreterare

Kategori:Styrelsemedlemmar

2022-04-11T08:39:10Z

0:0:0:0:0:0:0:1: ny sida

Personer som är medlemmar i styrelsen

Håkan Grundberg

2022-04-11T08:37:04Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

[[Fil:Hakan.jpg|miniatyr|Håkan Grundberg]]
Styrelseledamot och Vice ordförande i [https://www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening Munkedals Hembygdsförening]

[[Category:Personer]]
[[Kategori:Styrelsemedlemmar]]

Sverker Balksten

2022-04-11T08:35:42Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

[[Fil:Sverker.jpg|miniatyr|Sverker Balksten]]
Ordförande i [[Munkedals Hembygdsförening]]<nowiki/>s styrelse

[[Category:Personer]]
[[Kategori:Styrelsemedlemmar]]

Guldberlocken 21-2

2022-04-11T08:33:20Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

'''Flickan med guldberlocken'''

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Foss_socken Foss socken] i [https://sv.wikipedia.org/wiki/Munkedal Munkedals] kommun i [https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4n Bohuslän]

Norr om Munkedals samhälle mellan gamla och nya E6 låg en grav på krönet av ett högt berg som var på väg att malas ner till grus och makadam. Innan berget där graven låg skulle sprängas bort skulle den undersökas av arkeologer.

Det var hösten 2020 som vi arkeologer stor varsamhet undersökte gravhögen. Graven var känd sedan mitten av 70-talet då den upptäcktes i samband med en fornminnesinventering för den ekonomiska kartan. Den beskrev då som skadad cirka tolv meter i diameter och att det i centrum av högen fanns två gropar och en större stenhäll.

Efter att det allra översta lagret som mest bestod av grästorv och rötter grävts bort framstod gravhögen som en mer oval än rund cirka 14x10 meter med ganska mycket sten i ytan. Formen antogs vara påverkad av en sand-/grustäckt som var ingrävd i gravens södra sida. Högens ursprungliga form har säkert varit mer rund. Om man ställde sig i nordöst och tittade upp mot graven gav den ett ganska imponerande intryck då berget krön här var förstärkt med närmare en och en halv meter sten och jord. I högens mitt mellan två flacka gropar fanns en kantig långsmal stenhäll (troligen den häll som beskrevs vid fornminnesinventeringen). Ett större markfast stenblock låg utanför gravhögen i sydöst och det fanns även en rad av sten som till stor del markerade gravens yttre gräns, en så kallad kantkedja, en ganska vanlig konstruktionsdetalj i gravar.

Under det att lager efter lager jord och sten grävdes bor fotograferades den både från marken och från luften. Det senare med hjälp av drönare. Alla detaljer och alla fynd mättes in med GPS. Det ska erkännas att vi i detta skede inte hade särskild högt ställda förväntningar. Graven var delvis förstörd, jordlagret mellan stenarna var sandigt och chansen att finna bevarade rester från begravning och därtill hörande ritualer var långt ifrån optimal och av erfarenhet visste vi att det inte alls är ovanligt att dessa grav är mer eller mindre fyndtomma. I jorden mellan stenarna hittade vi i alla fall lite keramik och lite spridda benrester, gott så tänkte vi. I likhet med andra liknade gravar har man i samband med de ritualer som utförts spritt ut några keramikskärvor och en handfull brända ben från kremeringsbålet. Men, skulle det visa sig, dolde jordmassorna konstruktioner och fynd som skulle komma att göra just denna gravhög unik.
[[Fil:Utgrävning 1.jpg|miniatyr|Utgrävning bild 1]]
[[Fil:Utgrävning 2.jpg|miniatyr|Utgrävning bild 2]]

''På bilderna syns de båda stenhällarna. I bilden till höger kan man även ana gravgropen mellan de två överliggande stenhällarna.''

Jag nämnde tidigare den avlånga stenhällen som låg på tvärs av gravhögen. Denna var något märklig om man betänker att den om den stått upprätt på krönet av det närmare femtio meter höga berget måste den ha kunnat ses från mycket långt håll, så viss förhoppning fanns ändå kvar där vi slet med att avlägsna lager efter lager av jord och sten. Runt och framförallt söder om stenhällen ändra jorden efterhand karaktär, den blev vad vi arkeologer bruka kalla fet, det vill säga mörk och lite smörig i konsistensen. Även stenen som funnits i de ovanpå liggande lagerna avtog. Det blev efterhand tydligt att här fanns en grop med distinkta nedgrävningskanter. När vi hittade ett fragment av en kam och intill en bronsfibula (en slags säkerhetsnål som används för att hålla uppe en klänning eller särk) höjdes pulsen en hel del. Ytterligare en stenhäll blev synlig i vad som nu uppfattades som en långsmal grop cirka 2x0,75 meter. Hällen låg på tvärs över gropens södra del och mätte 1.30x 0,80 meter. Sent en eftermiddag när solens strålar lyste snett ner i gropen var det dags att med hjälp en grävskopas gripklo lyfta bort de båda stenhällarna.

[[Fil:Fibula.jpg|miniatyr|Fibula]]

''Fibula, en av paret som hittades intill guldberlocken, lägg märke till de kvarvarande textilresterna. Foto: Marcus Andersson.''

Strax därpå hittade vi på platsen för den södra hällen ytterligare två fina bronsfibulor och mellan dessa låg en otroligt fin guldberlock. Guld är guld vilket märks inte minst då den var helt opåverkad av tidens tand, lika guldglänsande som den måste varit då den hängt runt halsen på den som burit den och som fick med sig den i graven. Ytterligare fynd av tänder och ben, i detta fall obrända, gjordes intill och strax ovanför smyckena. Den individ som gravlagt här hade alltså inte kremerats. Det hela syntes mycket märkligt, att det i samma grav fanns obrända benrester efter en gravlagd individ tillsammans med kremerade människoben.

[[Fil:Berlock.png|miniatyr|Guldberlock ur olika vinklar]]

''Guldberlocken ur olika vinklar. Foto: Jonatan Berglund''

Efter fältarbetet slut var det dags att samla ihop all dokumentation och skicka material för analys. Ben skulle analyseras av en osteolog och därefter dateras med 14C-metoden. Eftersom vi hittat tänder som lämpar sig väl för isotopanalys så skickades dessa i väg till USA för analys i förhoppningen om att dessa skulle kunna berätta något om var den gravlagda kom ifrån, var hon vuxit upp.

== Hur gick det till? ==
Flickan dör, som tidigare antytts runt år 0 eller strax därefter. Om det inte är vinter och kallt måste hon begravas omgående. Förmodade anförvanter väljer ut platsen. Den är väl vald på en av de högsta höjderna med vidsträckt utsikt över berg och dalgångar och längst i väst bör man skymtat Gullmarsfjorden som här delar upp sig i två fjordarmar. Frågan är om det på platsen redan fanns en uppbyggd hög. Vi hittade som bekant även kremerade ben i grav. Den osteologiska analysen visar att även dessa tillhört en ung individ. Dessa fick en i det närmaste samtida datering med den gravlagda flickan, någon gång runt Kristi födelse. Teoretiskt finns här alltså en möjlighet att det rör sig om en samtida händelse, där nedläggelsen av brända ben kan ha varit en del av de ritualerna som utfördes i samband med jordfästelsen.

I detta fall så grävs en grop i alven. Den grävs så pass stor att flera kan delta i arbetet. I gropen grävs ännu en grop som är avpassad efter den avlidnes storlek. I denna läggs den avlidne ner med huvudet i sydöst iklädd en klänning av ylle med en gulberlock på bröstet mellan de båda fibulorna som fäster upp klänningen. På var sida om kroppen ligger en kam med inristade ornament och en fibula, fibulan på den högra sida har en silverglans (inte helt säkert men vid konserveringen iakttogs på en silverliknade yta). Tillsammans och med stor ansträngning släpas och bärs ett stort och tungt stenblock fram och läggs över kroppens övre del. Kanske ett sätt för att förhindra gravplundrare från att ta guldsmycket? Vi något tillfälle sprids de brända benen ut över gropen kanske samtidigt som den försluts med en stor mängd sten som burits och släpats till platsen, keramikkärlen som förvarat de brända benen och andra kärl som eventuellt innehållit mat och dryck ställs på ytan mellan stenarna. Slutligen, som en milsvid synlig markör, ställs en två meter hög stenhäll upp på högkant mitt i graven.

Detta är ett alternativ ett annat alternativ är att det på platsen redan fanns en gravhög som var lämplig att utnyttja, man slapp ju allt arbete och det var kanske bråttom. Detta scenario skulle förklara varför de brända benen var så pass spridda både på ytan och i de olika lagerna och att delar av högen vid den arkeologiska undersökningen uppfattades som skadad. Innebörden är att man i samband med jordfästelsen av flickan, medvetet eller omedvetet, ödelägger en tidigare anlagd så kallad brandgrav.

== Vem var det som begravdes här på krönet för snart 2000 år sedan? ==
Analyserna visade att den gravlagda hamnat i jorden troligen strax efter vår tidräknings början. Endast smyckena i form av sammanlagt fyra bronsfibulor med kopparlegering och guldberlocken låter oss ana att det kan varit en flicka. En flicka som enligt den osteologiska analysen varit i övre tonåren när hon avled. Vid begravningen hade hon haft på sig en klänning av ull som vid skuldrorna var uppfäst med fibulor och hängande runt halsen hade hon en guldglänsande berlock. Till dessa dräktattiraljer har hon fått med ytterligare två fibulor. Dessa var placerade på var sidan om lårpartiet. Intill vardera fibulan fanns även resterna efter vackert ornerade kammar. Placeringen av dessa föremål vid sidan om kroppen kan förstås som att dessa bör ha varit samlade i någon form av behållare, kanske en skinnpåse som i sin tur varit fästa vid ett bälte eller liknade.

''Fotot visar de fibulor som låg vid vardera sidan av kroppen tillsammans med ornerade kamfragment. Foto: Marcus Andersson.''

I Bohuslän är det ovanligt att träffa på skelettgravar och det har inte enbart att göra med dåliga bevaringsförhållanden. Här i Munkedal var det tydligt, även förutan fynd av ben och tänder, att nedgrävning röjde en sådan. Då skelettgravar verkar vara något av ett undantag så blir man nyfiken på vad som hänt. Var hon från Bohuslän eller var hon en främling i trakten? Här kan isotopanalysen ge svar. Hon var inte uppväxt vid västkusten utan kom från de inre delarna av Västergötland kanske från området mellan Halle och Hunneberg. Varför begravdes hon då här i mitten av den bohuslänska kusten? Denna fråga är inte lika lätt att besvara. Här kan vi bara ställa upp några tänkbara anledningar. Antingen var hon bara en tillfällig gäst i Bohuslän, kanske på genomresa, eller så var hon inflyttad hit, kanske i samband med giftermål. Vi vet att hon var väldigt ung när hon avled, kanske blev hon sjuk, drabbades av någon olycka eller blev hen dräpt? Frågorna är många och få kan besvaras med säkerhet.

Vad kan fynden berätta om vem det var som blev begravd här på en höjd i Munkedal? En guldberlock är ett unikt och mycket dyrbart föremål. Här är det lätt att haka på föreställningen att det sätt man begravs på och det man får med sig i graven speglar individen i det levande livet. Om det är på det sättet så vittnar föremålen om både stor makt och inflytelse. Här bör göras ännu ett förbehåll då vi inte säkert kan veta vad status under denna tid grundade sig på. Vad vi kan sluta oss till är att det i den avlidnes närhet fanns de som på ett eller annat sätt haft långväga kontakter med människor som ägde kunskapen att tillverka dessa utsökt vackra guldberlocker.

När placerades i graven var hon klädd i en finvävd tubformad klänning eller särk. En sådan har man i nutid försökt att återskapa med de verktyg som stod till buds under äldre järnåldern. Nutida experiment har visat att det gått åt 2,5 kg ull, att det tagit 544 timmar att spinna och 160 timmar att väva tyget. Den sammanlagda tiden för att tillverka klänningen tog enligt detta experiment 760 timmar, alltså en stor arbetsinsats (här kan du titta på hur det gått till: <nowiki>https://www.youtube.com/watch?v=15IxF53AZfE</nowiki>). I ett klänningsfynd från Danmark (Hammerumsflickan: <nowiki>https://vimeo.com/146693682</nowiki>) hålls klänningen upp med hjälp av bennålar. Fibulor som vår flicka i Munkedal hade istället för bennålar bör ses som en mycket mer sofistikerad och exklusiv dräktdetalj. Vi kan nog sluta oss till att den som begravdes här kom från en välbärgad släkt, kanske en flicka som genom giftermål hamnat i Bohuslän och som kommit en hastig död till mötes i mycket unga år.

Administrativa uppgifter

Länsstyrelsens dnr: 431-43101-2020

Årtal: 2020

Län: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4n Bohuslän]

Socken: Foss

Fornlämningar: L1969:1314 (Foss 187:1)

Projektledare: Pia Claesson

Undersökande institution: Arkeologerna, Statens historiska museer

Fynden förvaras hos Arkeologerna, Mölndal i väntan på fyndfördelningsbeslut.

Referens: Ibland är det guld som glimmar

– undersökning av en gravhög i Munkedal, Bohuslän.

Rapport 2021:166

'''Kontaktperson'''

Pia Claesson, mobilnr 010-480 81 98

[[Mailto:Pia.claesson@arkeologerna.com|Pia.claesson@arkeologerna.com]]

www.arkeologerna.com

Guldberlocken 21-2

2022-04-11T08:33:00Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

'''Flickan med guldberlocken'''

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Foss_socken Foss socken] i [https://sv.wikipedia.org/wiki/Munkedal Munkedals]s kommun i [https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4n Bohuslän]

Norr om Munkedals samhälle mellan gamla och nya E6 låg en grav på krönet av ett högt berg som var på väg att malas ner till grus och makadam. Innan berget där graven låg skulle sprängas bort skulle den undersökas av arkeologer.

Det var hösten 2020 som vi arkeologer stor varsamhet undersökte gravhögen. Graven var känd sedan mitten av 70-talet då den upptäcktes i samband med en fornminnesinventering för den ekonomiska kartan. Den beskrev då som skadad cirka tolv meter i diameter och att det i centrum av högen fanns två gropar och en större stenhäll.

Efter att det allra översta lagret som mest bestod av grästorv och rötter grävts bort framstod gravhögen som en mer oval än rund cirka 14x10 meter med ganska mycket sten i ytan. Formen antogs vara påverkad av en sand-/grustäckt som var ingrävd i gravens södra sida. Högens ursprungliga form har säkert varit mer rund. Om man ställde sig i nordöst och tittade upp mot graven gav den ett ganska imponerande intryck då berget krön här var förstärkt med närmare en och en halv meter sten och jord. I högens mitt mellan två flacka gropar fanns en kantig långsmal stenhäll (troligen den häll som beskrevs vid fornminnesinventeringen). Ett större markfast stenblock låg utanför gravhögen i sydöst och det fanns även en rad av sten som till stor del markerade gravens yttre gräns, en så kallad kantkedja, en ganska vanlig konstruktionsdetalj i gravar.

Under det att lager efter lager jord och sten grävdes bor fotograferades den både från marken och från luften. Det senare med hjälp av drönare. Alla detaljer och alla fynd mättes in med GPS. Det ska erkännas att vi i detta skede inte hade särskild högt ställda förväntningar. Graven var delvis förstörd, jordlagret mellan stenarna var sandigt och chansen att finna bevarade rester från begravning och därtill hörande ritualer var långt ifrån optimal och av erfarenhet visste vi att det inte alls är ovanligt att dessa grav är mer eller mindre fyndtomma. I jorden mellan stenarna hittade vi i alla fall lite keramik och lite spridda benrester, gott så tänkte vi. I likhet med andra liknade gravar har man i samband med de ritualer som utförts spritt ut några keramikskärvor och en handfull brända ben från kremeringsbålet. Men, skulle det visa sig, dolde jordmassorna konstruktioner och fynd som skulle komma att göra just denna gravhög unik.
[[Fil:Utgrävning 1.jpg|miniatyr|Utgrävning bild 1]]
[[Fil:Utgrävning 2.jpg|miniatyr|Utgrävning bild 2]]

''På bilderna syns de båda stenhällarna. I bilden till höger kan man även ana gravgropen mellan de två överliggande stenhällarna.''

Jag nämnde tidigare den avlånga stenhällen som låg på tvärs av gravhögen. Denna var något märklig om man betänker att den om den stått upprätt på krönet av det närmare femtio meter höga berget måste den ha kunnat ses från mycket långt håll, så viss förhoppning fanns ändå kvar där vi slet med att avlägsna lager efter lager av jord och sten. Runt och framförallt söder om stenhällen ändra jorden efterhand karaktär, den blev vad vi arkeologer bruka kalla fet, det vill säga mörk och lite smörig i konsistensen. Även stenen som funnits i de ovanpå liggande lagerna avtog. Det blev efterhand tydligt att här fanns en grop med distinkta nedgrävningskanter. När vi hittade ett fragment av en kam och intill en bronsfibula (en slags säkerhetsnål som används för att hålla uppe en klänning eller särk) höjdes pulsen en hel del. Ytterligare en stenhäll blev synlig i vad som nu uppfattades som en långsmal grop cirka 2x0,75 meter. Hällen låg på tvärs över gropens södra del och mätte 1.30x 0,80 meter. Sent en eftermiddag när solens strålar lyste snett ner i gropen var det dags att med hjälp en grävskopas gripklo lyfta bort de båda stenhällarna.

[[Fil:Fibula.jpg|miniatyr|Fibula]]

''Fibula, en av paret som hittades intill guldberlocken, lägg märke till de kvarvarande textilresterna. Foto: Marcus Andersson.''

Strax därpå hittade vi på platsen för den södra hällen ytterligare två fina bronsfibulor och mellan dessa låg en otroligt fin guldberlock. Guld är guld vilket märks inte minst då den var helt opåverkad av tidens tand, lika guldglänsande som den måste varit då den hängt runt halsen på den som burit den och som fick med sig den i graven. Ytterligare fynd av tänder och ben, i detta fall obrända, gjordes intill och strax ovanför smyckena. Den individ som gravlagt här hade alltså inte kremerats. Det hela syntes mycket märkligt, att det i samma grav fanns obrända benrester efter en gravlagd individ tillsammans med kremerade människoben.

[[Fil:Berlock.png|miniatyr|Guldberlock ur olika vinklar]]

''Guldberlocken ur olika vinklar. Foto: Jonatan Berglund''

Efter fältarbetet slut var det dags att samla ihop all dokumentation och skicka material för analys. Ben skulle analyseras av en osteolog och därefter dateras med 14C-metoden. Eftersom vi hittat tänder som lämpar sig väl för isotopanalys så skickades dessa i väg till USA för analys i förhoppningen om att dessa skulle kunna berätta något om var den gravlagda kom ifrån, var hon vuxit upp.

== Hur gick det till? ==
Flickan dör, som tidigare antytts runt år 0 eller strax därefter. Om det inte är vinter och kallt måste hon begravas omgående. Förmodade anförvanter väljer ut platsen. Den är väl vald på en av de högsta höjderna med vidsträckt utsikt över berg och dalgångar och längst i väst bör man skymtat Gullmarsfjorden som här delar upp sig i två fjordarmar. Frågan är om det på platsen redan fanns en uppbyggd hög. Vi hittade som bekant även kremerade ben i grav. Den osteologiska analysen visar att även dessa tillhört en ung individ. Dessa fick en i det närmaste samtida datering med den gravlagda flickan, någon gång runt Kristi födelse. Teoretiskt finns här alltså en möjlighet att det rör sig om en samtida händelse, där nedläggelsen av brända ben kan ha varit en del av de ritualerna som utfördes i samband med jordfästelsen.

I detta fall så grävs en grop i alven. Den grävs så pass stor att flera kan delta i arbetet. I gropen grävs ännu en grop som är avpassad efter den avlidnes storlek. I denna läggs den avlidne ner med huvudet i sydöst iklädd en klänning av ylle med en gulberlock på bröstet mellan de båda fibulorna som fäster upp klänningen. På var sida om kroppen ligger en kam med inristade ornament och en fibula, fibulan på den högra sida har en silverglans (inte helt säkert men vid konserveringen iakttogs på en silverliknade yta). Tillsammans och med stor ansträngning släpas och bärs ett stort och tungt stenblock fram och läggs över kroppens övre del. Kanske ett sätt för att förhindra gravplundrare från att ta guldsmycket? Vi något tillfälle sprids de brända benen ut över gropen kanske samtidigt som den försluts med en stor mängd sten som burits och släpats till platsen, keramikkärlen som förvarat de brända benen och andra kärl som eventuellt innehållit mat och dryck ställs på ytan mellan stenarna. Slutligen, som en milsvid synlig markör, ställs en två meter hög stenhäll upp på högkant mitt i graven.

Detta är ett alternativ ett annat alternativ är att det på platsen redan fanns en gravhög som var lämplig att utnyttja, man slapp ju allt arbete och det var kanske bråttom. Detta scenario skulle förklara varför de brända benen var så pass spridda både på ytan och i de olika lagerna och att delar av högen vid den arkeologiska undersökningen uppfattades som skadad. Innebörden är att man i samband med jordfästelsen av flickan, medvetet eller omedvetet, ödelägger en tidigare anlagd så kallad brandgrav.

== Vem var det som begravdes här på krönet för snart 2000 år sedan? ==
Analyserna visade att den gravlagda hamnat i jorden troligen strax efter vår tidräknings början. Endast smyckena i form av sammanlagt fyra bronsfibulor med kopparlegering och guldberlocken låter oss ana att det kan varit en flicka. En flicka som enligt den osteologiska analysen varit i övre tonåren när hon avled. Vid begravningen hade hon haft på sig en klänning av ull som vid skuldrorna var uppfäst med fibulor och hängande runt halsen hade hon en guldglänsande berlock. Till dessa dräktattiraljer har hon fått med ytterligare två fibulor. Dessa var placerade på var sidan om lårpartiet. Intill vardera fibulan fanns även resterna efter vackert ornerade kammar. Placeringen av dessa föremål vid sidan om kroppen kan förstås som att dessa bör ha varit samlade i någon form av behållare, kanske en skinnpåse som i sin tur varit fästa vid ett bälte eller liknade.

''Fotot visar de fibulor som låg vid vardera sidan av kroppen tillsammans med ornerade kamfragment. Foto: Marcus Andersson.''

I Bohuslän är det ovanligt att träffa på skelettgravar och det har inte enbart att göra med dåliga bevaringsförhållanden. Här i Munkedal var det tydligt, även förutan fynd av ben och tänder, att nedgrävning röjde en sådan. Då skelettgravar verkar vara något av ett undantag så blir man nyfiken på vad som hänt. Var hon från Bohuslän eller var hon en främling i trakten? Här kan isotopanalysen ge svar. Hon var inte uppväxt vid västkusten utan kom från de inre delarna av Västergötland kanske från området mellan Halle och Hunneberg. Varför begravdes hon då här i mitten av den bohuslänska kusten? Denna fråga är inte lika lätt att besvara. Här kan vi bara ställa upp några tänkbara anledningar. Antingen var hon bara en tillfällig gäst i Bohuslän, kanske på genomresa, eller så var hon inflyttad hit, kanske i samband med giftermål. Vi vet att hon var väldigt ung när hon avled, kanske blev hon sjuk, drabbades av någon olycka eller blev hen dräpt? Frågorna är många och få kan besvaras med säkerhet.

Vad kan fynden berätta om vem det var som blev begravd här på en höjd i Munkedal? En guldberlock är ett unikt och mycket dyrbart föremål. Här är det lätt att haka på föreställningen att det sätt man begravs på och det man får med sig i graven speglar individen i det levande livet. Om det är på det sättet så vittnar föremålen om både stor makt och inflytelse. Här bör göras ännu ett förbehåll då vi inte säkert kan veta vad status under denna tid grundade sig på. Vad vi kan sluta oss till är att det i den avlidnes närhet fanns de som på ett eller annat sätt haft långväga kontakter med människor som ägde kunskapen att tillverka dessa utsökt vackra guldberlocker.

När placerades i graven var hon klädd i en finvävd tubformad klänning eller särk. En sådan har man i nutid försökt att återskapa med de verktyg som stod till buds under äldre järnåldern. Nutida experiment har visat att det gått åt 2,5 kg ull, att det tagit 544 timmar att spinna och 160 timmar att väva tyget. Den sammanlagda tiden för att tillverka klänningen tog enligt detta experiment 760 timmar, alltså en stor arbetsinsats (här kan du titta på hur det gått till: <nowiki>https://www.youtube.com/watch?v=15IxF53AZfE</nowiki>). I ett klänningsfynd från Danmark (Hammerumsflickan: <nowiki>https://vimeo.com/146693682</nowiki>) hålls klänningen upp med hjälp av bennålar. Fibulor som vår flicka i Munkedal hade istället för bennålar bör ses som en mycket mer sofistikerad och exklusiv dräktdetalj. Vi kan nog sluta oss till att den som begravdes här kom från en välbärgad släkt, kanske en flicka som genom giftermål hamnat i Bohuslän och som kommit en hastig död till mötes i mycket unga år.

Administrativa uppgifter

Länsstyrelsens dnr: 431-43101-2020

Årtal: 2020

Län: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4n Bohuslän]

Socken: Foss

Fornlämningar: L1969:1314 (Foss 187:1)

Projektledare: Pia Claesson

Undersökande institution: Arkeologerna, Statens historiska museer

Fynden förvaras hos Arkeologerna, Mölndal i väntan på fyndfördelningsbeslut.

Referens: Ibland är det guld som glimmar

– undersökning av en gravhög i Munkedal, Bohuslän.

Rapport 2021:166

'''Kontaktperson'''

Pia Claesson, mobilnr 010-480 81 98

[[Mailto:Pia.claesson@arkeologerna.com|Pia.claesson@arkeologerna.com]]

www.arkeologerna.com

Guldberlocken 21-2

2022-04-11T08:32:02Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

'''Flickan med guldberlocken'''

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Foss_socken Foss socken] i [https://sv.wikipedia.org/wiki/Munkedal Munkedal]s kommun i [https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4n Bohuslän]

Norr om Munkedals samhälle mellan gamla och nya E6 låg en grav på krönet av ett högt berg som var på väg att malas ner till grus och makadam. Innan berget där graven låg skulle sprängas bort skulle den undersökas av arkeologer.

Det var hösten 2020 som vi arkeologer stor varsamhet undersökte gravhögen. Graven var känd sedan mitten av 70-talet då den upptäcktes i samband med en fornminnesinventering för den ekonomiska kartan. Den beskrev då som skadad cirka tolv meter i diameter och att det i centrum av högen fanns två gropar och en större stenhäll.

Efter att det allra översta lagret som mest bestod av grästorv och rötter grävts bort framstod gravhögen som en mer oval än rund cirka 14x10 meter med ganska mycket sten i ytan. Formen antogs vara påverkad av en sand-/grustäckt som var ingrävd i gravens södra sida. Högens ursprungliga form har säkert varit mer rund. Om man ställde sig i nordöst och tittade upp mot graven gav den ett ganska imponerande intryck då berget krön här var förstärkt med närmare en och en halv meter sten och jord. I högens mitt mellan två flacka gropar fanns en kantig långsmal stenhäll (troligen den häll som beskrevs vid fornminnesinventeringen). Ett större markfast stenblock låg utanför gravhögen i sydöst och det fanns även en rad av sten som till stor del markerade gravens yttre gräns, en så kallad kantkedja, en ganska vanlig konstruktionsdetalj i gravar.

Under det att lager efter lager jord och sten grävdes bor fotograferades den både från marken och från luften. Det senare med hjälp av drönare. Alla detaljer och alla fynd mättes in med GPS. Det ska erkännas att vi i detta skede inte hade särskild högt ställda förväntningar. Graven var delvis förstörd, jordlagret mellan stenarna var sandigt och chansen att finna bevarade rester från begravning och därtill hörande ritualer var långt ifrån optimal och av erfarenhet visste vi att det inte alls är ovanligt att dessa grav är mer eller mindre fyndtomma. I jorden mellan stenarna hittade vi i alla fall lite keramik och lite spridda benrester, gott så tänkte vi. I likhet med andra liknade gravar har man i samband med de ritualer som utförts spritt ut några keramikskärvor och en handfull brända ben från kremeringsbålet. Men, skulle det visa sig, dolde jordmassorna konstruktioner och fynd som skulle komma att göra just denna gravhög unik.
[[Fil:Utgrävning 1.jpg|miniatyr|Utgrävning bild 1]]
[[Fil:Utgrävning 2.jpg|miniatyr|Utgrävning bild 2]]

''På bilderna syns de båda stenhällarna. I bilden till höger kan man även ana gravgropen mellan de två överliggande stenhällarna.''

Jag nämnde tidigare den avlånga stenhällen som låg på tvärs av gravhögen. Denna var något märklig om man betänker att den om den stått upprätt på krönet av det närmare femtio meter höga berget måste den ha kunnat ses från mycket långt håll, så viss förhoppning fanns ändå kvar där vi slet med att avlägsna lager efter lager av jord och sten. Runt och framförallt söder om stenhällen ändra jorden efterhand karaktär, den blev vad vi arkeologer bruka kalla fet, det vill säga mörk och lite smörig i konsistensen. Även stenen som funnits i de ovanpå liggande lagerna avtog. Det blev efterhand tydligt att här fanns en grop med distinkta nedgrävningskanter. När vi hittade ett fragment av en kam och intill en bronsfibula (en slags säkerhetsnål som används för att hålla uppe en klänning eller särk) höjdes pulsen en hel del. Ytterligare en stenhäll blev synlig i vad som nu uppfattades som en långsmal grop cirka 2x0,75 meter. Hällen låg på tvärs över gropens södra del och mätte 1.30x 0,80 meter. Sent en eftermiddag när solens strålar lyste snett ner i gropen var det dags att med hjälp en grävskopas gripklo lyfta bort de båda stenhällarna.

[[Fil:Fibula.jpg|miniatyr|Fibula]]

''Fibula, en av paret som hittades intill guldberlocken, lägg märke till de kvarvarande textilresterna. Foto: Marcus Andersson.''

Strax därpå hittade vi på platsen för den södra hällen ytterligare två fina bronsfibulor och mellan dessa låg en otroligt fin guldberlock. Guld är guld vilket märks inte minst då den var helt opåverkad av tidens tand, lika guldglänsande som den måste varit då den hängt runt halsen på den som burit den och som fick med sig den i graven. Ytterligare fynd av tänder och ben, i detta fall obrända, gjordes intill och strax ovanför smyckena. Den individ som gravlagt här hade alltså inte kremerats. Det hela syntes mycket märkligt, att det i samma grav fanns obrända benrester efter en gravlagd individ tillsammans med kremerade människoben.

[[Fil:Berlock.png|miniatyr|Guldberlock ur olika vinklar]]

''Guldberlocken ur olika vinklar. Foto: Jonatan Berglund''

Efter fältarbetet slut var det dags att samla ihop all dokumentation och skicka material för analys. Ben skulle analyseras av en osteolog och därefter dateras med 14C-metoden. Eftersom vi hittat tänder som lämpar sig väl för isotopanalys så skickades dessa i väg till USA för analys i förhoppningen om att dessa skulle kunna berätta något om var den gravlagda kom ifrån, var hon vuxit upp.

== Hur gick det till? ==
Flickan dör, som tidigare antytts runt år 0 eller strax därefter. Om det inte är vinter och kallt måste hon begravas omgående. Förmodade anförvanter väljer ut platsen. Den är väl vald på en av de högsta höjderna med vidsträckt utsikt över berg och dalgångar och längst i väst bör man skymtat Gullmarsfjorden som här delar upp sig i två fjordarmar. Frågan är om det på platsen redan fanns en uppbyggd hög. Vi hittade som bekant även kremerade ben i grav. Den osteologiska analysen visar att även dessa tillhört en ung individ. Dessa fick en i det närmaste samtida datering med den gravlagda flickan, någon gång runt Kristi födelse. Teoretiskt finns här alltså en möjlighet att det rör sig om en samtida händelse, där nedläggelsen av brända ben kan ha varit en del av de ritualerna som utfördes i samband med jordfästelsen.

I detta fall så grävs en grop i alven. Den grävs så pass stor att flera kan delta i arbetet. I gropen grävs ännu en grop som är avpassad efter den avlidnes storlek. I denna läggs den avlidne ner med huvudet i sydöst iklädd en klänning av ylle med en gulberlock på bröstet mellan de båda fibulorna som fäster upp klänningen. På var sida om kroppen ligger en kam med inristade ornament och en fibula, fibulan på den högra sida har en silverglans (inte helt säkert men vid konserveringen iakttogs på en silverliknade yta). Tillsammans och med stor ansträngning släpas och bärs ett stort och tungt stenblock fram och läggs över kroppens övre del. Kanske ett sätt för att förhindra gravplundrare från att ta guldsmycket? Vi något tillfälle sprids de brända benen ut över gropen kanske samtidigt som den försluts med en stor mängd sten som burits och släpats till platsen, keramikkärlen som förvarat de brända benen och andra kärl som eventuellt innehållit mat och dryck ställs på ytan mellan stenarna. Slutligen, som en milsvid synlig markör, ställs en två meter hög stenhäll upp på högkant mitt i graven.

Detta är ett alternativ ett annat alternativ är att det på platsen redan fanns en gravhög som var lämplig att utnyttja, man slapp ju allt arbete och det var kanske bråttom. Detta scenario skulle förklara varför de brända benen var så pass spridda både på ytan och i de olika lagerna och att delar av högen vid den arkeologiska undersökningen uppfattades som skadad. Innebörden är att man i samband med jordfästelsen av flickan, medvetet eller omedvetet, ödelägger en tidigare anlagd så kallad brandgrav.

== Vem var det som begravdes här på krönet för snart 2000 år sedan? ==
Analyserna visade att den gravlagda hamnat i jorden troligen strax efter vår tidräknings början. Endast smyckena i form av sammanlagt fyra bronsfibulor med kopparlegering och guldberlocken låter oss ana att det kan varit en flicka. En flicka som enligt den osteologiska analysen varit i övre tonåren när hon avled. Vid begravningen hade hon haft på sig en klänning av ull som vid skuldrorna var uppfäst med fibulor och hängande runt halsen hade hon en guldglänsande berlock. Till dessa dräktattiraljer har hon fått med ytterligare två fibulor. Dessa var placerade på var sidan om lårpartiet. Intill vardera fibulan fanns även resterna efter vackert ornerade kammar. Placeringen av dessa föremål vid sidan om kroppen kan förstås som att dessa bör ha varit samlade i någon form av behållare, kanske en skinnpåse som i sin tur varit fästa vid ett bälte eller liknade.

''Fotot visar de fibulor som låg vid vardera sidan av kroppen tillsammans med ornerade kamfragment. Foto: Marcus Andersson.''

I Bohuslän är det ovanligt att träffa på skelettgravar och det har inte enbart att göra med dåliga bevaringsförhållanden. Här i Munkedal var det tydligt, även förutan fynd av ben och tänder, att nedgrävning röjde en sådan. Då skelettgravar verkar vara något av ett undantag så blir man nyfiken på vad som hänt. Var hon från Bohuslän eller var hon en främling i trakten? Här kan isotopanalysen ge svar. Hon var inte uppväxt vid västkusten utan kom från de inre delarna av Västergötland kanske från området mellan Halle och Hunneberg. Varför begravdes hon då här i mitten av den bohuslänska kusten? Denna fråga är inte lika lätt att besvara. Här kan vi bara ställa upp några tänkbara anledningar. Antingen var hon bara en tillfällig gäst i Bohuslän, kanske på genomresa, eller så var hon inflyttad hit, kanske i samband med giftermål. Vi vet att hon var väldigt ung när hon avled, kanske blev hon sjuk, drabbades av någon olycka eller blev hen dräpt? Frågorna är många och få kan besvaras med säkerhet.

Vad kan fynden berätta om vem det var som blev begravd här på en höjd i Munkedal? En guldberlock är ett unikt och mycket dyrbart föremål. Här är det lätt att haka på föreställningen att det sätt man begravs på och det man får med sig i graven speglar individen i det levande livet. Om det är på det sättet så vittnar föremålen om både stor makt och inflytelse. Här bör göras ännu ett förbehåll då vi inte säkert kan veta vad status under denna tid grundade sig på. Vad vi kan sluta oss till är att det i den avlidnes närhet fanns de som på ett eller annat sätt haft långväga kontakter med människor som ägde kunskapen att tillverka dessa utsökt vackra guldberlocker.

När placerades i graven var hon klädd i en finvävd tubformad klänning eller särk. En sådan har man i nutid försökt att återskapa med de verktyg som stod till buds under äldre järnåldern. Nutida experiment har visat att det gått åt 2,5 kg ull, att det tagit 544 timmar att spinna och 160 timmar att väva tyget. Den sammanlagda tiden för att tillverka klänningen tog enligt detta experiment 760 timmar, alltså en stor arbetsinsats (här kan du titta på hur det gått till: <nowiki>https://www.youtube.com/watch?v=15IxF53AZfE</nowiki>). I ett klänningsfynd från Danmark (Hammerumsflickan: <nowiki>https://vimeo.com/146693682</nowiki>) hålls klänningen upp med hjälp av bennålar. Fibulor som vår flicka i Munkedal hade istället för bennålar bör ses som en mycket mer sofistikerad och exklusiv dräktdetalj. Vi kan nog sluta oss till att den som begravdes här kom från en välbärgad släkt, kanske en flicka som genom giftermål hamnat i Bohuslän och som kommit en hastig död till mötes i mycket unga år.

Administrativa uppgifter

Länsstyrelsens dnr: 431-43101-2020

Årtal: 2020

Län: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4n Bohuslän]

Socken: Foss

Fornlämningar: L1969:1314 (Foss 187:1)

Projektledare: Pia Claesson

Undersökande institution: Arkeologerna, Statens historiska museer

Fynden förvaras hos Arkeologerna, Mölndal i väntan på fyndfördelningsbeslut.

Referens: Ibland är det guld som glimmar

– undersökning av en gravhög i Munkedal, Bohuslän.

Rapport 2021:166

'''Kontaktperson'''

Pia Claesson, mobilnr 010-480 81 98

[[Mailto:Pia.claesson@arkeologerna.com|Pia.claesson@arkeologerna.com]]

www.arkeologerna.com

Guldberlocken 21-2

2022-04-11T08:31:05Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

'''Flickan med guldberlocken'''

Foss socken i [https://sv.wikipedia.org/wiki/Munkedal Munkedal]s kommun i [https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4n Bohuslän]

Norr om Munkedals samhälle mellan gamla och nya E6 låg en grav på krönet av ett högt berg som var på väg att malas ner till grus och makadam. Innan berget där graven låg skulle sprängas bort skulle den undersökas av arkeologer.

Det var hösten 2020 som vi arkeologer stor varsamhet undersökte gravhögen. Graven var känd sedan mitten av 70-talet då den upptäcktes i samband med en fornminnesinventering för den ekonomiska kartan. Den beskrev då som skadad cirka tolv meter i diameter och att det i centrum av högen fanns två gropar och en större stenhäll.

Efter att det allra översta lagret som mest bestod av grästorv och rötter grävts bort framstod gravhögen som en mer oval än rund cirka 14x10 meter med ganska mycket sten i ytan. Formen antogs vara påverkad av en sand-/grustäckt som var ingrävd i gravens södra sida. Högens ursprungliga form har säkert varit mer rund. Om man ställde sig i nordöst och tittade upp mot graven gav den ett ganska imponerande intryck då berget krön här var förstärkt med närmare en och en halv meter sten och jord. I högens mitt mellan två flacka gropar fanns en kantig långsmal stenhäll (troligen den häll som beskrevs vid fornminnesinventeringen). Ett större markfast stenblock låg utanför gravhögen i sydöst och det fanns även en rad av sten som till stor del markerade gravens yttre gräns, en så kallad kantkedja, en ganska vanlig konstruktionsdetalj i gravar.

Under det att lager efter lager jord och sten grävdes bor fotograferades den både från marken och från luften. Det senare med hjälp av drönare. Alla detaljer och alla fynd mättes in med GPS. Det ska erkännas att vi i detta skede inte hade särskild högt ställda förväntningar. Graven var delvis förstörd, jordlagret mellan stenarna var sandigt och chansen att finna bevarade rester från begravning och därtill hörande ritualer var långt ifrån optimal och av erfarenhet visste vi att det inte alls är ovanligt att dessa grav är mer eller mindre fyndtomma. I jorden mellan stenarna hittade vi i alla fall lite keramik och lite spridda benrester, gott så tänkte vi. I likhet med andra liknade gravar har man i samband med de ritualer som utförts spritt ut några keramikskärvor och en handfull brända ben från kremeringsbålet. Men, skulle det visa sig, dolde jordmassorna konstruktioner och fynd som skulle komma att göra just denna gravhög unik.
[[Fil:Utgrävning 1.jpg|miniatyr|Utgrävning bild 1]]
[[Fil:Utgrävning 2.jpg|miniatyr|Utgrävning bild 2]]

''På bilderna syns de båda stenhällarna. I bilden till höger kan man även ana gravgropen mellan de två överliggande stenhällarna.''

Jag nämnde tidigare den avlånga stenhällen som låg på tvärs av gravhögen. Denna var något märklig om man betänker att den om den stått upprätt på krönet av det närmare femtio meter höga berget måste den ha kunnat ses från mycket långt håll, så viss förhoppning fanns ändå kvar där vi slet med att avlägsna lager efter lager av jord och sten. Runt och framförallt söder om stenhällen ändra jorden efterhand karaktär, den blev vad vi arkeologer bruka kalla fet, det vill säga mörk och lite smörig i konsistensen. Även stenen som funnits i de ovanpå liggande lagerna avtog. Det blev efterhand tydligt att här fanns en grop med distinkta nedgrävningskanter. När vi hittade ett fragment av en kam och intill en bronsfibula (en slags säkerhetsnål som används för att hålla uppe en klänning eller särk) höjdes pulsen en hel del. Ytterligare en stenhäll blev synlig i vad som nu uppfattades som en långsmal grop cirka 2x0,75 meter. Hällen låg på tvärs över gropens södra del och mätte 1.30x 0,80 meter. Sent en eftermiddag när solens strålar lyste snett ner i gropen var det dags att med hjälp en grävskopas gripklo lyfta bort de båda stenhällarna.

[[Fil:Fibula.jpg|miniatyr|Fibula]]

''Fibula, en av paret som hittades intill guldberlocken, lägg märke till de kvarvarande textilresterna. Foto: Marcus Andersson.''

Strax därpå hittade vi på platsen för den södra hällen ytterligare två fina bronsfibulor och mellan dessa låg en otroligt fin guldberlock. Guld är guld vilket märks inte minst då den var helt opåverkad av tidens tand, lika guldglänsande som den måste varit då den hängt runt halsen på den som burit den och som fick med sig den i graven. Ytterligare fynd av tänder och ben, i detta fall obrända, gjordes intill och strax ovanför smyckena. Den individ som gravlagt här hade alltså inte kremerats. Det hela syntes mycket märkligt, att det i samma grav fanns obrända benrester efter en gravlagd individ tillsammans med kremerade människoben.

[[Fil:Berlock.png|miniatyr|Guldberlock ur olika vinklar]]

''Guldberlocken ur olika vinklar. Foto: Jonatan Berglund''

Efter fältarbetet slut var det dags att samla ihop all dokumentation och skicka material för analys. Ben skulle analyseras av en osteolog och därefter dateras med 14C-metoden. Eftersom vi hittat tänder som lämpar sig väl för isotopanalys så skickades dessa i väg till USA för analys i förhoppningen om att dessa skulle kunna berätta något om var den gravlagda kom ifrån, var hon vuxit upp.

== Hur gick det till? ==
Flickan dör, som tidigare antytts runt år 0 eller strax därefter. Om det inte är vinter och kallt måste hon begravas omgående. Förmodade anförvanter väljer ut platsen. Den är väl vald på en av de högsta höjderna med vidsträckt utsikt över berg och dalgångar och längst i väst bör man skymtat Gullmarsfjorden som här delar upp sig i två fjordarmar. Frågan är om det på platsen redan fanns en uppbyggd hög. Vi hittade som bekant även kremerade ben i grav. Den osteologiska analysen visar att även dessa tillhört en ung individ. Dessa fick en i det närmaste samtida datering med den gravlagda flickan, någon gång runt Kristi födelse. Teoretiskt finns här alltså en möjlighet att det rör sig om en samtida händelse, där nedläggelsen av brända ben kan ha varit en del av de ritualerna som utfördes i samband med jordfästelsen.

I detta fall så grävs en grop i alven. Den grävs så pass stor att flera kan delta i arbetet. I gropen grävs ännu en grop som är avpassad efter den avlidnes storlek. I denna läggs den avlidne ner med huvudet i sydöst iklädd en klänning av ylle med en gulberlock på bröstet mellan de båda fibulorna som fäster upp klänningen. På var sida om kroppen ligger en kam med inristade ornament och en fibula, fibulan på den högra sida har en silverglans (inte helt säkert men vid konserveringen iakttogs på en silverliknade yta). Tillsammans och med stor ansträngning släpas och bärs ett stort och tungt stenblock fram och läggs över kroppens övre del. Kanske ett sätt för att förhindra gravplundrare från att ta guldsmycket? Vi något tillfälle sprids de brända benen ut över gropen kanske samtidigt som den försluts med en stor mängd sten som burits och släpats till platsen, keramikkärlen som förvarat de brända benen och andra kärl som eventuellt innehållit mat och dryck ställs på ytan mellan stenarna. Slutligen, som en milsvid synlig markör, ställs en två meter hög stenhäll upp på högkant mitt i graven.

Detta är ett alternativ ett annat alternativ är att det på platsen redan fanns en gravhög som var lämplig att utnyttja, man slapp ju allt arbete och det var kanske bråttom. Detta scenario skulle förklara varför de brända benen var så pass spridda både på ytan och i de olika lagerna och att delar av högen vid den arkeologiska undersökningen uppfattades som skadad. Innebörden är att man i samband med jordfästelsen av flickan, medvetet eller omedvetet, ödelägger en tidigare anlagd så kallad brandgrav.

== Vem var det som begravdes här på krönet för snart 2000 år sedan? ==
Analyserna visade att den gravlagda hamnat i jorden troligen strax efter vår tidräknings början. Endast smyckena i form av sammanlagt fyra bronsfibulor med kopparlegering och guldberlocken låter oss ana att det kan varit en flicka. En flicka som enligt den osteologiska analysen varit i övre tonåren när hon avled. Vid begravningen hade hon haft på sig en klänning av ull som vid skuldrorna var uppfäst med fibulor och hängande runt halsen hade hon en guldglänsande berlock. Till dessa dräktattiraljer har hon fått med ytterligare två fibulor. Dessa var placerade på var sidan om lårpartiet. Intill vardera fibulan fanns även resterna efter vackert ornerade kammar. Placeringen av dessa föremål vid sidan om kroppen kan förstås som att dessa bör ha varit samlade i någon form av behållare, kanske en skinnpåse som i sin tur varit fästa vid ett bälte eller liknade.

''Fotot visar de fibulor som låg vid vardera sidan av kroppen tillsammans med ornerade kamfragment. Foto: Marcus Andersson.''

I Bohuslän är det ovanligt att träffa på skelettgravar och det har inte enbart att göra med dåliga bevaringsförhållanden. Här i Munkedal var det tydligt, även förutan fynd av ben och tänder, att nedgrävning röjde en sådan. Då skelettgravar verkar vara något av ett undantag så blir man nyfiken på vad som hänt. Var hon från Bohuslän eller var hon en främling i trakten? Här kan isotopanalysen ge svar. Hon var inte uppväxt vid västkusten utan kom från de inre delarna av Västergötland kanske från området mellan Halle och Hunneberg. Varför begravdes hon då här i mitten av den bohuslänska kusten? Denna fråga är inte lika lätt att besvara. Här kan vi bara ställa upp några tänkbara anledningar. Antingen var hon bara en tillfällig gäst i Bohuslän, kanske på genomresa, eller så var hon inflyttad hit, kanske i samband med giftermål. Vi vet att hon var väldigt ung när hon avled, kanske blev hon sjuk, drabbades av någon olycka eller blev hen dräpt? Frågorna är många och få kan besvaras med säkerhet.

Vad kan fynden berätta om vem det var som blev begravd här på en höjd i Munkedal? En guldberlock är ett unikt och mycket dyrbart föremål. Här är det lätt att haka på föreställningen att det sätt man begravs på och det man får med sig i graven speglar individen i det levande livet. Om det är på det sättet så vittnar föremålen om både stor makt och inflytelse. Här bör göras ännu ett förbehåll då vi inte säkert kan veta vad status under denna tid grundade sig på. Vad vi kan sluta oss till är att det i den avlidnes närhet fanns de som på ett eller annat sätt haft långväga kontakter med människor som ägde kunskapen att tillverka dessa utsökt vackra guldberlocker.

När placerades i graven var hon klädd i en finvävd tubformad klänning eller särk. En sådan har man i nutid försökt att återskapa med de verktyg som stod till buds under äldre järnåldern. Nutida experiment har visat att det gått åt 2,5 kg ull, att det tagit 544 timmar att spinna och 160 timmar att väva tyget. Den sammanlagda tiden för att tillverka klänningen tog enligt detta experiment 760 timmar, alltså en stor arbetsinsats (här kan du titta på hur det gått till: <nowiki>https://www.youtube.com/watch?v=15IxF53AZfE</nowiki>). I ett klänningsfynd från Danmark (Hammerumsflickan: <nowiki>https://vimeo.com/146693682</nowiki>) hålls klänningen upp med hjälp av bennålar. Fibulor som vår flicka i Munkedal hade istället för bennålar bör ses som en mycket mer sofistikerad och exklusiv dräktdetalj. Vi kan nog sluta oss till att den som begravdes här kom från en välbärgad släkt, kanske en flicka som genom giftermål hamnat i Bohuslän och som kommit en hastig död till mötes i mycket unga år.

Administrativa uppgifter

Länsstyrelsens dnr: 431-43101-2020

Årtal: 2020

Län: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4n Bohuslän]

Socken: Foss

Fornlämningar: L1969:1314 (Foss 187:1)

Projektledare: Pia Claesson

Undersökande institution: Arkeologerna, Statens historiska museer

Fynden förvaras hos Arkeologerna, Mölndal i väntan på fyndfördelningsbeslut.

Referens: Ibland är det guld som glimmar

– undersökning av en gravhög i Munkedal, Bohuslän.

Rapport 2021:166

'''Kontaktperson'''

Pia Claesson, mobilnr 010-480 81 98

[[Mailto:Pia.claesson@arkeologerna.com|Pia.claesson@arkeologerna.com]]

www.arkeologerna.com

Guldberlocken 21-2

2022-04-11T08:30:18Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

'''Flickan med guldberlocken'''

Foss socken i Munkedals kommun i [https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4n Bohuslän]

Norr om Munkedals samhälle mellan gamla och nya E6 låg en grav på krönet av ett högt berg som var på väg att malas ner till grus och makadam. Innan berget där graven låg skulle sprängas bort skulle den undersökas av arkeologer.

Det var hösten 2020 som vi arkeologer stor varsamhet undersökte gravhögen. Graven var känd sedan mitten av 70-talet då den upptäcktes i samband med en fornminnesinventering för den ekonomiska kartan. Den beskrev då som skadad cirka tolv meter i diameter och att det i centrum av högen fanns två gropar och en större stenhäll.

Efter att det allra översta lagret som mest bestod av grästorv och rötter grävts bort framstod gravhögen som en mer oval än rund cirka 14x10 meter med ganska mycket sten i ytan. Formen antogs vara påverkad av en sand-/grustäckt som var ingrävd i gravens södra sida. Högens ursprungliga form har säkert varit mer rund. Om man ställde sig i nordöst och tittade upp mot graven gav den ett ganska imponerande intryck då berget krön här var förstärkt med närmare en och en halv meter sten och jord. I högens mitt mellan två flacka gropar fanns en kantig långsmal stenhäll (troligen den häll som beskrevs vid fornminnesinventeringen). Ett större markfast stenblock låg utanför gravhögen i sydöst och det fanns även en rad av sten som till stor del markerade gravens yttre gräns, en så kallad kantkedja, en ganska vanlig konstruktionsdetalj i gravar.

Under det att lager efter lager jord och sten grävdes bor fotograferades den både från marken och från luften. Det senare med hjälp av drönare. Alla detaljer och alla fynd mättes in med GPS. Det ska erkännas att vi i detta skede inte hade särskild högt ställda förväntningar. Graven var delvis förstörd, jordlagret mellan stenarna var sandigt och chansen att finna bevarade rester från begravning och därtill hörande ritualer var långt ifrån optimal och av erfarenhet visste vi att det inte alls är ovanligt att dessa grav är mer eller mindre fyndtomma. I jorden mellan stenarna hittade vi i alla fall lite keramik och lite spridda benrester, gott så tänkte vi. I likhet med andra liknade gravar har man i samband med de ritualer som utförts spritt ut några keramikskärvor och en handfull brända ben från kremeringsbålet. Men, skulle det visa sig, dolde jordmassorna konstruktioner och fynd som skulle komma att göra just denna gravhög unik.
[[Fil:Utgrävning 1.jpg|miniatyr|Utgrävning bild 1]]
[[Fil:Utgrävning 2.jpg|miniatyr|Utgrävning bild 2]]

''På bilderna syns de båda stenhällarna. I bilden till höger kan man även ana gravgropen mellan de två överliggande stenhällarna.''

Jag nämnde tidigare den avlånga stenhällen som låg på tvärs av gravhögen. Denna var något märklig om man betänker att den om den stått upprätt på krönet av det närmare femtio meter höga berget måste den ha kunnat ses från mycket långt håll, så viss förhoppning fanns ändå kvar där vi slet med att avlägsna lager efter lager av jord och sten. Runt och framförallt söder om stenhällen ändra jorden efterhand karaktär, den blev vad vi arkeologer bruka kalla fet, det vill säga mörk och lite smörig i konsistensen. Även stenen som funnits i de ovanpå liggande lagerna avtog. Det blev efterhand tydligt att här fanns en grop med distinkta nedgrävningskanter. När vi hittade ett fragment av en kam och intill en bronsfibula (en slags säkerhetsnål som används för att hålla uppe en klänning eller särk) höjdes pulsen en hel del. Ytterligare en stenhäll blev synlig i vad som nu uppfattades som en långsmal grop cirka 2x0,75 meter. Hällen låg på tvärs över gropens södra del och mätte 1.30x 0,80 meter. Sent en eftermiddag när solens strålar lyste snett ner i gropen var det dags att med hjälp en grävskopas gripklo lyfta bort de båda stenhällarna.

[[Fil:Fibula.jpg|miniatyr|Fibula]]

''Fibula, en av paret som hittades intill guldberlocken, lägg märke till de kvarvarande textilresterna. Foto: Marcus Andersson.''

Strax därpå hittade vi på platsen för den södra hällen ytterligare två fina bronsfibulor och mellan dessa låg en otroligt fin guldberlock. Guld är guld vilket märks inte minst då den var helt opåverkad av tidens tand, lika guldglänsande som den måste varit då den hängt runt halsen på den som burit den och som fick med sig den i graven. Ytterligare fynd av tänder och ben, i detta fall obrända, gjordes intill och strax ovanför smyckena. Den individ som gravlagt här hade alltså inte kremerats. Det hela syntes mycket märkligt, att det i samma grav fanns obrända benrester efter en gravlagd individ tillsammans med kremerade människoben.

[[Fil:Berlock.png|miniatyr|Guldberlock ur olika vinklar]]

''Guldberlocken ur olika vinklar. Foto: Jonatan Berglund''

Efter fältarbetet slut var det dags att samla ihop all dokumentation och skicka material för analys. Ben skulle analyseras av en osteolog och därefter dateras med 14C-metoden. Eftersom vi hittat tänder som lämpar sig väl för isotopanalys så skickades dessa i väg till USA för analys i förhoppningen om att dessa skulle kunna berätta något om var den gravlagda kom ifrån, var hon vuxit upp.

== Hur gick det till? ==
Flickan dör, som tidigare antytts runt år 0 eller strax därefter. Om det inte är vinter och kallt måste hon begravas omgående. Förmodade anförvanter väljer ut platsen. Den är väl vald på en av de högsta höjderna med vidsträckt utsikt över berg och dalgångar och längst i väst bör man skymtat Gullmarsfjorden som här delar upp sig i två fjordarmar. Frågan är om det på platsen redan fanns en uppbyggd hög. Vi hittade som bekant även kremerade ben i grav. Den osteologiska analysen visar att även dessa tillhört en ung individ. Dessa fick en i det närmaste samtida datering med den gravlagda flickan, någon gång runt Kristi födelse. Teoretiskt finns här alltså en möjlighet att det rör sig om en samtida händelse, där nedläggelsen av brända ben kan ha varit en del av de ritualerna som utfördes i samband med jordfästelsen.

I detta fall så grävs en grop i alven. Den grävs så pass stor att flera kan delta i arbetet. I gropen grävs ännu en grop som är avpassad efter den avlidnes storlek. I denna läggs den avlidne ner med huvudet i sydöst iklädd en klänning av ylle med en gulberlock på bröstet mellan de båda fibulorna som fäster upp klänningen. På var sida om kroppen ligger en kam med inristade ornament och en fibula, fibulan på den högra sida har en silverglans (inte helt säkert men vid konserveringen iakttogs på en silverliknade yta). Tillsammans och med stor ansträngning släpas och bärs ett stort och tungt stenblock fram och läggs över kroppens övre del. Kanske ett sätt för att förhindra gravplundrare från att ta guldsmycket? Vi något tillfälle sprids de brända benen ut över gropen kanske samtidigt som den försluts med en stor mängd sten som burits och släpats till platsen, keramikkärlen som förvarat de brända benen och andra kärl som eventuellt innehållit mat och dryck ställs på ytan mellan stenarna. Slutligen, som en milsvid synlig markör, ställs en två meter hög stenhäll upp på högkant mitt i graven.

Detta är ett alternativ ett annat alternativ är att det på platsen redan fanns en gravhög som var lämplig att utnyttja, man slapp ju allt arbete och det var kanske bråttom. Detta scenario skulle förklara varför de brända benen var så pass spridda både på ytan och i de olika lagerna och att delar av högen vid den arkeologiska undersökningen uppfattades som skadad. Innebörden är att man i samband med jordfästelsen av flickan, medvetet eller omedvetet, ödelägger en tidigare anlagd så kallad brandgrav.

== Vem var det som begravdes här på krönet för snart 2000 år sedan? ==
Analyserna visade att den gravlagda hamnat i jorden troligen strax efter vår tidräknings början. Endast smyckena i form av sammanlagt fyra bronsfibulor med kopparlegering och guldberlocken låter oss ana att det kan varit en flicka. En flicka som enligt den osteologiska analysen varit i övre tonåren när hon avled. Vid begravningen hade hon haft på sig en klänning av ull som vid skuldrorna var uppfäst med fibulor och hängande runt halsen hade hon en guldglänsande berlock. Till dessa dräktattiraljer har hon fått med ytterligare två fibulor. Dessa var placerade på var sidan om lårpartiet. Intill vardera fibulan fanns även resterna efter vackert ornerade kammar. Placeringen av dessa föremål vid sidan om kroppen kan förstås som att dessa bör ha varit samlade i någon form av behållare, kanske en skinnpåse som i sin tur varit fästa vid ett bälte eller liknade.

''Fotot visar de fibulor som låg vid vardera sidan av kroppen tillsammans med ornerade kamfragment. Foto: Marcus Andersson.''

I Bohuslän är det ovanligt att träffa på skelettgravar och det har inte enbart att göra med dåliga bevaringsförhållanden. Här i Munkedal var det tydligt, även förutan fynd av ben och tänder, att nedgrävning röjde en sådan. Då skelettgravar verkar vara något av ett undantag så blir man nyfiken på vad som hänt. Var hon från Bohuslän eller var hon en främling i trakten? Här kan isotopanalysen ge svar. Hon var inte uppväxt vid västkusten utan kom från de inre delarna av Västergötland kanske från området mellan Halle och Hunneberg. Varför begravdes hon då här i mitten av den bohuslänska kusten? Denna fråga är inte lika lätt att besvara. Här kan vi bara ställa upp några tänkbara anledningar. Antingen var hon bara en tillfällig gäst i Bohuslän, kanske på genomresa, eller så var hon inflyttad hit, kanske i samband med giftermål. Vi vet att hon var väldigt ung när hon avled, kanske blev hon sjuk, drabbades av någon olycka eller blev hen dräpt? Frågorna är många och få kan besvaras med säkerhet.

Vad kan fynden berätta om vem det var som blev begravd här på en höjd i Munkedal? En guldberlock är ett unikt och mycket dyrbart föremål. Här är det lätt att haka på föreställningen att det sätt man begravs på och det man får med sig i graven speglar individen i det levande livet. Om det är på det sättet så vittnar föremålen om både stor makt och inflytelse. Här bör göras ännu ett förbehåll då vi inte säkert kan veta vad status under denna tid grundade sig på. Vad vi kan sluta oss till är att det i den avlidnes närhet fanns de som på ett eller annat sätt haft långväga kontakter med människor som ägde kunskapen att tillverka dessa utsökt vackra guldberlocker.

När placerades i graven var hon klädd i en finvävd tubformad klänning eller särk. En sådan har man i nutid försökt att återskapa med de verktyg som stod till buds under äldre järnåldern. Nutida experiment har visat att det gått åt 2,5 kg ull, att det tagit 544 timmar att spinna och 160 timmar att väva tyget. Den sammanlagda tiden för att tillverka klänningen tog enligt detta experiment 760 timmar, alltså en stor arbetsinsats (här kan du titta på hur det gått till: <nowiki>https://www.youtube.com/watch?v=15IxF53AZfE</nowiki>). I ett klänningsfynd från Danmark (Hammerumsflickan: <nowiki>https://vimeo.com/146693682</nowiki>) hålls klänningen upp med hjälp av bennålar. Fibulor som vår flicka i Munkedal hade istället för bennålar bör ses som en mycket mer sofistikerad och exklusiv dräktdetalj. Vi kan nog sluta oss till att den som begravdes här kom från en välbärgad släkt, kanske en flicka som genom giftermål hamnat i Bohuslän och som kommit en hastig död till mötes i mycket unga år.

Administrativa uppgifter

Länsstyrelsens dnr: 431-43101-2020

Årtal: 2020

Län: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4n Bohuslän]

Socken: Foss

Fornlämningar: L1969:1314 (Foss 187:1)

Projektledare: Pia Claesson

Undersökande institution: Arkeologerna, Statens historiska museer

Fynden förvaras hos Arkeologerna, Mölndal i väntan på fyndfördelningsbeslut.

Referens: Ibland är det guld som glimmar

– undersökning av en gravhög i Munkedal, Bohuslän.

Rapport 2021:166

'''Kontaktperson'''

Pia Claesson, mobilnr 010-480 81 98

[[Mailto:Pia.claesson@arkeologerna.com|Pia.claesson@arkeologerna.com]]

www.arkeologerna.com

Munkedals Hembygdsförening

2022-04-04T18:02:25Z

0:0:0:0:0:0:0:1: Länk till Selma

Munkedals Hembygdsförening bildades 1964 på initiativ av Alfred "på Skogen" Carlsson, som också blev dess förste ordförande. Föregångare var Foss Hembygdsförening, bildad 1930
av direktör Olof Bildt vid Munkedals AB, och Munkedals hembygdsnämnd, upprättad 1960.
Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande hembygdsföreningen som mest har haft över 600.
Hembygdsnämnden intresserade sig främst för att rädda den gamla Wiknerstugan, som vid den här tiden höll på att förfalla. Kaserna vid sjön Vassbotten är filosofen Pontus Wikners barndomshem och man tyckte att hans minne borde hedras på ett värdigt sätt. Odd Fellow-logen i Uddevalla reste 1912 en minnessten på platsen. 1937 avled den siste inneboende och därefter stod gården öde. Stugan förföll, ladugården revs, trädgården växte igen. 1964 tog hembygdsföreningen itu med uppröjningen. Gamla träd och buskage rensades bort, gräsmattorna gjordes i ordning, den gamla Wiknerstugan restaurerades. Man flyttade dit en ladugård fån hemmanet Hult och det så kallade Björkmanhuset från bruksområdet. Man byggde bakstuga, kafeteria och toaletthus och som kronan på verket iordningställdes en friluftsscen med sittplatser ordnade nästan som en amfiteater i sluttningarna ned mot sjön.
1970 uppfördes för första gången skådespelet om Wikner, författat och regisserat av Alfred Carlsson, och det var så namnet "Wiknerspelen" kom till. Bygdespelet ägde rum bara ett par år, sedan måste projektet läggas ned på grund av brist på skådespelare, men namnet lever kvar. Varje år på midsommardagen ges Wiknerspelen på Kaserna men kan nu närmast betecknas som en traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset och barnen får dansa runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har publiken tillfälle att följa såväl gudstjänster som profana artistframträdanden. I början av 70-talet fick föreningen tillfälle att överta Önnebacka skola, vilken iordningställdes som hembygdsmuseum. Här samlar vi föremål av olika slag såsom möbler, redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till föreningen av kulturhistoriskt intresserade personer i trakten. Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till exempel pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns också utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för hembygdsforskare.
1990 startades en omfattande inventering av Foss socken. Området består av ett nittiotal hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras, beskrivs, markeras på karta och förses med personförteckning. Kort sagt: Vi tar reda på alla boplatser som funnits i Foss och vilka personer som bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 — 1952. När vi är klara med Foss socken är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo Ryr.

Ett fruktbart samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen donerade den kända fotografen [[Selma Sahlberg]]<nowiki/>s negativsamling till Bohusläns museum. Bilderna registreras på KVC. Hembygdsföreningens bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering av platser, byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av materialet med hjälp av dataprogrammet Sofie.

Se även hemsidan [https://www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening Munkedals Hembygdsförening]

Munkedals Hembygdsförening

2022-04-04T18:01:12Z

0:0:0:0:0:0:0:1: Extern länk

Munkedals Hembygdsförening bildades 1964 på initiativ av Alfred "på Skogen" Carlsson, som också blev dess förste ordförande. Föregångare var Foss Hembygdsförening, bildad 1930
av direktör Olof Bildt vid Munkedals AB, och Munkedals hembygdsnämnd, upprättad 1960.
Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande hembygdsföreningen som mest har haft över 600.
Hembygdsnämnden intresserade sig främst för att rädda den gamla Wiknerstugan, som vid den här tiden höll på att förfalla. Kaserna vid sjön Vassbotten är filosofen Pontus Wikners barndomshem och man tyckte att hans minne borde hedras på ett värdigt sätt. Odd Fellow-logen i Uddevalla reste 1912 en minnessten på platsen. 1937 avled den siste inneboende och därefter stod gården öde. Stugan förföll, ladugården revs, trädgården växte igen. 1964 tog hembygdsföreningen itu med uppröjningen. Gamla träd och buskage rensades bort, gräsmattorna gjordes i ordning, den gamla Wiknerstugan restaurerades. Man flyttade dit en ladugård fån hemmanet Hult och det så kallade Björkmanhuset från bruksområdet. Man byggde bakstuga, kafeteria och toaletthus och som kronan på verket iordningställdes en friluftsscen med sittplatser ordnade nästan som en amfiteater i sluttningarna ned mot sjön.
1970 uppfördes för första gången skådespelet om Wikner, författat och regisserat av Alfred Carlsson, och det var så namnet "Wiknerspelen" kom till. Bygdespelet ägde rum bara ett par år, sedan måste projektet läggas ned på grund av brist på skådespelare, men namnet lever kvar. Varje år på midsommardagen ges Wiknerspelen på Kaserna men kan nu närmast betecknas som en traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset och barnen får dansa runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har publiken tillfälle att följa såväl gudstjänster som profana artistframträdanden. I början av 70-talet fick föreningen tillfälle att överta Önnebacka skola, vilken iordningställdes som hembygdsmuseum. Här samlar vi föremål av olika slag såsom möbler, redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till föreningen av kulturhistoriskt intresserade personer i trakten. Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till exempel pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns också utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för hembygdsforskare.
1990 startades en omfattande inventering av Foss socken. Området består av ett nittiotal hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras, beskrivs, markeras på karta och förses med personförteckning. Kort sagt: Vi tar reda på alla boplatser som funnits i Foss och vilka personer som bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 — 1952. När vi är klara med Foss socken är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo Ryr.

Ett fruktbart samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen donerade den kända fotografen Selma Sahlbergs negativsamling till Bohusläns museum. Bilderna registreras på KVC. Hembygdsföreningens bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering av platser, byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av materialet med hjälp av dataprogrammet Sofie.

Se även hemsidan [https://www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening Munkedals Hembygdsförening]

Sverker Balksten

2022-04-04T16:12:58Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

[[Fil:Sverker.jpg|miniatyr|Sverker Balksten]]
Ordförande i [[Munkedals Hembygdsförening]]<nowiki/>s styrelse

[[Category:Personer]]

Sverker Balksten

2022-04-04T16:11:52Z

0:0:0:0:0:0:0:1: Länk inlagd

[[Fil:Sverker.jpg|miniatyr|Sverker Balksten]]
Ordförande i [[Munkedals hembygdsförening]]<nowiki/>s styrelse

[[Category:Personer]]

Munkedals Hembygdsförening

2022-04-04T16:10:16Z

0:0:0:0:0:0:0:1: Stavfel korrigerade

Munkedals Hembygdsförening bildades 1964 på initiativ av Alfred "på Skogen" Carlsson, som också blev dess förste ordförande. Föregångare var Foss Hembygdsförening, bildad 1930
av direktör Olof Bildt vid Munkedals AB, och Munkedals hembygdsnämnd, upprättad 1960.
Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande hembygdsföreningen som mest har haft över 600.
Hembygdsnämnden intresserade sig främst för att rädda den gamla Wiknerstugan, som vid den här tiden höll på att förfalla. Kaserna vid sjön Vassbotten är filosofen Pontus Wikners barndomshem och man tyckte att hans minne borde hedras på ett värdigt sätt. Odd Fellow-logen i Uddevalla reste 1912 en minnessten på platsen. 1937 avled den siste inneboende och därefter stod gården öde. Stugan förföll, ladugården revs, trädgården växte igen. 1964 tog hembygdsföreningen itu med uppröjningen. Gamla träd och buskage rensades bort, gräsmattorna gjordes i ordning, den gamla Wiknerstugan restaurerades. Man flyttade dit en ladugård fån hemmanet Hult och det så kallade Björkmanhuset från bruksområdet. Man byggde bakstuga, kafeteria och toaletthus och som kronan på verket iordningställdes en friluftsscen med sittplatser ordnade nästan som en amfiteater i sluttningarna ned mot sjön.
1970 uppfördes för första gången skådespelet om Wikner, författat och regisserat av Alfred Carlsson, och det var så namnet "Wiknerspelen" kom till. Bygdespelet ägde rum bara ett par år, sedan måste projektet läggas ned på grund av brist på skådespelare, men namnet lever kvar. Varje år på midsommardagen ges Wiknerspelen på Kaserna men kan nu närmast betecknas som en traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset och barnen får dansa runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har publiken tillfälle att följa såväl gudstjänster som profana artistframträdanden. I början av 70-talet fick föreningen tillfälle att överta Önnebacka skola, vilken iordningställdes som hembygdsmuseum. Här samlar vi föremål av olika slag såsom möbler, redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till föreningen av kulturhistoriskt intresserade personer i trakten. Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till exempel pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns också utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för hembygdsforskare.
1990 startades en omfattande inventering av Foss socken. Området består av ett nittiotal hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras, beskrivs, markeras på karta och förses med personförteckning. Kort sagt: Vi tar reda på alla boplatser som funnits i Foss och vilka personer som bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 — 1952. När vi är klara med Foss socken är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo Ryr.

Ett fruktbart samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen donerade den kända fotografen Selma Sahlbergs negativsamling till Bohusläns museum. Bilderna registreras på KVC. Hembygdsföreningens bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering av platser, byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av materialet med hjälp av dataprogrammet Sofie.

Munkedals Hembygdsförening

2022-04-04T16:06:24Z

0:0:0:0:0:0:0:1: Skapade sidan med ' Munkedals Hembygdsförening bildades 1964 på initiativ av Alfred "på Skogen" Carlsson, som också blev dess förste ordförande. Föregångare var Foss Hembygdsförening, bildad 1930 av direktör Olof Bildt vid Munkedals AB, och Munkedals hembygdsnämnd, upprättad 1960. Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande hembygdsföreningen som mest har haft över 600. Hembygdsnämnden intresserade sig främst för att rädda den gamla W...'

Munkedals Hembygdsförening bildades 1964 på initiativ av Alfred "på Skogen" Carlsson,
som också blev dess förste ordförande. Föregångare var Foss Hembygdsförening, bildad 1930
av direktör Olof Bildt vid Munkedals AB, och Munkedals hembygdsnämnd, upprättad 1960.
Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande
hembygdsföreningen som mest har haft över 600.
Hembygdsnämnden intresserade sig främst för att rädda den gamla Wiknerstugan, som vid
den här tiden höll på att förfalla. Kaserna vid sjön Vassbotten är filosofen Pontus Wikners
barndomshem och man tyckte att hans minne borde hedras på ett värdigt sätt. Odd Fellow-
logen i Uddevalla reste 1912 en minnessten på platsen. 1937 avled den siste inneboende och
därefter stod gården öde. Stugan förföll, ladugården revs, trädgården växte igen. 1964 tog
hembygdsföreningen itu med uppröjningen. Gamla träd och buskage rensades bort,
gräsmattorna gjordes i ordning, den gamla Wiknerstugan restaurerades. Man flyttade dit en
ladugård fån hemmanet Hult och det så kallade Björkmanhuset från bruksområdet. Man
byggde bakstuga, kafeteria och toaletthus och som kronan på verket iordningställdes en
friluftsscen med sittplatser ordnade nästan som en amfiteater i sluttningarna ned mot sjön.
1970 uppfördes Rir första gången skådespelet om Wikner, författat och regisserat av Alfred
Carlsson, och det var så namnet "Wiknerspelen" kom till. Bygdespelet ägde rum bara ett par
år, sedan måste projektet läggas ned på grund av brist på skådespelare, men namnet lever
kvar. Varje år på midsommardagen ges Wiknerspelen på Kaserna men kan nu närmast
betecknas som en traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i
bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset och barnen får dansa
runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har publiken tillfålle att följa såväl gudstjänster
som profana artistframträdanden.
I början av 70-talet fick föreningen tillmlle att överta Önnebacka skola, vilken
iordningställdes som hembygdsmuseum. Här samlar vi fbremål av olika slag såsom möbler,
redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till föreningen av kulturhistoriskt
intresserade personer i trakten. Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till
exempel pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns också
utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för hembygdsforskare.
1990 startades en omfattande inventering av Foss socken. Området består av ett nittiotal
hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras, beskrivs, markeras på
karta och förses med personförteckning. Kort sagt: Vi tar reda på alla boplatser som funnits i
Foss och vilka personer som bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 — 1952. När vi
är klara med Foss socken är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo Ryr.
Ett fruktbart samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen donerade
den kända fotografen Selma Sahlbergs negativsamling till Bohusläns museurn. Bilderna
registreras på KVC. Hembygdsföreningens bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering
av platser, byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av materialet med
hjälp av dataprogrammet Sofie.

Den gamla Bohusvisan 21-2

2022-03-29T16:51:07Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

Brev från [[Alf Palfjord]], daterat Borås 24/7 2021

Till Munkedals Hembygdsförening

Som vanligt sätter jag värde på att vara medlem och ta del av barndoms (?)-bygdens förflutna. Det förekommer en hel del diskussioner om dikter till traktens ära.
I min ägo har jag en bok från 1928. Den heter ”[https://carkiv.musikverk.se/www/fore2020/Bohusvisan_Bi_07604_031_0001.pdf Den gamla Bohusvisan]” författad och tonsatt för rätt länge sedan av en J. Mirin (?).
Åren 1936 – 1938 gick jag för fröken Ester Sandén. Det slog inte fel att den sången togs med alla de gånger vi hade sånglektioner. Men aldrig under ”storskolan” för magister Josefsson. Men så var han inte uppväxt i Bohuslän utan i Ulricehamnstrakten. Alltnog, den sången under allvarlig patos liknade en psalm.
Den lyder sålunda:

Och var jag kommer, vart jag far

till Bohuslän jag (traktar???)

Där i en stuga bor min far

och mor min hon hemmet vaktar

På höga berg står skogen grön

Och däromkring går salte sjön

Ditåt, ditåt jag traktar

Utav fur och gran, en väldig hop

kring branta bergen klänga
Och vallhjonssång och lurars rop
Med forsens dån sig mänge (?)
Där frodas blomsterängar

Hem gode Guden gav mig två
Ty likt den vilda anden
När jag min lust på böljan blå
men bygger bo på stranden
I jorden ristar jag idag
I morgon havet plöjer jag
Likt vind på våta sanden

Allt kan tyda på skogsklädda kullar som i all anspråkslöshet ej kan mäta sig med norska bergmassiv eller för all del ”Lake District” i norra England.
Jag kan ju nämna Frökullen ovanför Småröd. Purkeberget och Rödkullan över Saltkällans hamn. Skulle man därtill lägga Smedberget, Breviksåsen och Kviströmsberget.
Som sagt har jag ibland nämnt något om skolvägen från Lianekasen vid Skredsviksgränsen till Saltkällans (Breviks) folkskola.
Kanske jag också borde säga något om ett visst hyss med stenkastning.
Inget just att vara stolt över, ett korkat pojkstreck!
På trettio, början av 1940-talet fanns det gott om telefonstolpar, förbundna med ett större antal telefonstolp. För några av oss var det ett visst nöje att kasta en småsten, med eller utan slangbåge. Det var lustigt när stenen träffade betätt (?) hängande tråd. Det blev en stark vibration som gav ett lika lustigt metalliskt ljud som lät i (plångaa!)?????
Numera läggs det idag kablar.

Hälsningar
Alf Palfjord

Munkedalsbygden

2022-03-28T13:09:55Z

0:0:0:0:0:0:0:1: Ny sida

Den regelbundet utkommande tidskriften som produceras av Hembygdsföreningen för dess medlemmar.

Guldberlocken 21-2

2022-03-28T09:48:32Z

0:0:0:0:0:0:0:1: Länk till Bohuslän

'''Flickan med guldberlocken'''

Foss socken i Munkedals kommun i Bohuslän

Norr om Munkedals samhälle mellan gamla och nya E6 låg en grav på krönet av ett högt berg som var på väg att malas ner till grus och makadam. Innan berget där graven låg skulle sprängas bort skulle den undersökas av arkeologer.

Det var hösten 2020 som vi arkeologer stor varsamhet undersökte gravhögen. Graven var känd sedan mitten av 70-talet då den upptäcktes i samband med en fornminnesinventering för den ekonomiska kartan. Den beskrev då som skadad cirka tolv meter i diameter och att det i centrum av högen fanns två gropar och en större stenhäll.

Efter att det allra översta lagret som mest bestod av grästorv och rötter grävts bort framstod gravhögen som en mer oval än rund cirka 14x10 meter med ganska mycket sten i ytan. Formen antogs vara påverkad av en sand-/grustäckt som var ingrävd i gravens södra sida. Högens ursprungliga form har säkert varit mer rund. Om man ställde sig i nordöst och tittade upp mot graven gav den ett ganska imponerande intryck då berget krön här var förstärkt med närmare en och en halv meter sten och jord. I högens mitt mellan två flacka gropar fanns en kantig långsmal stenhäll (troligen den häll som beskrevs vid fornminnesinventeringen). Ett större markfast stenblock låg utanför gravhögen i sydöst och det fanns även en rad av sten som till stor del markerade gravens yttre gräns, en så kallad kantkedja, en ganska vanlig konstruktionsdetalj i gravar.

Under det att lager efter lager jord och sten grävdes bor fotograferades den både från marken och från luften. Det senare med hjälp av drönare. Alla detaljer och alla fynd mättes in med GPS. Det ska erkännas att vi i detta skede inte hade särskild högt ställda förväntningar. Graven var delvis förstörd, jordlagret mellan stenarna var sandigt och chansen att finna bevarade rester från begravning och därtill hörande ritualer var långt ifrån optimal och av erfarenhet visste vi att det inte alls är ovanligt att dessa grav är mer eller mindre fyndtomma. I jorden mellan stenarna hittade vi i alla fall lite keramik och lite spridda benrester, gott så tänkte vi. I likhet med andra liknade gravar har man i samband med de ritualer som utförts spritt ut några keramikskärvor och en handfull brända ben från kremeringsbålet. Men, skulle det visa sig, dolde jordmassorna konstruktioner och fynd som skulle komma att göra just denna gravhög unik.
[[Fil:Utgrävning 1.jpg|miniatyr|Utgrävning bild 1]]
[[Fil:Utgrävning 2.jpg|miniatyr|Utgrävning bild 2]]

''På bilderna syns de båda stenhällarna. I bilden till höger kan man även ana gravgropen mellan de två överliggande stenhällarna.''

Jag nämnde tidigare den avlånga stenhällen som låg på tvärs av gravhögen. Denna var något märklig om man betänker att den om den stått upprätt på krönet av det närmare femtio meter höga berget måste den ha kunnat ses från mycket långt håll, så viss förhoppning fanns ändå kvar där vi slet med att avlägsna lager efter lager av jord och sten. Runt och framförallt söder om stenhällen ändra jorden efterhand karaktär, den blev vad vi arkeologer bruka kalla fet, det vill säga mörk och lite smörig i konsistensen. Även stenen som funnits i de ovanpå liggande lagerna avtog. Det blev efterhand tydligt att här fanns en grop med distinkta nedgrävningskanter. När vi hittade ett fragment av en kam och intill en bronsfibula (en slags säkerhetsnål som används för att hålla uppe en klänning eller särk) höjdes pulsen en hel del. Ytterligare en stenhäll blev synlig i vad som nu uppfattades som en långsmal grop cirka 2x0,75 meter. Hällen låg på tvärs över gropens södra del och mätte 1.30x 0,80 meter. Sent en eftermiddag när solens strålar lyste snett ner i gropen var det dags att med hjälp en grävskopas gripklo lyfta bort de båda stenhällarna.

[[Fil:Fibula.jpg|miniatyr|Fibula]]

''Fibula, en av paret som hittades intill guldberlocken, lägg märke till de kvarvarande textilresterna. Foto: Marcus Andersson.''

Strax därpå hittade vi på platsen för den södra hällen ytterligare två fina bronsfibulor och mellan dessa låg en otroligt fin guldberlock. Guld är guld vilket märks inte minst då den var helt opåverkad av tidens tand, lika guldglänsande som den måste varit då den hängt runt halsen på den som burit den och som fick med sig den i graven. Ytterligare fynd av tänder och ben, i detta fall obrända, gjordes intill och strax ovanför smyckena. Den individ som gravlagt här hade alltså inte kremerats. Det hela syntes mycket märkligt, att det i samma grav fanns obrända benrester efter en gravlagd individ tillsammans med kremerade människoben.

[[Fil:Berlock.png|miniatyr|Guldberlock ur olika vinklar]]

''Guldberlocken ur olika vinklar. Foto: Jonatan Berglund''

Efter fältarbetet slut var det dags att samla ihop all dokumentation och skicka material för analys. Ben skulle analyseras av en osteolog och därefter dateras med 14C-metoden. Eftersom vi hittat tänder som lämpar sig väl för isotopanalys så skickades dessa i väg till USA för analys i förhoppningen om att dessa skulle kunna berätta något om var den gravlagda kom ifrån, var hon vuxit upp.

== Hur gick det till? ==
Flickan dör, som tidigare antytts runt år 0 eller strax därefter. Om det inte är vinter och kallt måste hon begravas omgående. Förmodade anförvanter väljer ut platsen. Den är väl vald på en av de högsta höjderna med vidsträckt utsikt över berg och dalgångar och längst i väst bör man skymtat Gullmarsfjorden som här delar upp sig i två fjordarmar. Frågan är om det på platsen redan fanns en uppbyggd hög. Vi hittade som bekant även kremerade ben i grav. Den osteologiska analysen visar att även dessa tillhört en ung individ. Dessa fick en i det närmaste samtida datering med den gravlagda flickan, någon gång runt Kristi födelse. Teoretiskt finns här alltså en möjlighet att det rör sig om en samtida händelse, där nedläggelsen av brända ben kan ha varit en del av de ritualerna som utfördes i samband med jordfästelsen.

I detta fall så grävs en grop i alven. Den grävs så pass stor att flera kan delta i arbetet. I gropen grävs ännu en grop som är avpassad efter den avlidnes storlek. I denna läggs den avlidne ner med huvudet i sydöst iklädd en klänning av ylle med en gulberlock på bröstet mellan de båda fibulorna som fäster upp klänningen. På var sida om kroppen ligger en kam med inristade ornament och en fibula, fibulan på den högra sida har en silverglans (inte helt säkert men vid konserveringen iakttogs på en silverliknade yta). Tillsammans och med stor ansträngning släpas och bärs ett stort och tungt stenblock fram och läggs över kroppens övre del. Kanske ett sätt för att förhindra gravplundrare från att ta guldsmycket? Vi något tillfälle sprids de brända benen ut över gropen kanske samtidigt som den försluts med en stor mängd sten som burits och släpats till platsen, keramikkärlen som förvarat de brända benen och andra kärl som eventuellt innehållit mat och dryck ställs på ytan mellan stenarna. Slutligen, som en milsvid synlig markör, ställs en två meter hög stenhäll upp på högkant mitt i graven.

Detta är ett alternativ ett annat alternativ är att det på platsen redan fanns en gravhög som var lämplig att utnyttja, man slapp ju allt arbete och det var kanske bråttom. Detta scenario skulle förklara varför de brända benen var så pass spridda både på ytan och i de olika lagerna och att delar av högen vid den arkeologiska undersökningen uppfattades som skadad. Innebörden är att man i samband med jordfästelsen av flickan, medvetet eller omedvetet, ödelägger en tidigare anlagd så kallad brandgrav.

== Vem var det som begravdes här på krönet för snart 2000 år sedan? ==
Analyserna visade att den gravlagda hamnat i jorden troligen strax efter vår tidräknings början. Endast smyckena i form av sammanlagt fyra bronsfibulor med kopparlegering och guldberlocken låter oss ana att det kan varit en flicka. En flicka som enligt den osteologiska analysen varit i övre tonåren när hon avled. Vid begravningen hade hon haft på sig en klänning av ull som vid skuldrorna var uppfäst med fibulor och hängande runt halsen hade hon en guldglänsande berlock. Till dessa dräktattiraljer har hon fått med ytterligare två fibulor. Dessa var placerade på var sidan om lårpartiet. Intill vardera fibulan fanns även resterna efter vackert ornerade kammar. Placeringen av dessa föremål vid sidan om kroppen kan förstås som att dessa bör ha varit samlade i någon form av behållare, kanske en skinnpåse som i sin tur varit fästa vid ett bälte eller liknade.

''Fotot visar de fibulor som låg vid vardera sidan av kroppen tillsammans med ornerade kamfragment. Foto: Marcus Andersson.''

I Bohuslän är det ovanligt att träffa på skelettgravar och det har inte enbart att göra med dåliga bevaringsförhållanden. Här i Munkedal var det tydligt, även förutan fynd av ben och tänder, att nedgrävning röjde en sådan. Då skelettgravar verkar vara något av ett undantag så blir man nyfiken på vad som hänt. Var hon från Bohuslän eller var hon en främling i trakten? Här kan isotopanalysen ge svar. Hon var inte uppväxt vid västkusten utan kom från de inre delarna av Västergötland kanske från området mellan Halle och Hunneberg. Varför begravdes hon då här i mitten av den bohuslänska kusten? Denna fråga är inte lika lätt att besvara. Här kan vi bara ställa upp några tänkbara anledningar. Antingen var hon bara en tillfällig gäst i Bohuslän, kanske på genomresa, eller så var hon inflyttad hit, kanske i samband med giftermål. Vi vet att hon var väldigt ung när hon avled, kanske blev hon sjuk, drabbades av någon olycka eller blev hen dräpt? Frågorna är många och få kan besvaras med säkerhet.

Vad kan fynden berätta om vem det var som blev begravd här på en höjd i Munkedal? En guldberlock är ett unikt och mycket dyrbart föremål. Här är det lätt att haka på föreställningen att det sätt man begravs på och det man får med sig i graven speglar individen i det levande livet. Om det är på det sättet så vittnar föremålen om både stor makt och inflytelse. Här bör göras ännu ett förbehåll då vi inte säkert kan veta vad status under denna tid grundade sig på. Vad vi kan sluta oss till är att det i den avlidnes närhet fanns de som på ett eller annat sätt haft långväga kontakter med människor som ägde kunskapen att tillverka dessa utsökt vackra guldberlocker.

När placerades i graven var hon klädd i en finvävd tubformad klänning eller särk. En sådan har man i nutid försökt att återskapa med de verktyg som stod till buds under äldre järnåldern. Nutida experiment har visat att det gått åt 2,5 kg ull, att det tagit 544 timmar att spinna och 160 timmar att väva tyget. Den sammanlagda tiden för att tillverka klänningen tog enligt detta experiment 760 timmar, alltså en stor arbetsinsats (här kan du titta på hur det gått till: <nowiki>https://www.youtube.com/watch?v=15IxF53AZfE</nowiki>). I ett klänningsfynd från Danmark (Hammerumsflickan: <nowiki>https://vimeo.com/146693682</nowiki>) hålls klänningen upp med hjälp av bennålar. Fibulor som vår flicka i Munkedal hade istället för bennålar bör ses som en mycket mer sofistikerad och exklusiv dräktdetalj. Vi kan nog sluta oss till att den som begravdes här kom från en välbärgad släkt, kanske en flicka som genom giftermål hamnat i Bohuslän och som kommit en hastig död till mötes i mycket unga år.

Administrativa uppgifter

Länsstyrelsens dnr: 431-43101-2020

Årtal: 2020

Län: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4n Bohuslän]

Socken: Foss

Fornlämningar: L1969:1314 (Foss 187:1)

Projektledare: Pia Claesson

Undersökande institution: Arkeologerna, Statens historiska museer

Fynden förvaras hos Arkeologerna, Mölndal i väntan på fyndfördelningsbeslut.

Referens: Ibland är det guld som glimmar

– undersökning av en gravhög i Munkedal, Bohuslän.

Rapport 2021:166

'''Kontaktperson'''

Pia Claesson, mobilnr 010-480 81 98

[[Mailto:Pia.claesson@arkeologerna.com|Pia.claesson@arkeologerna.com]]

www.arkeologerna.com

Den gamla Bohusvisan 21-2

2022-03-28T07:59:20Z

0:0:0:0:0:0:0:1: Länk tillagd

Brev från [[Alf Palfjord]], daterat Borås 24/7 2021

Till Munkedals Hembygdsförening

Som vanligt sätter jag värde på att vara medlem och ta del av barndoms (?)-bygdens förflutna. Det förekommer en hel del diskussioner om dikter till traktens ära.
I min ägo har jag en bok från 1928. Den heter ”[https://carkiv.musikverk.se/www/fore2020/Bohusvisan_Bi_07604_031_0001.pdf Den gamla Bohusvisan]” författad och tonsatt för rätt länge sedan av en J. Mirin (?).
Åren 1936 – 1938 gick jag för fröken Ester Sandén. Det slog inte fel att den sången togs med alla de gånger vi hade sånglektioner. Men aldrig under ”storskolan” för magister Josefsson. Men så var han inte uppväxt i Bohuslän utan i Ulricehamnstrakten. Alltnog, den sången under allvarlig patos liknade en psalm.
Den lyder sålunda:

Och var jag kommer, vart jag far

till Bohuslän jag (???)

Där i en stuga bor min far

och mor min hon hemmet vaktar

På höga berg står skogen grön

Och däromkring går salte sjön

Ditåt, ditåt jag traktar

Utav fur och gran, en väldig hop

kring branta bergen klänga
Och vallhjonssång och lurars rop
Med forsens dån sig mänge (?)
Där frodas blomsterängar

Hem gode Guden gav mig två
Ty likt den vilda anden
När jag min lust på böljan blå
men bygger bo på stranden
I jorden ristar jag idag
I morgon havet plöjer jag
Likt vind på våta sanden

Allt kan tyda på skogsklädda kullar som i all anspråkslöshet ej kan mäta sig med norska bergmassiv eller för all del ”Lake District” i norra England.
Jag kan ju nämna Frökullen ovanför Småröd. Purkeberget och Rödkullan över Saltkällans hamn. Skulle man därtill lägga Smedberget, Breviksåsen och Kviströmsberget.
Som sagt har jag ibland nämnt något om skolvägen från Lianekasen vid Skredsviksgränsen till Saltkällans (Breviks) folkskola.
Kanske jag också borde säga något om ett visst hyss med stenkastning.
Inget just att vara stolt över, ett korkat pojkstreck!
På trettio, början av 1940-talet fanns det gott om telefonstolpar, förbundna med ett större antal telefonstolp. För några av oss var det ett visst nöje att kasta en småsten, med eller utan slangbåge. Det var lustigt när stenen träffade betätt (?) hängande tråd. Det blev en stark vibration som gav ett lika lustigt metalliskt ljud som lät i (plångaa!)?????
Numera läggs det idag kablar.

Hälsningar
Alf Palfjord

Huvudsida

2022-03-27T11:10:20Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

Hej och välkommen till Munkedals Hembygdsförenings Wiki ! 

Information om hur wiki-programvaran används finns i [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/postorius/lists/mediawiki-announce.lists.wikimedia.org/ E-postlista för nya versioner av MediaWiki]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Localisation#Translation_resources Lokalisera MediaWiki för ditt språk]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Combating_spam Läs om hur du bekämpar spam på din wiki]

Den gamla Bohusvisan 21-2

2022-03-27T09:18:33Z

0:0:0:0:0:0:0:1: länk infogad

Brev från [[Alf Palfjord]], daterat Borås 24/7 2021

Till Munkedals Hembygdsförening

Som vanligt sätter jag värde på att vara medlem och ta del av barndoms (?)-bygdens förflutna. Det förekommer en hel del diskussioner om dikter till traktens ära.
I min ägo har jag en bok från 1928. Den heter ”Den gamla Bohusvisan” författad och tonsatt för rätt länge sedan av en J. Mirin (?).
Åren 1936 – 1938 gick jag för fröken Ester Sandén. Det slog inte fel att den sången togs med alla de gånger vi hade sånglektioner. Men aldrig under ”storskolan” för magister Josefsson. Men så var han inte uppväxt i Bohuslän utan i Ulricehamnstrakten. Alltnog, den sången under allvarlig patos liknade en psalm.
Den lyder sålunda:

Och var jag kommer, vart jag far

till Bohuslän jag (???)

Där i en stuga bor min far

och mor min hon hemmet vaktar

På höga berg står skogen grön

Och däromkring går salte sjön

Ditåt, ditåt jag traktar

Utav fur och gran, en väldig hop

kring branta bergen klänga
Och vallhjonssång och lurars rop
Med forsens dån sig mänge (?)
Där frodas blomsterängar

Hem gode Guden gav mig två
Ty likt den vilda anden
När jag min lust på böljan blå
men bygger bo på stranden
I jorden ristar jag idag
I morgon havet plöjer jag
Likt vind på våta sanden

Allt kan tyda på skogsklädda kullar som i all anspråkslöshet ej kan mäta sig med norska bergmassiv eller för all del ”Lake District” i norra England.
Jag kan ju nämna Frökullen ovanför Småröd. Purkeberget och Rödkullan över Saltkällans hamn. Skulle man därtill lägga Smedberget, Breviksåsen och Kviströmsberget.
Som sagt har jag ibland nämnt något om skolvägen från Lianekasen vid Skredsviksgränsen till Saltkällans (Breviks) folkskola.
Kanske jag också borde säga något om ett visst hyss med stenkastning.
Inget just att vara stolt över, ett korkat pojkstreck!
På trettio, början av 1940-talet fanns det gott om telefonstolpar, förbundna med ett större antal telefonstolp. För några av oss var det ett visst nöje att kasta en småsten, med eller utan slangbåge. Det var lustigt när stenen träffade betätt (?) hängande tråd. Det blev en stark vibration som gav ett lika lustigt metalliskt ljud som lät i (plångaa!)?????
Numera läggs det idag kablar.

Hälsningar
Alf Palfjord

Sverker Balksten

2022-03-25T10:36:25Z

0:0:0:0:0:0:0:1:

Ordförande i Munkedals hembygdsförenings styrelse

[[Category:Personer]]